Miljökonsekvensbeskrivning. Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet

Miljökonsekvensbeskrivning Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet

Innehåll ORDLISTA OCH FÖRKORTNINGAR 6 KONTAKTUPPGIFTER 8 SAMMANFATTNING 9 1 INLEDNING 16 2 PROJEKT 18 2.1 Projektansvarig 19 2.2 Projektets bakgrund och syfte 19 2.3 Förläggning och markanvändning 20 2.4 Projektaltervativ 21 2.4.1 Alternativ för förverkligande 21 2.4.2 Nollalternativ 22 2.4.3 Alternativ som lämnats utanför betraktelsen: energibesparingar 22 2.5 Projektets kostnadsstruktur och kostnadsjämförelse mellan elproduktionsalternativen 22 2.6 Anknytning till andra projekt 23 2.6.1 Olkiluoto 3 23 2.6.2 Anslutning till stamnätet och produktion av reserv kraft 23 2.6.3 Nya vägförbindelser 24 2.6.4 Slutförvarssanläggning för använt kärnbränsle 24 2.7 Tidsplan för projektet OL4 och därtill hörande projekt 25 3 MKB-FÖRFARANDE, INFORMATION OCH DELTAGANDE 26 3.1 Behovet av och målet med MKB-förfarandet 27 3.2 MKB-förfarandets huvudfaser 27 3.3 Uppföljningsgrupparbete 28 3.4 Smågruppsmöten 29 3.5 Informations- och diskussionsmöten 29 3.6 Invånarenkät 30 3.7 Övrig kommunikation och interaktion 30 3.8 Framläggande till påseende av bedömningsprogrammet och internationellt hörande 31 3.9 Utlåtanden och synpunkter om MKB-programmet 31 3.10 Kontaktmyndighetens utlåtande om bedömningsprogrammet, och hänsyn till det 32 3.11 Framläggande till påseende av bedömningsprogrammet och internationellt hörande 35 3.12 MKB-förfarandets avslut 35 4 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 36 4.1 Kärnkraftverkstyper 37 4.2 Funktionsprinciper av planerad kärnkraftverksenhet 37 4.2.1 Kokvattenreaktor, BWR (Boiling Water Reactor) 37 4.2.2 Tryckvattenreaktor, PWR (Pressurised Water Reactor) 38 4.3 Tekniska data 38 4.4 Kraftverkets byggnader 38 4.5 Bästa tillgängliga teknik (BAT) och anläggningens energieffektivitet 39 5 TILLSTÅND, PLANER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT SOM GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET FÖRUTSÄTTER 40 5.1 Planläggning 41 5.2 Tillstånd enligt kärnenergilagen 41 5.2.1 Principbeslut 41 5.2.2 Tillstånd att uppföra en kärnanläggning 41 5.2.3 Driftstillstånd 42 5.3 Anmälningar enligt Euratomfördraget 42 5.4 Miljötillstånd under byggtiden och tillstånd enligt vattenlagen 42 5.5 Bygglov 43 5.6 Miljötillstånd under drifttiden och tillstånd enligt vattenlagen 43 5.7 Övriga tillstånd 43 2

6 PROJEKTETS FÖRHÅLLANDE TILL MILJÖSKYDDSBESTÄMMELSER, -PLANER OCH -PROGRAM 44 7 AVGRÄNSNING I MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGEN 50 8 KONSEKVENSER UNDER BYGGTIDEN 52 8.1 Beskrivning och varaktighet av byggarbeten 53 8.2 Konsekvenser av mark- och vattenbyggnadsarbeten 53 8.3 Byggverksamhetens damm- och bullerkonsekvenser 55 8.4 Inverkan av avloppsvattnen under byggtiden 57 8.5 Avfallshantering under byggtiden 57 8.6 Konsekvenser av transporter och trafik under byggtiden 58 8.6.1 Nuvarande trafiksituation 58 8.6.2 Transporter under byddtiden 59 8.6.3 Pendeltrafik under byggtiden 60 8.6.4 Konsekvenser av transporter och trafik under byggtiden 60 8.7 Konsekvenser för människor och levnadsförhållanden under byggtiden 61 8.7.1 Ekonomiska konsekvenser under byggtiden 61 8.7.2 Konsekvenser för levnadsförhållanden och trivsel under byggtiden 61 Miljökonsekvensbeskrivning 9 KONSEKVENSERNA UNDER NORMALDRIFT; BEDÖMNINGSMETODER, MILJÖNS NULÄGE OCH KONSEKVENSER SOM BEDÖMTS 62 9.1 Konsekvenser av produktion, transport och lagring av kärnbränsle 63 9.1.1 Tillgång till uran 63 9.1.2 Urangruvdrift i Finland 63 9.1.3 Konsekvenser av produktion av kärnbränsle 63 9.1.3.1 Brytning och anrikning av malm 64 9.1.3.2 Konversion isotopanrikning och bränsletillverkning 65 9.1.3.3 Återanvändning av använt kärnbränsle 66 9.1.4 Kärnbränslets materialinsats per producerad mängd elektricitet 66 9.1.5 Konsekvenser av transport och lagring av kärnbränsle 67 9.1.6 Gruvdrift hos TVO:s normala uranleverantörer 67 9.1.6.1 Kanada 67 9.1.6.2 Australien 69 9.1.6.3 Kazakstan 69 9.2 Konsekvenser av hantering av avfallet från kärnkraftverket 70 9.2.1 Kärnavfallshantering och dess principer 70 9.2.2 Använt kärnbränsle 70 9.2.2.1 Mellanlagring av använt kärnbränsle 70 9.2.2.2 Konsekvenser av slutförvaring av använt kärnbränsle 72 9.2.2.3 Övervakningsprogramm för slutförvaringsberget och miljön 76 9.2.3 Transport av använt kärnbränsle och konsekvenserna av detta 77 9.2.4 Driftavfall 77 9.2.5 Normalt avfall 80 9.3 Konsekvenserna av transporter och trafik under drift 82 9.3.1 Trafikens nuläge 82 9.3.2 Trafikprognosen i delgeneralplanen för Olkiluoto 82 9.3.3 Transporter 83 9.3.4 Pendeltrafik 83 9.3.5 Konsekvenserna av transporter och trafik 83 9.4 Kärnkraftverkets bullerkonsekvenser 85 9.4.1 Bullret idag inom Olkiluoto-området 85 9.4.2 Bullerkonsekvenser 85 9.5 Konsekvenserna för markanvändning, landskap och bebyggd miljö 90 9.5.1 Verksamheter på området och i dess omgivningar 90 9.5.2 Planläggningssituationen 91 9.5.3 Nuvarande landskap och kulturmiljö 95 9.5.4 Konsekvenserna för markanvändningen 96 9.5.5 Konsekvenserna för landskap och bebyggd miljö 97 9.6 Konsekvenserna på luftkvalitet och klimat 99 9.6.1 Klimatets och luftkvalitetens nuläge 99 9.6.2 Radioaktiva utsläpp i luften 99 9.6.2.1 Konsekvenserna av radioaktiva utsläpp i luften 100 9.6.3 Övriga utsläpp i luften 100 9.7 Konsekvenser för vattendrag och fiskerinäring 101 9.7.1 Beskrivning och användning av vattendraget 101 9.7.2 Allmän beskrivning och hydrologiska uppgifter 101 9.7.3 Havsområdets vattenkvalitet, isförhållanden och ekologiska tillstånd 102 3

