Hur kan sstöden bli mer jämställda? Förslag på åtgärder skapar förutsättningar för en mer jämställd resursfördelning vad avser beviljande av sstöd, diarienummer 8541-2012-3064. Avrapportering enligt Regeringsbeslut N 2012/1368/RT Rapport 0151 1
Tillväxtverket Upplaga: endast pdf. Stockholm, 27 mars 2013 Rapport 0151 Har du några frågor om denna publikation, kontakta: Richard From Telefon växel 08-681 91 00 2
Förord En jämn fördelning av makt och resurser är en av förutsättningarna för en hållbar tillväxt i hela landet. Regeringens mål med en jämställd regional tillväxt är därför att och ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Detta är bakgrunden till att Tillväxtverket fått i uppdrag av regeringen att göra en kartläggning av det svenska sbeståndet på regional och nationell nivå fördelat på leds av och. Uppdraget har varit att analysera och jämföra vilka förutsättningar råder för och vad gäller möjligheter att få information om, söka och beviljas regionalpolitiskt sstöd. Utöver detta ska Tillväxtverket ge förslag på åtgärder på regional och nationell nivå för att skapa jämställd resursfördelning av sstöd dvs. regionalt investeringsstöd (RIS), regionalt bidrag till sutveckling (FUB), Sysselsättningsbidrag (SYSS), Såddfinansiering (SÅDD), Kommersiell service (KS) och Produktutvecklingsprogrammet (PU). Till sist ska även goda exempel lyftas fram. Tillväxtverket har under arbetet med uppdraget haft en intern projektgrupp bestående av Maud Schön varit projektledare samt Richard From, Johanna Giorgi, Jenny Idebro, Sara Jonasson, Sandra Linde och Elin Sixtensson-Lundberg. Konsultet Ramböll Management har på uppdrag av Tillväxtverket tagit fram statistik över det svenska sbeståndet och förestagsstödens fördelning i landet. En referensgrupp om ca 40 personer representerar handläggare/ beslutsfattare med ansvar för det regionala tillväxtsarbetet samt sakkunniga i jämställdhet vid länsstyrelser, regionförbund, samverkansorgan samt resurscentra har också varit knutna till projektet. Dessa möjligheter till dialog och kommunikation har haft stor betydelse för rapportens slutresultat. Stockholm i mars 2013 Birgitta Böhlin Tf generaldirektör Maud Schön Projektledare 3
Sammanfattning De olika stödformerna har till stor del olika syften och karaktär och når därför ut till olika typer av målgrupper och branscher. Det framgår tydligt vid en jämförelse mellan de olika stödtyperna där man ser att andelen stöd når drivs av respektive varierar stort mellan dem. Då den största delen av skillnader i fördelningen av stöd mellan drivs av respektive förklaras av branschtillhörighet respektive sstorlek varierar andelarna kraftigt mellan de olika stödformerna. Kvinnor driver i högre grad än i branscher har en regional eller lokal marknad. Då dessa branscher av konkurrensskäl i hög grad exkluderas från sstöd minskar deras möjligheter att ta del av sstöden. Då vi vet att finns i branscher, storlekar och marknader inte träffas av sstöd i lika hög grad måste detta innebära att vi också kan föreslå åtgärder gör att den bilden ändras. I första hand vet vi att det är regelverken har den största påverkan på hur sstöden fördelas mellan och. Även tolkningen av regelverken kan dock ha stor betydelse. Men det handlar även i hög grad om attityder, arbetssätt, informationsspridning m.m. Det handlar om att nå ut med information till. Förbättrad information, riktade insatser, ökad genuskompetens och förändrade attityder är bara några sätt att öka intresset och sänka trösklarna. Åtgärder och aktiviteter också finns med bland de goda exemplen i sista kapitlet. I rapporten Att välja jämställdhet slår Tillväxtverket fast att jämställdhetsperspektivet ännu inte är implementerat i det regionala tillväxtarbetet. Analyserna och arbetet tenderar att vara kvantitativt inriktade snarare än kvalitativt där det långsiktiga målet är att förändra normer och strukturer. För att kunna förändra normer och strukturer är det viktigt är att ha könsuppdelad statistik och könsuppdelade budgetar. Rapporten behandlar vidare jämställdhetsintegrering ska betraktas verksamhetsförbättring för att få ett hållbart resultat medarbetare är intresserade av och engagerade i. Detta synsätt bör även prägla fördelningen av sstöd även om jämställdhetsintegrering först och främst används i interna processer. 4
Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 1 Inledning 7 1.1 Disposition 7 1.2 Uppdraget 7 1.3 Regeringens mål och Tillväxtverkets uppdrag 8 2 Kartläggning av Sveriges sbestånd 9 2.1 Metod och data 10 2.2 Företagsbeståndets storlek 10 2.3 Branschfördelning nationellt 11 2.4 Företagsstorlek nationellt 12 2.5 Regionala skillnader 13 2.6 Kommentar om sbeståndet 14 3 Företag sökt och beviljats sstöd 2009-2011 14 3.1 Allt 14 3.2 Regionalt bidrag till sutveckling (FUB) 2009-2011 _ 16 3.3 Stöd till kommersiell service i glesbygd (KS) 2009-2011 19 3.4 Produktutveckling i små (PU) 2009-2011 21 3.5 Regionalt investeringsstöd (RIS) 2009-2011 23 3.6 Sysselsättningsbidrag (SYSS) 2009-2011 25 3.7 Såddfinansiering (SÅDD) 2009-2011 26 3.8 Slutsatser om fördelning för och att ta del av sstöd 28 4 Påverkande faktorer 30 4.1 Förordningar och regelverk 30 4.2 Attityder och kunskap hos främjare och are 31 4.3 Branscher och traditioner 32 4.4 Kommunikation 32 4.5 Slutsatser 33 5 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder 33 5.1 Sammanfattande analys 33 5.2 Slutsatser 35 5.3 Förslag till åtgärder 36 5
Exempel på åtgärder på regional nivå 37 6 Goda exempel 37 6.1 Tillväxtverket 37 6.1.1 Regionalt investeringsstöd och Sysselsättningsstöd 37 6.1.2 Produktutveckling i små 38 6.2 Goda exempel från beslutsfattare från ett antal län på den regionala nivån 38 6.2.1 Stockholms län 38 6.2.2 Dalarna 38 6.2.3 Regionförbundet Jönköpings län 38 6.2.4 Västerbottens län 38 6.2.5 Västmanlands län 38 6.2.6 Västernorrlands län 39 6.2.7 ALMI-kontoren - Länsstyrelsen 39 Bilagor Ramböll Kartläggning svenska sbeståndet 2011 Ramböll Kartläggning svenska sbeståndet 2009-2011. 6
