Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Relevanta dokument
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

På väg mot hållbarhet?

2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet

Post-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss?

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

KLIMATFÖRÄNDRINGAR, PARISMÖTET - OCH BEHOVET AV KLIMATANPASSNING. Andreas Gyllenhammar

Social hållbarhet och hållbar stadsutveckling ur ett juridiskt perspektiv

Från Gröna till Hållbara Obligationer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Avsnitt 6 Kärnområden

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Korta fakta om Skanska idag

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

Digitalisering i välfärdens tjänst

SLU och internationalisering. #slu40

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

Agenda varför vänta?

Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development (Syftet är att fram till år 2030 för att uppnå en socialt, miljömässigt och

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem

Mål 7 i Agenda Naturskyddsföreningens positionspapper

Hållbarhetskriterier för nordisk gruvindustri. Helena Ranängen

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Tipspromenad. Fråga X

Planering för mat trender och tendenser

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Policy för Hållbar utveckling

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Utveckling, klimat och vatten:

principer för vattenkloka städer

Den smarta staden, innovation för framtiden.

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energimyndigheten.

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

IKEA koncernens koppling till de svenska miljömålen

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för utveckling. till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Energisituationen Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010

Fusionskraft under utveckling

Spelinstruktioner och material

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Ekologisk hållbarhet och klimat

Strategic Innovation Programme for the Swedish Mining and Metal Producing Industry

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

Hållbarhet genom innovation. Daniel Antonsson 11 oktober 2017

Så bidrar Skellefteå Kraft till globala målen

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

Ett politiskt initiativ. NCD > Non Communicable Diseases Icke Smittsamma Sjukdomar (EU > Kroniska sjukdomar)

Cirkulär ekonomi - vision och verklighet

Svenska IHP-kommittén 2014

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Global Hälsa. Översikt 2/20/17. Definition. Global hälsa. Hälsoindikatorer

Vikten av vatten vid livets början

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring

Vindpark Töftedalsfjället

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Transkript:

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion (etanol, vätgas)

Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Energi för vatten Vatten produktion, bearbetning, distribution och slutanvändning kräver energi: Dricksvattenrening Avloppsrening Pumpning och distribution

SÖTVATTEN OCH ENERGI ÄR VIKTIGA FÖR MÄNNISKORS VÄLBEFINNANDE OCH SOCIOEKONOMISK UTVECKLING Människor utan tillgång till tjänligt dricksvatten Människor vars rätt till vatten inte är uppfyllt Människor utan tillgång till förbättrad sanitet Människor som saknar tillgång till elektricitet Personer som använder fasta bränslen för matlagning 0.76 miljarder 3.5 miljarder 2.5 miljarder 1.3 miljarder 2.6 miljarder MAJORITETEN AV DE SOM SAKNAR TILLGÅNG TILL ELECTRICITET ÄR BOSATTA I DE MINST UTVECKLADE LÄNDERNA OCH I AFRIKA SÖDER OM SAHARA 4

MAJORITETEN AV DE SOM SAKNAR TILLGÅNG TILL VATTEN ÄR BOSATTA I SAMMA REGIONER... 5

UN-Water s Världsvattenrapport.. Årlig, tematisk och tunnare.. Lanserades idag vid FN s huvudseminarium i Tokyo Åtta huvudbudskap om vatten och energi www.unwater.org

1. Efterfrågan på energi och sötvatten kommer att öka kraftigt under de kommande årtiondena Leder till stora utmaningar, särskilt för utvecklingsländer och tillväxtekonomier Efterfrågan på energi väntas öka med mer än en tredjedel fram till 2035 Efterfrågan på el förväntas växa med 70 % under samma period. 90 % av den globala elproduktionen är vattenkrävande Efterfrågan på vattenuttag ökar med cirka 55 % fram till 2050 (mat, energi, hushåll) Jordbrukets vattenförbrukning ökar med ca 20 % till 2050 om inte effektiviteten förbättras

2. Vatten och energiförsörjningen är ömsesidigt beroende av varandra Prioriteringar i en domän invekar på den andra, på gott och ont. Beslut inom energiproduktion behöver ta hänsyn till begränsingar i vattenresurser, vattenbehov för andra mänskliga ändamål och ekosystem. Detta är för närvarande inte normen. Fossil kraft står för ungefär 80 % av den globala elproduktionen och svarar för hälften av alla vatten uttag i flera industriländer Utvecklingen av den globala energimixen kommer att ha en oerhörd påverkan på vattenresurser och andra sektorer

3. Beslutsfattare, planerare och praktiker kan vidta åtgärder för att övervinna hinder som finns Regler och lagstiftning om energi fokuserar i allmänhet på produktion och distribution För vatten ligger fokus främst på uttag, användning och utsläpp Innovativ och pragmatisk nationella politik kan leda till ökat samarbete och samordning och effektivare tillhandahållande av vatten- och energitjänster 4. Priset på energi och vattentjänster borde bättre återspegla kostnaderna för deras tillhandahållande och socio/miljöpåverkan utan att undergräva de grundläggande behoven hos de fattiga och missgynnade.

5. Den privata sektorn kan spela en större roll i vatten och energiinvesteringar infrastruktur, underhåll och drift. 6. Den privata sektorns medverkan och statligt stöd till forskning och utveckling är avgörande för att utveckla alternativa, förnybara och mindre vattenkrävande energikällor. 7. Beslut om vatten användning, fördelning, produktion och distribution har stor betydelse socialt och för jämställdhet. Vatten och energistyrning måste göras genusmedvetet.

8. Vatten och energi är båda centrala för hållbar utveckling och måste erkännas som sådana Många internationellt överenskomna utvecklingsmål, bland annat nästan alla millennieutvecklingsmålen, är beroende av framsteg när det gäller tillgång till rent vatten, adekvat sanitet och pålitliga energikällor. Separata mål för hållbar utveckling tillägnad vatten, mat och energisäkerhet bör vara relaterade för att maximera samordningsvinster så kostnadseffektivt som möjligt.

Det finns många lösningar, måste vi börja någonstans!

UN-Water Technical Advice on a Potential Global Goal for Water www.unwater.org

SDG Open Working Group - fokusområden 1. Poverty eradication 2. Food security and nutrition 3. Health and population dynamics 4. Education 5. Gender equality and women s empowerment 6. Water and sanitation 7. Energy 8. Economic Growth 9. Industrialization 10. Infrastructure 11. Employment and decent work for all 12. Promoting equality 13. Sustainable cities and human settlements 14. Sustainable Consumption and Production 15. Climate 16. Marine resources, oceans and seas 17. Ecosystems and biodiversity 18. Means of implementation 19. Peaceful and non-violent societies, capable institutions

Focus area 6. Water and sanitation For a water-secure world and for the realization of the right to safe drinking water and sanitation, the whole water cycle has to be taken into consideration to tackle water-related challenges. Focus area 7. Energy Energy plays a critical role in economic growth and social development. Ensuring access to affordable, modern and reliable energy resources for all is also important for poverty eradication, women s empowerment, and provision of basic services. 15

Tack för uppmärksamheten! Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP 16