9.7.4 Fiskbestånd och fiske 107 9.7.5 Behovet och anskaffningen av vatten vid Olkiluoto kärnkraftverk 108 9.7.5.1 Anskaffning av sötvatten 108 9.7.5.2 Kylvattenintag 109 9.7.6 Konsekvenserna av kylvattenintaget 109 9.7.7 Ledning av kylvatten ut i havet 109 9.7.8 Konsekvenserna av kylvattenledningen ut i havet 110 9.7.8.1 Konsekvenser för havsvattentemperaturen 112 9.7.8.2 Konsekvenser för strömningarna 116 9.7.8.3 Konsekvenserna för isläge och dimbildning 116 9.7.8.4 Konsekvenserna för vattenkvaliteten och biologin 117 9.7.8.5 Konsekvenserna för fiskbestånd och fiskerinäring 120 9.7.8.6 Konsekvenserna för vattendragsanvändningen 121 9.7.9 Olkiluotos avloppsvatten 121 9.7.10 Konsekvenserna av avloppsvattnen 123 9.7.11 Radioaktiva utsläpp i vattnet 123 9.8 Konsekvenserna för jordmån och berggrund samt grundvatten 124 9.8.1 Geologi och seismologi inom Olkiluoto-området 124 9.8.2 Konsekvenserna för jordmån och berggrund samt grundvatten 125 9.9 Konsekvenserna för växt- och djurliv 126 9.9.1 Växt- och djurliv 126 9.9.2 Konsekvenserna för växt- och djurliv 128 9.10 Konsekvenserna för naturens mångfald och skyddsobjekt 130 9.10.1 Nuläget inom skyddsområdena i närheten av Olkiluoto 130 9.10.2 Konsekvenserna för biodiversiteten 131 9.10.3 Konsekvenserna för Natura-områdena 132 9.11 Konsekvenserna för människor och samhälle 135 9.11.1 Människor och samfund i Olkiluotos omgivning 135 9.11.2 Strålningens nuläge 136 9.11.3 Hälsokonsekvenser och -risker 137 9.11.3.1 Indelning av hälsokonsekvenserna i huvudgrupper 137 9.11.3.2 Jämförelseuppgifter om strålkällor och stråldoser i Finland 138 9.11.3.3 Hälsokonsekvenser av det fjärde kärnkraftverket i drift 139 9.11.4 Konsekvenserna för sysselsättning samt regionstruktur och -ekonomi 140 9.11.5 Konsekvenserna för levnadsförhållanden, trivsel och rekreation 141 9.12 Konsekvenserna av nedläggning och avveckling av kraftverksenheten 145 9.13 Konsekvenser av anknytande projekt 146 9.13.1 Anslutning till stamnätet och produktion av reservkraft 146 9.13.2 Slutförvaring av använt kärnbränsle 146 9.13.3 Nya vägtrafikförbindelser 146 9.14 Konsekvenserna för energimarknaden 147 9.15 Försörjningsberedskap 147 10 KÄRNSÄKERHET OCH KONSEKVENSER VID AVVIKKELSER OCH OLYCKSSITUATONER 148 10.1 Säkerhetskrav 149 10.2 Genomförande av säkerhetskraven i den nya kärnkraftverksenheten 149 10.2.1 Mångskiktat djupinriktat säkerhetstänkade 150 10.2.2 Mångfaldiga barriärer 150 10.2.3 Förberedelser för externa riskfaktorer 150 10.2.4 Förberedelser för allvarliga reaktorolyckor 151 10.2.5 Säkerhetsanalyser 151 10.2.6 Myndighetsövervakning 151 10.3 Klassificering av olyckor 152 10.4 Olyckornas konsekvenser 152 10.4.1 Krav som gäller avvikelser i Finland 152 10.4.2 Allvarlig reaktorolycka 153 10.4.3 Olyckor med anknytning till mellanlagring och slutförvaring av använt bränsle samt hantering och slutförvaring av driftavfall och rivningsavfall 155 10.5 Befolkningsskydd 155 10.6 Kemikalieolyckor 156 10.7 Fenomen som eventuellt orsakas av klimatförändringen och förberedelser för dessa 156 10.7.1 Fenomen som orsakas av klimatförändringen 156 10.7.2 Förberedelser för fenomen som orsakas av klimatförändringen 157 4

11 KONSEKVENSERNA AV NOLLALTERNATIVET 158 11.1 Den nordiska elmarknaden 159 11.2 Andra alternativ för energiproduktion 160 11.2.1 Utsikter för utvecklingen av olika energiproduktionsformer på den nordiska elmarknaden 160 11.2.1.1 Vattenkraft 160 11.2.1.2 Annan termisk energi 161 11.2.1.3 Bioenergi 162 11.2.1.4 Vindkraft 163 11.2.2 Den nordiska elproduktionens miljöbelastning 164 12 JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN OCH UTVÄRDERING AV MILJÖKONSEKVENSERNAS BETYDELSE 166 12.1 Sammandrag av konsekvenserna 167 12.2 Jämförelse mellan alternativen 167 12.2.1 Anläggningstyp 167 12.2.2 Kärnkraftverksenhetens storlek 167 12.2.3 Placeringsalternativen i Olkiluoto 169 12.2.4 Kylvattenlösningar 170 12.3 Osäkerheter i miljökonsekvensbedömningen 171 12.4 Utredning av alternativens genomförbarhet 171 Miljökonsekvensbeskrivning 13 FÖREBYGGANDE OCH FÖRMILDRANDE AV SKADLIGA VERKNINGAR 172 13.1 Byggskedet 173 13.1.1 Trafik och transporter under byggarbetet 173 13.1.2 Byggarbetets inverkan på driftsäkerheten vid de nuvarande enheterna 173 13.2 Kärnkraftverksenhetens verksamhetstid 174 13.2.1 Konsekvenser för landskapet 174 13.2.2 Utsläpp av radioaktiva ämnen och kärnsäkerhet 174 13.2.3 Förmildrande av avloppsvattnens konsekvens 174 13.2.4 Intag av kylvatten 174 13.2.5 Fjärrintag och fjärravledning av kylvatten 174 13.2.6 Kylning i kyltorn 175 13.2.7 Återanvändning av kylvattnet 175 13.2.8 Kärnavfallshantering 177 13.2.9 Avfallshantering 177 13.2.10 Bullerkonsekvenser 177 13.2.11 Konsekvenser av transporter, användning och lagring av kemikalier och oljor 177 13.3 Olyckssituationer 177 13.4 Rivningsskedet 177 14 UPPFÖLJNINGSPROGRAM FÖR MILJÖKONSEKVENSERNA 178 14.1 Miljöledningssystem för kraftverk i Olkiluoto 179 14.2 Kontroll av belastning 179 14.2.1 Radioaktiva utsläpp 179 14.2.2 Kylvatten 180 14.2.3 Tvätteriets avloppsvatten 180 14.2.4 Avloppsreningsverk 180 14.2.5 Kontroll av grundvattenförhållandena 181 14.2.6 Avfallsbokföring 181 14.2.7 Kontroll av buller 181 14.2.8 Pannanläggning och reservkraftdieslar 181 14.3 Kontroll av konsekvenserna 181 14.3.1 Strålövervakning av miljön 181 14.3.2 Kontroll av vattendragen 182 14.3.3 Kontroll av fiskerihushållningen 183 14.3.4 Uppföljning av sociala konsekvenser 183 15 LITTERATUR 184 BILAGA 1, Kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-programmet 188 BILAGA 2, Internationella klassificeringsskalan om händelser i kärnkraftverk 208 BILAGA 3, Invånarenkätformulär 212 Baskartor: Lantmäteriverket tillstånd nr 48/MYY/07, Affecto Finland Oy, Tillstånd L7302/07, Sjöfartsverket tillstånd nr 2945/721/2007 5