1 Inledning I detta kapitel beskrivs rapportens disposition samt det uppdrag Tillväxtverket fått av Regeringen. Kapitlet avslutas med en genomgång av regeringens mål och Tillväxtverkets övriga program och insatser har anknytning till uppdraget. 1.1 Disposition Rapporten inleds med en beskrivning av bakgrund, uppdrag och regeringens mål samt en redogörelse för de regeringsuppdrag för närvarande, mars 2013, handläggs av Tillväxtverket och hur dessa hänger ihop. Endast de uppdrag har bäring på sstöd tas med. Därefter följer en kartläggning av Sveriges sbestånd beskriver det totala sbeståndet, fördelning av branscher på nationell nivå, sstorlek nationellt samt regionala skillnader. Efter detta kommer ett analysavsnitt tar upp hur olika forskare på området ser på dessa stöd, vad framkommit under konsultet Rambölls arbete med uppdraget, några slutsatser projektgruppen kommit fram till vid besök och intervjuer samt vad diskuterades under en workshop ägde rum på Tillväxtverket med referensgruppen den 21 februari 2013. Rapporten avslutas med förslag till åtgärder på hur alla berörda aktörer kan arbeta för att nå en jämställd fördelning av sstödet och därmed ge och lika tillgång till statliga tillväxtresurser. Till sist beskrivs ett antal goda exempel är värdefulla att lyftas fram i detta sammanhang. 1.2 Uppdraget Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utarbeta förslag på åtgärder skapar förutsättningar för en mer jämställd resursfördelning vad avser beviljandet av sstöd medfinansieras av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftråde 19 Regional tillväxt, inklusive Tillväxtverkets program Produktutveckling i små av varor och tjänster (PU). De åtgärdsförslag presenteras ska vara utformade för insatser på såväl regional nationell nivå. Detta uppdrag är en del av den handlingsplan för jämställd regional tillväxt nämns senare i denna rapport. I uppdraget ingår också att analysera och jämföra vilka förutsättningar råder för och vad gäller möjligheten att få information om, söka och beviljas sstöd. Dessutom ska Tillväxtverket redovisa hur den faktiska fördelningen ser ut på regional och nationell nivå mellan och driver inom olika branscher indelat i sstorlek. Vidare ingår att ge goda exempel på hur beslutsfattare och handläggare för dessa stöd har arbetat för att fler ska beviljas stöd. De stöd omfattas av uppdraget är: Regionalt investeringsstöd (RIS) innebär att kan söka stöd för att investera i tillväxtinvesteringar. Stöd kan beviljas för investeringar i maskiner, byggnader, utbildning, konsulttjänster, informationskampanjer samt forskning och utveckling. Regionalt bidrag till sutveckling (FUB) kan lämnas till små och medelstora i glesbygd- och landsbygdråden i hela landet. Syftet med stödet är att främja en hållbar tillväxt i stöden och därmed en hållbar regional tillväxt. 7
Stöd ges normalt till samma slags investeringar för regionalt investeringsstöd. Stödet kan också sökas av samverkansprojekt mellan olika intressenter. Sysselsättningsbidrag (SYSS) kan lämnas till för att stimulera till ekonomisk tillväxt och bidra till nya och varaktiga arbetstillfällen i de regionala stödområdena. Bidraget är avsett att täcka allna inkörningskostnader i nystartad eller utvidgad verksamhet. Bidraget beviljas av Tillväxtverket eller det regionala självstyrelseorganet i Västra Götaland och kan lämnas till, affärsverk eller uppdragsmyndigheter bedriver stödberättigad verksamhet på marknadsmässiga villkor i stödområde A och B. Såddfinansiering (SÅDD) innebär att stöd kan ges till nyskapande innovativa projekt tar fram nya produkter, tjänster, processer, metoder och system kan bli kommersiellt betydelsefulla. Denna finansiering kan sökas av små och medelstora. Såddfinansiering kan beviljas bidrag och villkorslån. Stödet söks hos länsstyrelsen eller regionförbund/samverkansorgan. Stöd till Kommersiell service (KS) lämnas för att boende i gles-och landsbygder skall tillförsäkras vardagsservice. Stödmottagare är näringsidkare med fasta försäljningsställen för dagligvaror och drivmedel. Även kommuner kan få bidrag eller lån. Stödet söks hos länsstyrelsen eller regionförbund/samverkansorgan. Programmet för produktutveckling (PU) syftar till att främja utveckling i små (0-49 anställda) genom att bevilja stöd i syfte att underlätta för små att använda extern kompetens vid utveckling av nya produkter och tjänster. Nytt namn från och med år 2013 är Affärsutvecklingscheckar för utveckling av varor och tjänster samt internationalisering. Stödet söks hos de regionala beslutsgrupperna (partnerskapet). 1.3 Regeringens mål och Tillväxtverkets uppdrag Regeringens mål med en jämställd regional tillväxt är att och ska ha likvärdiga förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till statliga tillväxtresurser. En jämn fördelning av makt och resurser är en av förutsättningarna för en hållbar tillväxt i hela landet. Detta mål ingår i jämställdhetspolitikens delmål om en jämn fördelning av makt och inflytande samt målet om ekonomisk jämställdhet. Tillväxtverket fastställer i rapporten Att välja jämställdhet (2011) att jämställdhet inte bara är ett mål i sig själv utan även ett medel för att uppnå hållbar tillväxt. Att främja s ande är en näringspolitisk insats, där utgångspunkten är att s ande är en viktig del i det regionala tillväxtarbetet och en strategisk tillväxtfråga. Jämställdhet anses bidra till tillväxt genom en ökning av det sociala och humankapitalet, stärkt regional attraktivitet och förbättrad innovationsförmåga. Tillväxtverket har tilldelats flera olika uppdrag handlar om jämställdhet. Här beskrivs tre uppdrag har bäring på sstöden: Regeringen tog den 8 mars 2012 beslut om att en nationell handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014 skulle tas fram. Som ett resultat av beslutet har ett uppdrag getts till de aktörer ansvarar för att samordna det regionala tillväxtarbetet innebär att ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för åren 2012-2014 i syfte att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet i länen. Uppdraget att utarbeta förslag på åtgärder skapar förutsättningar för en mer jämställd resursfördelning vad avser beviljandet av stöd medfinansieras av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder utgör en del av detta beslut. 8
