Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Relevanta dokument
Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014

värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet

Primärenergi i avfall och restvärme ISSN

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Syntesrapport: Klimatnytta med plaståtervinning

primärenergi i avfall och restvärme

Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet Kopia:

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Miljöredovisning 2014

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Avfallets roll i framtidens energisystem

Praktisk bedömning av allokeringsmetoder för avfallsförbränning ISSN

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm

ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

ÖVERENSKOMMELSE I VÄRMEMARKNADSKOMMITTÉN 2017 OM SYNEN PÅ BOKFÖRDA MILJÖVÄRDEN FÖR FASTIGHETER UPPVÄRMDA MED FJÄRRVÄRME MED VÄRDEN FÖR 2017

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

Det svenska hushållsavfallet

Miljöbedömning av energi - kriterier för metodval

Det svenska hushållsavfallet

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

REMISSVAR: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011 :6) - föreskrifter och allmänna råd

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson

Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Hej. Bifogar synpunkter på förslag till klimatfärdplan. Hälsningar TRN Jan-Erik Haglund

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Framtidens kretsloppsanläggning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning

Rapport: U2014:01 ISSN Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, diarienummer TRN

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Varför återanvända textil?

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

RAGN-SELLS: POSITIONS-PM OM CIRKULÄR EKONOMI

Hållbarhetskriterier för biogas


Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Sopsortering räcker inte

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

2016 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Moheda

Återvinningsindustrierna Viveke Ihd

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Hållbarhetskriterier för biogas

1.0 Återvinningsindustriernas generella synpunkter och förslag

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Minskad energiåtervinning av fossil plast

2015 DoA Fjärrvärme. Gotlands Energi AB. isby+slite+hemse+klimtehamn

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

Naturskyddsföreningen

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

Primärenergi för energiföretag

Köparens krav på bränsleflis?

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

Indikatorer för att mäta elsystemets resurseffektivitet. Seminarium 20 november 2014 Stockholm

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

Transkript:

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme T.f. Enhetschef Klimat och Hållbara Samhällssystem jenny.gode@ivl.se 08-598 563 18 Avfall Sveriges temadag Aktuellt inom energiåtervinning Skövde,

Budskap Avfallsbränsle* är betydligt mer resurseffektivt än olja, men mindre resurseffektivt än industriell restvärme * Hushållsavfall och verksamhetsavfall

Agenda Bakgrund Vad är primärenergi? Hur har vi gjort? Resultat (fokus avfallsbränslen) Slutsatser

Projektet Primärenergi i avfall och restvärme - metodfrågor Frågeställning: Hur resurseffektivt är avfallsbränsle och restvärme? (Resurseffektivitet mätt som primärenergi) Syfte: Redogöra för och rekommendera allokeringsmetoder samt primärenergifaktorer för avfallsbränslen och restvärme Författare (samtliga IVL):, Tomas Ekvall, Fredrik Martinsson, Erik Särnholm, Jeanette Green Finansiering: Avfall Sverige Svensk Fjärrvärme Naturvårdsverket och Formas via Stiftelsen IVL

Vad är primärenergi? PRIMÄRENERGI ENERGIBÄRARE 3 kwh Kol 2 kwh Naturgas 1,5 kwh Nord. elmix Förluster vid utvinning, transport, förädling och omvandling från bränsle till el 1 kwh el 0,4-1 kwh FV fr biobränsle 0,9 kwh Sv.FV-mix 0,05 kwh FV fr spillvärme Förluster vid utvinning, transport, förädling och omvandling från bränsle till fjärrvärme 1 kwh fjärrvärme

Varför har vi studerat detta? Primärenergifaktorer för avfallsbränslen och restvärme kan inte beräknas enbart med vetenskapliga metoder Vem ska bära ansvar för primärenergiuttag vid avfall och restvärme? Allokeringar krävs Idag görs beräkningar på mycket olika sätt Primärenergifaktorer för avfall i litteratur: från 0 till >1 Påverkar trovärdigheten Fjärrvärmekunder litar inte på fjärrvärmebolagen Behov av objektiv metod

Inte så enkelt Exempel produkter som blir avfall som går till energiåtervinning??? Insatt primärenergi för att producera konsumentprodukter Energiinnehåll i konsumentprodukterna när de blir avfall Avfallsfraktion A.. Avfallsfraktion n? Hur mycket primärenergi ska avfallsbränslet bära? Hur mycket primärenergi ska avfallsbaserad fjärrvärme bära?