Ordlista och förkortningar A Aerosol Liten, svävande partikel. Aktivering När atomerna i ett ämne blir radioaktiva, till exempel på grund av de förändringar som neutronerna orsakar i atomkärnan. Aktiveringsprodukt Radionuklider som bildats genom aktivering. Aktivitet Anger antalet kärnsönderfall som sker i radioaktivt ämne inom en viss tid. Enheten är becquerel (Bq) som betecknar ett sönderfall per sekund. Alfastrålning Alfastrålning är partikelstrålning, där alfapartiklarna består av heliumkärnor, dvs. av 2 protoner och 2 neutroner. ANM Arbets- och näringsministerium som från och med 1.1.2008 övertog handels- och industriministeriets (HIM) uppgifter. Använt kärnbränsle Kärnbränslet kallas använt när det tagits ut ur reaktorn. Använt bränsle är kraftigt strålande. B Bar Enhet för tryck. 1 bar = 100 000 Pascal. Atmosfärens tryck är cirka 1 bar. Becquerel (Bq) Enhet för aktivitet hos radioaktivt material. Ämnets aktivitet är 1 becquerel vid ett sönderfall per sekund. Betastrålning Betastrålning är partikelstrålning som består av elektroner eller positroner. Biodiversitet Biologisk mångfald. Ett mångfacetterat begrepp som bland annat handlar om den genetiska variationen inom arter, antalet arter, spektrumet av olika populationer, mångfalden av olika biotoper och ekosystem samt variationen inom olika ekologiska processer. Biotop Naturtyp. Biotoperna beskrivs i första hand enligt deras fysikaliska och kemiska egenskaper (t.ex. klimatförhållanden och markegenskaper), men även enligt de organismer som lever i dem (t.ex. dominerande växter). Exempel på olika biotoper är skog, barrskog, lund, äng, myr, sjö, hav och bäck. D db, decibel Enhet för bullernivå. Doshastighet Doshastigheten anger hur stor stråldos människan utsätts för inom en viss tid. Doshastighetens enhet är sievert per timme eller Sv/h. I allmänhet används mindre enheter: millisievert per timme (msv/h) eller mikrosievert per timme (µsv/h). En sievert per timme är sålunda 1 000 millisievert per timme eller 1 000 000 mikrosievert per timme. Doshastigheten används för att beskriva hur farligt det är att vistas på en särskild plats och bli utsatt för en viss sorts strålning. Driftavfall Allmän benämning för låg- och medelaktivt kärnavfall som uppkommer vid driften av ett kärnkraftverk. E Eleffekt Den effekt som kraftverket producerar elenergi för elnätet med. EMAS Eco-Management and Audit Scheme är ett miljöstyrningssystem inom EU som också TVO:s miljöstyrningssystem följer. F Fission Sönderfall av en tung atomkärna i två delar, varvid även snabba neutroner frigörs. G Gammastrålning Gammastrålning är en elektromagnetisk vågrörelse, vars våglängd är mindre och energi större än vid röntgenstrålning. Genomsnittlig dos Den genomsnittliga stråldosen beräknad per befolkning, befolkningsdel eller person i en annan grupp under en viss tid, t.ex. inom ett år. Gray (Gy) Måttenhet för absorberad dos som uttrycker hur mycket energi den joniserande strålningen avger till substratet. 1 Gy = 1 Joule/kg. Multipelenheterna mgy = 1/1 000 gray och µgy = 1/1 000 000 gray. GWh Gigawattimme (1 GWh = 1 000 000 kwh). H Halveringstid Den tid, under vilken mängden radioaktivt ämne halveras som följd av radioaktiv sönderdelning, dvs. hälften av ämnet förvandlas till ett annat ämne. Varje radioaktivt ämne har sin specifika halveringstid. HIM Handels- och industriministerium, vars uppgifter från och med 1.1.2008 övergick till arbets- och näringsministeriet (ANM). I IAEA Internationella Atomenergiorganet (International Atomic Energy Agency). ICRP Internationella Strålskyddskommittén (International Commission on Radiological Protection). INES Skala för gradering av incidenter vid kärnkraftsanläggningar (International Nuclear Event Scale). Inkapslingsanläggning Använt kärnbränsle kapslas in för slutförvar i en inkapslingsanläggning. ISO 14001 Standard för miljöledningssystem. Isotop Isotoper är varianter av ett och samma grundämne med olika antal neutroner i atomkärnan och med olika egenskaper i kärnan. T.ex. väte har tre isotoper: väte, deuterium och tritium. Av dessa är tritium radioaktivt. J Jod Ett grundämne med den kemiska beteckningen I. Den mest dominerande jodisotopen ur strålskyddsperspektiv är jod-131 med en halveringstid på 8 dagar. Jodtablett En tablett som innehåller kaliumjodid och som är avsedd att tas vid strålningsrisk efter en separat uppmaning från myndigheterna. Joden i jodtabletten söker sig till sköldkörteln och mättar den så att sköldkörteln inte kan ta emot den radioaktiva joden. Jon Elektriskt laddad atom eller molekyl. Jonbytarmassa Material som används för att avlägsna föroreningar i jonform från vatten. Joniserande strålning Strålning som kan generera joner i ämnet direkt eller indirekt. Den joniserande strålningen kan vara elektromagnetisk eller partikelstrålning. 6