Den nationella handlingsplanen har fokus på metoder och verktyg, ansvar och roller samt lärande. Det kan vara av intresse att i detta sammanhang särskilt nämna två åtgärdspunkter Tillväxtverket ansvarar för: Regionala handlingsplaner för jämställd tillväxt för vilka Tillväxtverket tagit fram riktlinjer. Planering inför nästa strukturfondsperiod. Programmet Resurscentra för har en inriktning vad gäller arbete på strukturell nivå. Under åren 2010-2012 var syftet att bidra till jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet genom att synliggöra s villkor och öka s inflytande inom ett eller flera insatråden. Det nya programmet för åren 2013-2015 ska vara kunskapsdrivet och strategiskt inriktat och även framöver bidra till att synliggöra s villkor och öka s inflytande i det regionala tillväxtarbetet. Programmet Främja s ande syftar till att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler drivs och utvecklas av. Programmet består bland annat av affärs- och innovationsutvecklingsinsatser för vill utveckla, starta eller utveckla innovativa idéer, ambassadörer för s ande, entreprenörskap vid universitet och högskola samt en särskild satsning på affärsutveckling inom gröna näringar. Nytt för programperioden 2011-2014 är att affärs- och innovationsutvecklingsinsatserna beslutas av de regionalt tillväxtansvariga aktörerna i respektive län. Nytt är också att Tillväxtverket ska ta fram en strategi för hur och ska få del av det sfrämjande systemet på lika villkor. Som ett första led i att ta fram strategin har de regionalt tillväxtansvariga aktörerna tagit fram förstudier om hur och kan ta del av det sfrämjande systemet och hur s ande kan integreras i det regionala tillväxtarbetet. Under 2013 och 2014 kommer regionalt tillväxtansvariga aktörer att börja arbeta med att integrera s ande i det regionala tillväxtarbetet och Tillväxtverket överlämnar strategin till Näringsdepartementet under våren 2015. 2 Kartläggning av Sveriges sbestånd En del i uppdraget är att presentera en kartläggning av det svenska sbeståndet på regional och nationell nivå uppdelat på och, samt uppdelat på sstorlek. Tillväxtverket har gett konsultet Ramböll i uppdrag att göra en sådan kartläggning. Den statistik denna kartläggning har resulterat i presenteras i detta kapitel. Först ges dock kort bakgrund om statistiken på detta område. Registerbaserad statistik från SCB, till exempel RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) och Entreprenörskapsdatabasen, fokuserar på operativ sledare, levererar data med upp drygt ett års eftersläpning. Entreprenörskapsdatabasen visar att 27,4 procent av alla (2010). Tillväxtverkets enkätundersökning Företagens villkor och verklighet (2011) visar att 23 procent av alla deltog i undersökningen. Olika metoder och datakällor visar olika siffror om s och s ande och även stora skillnader i andelarna regionalt. I denna rapport används siffror framtagna av Ramböll baserade på uppgifter från UC, efter bearbetning visar att 16 procent av en. Detta är en betydligt lägre siffra än den hämtas från SCB:s register. Anledningarna till detta beskrivs nedan, men exempelvis är det fler än driver solo enskilda näringsidkare, vilket påverkar andelarna av och i UC:s statistik. 9
2.1 Metod och data För att genomföra kartläggningen av det totala svenska sbeståndet Aktiebolag, Handelsbolag, Enkla bolag och enskilda firmor - på regional och nationell nivå med avseende på ovan angivna variabler har konsultet Ramböll fått i uppdrag av Tillväxtverket att ta fram kvantitativa data från Upplysningscentralen (UC). Data avser år 2009-2011. Som underlag till Ramböll har Tillväxtverket levererat organisationsnummer för samtliga mottagit berörda stöd år 2009-2011. I Tillväxtverkets data (Nyps) framgår även ens bransch- och länstillhörighet. Ramböll har sedan ombett UC att matcha dessa organisationsnummer med data avseende ens storlek och kön på den person driver en. I samråd med Tillväxtverket har kön på personen "driver" et likställts med kön på personen är ets vd. Det finns dock utan att de har titeln vd. Dessa kommer inte med i denna sammanställning. Kvinnor ingår i styrelser, utan att vara vd, redovisas inte heller i detta sammanhang. I rapporten presenteras dels kartläggningen av det totala svenska sbeståndet fördelat på variablerna ovan på nationell nivå, följt av redovisningen av antalet sökt och beviljats sstöd på nationell nivå. Den regionala nivån, avser Sveriges 21 län/regioner presenteras i tabellform i rapportens bilagor, men ett särskilt avsnitt lyfter regionala skillnader i ansökningar från och beviljande till s finns i rapporten. Valet av UC leverantör av data framför andra leverantörer (t.ex. SCB) beror i första hand på att UC var den leverantör kunde tillhandahålla data avseende år 2011, vilket Tillväxtverkets uppdrag förutsatte. SCB kunde leverera detta men först vid ett senare tillfälle. I andra hand kunde UC också leverera data på individnivå (snivå), något andra leverantörer, exempelvis SCB, inte hade kunnat göra då Ramböll inte betraktas forskare. Data på individnivå ger större frihet att genomföra analyserna utifrån de variabler är intressanta i uppdraget (sstorlek, bransch och län). Då utan anställda eller utan uppgift om vem driver et inte ingår i studien ska jämförelser mellan resultaten i denna studie och andra studier baseras på andra datakällor göras med ett mått av försiktighet. Då vi vet att i högre grad driver storleksmässigt mindre än riskerar framförallt exkluderandet av utan anställda att andelen drivna av underskattas i materialet. De avvikelser från olika genomsnitt analysen avser att belysa blir dock desamma om en annan metod valts. I relation till urvalet i denna rapport bör nämnas att andra urvalsmetoder på antal används i andra sammanhang. SCB anger t.ex. att ca 1 000 000 var registrerade 2012, men denna siffra sjunker sedan ett antal rensningar görs i ägareform, inaktiva och icke moms- eller F-skatt registrerade bolag. are i Sverige brukar anges till ca 500 000, vilket betyder att många are äger flera bolag. 2.2 Företagsbeståndets storlek I detta kapitel redovisas sbeståndet på nationell och regional nivå fördelat på och samt på olika sstorlek. Uppgifterna baseras på data för alla aktiva under 2009-2011 från UC. Tittar vi på senast kända data i rapporten så fanns det år 2011 409 370 i Sverige, finns med i UC:s register. Knappt 16 procent av dessa drevs av medan nästan 80 procent drevs av. I knappt 5 procent av en saknas uppgift om sledarens kön. Av det totala antalet utgjordes nästan 150 000 av utan anställda vilket motsvarar 36 procent av den totala sstocken. 10