Brett tillvägagångssätt ger robusthet Kombination kvalitativ och kvantitativ metod Vissa frågor kan lösas med sakkompetens och "fysikaliska" (kvantitativa) metoder, andra kräver värdering A B C D E F Mål för metoden (vad ska den gynna?) Sammanställning av befintliga metoder och primärenergifaktorer Kriterieanalys Intervjuer och deltagandeworkshop Metod för beräkning av primärenergifaktorer Rekommendation

Steg A: Mål för metoden Gynna beslut som bidrar till Minskad primärenergianvändning/ökad resurseffektivitet Minskade utsläpp Avfall ska följa avfallshierarkin Metoden måste dessutom kunna tillämpas och accepteras av andra än bara energibranschen (därav deltagandeworkshop)

Steg B: Studerade avfallsallokeringar Allokering till avfallssystemet Allokering till energisystemet Ekonomisk allokering Alternativanvändning för avfall (olika varianter) bl.a. där hänsyn tas till alternativ materialåtervinning (Bordemetoden)

Steg A-D: Resultat från kriterieanalys, intervjuer och deltagandeworkshop Skilj på avfall som är respektive inte är vettigt att materialåtervinna Avfall som inte är vettigt att materialåtervinna ska inte bära primärenergi Olika åsikter om avfall som är vettigt att materialåtervinna Mål för metoden: följa avfallshierarkin, minimera primärenergi, utsläpp m.m. "Bordetänkandet" där hänsyn tas till alternativanvändning av avfallet erhöll högst betyg i kriterieanalys

Lättanvänd Sanningsenlig Begriplig Inspirerande Svår att missbruka Viktat genomsnitt Oviktat genomsnitt Viktningsfaktorer 0.7 1.4 0.7 1.4 0.7 Allokering till avfallssystemet 5 2 5 2 5 3.3 3.8 Allokering till energisystemet 5 3 5 2 5 3.6 4.0 Ekonomisk allokering 3 3.5 3 3 3 3.1 3.1 Systemutvidgning för användning av avfall (från energibranschens synvinkel) - alt anv deponi (utan ta hand om metan) 4 2 5 1 3 2.6 3.0 - alt anv deponi (ta hand om metan) 2.5 2.5 2 2 3 2.4 2.4 - alt anv materialåtervinning (del av avfallet) 3 5 3 4 3 3.9 3.6 - alt anv rötning (del av avfallet) 3.5 2.5 3 3 3 2.9 3.0 - alt anv eldning på annan ort 5 3 4 3 5 3.7 4.0 - alt avfallsminimering (del av avfallet) 1 2 2 4 1 2.3 2.0 Sammanslagning av material, rötning och avfallsminimering ovan 3 3.5 3 5 3 3.7 3.5 Systemutvidgning för användning av avfall (från avfallsbranschens synvinkel) - alt till att använda avfallet för energiändamål är att använda andra bränslen. Alltså värdera avfallet enligt det som trängs undan i fjärrvärme-/elsystemet. 2 4 3 2 3 2.9 2.8

??? Hjälpenergi för att avfallet ska kunna användas som bränsle Energi i avfall EJ vettigt att materialåtervinna Energi i avfall vettigt att materialåtervinna!! Hur mycket primärenergi ska avfallsbränslet bära?