K KAJ-lager Mellanlagret för medelaktivt driftavfall. Kokvattenreaktor En lättvattenreaktortyp, där vattnet som används som kylämne kokar när det passerar reaktorhärden. Ångan som alstras leds till en turbin och får turbinen att rotera. Kol-14 Kol-14-isotoper är vid sidan av radon den mest betydande strålningskällan I uranbränslecykeln. Kol-14 bildas även i atmosfären genom kosmisk strålning. Koldioxidekvivalent Enhet som möjliggör en jämförelse mellan utsläpp av olika växthusgaser utifrån deras konsekvenser. Olika ämnen påverkar växthuseffekten med olika styrkor. För att kunna jämföra utsläppens effekter i stället deras mängder räknas utsläppen av olika ämnen om till utsläpp av koldioxid med hjälp av speciella faktorer (GWP, global warming potential). T.ex. metan är en växthusgas som är 21 gånger starkare än koldioxid, vilket betyder att ett metanutsläpp på en ton motsvarar ett koldioxidutsläpp på 21 ton: man kan med andra ord tala om ett utsläpp på 21 koldioxidekvivalentton. Kollektiv dos Befolkningsdos. Den sammanräknade stråldosen för individer i en viss grupp, utifrån vilken sannolikheten av strålningens efterverkningar i gruppen uppskattas. Enheten för kollektivdosen är mansievert (mansv). KPA-lager Mellanlagret för använt kärnbränsle. Kylvattenflöde Kylvattenflödet anges i kubikmeter per sekund eller m³/s. Kylvattenförbrukningen i de befintliga enheterna av Olkiluoto kärnkraftverk uppgår till totalt cirka 60 m³/s och OL3 när i drift ca 60 m³/s. Den nya enheten (OL4) skulle behöva cirka 40-60 m³/s. Jämförelsevis kan man konstatera att det genomsnittliga flödet i Kumo älv är cirka 230 m³/s. Kärnbränsle Bränslestavknippen som ska användas i ett kärnkraftverk och som innehåller fissilt kärnmaterial. L Landskapsmässig indelning Indelning av de finländska landskapen utifrån en utredning om Finlands natur och kulturlandskap samt dess variationer. Användes som stöd vid bedömningen av landskapsmässiga värden och deras representativitet. M MAJ-lager Mellanlagret för lågaktivt driftavfall. Mansievert (mansv) Enheten för kollektiv dos. Om varje individ i en grupp på 1 000 personer utsätts exempelvis för en genomsnittlig stråldos på 20 millisievert, blir den kollektiva dosen 1 000 x 0,02 Sv = 20 mansv. MKB Miljökonsekvensbedömning. MW Megawatt, effektenhet (1 MW = 1 000 kw). MWbränsle Bränsleeffekt uttryckt i megawatt. N Nuklid Atomslag med en viss mängd av protoner och neutroner. Kärnan kan vara stabil eller radioaktiv. O ONKALO Det underjordiska forskningsutrymmet i slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle. R Radioaktivitet Atomkärnans sönderfall till kärnor av annan typ. Den radioaktiva kärnan avger strålning som är specifik för sönderfallsprocessen (alfa-, beta- eller gammastrålning). Radon Radon är en ädelgas, vars isotop Rn-222 bildas som en sönderfallsprodukt från uranet i berggrunden står för största delen av den naturliga strålningsexpositionen i Finland. S Sievert (Sv) En stråldosenhet som beaktar strålningens biologiska verkningar. Förkortas Sv. Ofta används enheten millisievert (msv), 1 msv = 0,001 Sv, eller enheten mikrosievert (µsv), 1 µsv = 0,001 msv. Stråldos Stråldosen beskriver den energi som överförs till objektet vid strålning. Stråldosen mäts i enheten sievert (förkortas Sv), som tar hänsyn till de olika stora biologiska verkningarna av olika slags strålning. Sievert är en stor enhet och i allmänhet används enheten tusendels- eller millisievert (0,001 Sv). Strålning Strålning är antingen elektromagnetisk vågrörelse eller partikelstrålning som består av de minsta partiklarna i ämnet. STUK Strålsäkerhetscentralen. T Termisk effekt Den effekt, med vilken kraftverket genererar värmeenergi (termisk effekt). Tritium Väteisotop (H-3). Tryckvattenreaktor En typ av lättvattenreaktor där trycket av det vatten som används som kylmedel och moderator hålls så högt att det inte kokar trots en temperatur på 300 grader. Vattnet som passerat reaktorhärden avger värme i separata ångturbiner till vattnet i sekundärkretsen. Vattnet kokar till ånga som leds för att rotera turbinen. TWh, terawattimme Enhet för energimängd. 1 terawattimme är en miljard kilowattimmar. U UNECE, FN:s ekonomiska kommission för Europa FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) grundades 1947 och är en av FN:s fem regionala kommissioner. Kommissionens syfte är att stärka det ekonomiska samarbetet mellan medlemsländerna. Uran Grundämne med den kemiska beteckningen U. Det finns 0,0004 procent uran i jordskorpan, dvs. fyra gram per ton. Alla uranisotoper är radioaktiva. Den största delen av natururanet utgörs av isotopen U-238 som har en halveringstid på 4,5 miljarder år. Uran-235, som lämpar sig som kärnbränsle, utgör 0,72 procent av natururanet. V Verkningsgrad Förhållandet mellan producerad elenergi och energin i det bränsle som förbrukas vid kraftverket. VLJ-slutförvar Slutförvaret för låg- och medelaktivt driftavfall. Ä Ädelgas Till ädelgaserna hör helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe) och radon (Rn). Miljökonsekvensbeskrivning 7

Kontaktuppgifter Projektansvarig: Teollisuuden Voima Oyj Postadress: Olkiluoto, 27160 EURAÅMINNE, FINLAND Telefon: +358 2 83 811 Kontaktperson: Olli-Pekka Luhta E-post: olli-pekka.luhta@tvo.fi Kontaktmyndighet: Arbets- och näringsministeriet Postadress: PB 32, 00023 STATSRÅDET Telefon: +358 10 606 000 Kontaktperson: Jorma Aurela E-post: jorma.aurela@tem.fi Internationellt samråd: Miljöministeriet Postadress: PB 35, 00023 STATSRÅDET Telefon: +358 20 490 100 Kontaktperson: Seija Rantakallio E-post: seija.rantakallio@ymparisto.fi Ytterligare upplysningar lämnas även av: MKB-konsult: Pöyry Energy Oy Postadress: PB 93, FI-02151 ESBO, FINLAND Telefon: +358 10 3311 Kontaktperson: Päivi Koski E-post: paivi.koski@poyry.com 8