Knappt 10 000, motsvarande drygt 2 procent, av en saknar uppgift om antalet anställda. I den fortsatta redovisningen av det totala sbeståndet och av antalet sökt och beviljats sstöd har vi utgått från med minst en anställd. Därigenom har i stor utsträckning är vilande och drivs bisysslor undantagits från analysen. Därefter har de där det saknas uppgift om sledarens kön exkluderats, vilket motsvarar cirka 3 procent (23 707 ) av en med minst 1 anställd. När sstocken för år 2009-2011 har rensats från utan anställda och okänt kön på sledaren återstår 662 641, vilket blir ett högre antal än om vi endast tittar på ett år i och med att nystartade tillkommer, utan att räkna bort nedlagda. Knappt 16 procent (motsvarande 104 486 ) av dessa drevs av. 2.3 Branschfördelning nationellt Branschredovisningen i rapporten baseras på SNI 2007 på avdelningsnivå. Totalt finns det 20 branscher på denna nivå. Flest finns inom branscherna Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar, Bygg-verksamhet samt Tillverkning (se figur 1). Dessa fyra branscher svarar för drygt 60 procent av samtliga sförekomster. Figur 1. i riket fördelat på bransch och kön på sledare (genomsnitt år2009-2011) 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Kvinnor Män Den bransch uppvisar högst andel är branschen Annan serviceverksamhet(bl.a. hud-, hårvård, frisör) där hälften (50 procent) av en (se figur 2). Andra branscher uppvisar en relativt hög andel är branscherna Vård och omsorg; sociala tjänster (38 procent), Utbildning (37 procent), Kultur, nöje och fritid (22 procent), Hotell- och restaurangverksamhet (22 procent), Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (20 pro- 11
cent) samt Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster (20 procent). Den bransch uppvisar den lägsta andelen är Byggverksamhet i vilken knappt 4 procent av en. Övriga branscher med relativt låg andel är Utvinning av mineral, Transport och magasinering, Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering, Tillverkning samt Jordbruk, skogsbruk och fiske inom vilka andelen understiger 10 procent. Figur 2. (procent) i olika branscher (genomsnitt år 2009-2011) 60 50 40 30 20 10 16 0 2.4 Företagsstorlek nationellt År 2011 utgjorde med 1-4 anställda nästan 73 procent av alla i Sverige med minst en anställd. Inkluderas med 5-9 anställda visar det sig att mikroen (1-9 anställda) svarar för 87 procent av alla med minst en anställd i Sverige. Med små avses med mindre än 50 anställda. År 2011 utgjorde små (i detta fall 1-49 anställda) 98 procent av alla med minst en anställd. Medelstora (50-249 anställda) och stora (250- anställda) svarade för endast 2 procent av samtliga med minst ett anställd år 2011. I figur 3 ser vi att andelen varierar beroende på sstorlek. Högst andel finns i storleksklassen 1-4 anställda. Av en i storleksklassen 1-4 anställda utgör na drygt 17 procent av sledarna och nästan 13 procent av de stora en. Lägst andel är det inom storleksklasserna 10-19 och 20-49 anställda. Inom dessa storleksklasser utgörs knappt 10 procent av sledarna av. Figur 3. (procent) per sstorlek (genomsnitt år 2009-2011) 12
Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Jönköping Halland Uppsala Dalarna Gävleborg Värmland Södermanland Västerbotten Örebro Västmanland Kalmar Norrbotten Västernorrland Kronoberg Jämtland Blekinge Gotland 20 18 16 14 16 12 10 8 6 4 2 0 1-4 5-9 10-19 20-49 50-249 250-2.5 Regionala skillnader Flest finns det av naturliga skäl i våra tre storstadslän, Stockholm, Västra Götaland och Skåne (se figur 4). Drygt 60 procent av alla är lokaliserade till något av dessa län. Generellt finns det en stark koppling mellan antal och befolkningsstorlek i länen. Figur 4. fördelat på län och kön på sledare(genomsnitt år2009-2011) 70000 60000 50000 40000 30000 20000 Män Kvinnor 10000 0 Högst andel återfinns i Stockholms län (19 procent). Detta län tillsammans med Uppsala, Skåne och Norrbotten är de enda län har en högre andel än riksgenomsnittet (drygt 16 procent). Jönköpings län är det län uppvisar lägst andel. Där är andelen under 12 procent. Figur 5. (procent) fördelat på län (genomsnitt år2009-2011) 13
Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Gotland Södermanland Jämtland Värmland Gävleborg Västmanland Västra Götaland Dalarna Halland Örebro Kalmar Östergötland Västerbotten Västernorrland Blekinge Kronoberg Jönköping 20 18 16 14 16 12 10 8 6 4 2 0 2.6 Kommentar om sbeståndet Av analysen framgår att andelen är högst bland de allra minsta en, bland de drivs i Stockholms, Uppsala, Skåne och Norrbottens län och i branschen Annan serviceverksamhet. I branschen Annan serviceverksamhet ingår konsumenttjänster så friskvårdhud -och hårvård samt tvätterier. 3 Företag sökt och beviljats sstöd 2009-2011 I detta kapitel sammanförs den information vi har om sbeståndet generellt till uppgifter om de sökt och beviljats sstöd. Samtliga data i detta kapitel gäller beslutsåren 2009-2011. 3.1 Allt Utifrån de studeras i data och för vilka kön på ets vd finns framgår att 714 ansökt om sstöd, varav 619 av dessa beviljades stöd (se tabell 1). I antal ger detta en "beviljandegrad på cirka 87 procent, vilket betyder att nästan nio av tio ansökningar beviljas stöd. Då det gäller finns i data 4 244 ansökningar, varav 3 743 beviljades stöd. Detta ger en beviljandegrad på 88 procent. Tabell 1. Övergripande fakta 2009-2011 Kön VD Belopp (tkr) Ansöknin gar totalt Beviljade ansökningar Beviljande -grad Ansökt Beviljat Bevilja ndegrad Kvinna Ansökt per Beviljat per 714 619 87 % 155 160 115 849 75 % 217 187 Man 4 244 3 743 88 % 2 169 127 1 430 779 66 % 511 382 14
Studeras istället de belopp en ansökt om och beviljats ansökte om 155 miljoner kronor i sstöd år 2009-2011, medan ansökte om drygt 2 169 miljoner kronor. I absoluta tal beviljades också mer sstöd än ; drygt 1 431 miljoner kronor mot cirka 116 miljoner kronor. Men, den så kallade "beviljandegraden är nu högre för än för ; 75 mot 66 procent. Detta betyder alltså att erhåller mer stöd i relation till vad de ansökt om. Vidare är det genomsnittliga ansökta och beviljade beloppet betydligt lägre bland : 217 000 kronor (ansökt) och 187 000 kronor (beviljat), mot 511 000 kronor (ansökt) och 382 000 kronor (beviljat) bland. Bortfall Det finns tre kategorier av bortfall i redovisningen av sökt och beviljats sstöd. För det första studeras i denna rapport med 1 anställd och uppåt, vilket medför ett bortfall av sökt och beviljats sstöd och har 0 anställda. För det andra studeras i denna rapport enbart i näringslivet, vilket innebär att offentliga aktörer sökt och beviljats stöd inte inkluderas. Detta gäller inom Kommersiell service, ett stöd kan sökas av exempelvis kommuner. För det tredje finns inte i UC:s databas uppgifter om kön på ets vd eller sstorlek för exakt alla sökt och beviljats regionalpolitiska