Avfall Bordetänkandet: Frågeställningar: 1. På vilken grund avgöra vad som är vettigt och inte vettigt att materialåtervinna? Många olika synsätt finns alla är värderingar 2. Hur värderas den energi som finns i avfall som är vettigt respektive inte vettigt att materialåtervinna? Avfall vettigt att återvinna som ändå går till förbränning Avfall inte vettigt att återvinna 3. Var dras systemgränserna för hjälpenergin? PEF B PEF A PEF A < PEF B

1. Avfall vettigt eller inte vettigt att återvinna? Olika sett att se på detta: 1. Utifrån vad som är ekonomiskt lönsamt. 2. Utifrån politikernas bedömning, d.v.s. utifrån de politiskt satta mål som finns för återvinning i Sverige. 3. Utifrån vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. 4. Utifrån vad som är bäst för miljön i dagsläget. 5. Utifrån vad som är långsiktigt hållbart. 6. Utifrån vad som är tekniskt eller teoretiskt möjligt att återvinna. Motiv för val: beslutat mål för projektet, LCA-data finns

2. Hur värdera energi i avfall som är resp. inte är vettigt att återvinna? PEF ökar Avfall som inte är vettigt att materialåtervinna: Bör inte bära någon primärenergi annat än hjälpenergi. Motiv: Intervjuer, deltagandeworkshop, "Bordetänkandet Avfall som är vettigt att materialåtervinna: A. Ingen skillnad, de hanteras lika B. Värdering av energiresurser som kan lagras och förflyttas C. Avfallet ses som en resurs som utvinns ur samhället D. Återvinningsbart avfall belastas med sluppen PE vid framställning från återvunnen jämfört med jungfrulig råvara E. Hela livscykeln allokeras till avfall som kan materialåtervinnas Motiv: Ej komplicerade systemutvidgningar, stabilt över tid, robust, vanligt tillämpat idag, deltagandeworkshop, kriterieanalys X Energi i avfall EJ vettigt att materialåtervinna Energi i avfall vettigt att materialåtervinna

Innehåll i hushållsavfallsbränsle, Svenskt Genomsnitt Vikts % Energi, %

3. Hjälpenergi Energi-ut-vinningen bär hjälpenergin för insamling och transport av avfallsbränslet till energi-anlägg-ningen Enligt Miljöfaktaboken 2011: 4% vid hushållsavfall 5% vid verksamhetsavfall

Resultat avfall Primärenergi i avfallsbränslet Primärenergi i olika = + avfallsfraktioner Primärenergi i hjälpenergi Jämförelse: Eldningsolja 1,1 Restvärme 0,03

Kort om restvärme Resultat från kriterieanalys, intervjuer, deltagandeworkshop: skilj på restvärme och värme som biprodukt (värme som produceras i industrin men där extra bränsle tillsatts för att höja temperaturen innan leverans till fjärrvärmenätet) restvärme som annars hade gått till spillo ska inte bära primärenergi värme som biprodukt ska bära insatt bränsle allokering noll till restvärme högst "betyg" i kriterieanalys samt mest tillämpad metod idag

RESULTAT restvärme och värme som biprodukt Restvärme Värme som biprodukt El och/eller bränsle El och/eller bränsle Råvaror Industri Produkter Råvaror Industri Produkter Restvärme Värme som biprodukt Metod restvärme: Exempel 2% hjälpel (nordisk elmix): PEF tot = 0 + 0,02*1,7 = 0,03

Slutsatser Metod för beräkning av primärenergifaktorer för avfall och restvärme har tagits fram Kriterieanalys, intervjuer och konsensusprocess ger konvergerande resultat, men ger ej hela svaret Restvärme okontroversiellt ska inte bära primärenergi Avfall svårare Konsensus kring att skilja på avfall som är respektive inte är vettigt att materialåtervinna, men kring hur de ska värderas IVL har beräknat för olika synsätt och rekommenderat Beräkningar gjorda för några typer av avfall Resultaten visar att avfall är betydligt mer resurseffektivt än olja, men mindre resurseffektivt än restvärme!

Tack! Kontakta oss gärna:, jenny.gode@ivl.se, 08-598 563 18 Tomas Ekvall, tomas.ekvall@ivl.se, 031-72 56 281 Fredrik Martinsson, fredrik.martinsson@ivl.se, 08-598 563 36