Sammanfattning Teollisuuden Voima Oyj (TVO) inledde våren 2007 förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarande) för den fjärde kärnkraftverksenheten i Olkiluoto, enligt lagen om miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen). I MKB-förfarandet är handels- och industriministeriet (fr.o.m. den 1 januari 2008 arbets- och näringsministeriet) kontaktmyndighet som avses i MKB-lagen. MKB-programmet överlämnades till kontaktmyndigheten i maj 2007, och var framlagt 12.6. 31.8.2007. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om programmet den 28 september 2007. Vid utredningen av miljökonsekvenserna har en omfattande granskning av projektets effekter gjorts. Fokus har lagts på effekter som bedömts och upplevts som betydande. Information om det som medborgarna och intressegrupperna upplevt som viktigt, har man fått bl.a. i samband med information, interaktion, invånarenkät och internationellt hörande. Ansvarig för projektet är TVO, ett privatägt elproduktionsbolag som ägs av finländska industri- och kraftföretag. Bolaget producerar el för sina delägare vid kärnkraftverket i Olkiluoto. Dessutom anskaffar TVO el från Meri-Poris kolkraftverk. Pöyry Energy Oy har ansvarat för utarbetandet av MKB-beskrivningen och i anknytning till denna har dessutom utredningar gjorts vid Suomen Ympäristövaikutusten Arviointikeskus YVA Oy (vattendragsmodell), Ramboll Finland Oy (Natura-behovs bedömning), Ramboll Analytics Oy (bullerutredning) och Posiva Oy. Projektets syfte, läge och tidsplan Elförbrukningen i Finland fortsätter att öka. År 2006 användes cirka 90 TWh el i Finland. 80 TWh passerades 2001, 70 TWh 1996, 60 TWh 1989 och 50 TWh året 1985. Inom ett kvartssekel har elförbrukningen fördubblats. Elförbrukningen beräknas överstiga 100 TWh inom 6 8 år. För att skaffa sig bättre beredskap när det gäller utbyggnad av produktionskapacitet, inledde TVO ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning gällande en eventuell fjärde kärnkraftverksenhet i Olkiluoto. Syftet med den nya kärnkraftverksenheten är att öka produktionskapaciteten för baskraft. Genom att bygga en ny kärnkraftverksenhet skulle även Finlands beroende av utländsk el minska och utbudet på elmarknaden öka. Kärnkraftverksenheten är planerad att förläggas på ön Olkiluoto i Euraåminne kommun vid Finlands västkust. TVO:s kärnkraftverksenheter OL1 och OL2 byggdes under åren 1973 1980. Båda kraftverksenheternas nominella eleffekt är 860 MW. Dessutom håller man på att bygga kärnkraftverksenheten OL3, som kommer att få en nominell eleffekt på cirka 1 600 MW. Enligt uppgifter från anläggningsleverantören, uppskattas OL3 vara färdig år 2011. Om TVO beslutar att fortsätta genomförandet av projektet, inlämnas en ansökan om principbeslut för projektet. Genomförandet av projektet förutsätter statsrådets principbeslut och att riksdagen beslutar att det skall förbli i kraft. Om principbeslutet förblir i kraft och de tekniska miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna uppfylds, kunde byggandet av anläggningen inledas i början av 2010- talet. Byggandet beräknas ta 6 8 år. Projektets alternativ och avgränsningar I miljökonsekvensbedömningen granskas en ny kärnkraftverksenhet med en eleffekt på 1 000-1 800 MW, i Olkiluoto. TVO har inga andra realistiska alternativ till förläggning av kärnkraftverksenheten eftersom nyttjande av befintliga markanvändningsplaner och infrastruktur utgör väsentliga inslag i det planerade projektet. För den nya kärnkraftverksenheten finns följande alternativ: två placeringsalternativ i Olkiluoto två alternativ för utloppsplats för kylvatten två alternativ för intagsplats för kylvatten. Som nollalternativet har man granskat en situation där den fjärde kraftverksenheten inte byggs i Olkiluoto, och tre kärnkraftenheter är i drift i Olkiluoto (OL1, OL2 och OL3). Anknytning till andra projekt och planer Den nya kärnkraftverksenheten kräver förstärkande av elöverföringssystemet. Fingrid Oyj har redan utrett anslutningen av OL4-anläggningsenheten till stamnätet och vilka nätförstärkningar som behövs i stamnätet. Fingrid Oyj inleder under åren 2008 2009 miljökonsekvensbedömningarna för de kraftledningar som stödjer anslutning av Finlands sjätte kärnkraftverksenhet till nätverket. MKB-förfaranden för förläggningsortens anslutningsledningar och nödvändiga reservkraftkapacitet startar Fingrid Oyj efter principbeslutet om Finlands sjätte kärnkraftverksenhet. I denna MKB-beskrivning har man bedömt miljökonsekvenserna för den nödvändiga elöverföringsförbindelsen inom det område som omfattas av delgeneralplanen för Olkiluoto. OL4:s ledningsområde kommer att finnas i södra delen av ön Olkiluoto. I förslaget till delgeneralplan för Olkiluoto (31.10.2007) skulle den nya vägförbindelsen till kraftverksområdet dras söder om den nuvarande vägen Olkiluodontie, direkt till Miljökonsekvensbeskrivning 9

kraftverksområdets befintliga port. Den nuvarande vägen används fortfarande och leder till inkvarteringsbyn och vidare som en intern vägförbindelse för elförsörjningsområdet. I förslaget till delgeneralplan går den andra vägförbindelsen till hamnen i norra delen av Olkiluoto längs den östra och norra gränsen av elförsörjningsområdet. I bedömningen av effekterna av slutdeponeringen av det använda kärnbränslet som den planerade nya kärnkraftsenheten i Olkiluoto producerar, har man utnyttjat Posiva Oy:s MKB-förfarande som blev färdigt 1999 och utredningar som gjorts därefter. Posiva Oy:s uppgift är att planera och förverkliga slutdeponeringen av använt kärnbränsle från ägarbolagens, dvs. TVO:s och Fortum Power and Heat Oy:s kärnkraftverk. Byggskedets konsekvenser Byggandet av den nya enheten tar cirka 6 8 år. Miljökonsekvenserna under byggandet av kraftverket utgörs av buller, vibrationer och damm som förorsakas av arbetsmaskinerna och byggandet. Dessa konsekvenser som begränsas till tomten och dess näromgivning, förekommer främst under de två första byggnadsåren. Under byggandet av kylvattenlederna och muddringarna grumlas havsvattnet temporärt och lokalt. Allt byggande inom kraftverksområdet planeras och genomförs på så sätt, att det inte har menlig inverkan på verksamheten eller säkerheten vid de befintliga anläggningarna i Olkiluoto. Under byggnadstiden tredubblas trafiken på Olkiluodontie jämfört med en situation som motsvarar nollalternativet där de befintliga enheterna, OL3 samt slutdeponeringsanläggningen är i drift. Särskilt i början av byggandet ökar också den tunga trafikens andel på vägen. Större trafikvolymer kan medföra ökad olycksrisk. Markbyggnadsarbetena, trafiken vid bygget samt de separata funktionerna (t.ex. betongstationen, stenkrossningen och sprängstensdeponering) ger lokalt upphov till damm under byggandet. Fordonen och arbetsmaskinerna skapar utsläpp i luften. Dessa utsläppsmängder är små och har ingen konsekvens på luftkvaliteten utanför byggnadsplatsen. Under byggandet av den nya kärnkraftverksenheten är bullret som kraftigast under sprängningen av platsen för kraftverket. Eftersom båda placeringsalternativen finns i de centrala delarna av ön, kommer bullerkonsekvenserna under byggnadstiden inte att vara så stora vid semesterbostäderna på de närliggande öarna. Under schaktningen höjs bullernivån på norra sidan av Olkiluoto cirka 2 3 db, beroende på placering, jämfört med en situation där tre anläggningsenheter är i drift. På södra och sydvästra sidan av Olkiluoto är motsvarande förändring mindre, som mest cirka 1 db. När schaktningen slutförts, är bullernivåerna under byggandet lägre. I byggnads skedet överskrids inte riktvärdena för dag- och nattetid vid den närmaste bebyggelsen och bebyggelsen på de närliggande öarna. Driftskedets konsekvenser När det gäller den nya enhetens effekt, kommer av miljöbelastningsstorheterna endast den värmemängd som leds ut i havet att förändras betydligt, i praktiken direkt i proportion till konsekvensen. Bedömningarna gällande konsekvenserna av kylvattnen har i denna MKBbeskrivning presenterats utgående från den mängd kylvatten som en 1 800 MW:s enhet använder, dvs. maximieffekterna. Anläggningsstorleken har ringa inverkan på radioaktiva utsläpp. Anläggningsstorleken inverkar en aning på materialmängderna som transporteras under byggandet och driften, den mängd avfall som uppstår, antalet arbetstagare och därigenom på pendeltrafikvolymen, samt projektets ekonomiska konsekvenser. Kraftverksstorleken kan också påverka antalet nödvändiga kraftledningar. Kraftverksprojektets konsekvenser för användning, landskap och bebyggd miljö Den nya kraftverksenheten placeras inom Olkiluoto kraft verksområde och utnyttjar existerande infrastruktur. Byggandet av den nya enheten ger upphov till några omorganiseringar inom kraftverksområdet, t.ex. i trafikförbindelserna. Byggandet av den nya enheten följer den gällande detaljplanen. I det närliggande landskapet är kraftverksenheterna redan idag ett dominerande element i landskapet. Den nya enheten innebär ytterligare ett element av samma typ i denna helhet, men ändrar ändå inte dess karaktär i väsentlig grad. I fjärrlandskapet syns de övre delarna av reaktorbyggnaderna och dess frånluftsskorstenarna långt ut till havs. Utsläppen i luften och konsekvenserna av dessa På grund av att de radioaktiva utsläppen är mycket små under den nya kärnkraftverksenhetens drift, uppskattar man att de inte kommer att ha några skadliga konsekvenser för naturmiljön. De radioaktiva ämnena sprider sig, beroende på väderförhållanden och varje ämnes egenskaper, till markeller vegetationsytan, vattendragen och organismpopulationerna. I prover som tagits av dessa kan man bland de övriga radioaktiva ämnena, tidvis och med känsliga 10