sstöd under år 2009-2011 utifrån NYPS. I tabellen nedan redovisas hur många /organisationer sökt och/eller beviljats sstöd år 2009-2011 utifrån NYPS ärendehanteringssystem, hur många ingår i redovisningen och analysen i denna rapport samt slutligen hur stor andel av det totala antalet /organisationer från NYPS, täcks in av en studeras i denna rapport, fördelat per stödform. Högst täckning har Produktutvecklingsprogrammet (PU) där 92 procent av de aktörer sökt eller beviljats stöd täcks in i redovisningen (se tabell 2). I genomsnitt uppgår täckningen för samtliga stödformer till 59 procent. En trolig förklaring till det relativt höga bortfallet inom Kommersiell service (KS) är att offentliga aktörer sökt sstöd inte studeras i denna rapport. KS kan sökas av och beviljas exempelvis kommuner men i denna rapport studeras alltså enbart i näringslivet. En annan förklaring är att med 0 anställda inte ingår i rapporten. Vad gäller det relativt höga bortfallet inom Såddfinansiering (SÅDD) är den mest bidragande orsaken troligen att, tidigare nämnts, med 0 anställda inte ingår i rapporten. SÅDD är en stödform i hög grad riktar sig till små i tidiga utvecklingsskeden, i många fall troligen inte har några anställda. Tabell 2. Bortfall 2009-2011 Stödform /organisationer (NYPS) i redovisningen (UC) Täckning i redovisningen Bidrag till utveckling i 4 950 2 921 59% Kommersiell service 1178 445 38% PU-programmet 1062 976 92% Regionalt investeringsstöd 298 211 71% Sysselsättningsstöd 16 9 56% SÅDD-finansiering 829 396 48% TOTALT 8 333 4 958 59% I tabell 3 redovisas bortfallen av respektive. Den första kolumnen visar på antalet i populationen sökt och beviljats stöd, utifrån UC:s databas. Den andra kolumnen visar på antalet ingår i Rambölls analyser. Nedan återges motsvarande information för. Avslutningsvis innehåller kolumn okänt uppgifter om antalet där kön på vd saknas i UC:s databas. 15
Tabell 3. Bortfall efter kön på VD 2009-2011 Stödform Företag Företag Okänt i population i analys Täckning i redovisningen i population i analys Täckning i redovisningen Okänt kön i population FUB 550 420 76% 2 959 2 501 85% 1 441 KS 133 117 88% 368 328 89% 677 PU 129 124 96% 892 852 96% 41 RIS 15 12 80% 249 199 80% 34 SYSS 1 1 100% 9 8 89% 6 SÅDD 62 40 65% 529 356 67% 238 TOTALT 890 714 80% 5 006 4 244 85% 2 437 Utifrån tabellen ovan kan konstateras att andelen ingår i redovisningen, jämfört med den totala population för vilka uppgift om kön på vd finns i UC:s databas, i genomsnitt är 80 procent för och 85 procent för. Det bortfall på 20 respektive 15 procent finns för de två grupperna av kan alltså förklaras av att en har noll anställda. Det bör även noteras att det i den totala populationen saknas uppgifter om kön på vd i UC:s databas. et per stödform saknar denna uppgift återges i kolumnen längst till höger i tabellen. Totalt saknar 2 437 sökt eller beviljats kön på vd i UC:s databas, vilket motsvarar 29 procent av de 8 333 sökt och beviljats stöd enligt NYPS. 3.2 Regionalt bidrag till sutveckling (FUB) 2009-2011 När det gäller Regionalt bidrag till sutveckling kommer de flesta ansökningarna (1301 stycken) från branschen Tillverkning, men bara 100 av dessa ansökningar kom från (se tabell 4). Beviljandegraden mellan könen är ändå jämnt med 91 procent, och 93 procent. Vård och omsorg är den bransch där högst andel av antalet beviljade stöd går till (67 procent), och där ser vi att även beviljandegraden är högre för, 83 procent, mot, 67 procent. Med beviljandegrad avses andelen av de totala ansökningarna beviljas (bifalls). Totalt sett ligger andelen av det totala antalet beviljade stöd för regionalt bidrag till sutveckling går till på 14 procent, medan beviljandegraden ligger något lägre för (88 procent), jämfört med (90 procent). 16
Tabell 4. Regionalt bidrag till sutveckling (FUB) efter bransch (2009-2011) Bifall Avslag Beviljandegrad Bransch Jordbruk, skogsbruk Utvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas Vattenförsörjning; Byggverksamhet Handel; reparation av Transport och magas Hotell- och restaurang Informations- och kom Finans- och försäkring Fastighetsverksamhet Verks. inom jur, ekon Uthyrning, fastighets Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Kultur, nöje och fritid Annan serviceverks Uppgift saknas Totalt Totalt antal ansökni ngar av bifall till av avslag mot drivs av 23 3 17 15% 1 2 33% 75% 89% 22 2 19 10% 1-100% 95% 1 301 91 1 117 8% 9 84 10% 91% 93% 3 2-1 - - 67% 11 2 8 20% 1-100% 89% 141 11 111 9% 1 18 5% 92% 86% 338 53 246 18% 7 32 18% 88% 88% 46 4 32 11% 10-100% 76% 131 42 71 37% 6 12 33% 88% 86% 179 14 150 9% 1 14 7% 93% 91% 8 7-1 - - 88% 22 2 14 13% 6-100% 70% 399 69 293 19% 13 24 35% 84% 92% 86 18 58 24% 2 8 20% 90% 88% 2 1-1 - 100% 0% 43 15 23 39% 1 4 20% 94% 85% 39 20 10 67% 4 5 44% 83% 67% 64 10 47 18% 2 5 29% 83% 90% 30 8 15 35% 2 5 29% 80% 75% 33 6 22 21% 5-100% 81% 2 921 371 2 262 14% 49 239 17% 88% 90% I tabell 5 redovisas hur antalet ansökningar och beviljandegrader för regionalt bidrag till sutveckling (FUB) ser ut i olika län fördelat på drivs av och. 17
5. Regionalt bidrag till sutveckling (FUB) efter län (2009-2011) Bifall Avslag Beviljandegrad Län Totalt antal ansökni ngar av bifall till av avslag mot drivs av Stockholm län 8 2 6 25% - 100% 100% Uppsala län 4 3 0% 1 0% - 75% Södermanlands län 1 1 0% - - 100% Östergötlands län 16 3 13 19% - 100% 100% Jönköpings län 79 4 74 5% 1 0% 100% 99% Kronobergs län 1 1 0% - - 100% Kalmar län 600 89 477 16% 4 30 12% 96% 94% Gotlands län 48 9 28 24% 4 7 36% 69% 80% Blekinge län 114 23 90 20% 1 0% 100% 99% Skåne län 1 1 0% - - 100% Hallands län 24 6 18 25% - 100% 100% Västra Götalands län 236 27 202 12% 1 6 14% 96% 97% Värmlands län 152 15 110 12% 5 22 19% 75% 83% Örebro län 182 16 145 10% 8 13 38% 67% 92% Västmanlands län 143 14 103 12% 3 23 12% 82% 82% Dalarnas län 156 13 111 10% 6 26 19% 68% 81% Gävleborgs län 235 39 190 17% 1 5 17% 98% 97% Västernorrlands län 274 35 223 14% 4 12 25% 90% 95% Jämtlands län 144 15 117 11% 2 10 17% 88% 92% Västerbottens län 283 41 204 17% 7 31 18% 85% 87% Norrbottens län 220 20 145 12% 4 51 7% 83% 74% Riket 2 921 371 2 262 14% 49 239 17% 88% 90% Kommentar om Regionalt bidrag för sutveckling (FUB) Sammanfattningsvis är något underrepresenterade stödmottagare av Regionalt bidrag för sutveckling (FUB) totalt sett, då andelen stöd gått till dessa är lägre än andelen i det totala sbeståndet. Kalmar län har under många år medvetet valt att marknadsföra och satsa på den mindre stödformen konsultcheckar inom ramen för FUB. En satsning gett ett synligt resultat i antalet FUB ärenden, 600 st. med en andel på 16 procent tillfaller, vilket är över medelvärde för riket på 14 procent. Norrbottens låga beviljningsgrad beror sannolikt på deras arbetsmetodik i vilken de i ett tidigt skede avråder färre från att söka bidrag varför också fler får formellt avslag. I Värmland har länsstyrelsen mottagit ett litet större antal ansökningar från i branscher där det inte är möjligt att gå in med stöd, och därav en lägre beviljandegrad. Dalarna har en liknande förklaring då sökt stöd endast har en lokal marknad och då har ansökningarna avslagits. Merparten av länsstyrelsens budget har gått till är inom industri eller de större besöksanläggningarna och dessa drivs oftast av. Av den årliga budgeten går en större andel till direkta investeringar och en mindre del till konsultcheckar och detta påverkar också fördelningen. Länsstyrelsen har under perioden fokuserat på att handläggningen 18
ska vara jämställdintegrerad och inte gjort några särskilt riktade insatser mot vissa branscher vilket också kan vara en förklaring till redovisningen. Gotlands län har en hög andel bifall till drivs, 24 procent, men beviljandegraden till är 69 procent jämfört med 80 procent till. Förklaring till den höga andelen bifall till är den att de verkar på Gotland är i de mer epresenterade branscherna. Det finns dock ingen förklaring till att har 11 procent högre beviljandegrad. 3.3 Stöd till kommersiell service i glesbygd (KS) 2009-2011 Av tabell 6 framgår tydligt att Kommersiell Service i första hand riktar sig till dagligvarubutiker och bensinstationer, då i det närmaste samtliga ärenden avser bransch Handel. en av antalet beviljade stöd går till i denna bransch är 26 procent, även är medelvärdet för riket totalt. Branschen Hotell och restaurang har haft 9 ansökningar där nästan hälften av bifallen, 44 procent, har gått till. Beviljandegraden är helt jämn mellan och på 95 procent vardera. Tabell 6. Kommersiell service (KS) efter bransch (2009-2011) Bransch Totalt antal ansökni ngar Bifall Avslag Beviljandegrad av bifall till av avslag mot drivs av Jordbruk, skogsbruk 0 - - - - Utvinning av mineral 0 - - - - Tillverkning 3 2-1 - - 67% Försörjning av el, gas 0 - - - - Vattenförsörjning; 0 - - - - Byggverksamhet 1-1 - - 0% Handel; reparation av 422 105 298 26% 6 13 32% 95% 96% Transport och magas 2 2 - - - 100% Hotell- och restaurang 9 4 5 44% - 100% 100% Informations- och kom 0 - - - - Finans- och försäkring 1 - - - - Fastighetsverksamhet 1-1 - - 0% Verks. inom jur, ekon 1 1 - - - 100% Uthyrning, fastighets 0 - - - - Offentlig förvaltning 0 - - - - Utbildning 0 - - - - Vård och omsorg 0 - - - - Kultur, nöje och fritid 0 - - - - Annan serviceverks 1 1 - - - 100% Uppgift saknas 4 2 2 50% - 100% 100% Totalt 445 111 312 26% 6 16 27% 95% 95% I tabell 7 redovisas hur antalet ansökningar och beviljandegrader för Kommersiell Service ser ut i olika län fördelat på och. Stödet kan sökas i hela landet men är i första hand avsett för boende i gles- och landsbygd driver dagligvarubutiker och bensinstationer. 19
Tabell 7. Kommersiell service (KS) efter län (2009-2011) Bifall Avslag Län Totalt antal ansökni ngar av bifall till av avslag mot drivs av Stockholm län 3 3 0% - - 100% Uppsala län 1 1 100% - 100% - Södermanlands län 0 - - - - Östergötlands län 32 8 24 25% - 100% 100% Jönköpings län 15 1 13 7% 1 0% 100% 93% Kronobergs län 23 4 19 17% - 100% 100% Kalmar län 65 8 51 14% 1 5 17% 89% 91% Gotlands län 2 2 0% - - 100% Blekinge län 10 4 6 40% - 100% 100% Skåne län 0 - - - - Hallands län 7 2 4 33% 1 0% 100% 80% Västra Götalands län 29 12 17 41% - 100% 100% Värmlands län 27 11 16 41% - 100% 100% Örebro län 18 18 0% - - 100% Västmanlands län 9 9 0% - - 100% Dalarnas län 52 9 43 17% - 100% 100% Gävleborgs län 15 7 8 47% - 100% 100% Västernorrlands län 32 11 20 35% 1 0% 100% 95% Jämtlands län 28 6 20 23% 1 1 50% 86% 95% Västerbottens län 35 11 16 41% 3 5 38% 79% 76% Norrbottens län 42 16 23 41% 1 2 33% 94% 92% Riket 445 111 312 26% 6 16 27% 95% 95% Kommentar om Kommersiell service (KS) Stödet kan sökas i hela landet men är i första hand avsett för att boende i gles- och landsbygd ska tillförsäkras vardagsservice. Stödmottagare är näringsidkare med fasta försäljningsställen för dagligvaror och drivmedel. Generellt sett når stödet drivna av i väsentligt högre grad än i det totala sbeståndet. I enskilda regioner, t.ex. i Örebro och Jönköping är fördelningen dock påtagligt ogynnsam. Detta kan dock delvis förklaras av bortfallen av ekonomiska föreningar inte kommer med i urvalet p.g.a. odefinierad sledare. I övriga regioner är ansökningarna för få för att det skall gå att dra några säkra slutsatser. 20
3.4 Produktutveckling i små (PU) 2009-2011 De branscher står för flest ansökningar till Produktutvecklingsprogrammet är Tillverkning, Handel, Informations- och kommunikation, och Verksamhet inom juridik, ekonomi (se tabell 8). Av dessa är det bara den sistnämnde där har en andel av beviljandena ligger över medelvärdet på 12 procent. De branscher har en hög andel bifall till Utbildning, Vård och omsorg, och Annan service har alla få ansökningar sett en andel av det totala antalet ansökningar. Totalt sett ligger beviljandegraden för på 71 procent och jämfört 77 procent för de. Tabell 8. Produktutveckling (PU) efter bransch (2009-2011) Bifall Avslag Beviljandegrad Bransch Jordbruk, skogsbruk Utvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas Vattenförsörjning; Byggverksamhet Handel; reparation av Transport och magas Hotell- och restaurang Informations- och kom Finans- och försäkring Fastighetsverksamhet Verks. inom jur, ekon Uthyrning, fastighets Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Kultur, nöje och fritid Annan serviceverks Uppgift saknas Totalt Totalt antal ansökni ngar av bifall till av avslag mot drivs av 2 1-1 - 0% 100% 0 - - - - 323 21 259 8% 2 41 5% 91% 86% 3 3 - - - 100% 3 2-1 - - 67% 29 21-1 7 13% 0% 75% 131 10 73 12% 8 40 17% 56% 65% 6 3-3 - - 50% 5 1 3 25% 1-50% 100% 153 13 105 11% 3 32 9% 81% 77% 4 4 - - - 100% 0 - - - - 232 22 144 13% 9 57 14% 71% 72% 24 5 13 28% 2 4 33% 71% 76% 0 - - - - 12 6 1 86% 2 3 40% 75% 25% 13 4 3 57% 5 1 83% 44% 75% 8 2 5 29% 1-67% 100% 5 3 1 75% 1-75% 100% 23 1 19 5% 3-100% 86% 976 88 660 12% 36 192 16% 71% 77% I tabell 9 redovisas hur antalet ansökningar och beviljandegrader för programmet (PU) ser ut i olika län fördelat på och. Stödet till produktutveckling av varor och tjänster i små är tillgängligt i hela landet. Då 60 procent av sbeståndet är lokaliserat till Stockholm och Västra Götaland är det också även dessa län dominerar i antal stöd. Det relativt låga antalet beviljade stöd i olika län gör att fördelningen av stöd till s respektive s varierar kraftigt mellan dem. Sammantaget understiger dock andelen beviljade stöd till dessa s andel i det totala sbeståndet, 12 procent jämfört med 16 procent. 21