analysmetoder, observera radioaktiva ämnen som härstammar från kraftverket. Vid provdrift av reservenkraftverken och i reservvärmepannorna uppstår en del kväveoxid-, svaveldioxid-, koldioxid-, och partikelutsläpp. Vid provdriften av nuvarande pannanläggningens och kraftverksenheternas reservkraftsdieslar, uppstår totalt cirka 400 ton koldioxidutsläpp, cirka ett ton kväveoxidutsläpp, cirka 0,1 ton svaveldioxidutsläpp och cirka 0,5 ton partikelutsläpp per år. Den tredje kraftverksenheten som är under byggnad, kommer enligt uppskattning att fördubbla utsläppen från OL1:s och OL2:s reservkraftkällor. Vid provdriften av OL4:s reservkraftkällor kommer det att uppstå årliga utsläpp som är i samma storleksklass som utsläppen från OL3:s reservkraftkällor. Utsläppen som OL4:s reservkraftkällor samt reservvärmepannan ger upphov till är små och har inga nämnvärda kvalitetsmässiga eller andra konsekvenser för luften. Konsekvenser för vattendrag och fiskerinäring I processen uppvärms kylvattnet 11 13 C. Temperaturen på kylvattnet som tas in har i genomsnitt varit cirka 16 C och maximitemperaturen cirka 25 C. Kylvattnet förorsakar inte förutom temperaturhöjningen näringsämnesbelastning eller belastning på grund av syreförbrukande ämnen inom Olkiluotos havsområde. Konsekvensen av den nya enhetens värmebelastning på havsvattentemperaturerna och isläget inom Olkiluotos havsområde utreddes med en matematisk utbredningsmodell. Den nya enhetens kylvatten leder till att det ytvattenområde som uppvärms mer än en grad, blir 1,5 gånger större än det är i nollalternativet. Vädrets inverkan på omfattningen av det uppvärmda området är betydligt större än skillnaderna mellan de alternativa utloppsplatserna. På cirka 500 meters avstånd från utloppsplatsen ändras temperaturen på ytvattnet (0,5 meter) endast en aning, 1 2 C, jämfört med dagens läge. Däremot uppvärms ett betydligt tjockare vattenskikt i synnerhet om kylvattnen från den nya enheten leds till samma utloppsplats som kylvattnen från enheterna OL1, OL2 och OL3. Också ändringarna som sker i maximitemperaturerna kan i ytskiktet anses som ringa, men på större djup är uppvärmningen av vattnet tydligare. Längre ut, på cirka en kilometers avstånd från utloppsplatsen, uppvärms ytvattnet cirka 2,5 3,5 C jämfört med dagens läge, både som genomsnitt för sommaren och i maximisituation, men nära bottnen är förändringen mycket liten. I och med OL4 blir den värmebelastning som området utsätts för större, och området där förändringar i växtligheten observeras, blir större. Inom området som blir varmare beror det på andelen bottnar som lämpar sig för växtligheten, i vilken mån förändringar kan observeras i vattenväxtligheten. Växtligheten blir i vilket fall som helst ensidigare och produktionen ökar på ett ännu större område än tidigare. Med den nya kraftverksenheten utvidgas influensområdet för kylvattnen, men konsekvenserna för fiskbestånden är fortfarande likartade. Med tanke på fisket infaller den väsentligaste konsekvensen av kylvattnen under vintern då området med öppet vatten och svag is begränsar isfisket. Möjligheterna att idka vinterfiske på det isfria området förbättras. Kylvattnen uppskattas inte som helhet förorsaka betydande eller omfattande skador för områdets fiskbestånd. Temperaturhöjningen inklusive följdfenomenen, gynnar på lång sikt fiskarter som leker på våren (bl.a. gäddan, abborren, gösen, braxen och mörten). Under vintern lockar det isfria området bl.a. sik och öring. Under sommaren leder ökad algtillväxt till att mer slam bildas på stående fångstredskap som därför måste rengöras oftare. Man uppskattar inte att kylvattnen och deras följdeffekter skall ha någon inverkan på fiskarnas användningsduglighet. Den nya enheten leder till att området med öppet vatten eller försvagad is blir cirka 1,5 gånger större jämfört med en situation, där tre kraftverksenheter är i drift. Försvagat isläge begränsar möjligheterna att röra sig på isen. Området mot öppna Bottenhavet är ändå också till sin natur ostadigt i fråga om isförhållanden, och kylvattnen från de nuvarande enheterna försvagar redan nu isarna inom området. Också återanvändningsmöjligheterna för kylvattnen har utretts, men tekniskt-ekonomiskt eller miljömässigt motiverade alternativ för betydande minskning av värmebelastningen finns inte. Den effektivaste metoden för att minska värmebelastningen som går ut i vattendraget, är att sträva efter så bra verkningsgrad som möjligt. Avloppsvattnen som uppstår vid den nya kärnkraftverksenheten behandlas på behörigt sätt. När avloppsvattnen tillsammans med kylvattnet släpps ut i det öppna havsområdet, utspäds de effektivt och har ingen nämnvärd konsekvens för havsområdets tillstånd. På grund av att de radioaktiva utsläppen i vattendraget är mycket små under den nya enhetens drift, uppskattar man att de inte kommer att medgöra några skadliga konsekvenser för vattenmiljön. Bullerkonsekvenser Det ljud som under drift hörs från kärnkraftverket, är ett jämnt, dämpat sus dygnet runt. Ljudet drunknar i t.o.m. Miljökonsekvensbeskrivning 11

mycket svagt annat ljud, t.ex. havets brus eller vindens sus. När det är vindstilla och ljudet bär bra över havet, kan det ljud som nuvarande kraftverk avger höras vid de närmaste fritidsstugorna och på de närmaste öarna. Bullernivåerna överskrider inte ens vid den närmaste bebyggelsen de riktvärden som statsrådet fastställt för buller. Avfall och konsekvenserna av detta Det använda bränslet kyls ned och lagras under några år i kärnkraftverksenhetens vattenbassänger. Därefter mellanlagras bränslet i kylda vattenbassänger som finns i mellan lagret för använt kärnbränsle i Olkiluoto. Mellanlagringen pågår i flera decennier tills slutdeponering av det använda bränslet sker. Den planerade kärnkraftverksenhetens låg- och medel aktiva driftavfall, samt rivningsavfall och demonterade delar som uppkommer vid avveckling av anläggningen, placeras i slutförvaret för driftavfall. En ny kärnkraftverksenhet i Olkiluoto kräver en utbyggnad av lagret för använt kärnbränsle och slutdeponeringsutrymmet för driftavfall. Om det radioaktiva avfallet behandlas på behörigt sätt, uppskattar man att detta inte kommer att ha skadliga konsekvenser för miljön eller människor. Posiva Oy sköter om slutdeponeringen av använt kärn bränsle för sina ägare, TVO och Fortum Power and Heat Oy. Enligt planerna deponeras det använda kärnbränslet i berggrunden i Olkiluoto på cirka 400 500 meters djup. Slutdeponeringen börjar 2020. Konsekvenserna för växt- och djurliv, skyddsobjekt och naturens mångfald Den nya enheten kommer att ligga i omedelbar förbindelse till det befintliga kraftverksområdet. Därför gäller projektets direkta konsekvenser för växtlighet, djur och naturens mångfald, huvudsakligen de markområden och byggnadsarbeten som krävs för byggnader och konstruktioner, och dessa är således mycket små. Av de indirekta konsekvenserna kan det i kärnkraftverkets omgivning bli fråga om förändringar i artsamman sättningen förorsakade av kylvattenutloppet, inom utloppsom rådet för kylvatten. Projektet har inga betydande näromgivningens skyddsobjekt eller för Natura 2000-områdena. Konsekvenserna av trafik och transporter Den trafik som den nya enheten ger upphov till när den blir färdig, ökar volymen av trafiken till Olkiluoto med cirka 25 % jämfört med nollalternativet. När anläggningsenheten OL4 blivit färdig, uppskattas trafikvolymerna för Olkiluoto till 2 000 fordon per dygn. Under de årliga revisionerna är trafikvolymen cirka 4 500 fordon. Under drift utgörs transporterna till kraftverket huvudsakligen av lätt godstrafik och den nya enheten innebär ingen nämnvärd ökning av godstransporterna under drift. Trafikökningen under drift innebär nästan ingen ökning i nuvarande damm-, buller- eller vibrationsolägenheter för bebyggelsen vid vägen. Vid bostadshusen längs Olkiluodontie överskrider trafikbullret varken dag- eller nattetid riktvärdena. Konseksvenserna för hälsan Utsläppen av radioaktiva ämnen från kraftverket ut i luften och havet mäts fortlöpande, och utifrån mätningarna räknas de årliga stråldoserna utsläppen ger upphov till i omgivningen. Kärnkraftverkets största tillåtna utsläpp av radioaktiva ämnen i omgivningen har fastställts på så sätt, att det inte får ge upphov till en större årlig stråldos än 0,1 msv för någon som bor i närheten av anläggningen. År 2006 var den beräkningsmässiga stråldos som utsläppen från kraftverket i luften och havet förorsakade för invånarna i näromgivningen, cirka 0,00027 msv, dvs. cirka 0,3 % av den tillåtna gränsen. Den stråldos som utsläppen från den planerade fjärde enheten av Olkiluoto kraftverk skulle förorsaka för en person inom den mest utsatta befolkningsgruppen, uppskattas till cirka 0,0003 msv per år, dvs. i samma klass som dosen som förorsakas av de nuvarande enheterna (OL1 och OL2) sammanlagt och OL3 som är under byggnad. När den nya enheten och den tredje enhet som för tillfället är under byggnad blir färdiga, är den stråldos som utsläppen från Olkiluoto kärnkraftverk (OL1, OL2, OL3 och OL4) ger upphov till för en person som hör till den mest utsatta befolkningsgruppen, cirka 0,001 msv per år. Den stråldos som den fjärde enheten ger upphov till är så liten, att den inte har någon betydelse med tanke på människans hälsa. Konsekvenser av olyckssituationer Enligt kärnenergilagen måste planeringen, byggandet och driften av ett kärnkraftverk vara säkert och inte förorsaka skador för människor, miljö eller egendom. Säkerhetsmålet kan anses uppnått när den risk som utsläppen under normal drift och vid eventuella olyckor innebär en mycket liten ökning i den totala risk som övriga verksamheter i samhället och faror i naturen förorsakar för människan. Kärnkraftverk skall planeras i enlighet med kärnenergilagstiftningen och STUK:s kärnkraftverksdirektiv för 12

(YVL-direktiven) så att driften är säker. STUK:s direktiv behandlar kärnanläggningars säkerhet, kärnmaterial och kärnavfall samt säkerhets- och beredskapsarrangemang som utnyttjandet av kärnenergi kräver. Vid en eventuell ny kraftverksenhet beaktas de nyaste säkerhetskraven och inom anläggningsenheten har man berett sig på allvarliga olyckor och lindrande av konsekvenserna. Reaktorsäkerheten förutsätter att tre funktioner garanteras i alla lägen: kontroll av kedjereaktionen och den effekt som produceras kylning av bränslet efter det att kedjereaktionen avstannat, dvs. avledning av eftervärme isolering av radioaktiva ämnen från omgivningen. Säkerheten bygger på flera barriärer mot spridning av radioaktiva ämnen och ett djupinriktat säkerhetstänkande. Principen om flera barriärer innebär att det ska finnas en serie kraftiga och täta fysiska barriärer mellan radioaktiva ämnen och omgivningen som i alla lägen förhindrar att de sprids till omgivningen. Samtliga barriärer ska vara tillräckligt täta för att säkerställa att betydande mängd av radioaktiva ämnen inte sprids till omgivningen. Djupinriktat säkerhetstänkande innebär förebyggande av störningar och olyckor, kontroll av störningar och olyckssituationer samt åtgärder för att begränsa eventuella konsekvenser. En explosionsartad händelse till följd av en okontrollerad effektökning är av konstruktionsskäl inte möjlig i en lättvattenreaktor. För att förorsaka en olycka, som leder till en allvarlig skada i reaktorhärden krävs det att de mångdubbla säkerhetssystemen samtidigt är ur funktion och att driftspersonalen utför flera felaktiga åtgärder. I MKB-beskrivningen har man granskat konsekvenserna av radioaktiva utsläpp till följd av en allvarlig reaktorolycka, på människor och miljö. Sannolikheten att den granskade olyckan skall inträffa är mindre än en gång på 100 000 år. Utsläppet skulle inte ens för de närmaste invånarna i omgivningen förorsaka direkt hälsoskada. Utan några skyddsåtgärder kunde den strålningsdos som en person som bor på tio kilometers avstånd från kraftverket får under det första dygnet, vara cirka femdubbel jämfört med en finländares årliga strålningsdos i snitt. Med skyddsåtgärder kan de förorsakade doserna dessutom minskas betydligt. De skyddsåtgärder som kommer i fråga är bl.a. temporär skyddsevakuering upp till cirka fem kilometers avstånd, skyddstagande inomhus upp till 10 kilometers avstånd, jodtabletter för barn på några tiotals kilometers avstånd samt användningsbegränsningar gällande livsmedel. Konsekvenserna för levnadsförhållanden och trivsel Inställningen till projektet bland invånarna i närområdet utreddes med en invånarenkät och i gruppintervjuer. Också de möten för allmänheten som ordnades under MKB-förfarandet, har gett information om människors inställning till projektet samt om vad de upplever som viktigt. I invånarenkäten ansåg 55 % av alla svarare att byggandet av den nya kärnkraftverksenheten i Euraåminne borde understödas. Projektet fick större understöd bland de stadigvarande invånarna än bland fritidsinvånarna. Konsekvenserna för Euraåminnes sociala förhållanden och de olika befolkningsgruppernas förhållanden beror på till hur stor andel den fjärde kärnkraftverksenheten är inhemsk och på hur bra eventuella utländska byggarbetare anpassar sig till ortens förhållanden, värden och normer. Man konstaterade redan under byggandet av Olkiluoto 3 att ordnat program för utvecklande av utlänningarnas möjligheter till fritidshobbyn är nödvändigt. Internationaliseringen sågs som en positiv utveckling. Förverkligandet av den fjärde anläggningsenheten har positiv inverkan på den offentliga bilden av Euraåminne. Den fjärde anläggningsenhetens vanliga drift har ingen konsekvens för områdets säkerhet. Största delen av Euraåminneborna anser att kärnkraftverket är säkert och pålitligt. En del av svararna i invånarenkäten var bekymrade över av radioaktiva utsläpp och olyckssituationer. I synnerhet kvinnorna betonade säkerhets- och hälsokonsekvenserna. Konsekvenserna för områdets trivsel och rekreationsmöjligheter beror närmast på konsekvenserna av den ökade temperaturbelastningen av kylvattnen på Olkiluotos havsområde. Enligt både invånarenkäten och gruppintervjuerna upplevdes projektets konsekvenser för vattendraget som de negativaste konsekvenserna av den fjärde anläggningsenheten. Uppvärmningen av havsvattnet ansågs påverka områdets vattenkvalitet, fiskbestånd och isförhållanden. Som följdeffekter nämndes försvagade isar, mindre fiskbestånd, försämrade fiskemöjligheter, eutrofieringen av stränderna och att det blir svårare att färdas till öarna utanför Olkiluoto på vintern. I invånarenkäten bedömde över hälften av svararna att projektet inte inverkar på rekreations- och hobbymöjligheterna. En tredjedel av svararna bedömde att konsekvenserna för rekreation och hobby skulle vara negativa. Oftast bedömde man att denna konsekvens skulle gälla fiske eller båtliv. Miljökonsekvensbeskrivning 13