Tabell 9. Produktutveckling (PU) efter län (2009-2011) Län Totalt antal ansökni ngar Bifall Avslag Beviljandegrad av bifall till av avslag mot drivs av Stockholm län 190 16 73 18% 16 85 16% 50% 46% Uppsala län 36 4 25 14% 4 3 57% 50% 89% Södermanlands län 28 6 16 27% 1 5 17% 86% 76% Östergötlands län 52 7 41 15% 4 0% 100% 91% Jönköpings län 45 2 41 5% 2 0% 100% 95% Kronobergs län 48 1 30 3% 17 0% 100% 64% Kalmar län 32 3 25 11% 4 0% 100% 86% Gotlands län 10 1 6 14% 3 0% 100% 67% Blekinge län 25 3 21 13% 1 0% 100% 95% Skåne län 82 13 64 17% 1 4 20% 93% 94% Hallands län 54 4 39 9% 2 9 18% 67% 81% Västra Götalands län 187 12 119 9% 10 46 18% 55% 72% Värmlands län 23 2 21 9% - 100% 100% Örebro län 14 1 12 8% 1 0% 100% 92% Västmanlands län 21 1 17 6% 1 2 33% 50% 89% Dalarnas län 27 2 24 8% 1 0% 100% 96% Gävleborgs län 19 1 17 6% 1 0% 100% 94% Västernorrlands län 19 3 16 16% - 100% 100% Jämtlands län 23 2 17 11% 1 3 25% 67% 85% Västerbottens län 24 1 22 4% 1 0% 100% 96% Norrbottens län 17 3 14 18% - 100% 100% Riket 976 88 660 12% 36 192 16% 71% 77% Kommentar om Produktutvecklingsprogrammet (PU) Programmet (PU) syftar till utveckling av såväl varor tjänster. Programmet ställer krav på antal anställda och omsättningsstorlek. Detta i kombination med att tillverkningsindustrin dominerar bland mottagarna innebär att stödet når spopulationer där drivna av är underrepresenterade. Inför 2013 har villkoren för stöd till utveckling av produkter och tjänster förändrats bl.a. i syfte att nå fler grupper av genom att sänka lägsta belopp att söka även för utveckling av varor till 50 000 kr (tidigare 100 000 kr lägsta belopp). Programmet har även kompletterats med ett stöd till internationalisering. För att stödet ska nå fler så behövs kunskap om nya branscher, nya kommunikationsstrategier och en prioritering inte gynnar de först skickar in ansökan, ofta bidragsvana. 22
3.5 Regionalt investeringsstöd (RIS) 2009-2011 Inom Regionalt investeringsstöd finns enbart tolv representerade i den information tagits fram, varav elva beviljats stöd och ett fått avslag (se tabell 10). Totalt har det kommit in 211 ansökningar om att få RIS. Ansökningar från återfinns i ett mindre antal branscher än ansökningar från. Flest ansökningar från hittar vi i branschen Hotell och restaurang. Denna bransch står för 42 procent av alla ansökningar inkommit från (5 st). Siffrorna indikerar att RIS är en stödform där förutsättningarna att ansöka om stöd skiljer sig relativt mycket mellan s och s. Tabell 10. Regionalt investeringsstöd (RIS) efter bransch (2009-2011) Bifall Avslag Beviljandegrad Bransch Jordbruk, skogsbruk Utvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas Vattenförsörjning; Byggverksamhet Handel; reparation av Transport och magas Hotell- och restaurang Informations- och kom Finans- och försäkring Fastighetsverksamhet Verks. inom jur, ekon Uthyrning, fastighets Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Kultur, nöje och fritid Annan serviceverks Uppgift saknas Totalt Totalt antal ansökni ngar av bifall till av avslag mot drivs av 2 1 1 50% - 100% 100% 1 1 - - - 100% 131 2 111 2% 1 17 6% 67% 87% 0 - - - - 2 2 - - - 100% 5 4-1 - - 80% 3 3 - - - 100% 2-2 - - 0% 22 5 15 25% 2-100% 88% 3 1 2 33% - 100% 100% 0 - - - - 7 1 3 25% 3-100% 50% 11 1 9 10% 1-100% 90% 2 1-1 - - 50% 0 - - - - 1 1 - - - 100% 0 - - - - 19 17-2 - - 89% 0 - - - - 0 - - - - 211 11 170 6% 1 29 3% 92% 85% Av tabell 11 framgår att beviljandegraden för varierar mellan 75 procent (Värmlands län) och 100 procent (Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens, och Norrbottens län). Det är dock viktigt att komma ihåg att antalet ansökningar från är mycket litet, vilket gör att det är lite tveksamt att jämföra procentsatserna mellan olika län. Bland drivs av varierar beviljandegraden mellan 50 procent (Örebros län) och 95 procent (Västernorrlands län). 23
Tabell 11. Regionalt investeringsstöd (RIS) efter län (2009-2011) Län Totalt antal ansökni ngar Bifall Avslag Beviljandegrad av bifall till av avslag mot drivs av Stockholm län - - - - Uppsala län - - - - Södermanlands län - - - - Östergötlands län - - - - Jönköpings län - - - - Kronobergs län - - - - Kalmar län 7 6 0% 1 0% - 86% Gotlands län - - - - Blekinge län - - - - Skåne län - - - - Hallands län - - - - Västra Götalands län 3 2 0% 1 0% - 67% Värmlands län 25 3 17 15% 1 4 20% 75% 81% Örebro län 2 1 0% 1 0% - 50% Västmanlands län - - - - Dalarnas län 13 1 10 9% 2 0% 100% 83% Gävleborgs län 11 8 0% 3 0% - 73% Västernorrlands län 21 20 0% 1 0% - 95% Jämtlands län 41 1 37 3% 3 0% 100% 93% Västerbottens län 35 1 31 3% 3 0% 100% 91% Norrbottens län 53 5 38 12% 10 0% 100% 79% Riket 211 11 170 6% 1 29 3% 92% 85% Kommentar Regionalt Investeringsstöd (RIS) Det är svårt att dra några säkra slutsatser per län efter antalet ansökningar har kommit in från är mycket litet, men tittar vi på resultat för hela riket så är beviljandegraden för s högre än för s, 92 procent mot 85 procent. Sammanfattningsvis är underrepresenterade stödmottagare av RIS, 6 procent, jämfört med andelen i rikets sbestånd ligger på 16 procent. Samtidigt är dessa underrepresenterade också bland avslagen. Sammantaget indikerar detta att förutsättningarna att söka RIS skiljer sig mellan och av. 24
3.6 Sysselsättningsbidrag (SYSS) 2009-2011 Tabell 12 visar att i likhet med övriga hittills presenterade stödformer är stöd till i minoritet även inom Sysselsättningsbidrag. Dock är dataunderlaget mycket litet, endast nio ärenden beviljades år 2009-2011 och ett avslogs. Utifrån data kan konstateras att ett har ansökt om SYSS och blivit beviljad stöd. Tabell 12. Sysselsättningsbidrag (SYSS) efter bransch (2009-2011) Bifall Avslag Beviljandegrad Bransch Jordbruk, skogsbruk Utvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas Vattenförsörjning; Byggverksamhet Handel; reparation av Transport och magas Hotell- och restaurang Informations- och kom Finans- och försäkring Fastighetsverksamhet Verks. inom jur, ekon Uthyrning, fastighets Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Kultur, nöje och fritid Annan serviceverks Uppgift saknas Totalt Totalt antal ansökni ngar av bifall till av avslag mot drivs av 1 1 - - - 100% - - - - 2 2 - - - 100% - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 3 3 - - - 100% - - - - - - - - 2 1-1 - - 50% 1 1 - - 100% - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 9 1 7 13% 1-100% 88% I tabell 13 redovisas hur antalet ansökningar och beviljandegrader för SYSS ser ut i olika län fördelat på och. Observera att endast 10 ärenden behandlades under den aktuella perioden. 25
Tabell 13. Sysselsättningsbidrag (SYSS) efter län Län Totalt antal ansökni ngar Bifall Avslag Beviljandegrad av bifall till av avslag mot drivs av Stockholm län - - - - Uppsala län - - - - Södermanlands län - - - - Östergötlands län - - - - Jönköpings län - - - - Kronobergs län - - - - Kalmar län - - - - Gotlands län - - - - Blekinge län - - - - Skåne län - - - - Hallands län - - - - Västra Götalands län - - - - Värmlands län - - - - Örebro län - - - - Västmanlands län - - - - Dalarnas län 1 1 0% - - 100% Gävleborgs län 4 1 3 25% 1 0% 100% 75% Västernorrlands län - - - - Jämtlands län 1 1 0% - - 100% Västerbottens län 1 1 0% - - 100% Norrbottens län 1 1 0% - - 100% Riket 9 1 7 13% 1 0% 100% 88% Kommentar sysselsättningsbidrag (SYSS) Som tidigare har påpekats är antalet ärenden mycket få, vilket gör det svårt att studera skillnader mellan länen vad gäller beviljandegrad. 3.7 Såddfinansiering (SÅDD) 2009-2011 Även inom Såddfinansiering utgör en minoritet av det totala antalet stödmottagare (se tabell 14). Högst är andelen och beviljats SÅDD inom branschen Utbildning, men det är viktigt att notera att det totalt endast rör sig om tre ansökningar, varav en från ett en kvinna. Högst antal fått SÅDD hittar vi inom Verksamhet, inom juridik, vetenskap och teknik, där 14 fått Såddfinansiering. Detta motsvarar 13 procent av de inom denna bransch fått det aktuella stödet. Beviljandegraden är totalt sett lika för och och ligger på 93 procent. en bifall till i denna stödform är 10 procent, vilket är klart under de 16 procent s utgör av den totala sstocken. 26
Tabell 14. Såddfinansiering (SÅDD) efter bransch (2009-2011) Bifall Avslag Beviljandegrad Bransch Jordbruk, skogsbruk Utvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas Vattenförsörjning; Byggverksamhet Handel; reparation av Transport och magas Hotell- och restaurang Informations- och kom Finans- och försäkring Fastighetsverksamhet Verks. inom jur, ekon Uthyrning, fastighets Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Kultur, nöje och fritid Annan serviceverks Uppgift saknas Totalt Totalt antal ansökni ngar av bifall till av avslag mot drivs av 3 3 - - - 100% 5 5 - - - 100% 133 11 115 9% 7-100% 94% 1 1 - - - 100% 2 2 - - - 100% 8 8 - - - 100% 35 4 28 13% 1 2 33% 80% 93% 4 2-2 - - 50% 2 2 - - - 100% 63 3 56 5% 4-100% 93% 2 2 - - - 100% 0 - - - - 120 14 97 13% 1 8 11% 93% 92% 9 8-1 - - 89% 2 2 - - - 100% 3 1 2 33% - 100% 100% 2 1-1 - 50% - 2 2 - - 100% - 1 1 - - 100% - 0 - - - - 396 37 333 10% 3 24 11% 93% 93% Av tabell 15 framgår bland annat att beviljandegraden för varierar mellan 78 procent (Västra Götalands län) och 100 procent (sju län). Bland varierar beviljandegraden mellan 85 procent (Norrbottens län) och 100 procent (fem län). Västra Götalands län ligger i topp vad gäller antalet ansökningar (hela 31 procent av totalt i riket), men de har samtidigt en väldigt låg andel av bifallen går till, 6 procent. Beviljandegraden är 20 procent lägre för än för. En situation regionen är väl medveten om men ännu inte lyckats förändra. Kalmar län har 55 ansökningar, och hela 22 procent av bifall går till. Beviljandegraden är i detta fall 4 procentenheter högre för s än för s. Kalmar läns stora antal ärenden hänger ihop med den tidigare nämnda satsningen man gjort i informationsinsatser mot småaren och där är segmentet är större. I Dalarna har besöksnäringen och småskaligt ande stor plats och detta syns i antalet ansökningar om stöd. Inom sektorerna kulturella och kreativa näringar finns många. 27
Tabell 15. Såddfinansiering (SÅDD) efter län (2009-2011) Bifall Avslag Län Totalt antal ansökni ngar av bifall till av avslag mot drivs av Stockholm län 1 1 0% - - 100% Uppsala län 0 - - - - Södermanlands län 0 - - - - Östergötlands län 9 1 8 11% - 100% 100% Jönköpings län 0 - - - - Kronobergs län 0 - - - - Kalmar län 55 11 38 22% 1 5 17% 92% 88% Gotlands län 0 - - - - Blekinge län 3 1 2 33% - 100% 100% Skåne län 1 1 0% - - 100% Hallands län 0 - - - - Västra Götalands län 124 7 113 6% 2 2 50% 78% 98% Värmlands län 3 3 0% - - 100% Örebro län 2 1 1 50% - 100% 100% Västmanlands län 8 8 0% - - 100% Dalarnas län 21 4 16 20% 1 0% 100% 94% Gävleborgs län 0 - - - - Västernorrlands län 71 6 56 10% 9 0% 100% 86% Jämtlands län 27 3 23 12% 1 0% 100% 96% Västerbottens län 43 2 39 5% 2 0% 100% 95% Norrbottens län 28 1 23 4% 4 0% 100% 85% Riket 396 37 332 10% 3 24 11% 93% 93% Kommentar Såddfinansiering (SÅDD) Såddfinansieringen når bl.a. beroende på bransch- och stypsinriktning drivna av i låg omfattning. I bl.a. Västra Götaland har villkoren nyligen förändrats bl.a. i syfte att bredda målgruppen. 3.8 Slutsatser om fördelning för och att ta del av sstöd Regeringen har redan i sitt uppdrag till Tillväxtverket konstaterat att är underrepresenteras bland mottagare av sstöd jämfört med hur fördelningen i det totala svenska sbeståndet. Resultatet av kartläggningen gällande beviljandegraden till respektive, det vill säga hur många av de söker stöd får ett bifall, visar att det inte finns någon (eller mycket liten) skillnad mellan sledare är jämfört med sledare är kvinna. Däremot visar kartläggningen att en avsevärd skillnad finns när det gäller hur mycket stöd en beviljas. Företag söker och erhåller ett mindre belopp i stöd än. Detta kan förklaras med att till exempel Regionalt investeringsstöd, har låg andel medel går till s ande, ofta riktar sig till större investeringar och effekten blir att sökta och beviljade belopp blir högre. Företag är i högre utsträckning tjänste än tillverkande. Utvecklingen i tjänste är ofta mindre kostsam än i tillverkande efter tjänste inte kräver stora investeringar, instegskostnaderna blir således lägre i tjänste än tillverkande. 28