Konsekvenserna för sysselsättning och regionalekonomi TVO är den största arbetsgivaren i Euraåminne. I Olkiluoto har bolaget cirka 660 fast anställda personer. Dessutom sysselsätter servicearbetena inom kraftverksområdet cirka 200 250 personer som är anställda av andra företag. Under de årliga revisionerna arbetar därut över cirka 1 000 personer vid kraftverket. Förverkligandet av den fjärde anläggningsenheten har en stor positiv konsekvens för sysselsättningen inom området. I tillägg till de direkta sysselsättningskonsekvenserna skapas sannolikt arbetstillfällen inom servicesektorn. Konsekvenserna för ekonomin och näringslivet i områdets kommuner är positiva. Sysselsättningsmöjligheterna förbättras vilket inverkar positivt på invånarnas inkomstmöjligheter. Förutsättningarna för utvecklande av privata och offentliga tjänster förbättras. Syssel sättningskonsekvenserna sågs som positiva i både gruppintervjuerna och i invånarenkäten. Markbyggnad, byggande av kraftverksbyggnaderna samt maskinanskaffningar utgör den väsentligaste delen av kärnkraftverksenhetens investeringar. Sysselsätt nings konsekvensen under den nya kärnkraftverksenhetens byggnadsskede har uppskattats till cirka 22 000-28 000 personarbetsår i Finland. Med tanke på den regionala sysselsättningen har anläggningsenhetens byggnadsskede mycket stor betydelse. Den fjärde kärnkraftverksenheten behöver en driftspersonalstyrka som uppgår till cirka 150 personer, och behovet av externa tjänster ökar med cirka 100 personers arbetsinsats. Konsekvenser vid produktion och transport av kärnbränsle Produktion, transport och lagring av kärnbränsle sker i varje land enligt miljöförordningar och andra förordningar gällande dessa verksamheter. TVO skaffar uran genom långa leveransavtal med leverantörer i bl.a. Kanada, Australien och EU-området. Konsekvenser vid avveckling av en kärnkraftverksenhet Den tekniska driftsåldern för den planerade anläggningsenheten är cirka 60 år. Avvecklingen sker som fördröjd avveckling, dvs. anläggningsenheten avvecklas under cirka 30 år efter att driften avslutats. Under avvecklingen är de radioaktiva utsläppen mindre än under kraftverksdriften. Målet är att anläggningsområdet inte längre efter avvecklingen skulle kräva separat övervakning, utan att området kunde tas i annat bruk. Kraftledning Den nya kärnkraftverksenheten kräver förstärkande av elöverföringssystemet. Enligt elmarknadslagen bär Fingrid Oyj i Finland ansvaret för utvecklandet av stamnätet och för systemet. Beroende på kraftverksen hetens storlek behövs enligt de preliminära utredningarna en eller två nya anslutningsledningar från kraftverket till nätet i Raumo. Dessutom måste den regionala överföringsförmågan ytterligare förstärkas från Raumo till det övriga stamnätet. De nya kraftledningarna placeras inte i samma ledningsgata som de nuvarande kraftledningarna, utan ett nytt område reserveras för kraftledningarna till OL4. I delgeneralplanen för Olkiluoto har en terränggata reserverats för kraftledningarna i södra delen av ön. Ledningsområdet är för tillfället obebyggt och inga naturvärdemässigt viktiga objekt finns inom detta. I Olkiluoto finns inga bostadsbyggnader eller semesterbebyggelse i den omedelbara närheten av kraftledningarna. Uppföljning av miljökonsekvenserna Miljölagstiftningen kräver en uppföljning av miljökonsekvenserna av de ansvariga för verksamheter och projekt som påverkar miljön. I fråga om kärnkraftverken krävs uppföljning även i reglerna och anvisningarna enligt kärnenergilagen. Förpliktelserna gällande uppföljningen anges i tillståndsvillkoren i de olika tillståndsbesluten för projektet. Efter meddelande om tillståndsbeslut utarbetas uppföljningsprogram i samarbete med myndigheterna och i dessa fastställs detaljerna för belastnings- och miljöuppföljningen samt rapporteringen. Konsekvenserna av den planerade nya kärn kraftverksen heten i Olkiluoto följs upp enligt samma principer som för uppföljningen av konsekvenserna av de nuvarande enheterna. Uppföljningen av miljökonsekvenserna inkluderar: Kontroll av belastning kontroll av radioaktiva utsläpp kylvattenkontroll avloppsvattenkontroll kontroll av grundvattenförhållanden avfallsbokföring bullerkontroll kontroll av reservkraftdieslar och pannanläggningar Kontroll av konsekvenserna övervakning av strålning i miljön vattendragskontroll fiskeriekonomisk kontroll uppföljning av sociala konsekvenser. 14

Nollalternativet Nollalternativet för projektet är att projektet inte genomförs. Detta betyder att miljöns tillstånd och konsekvensen av den belastning den utsätts för, motsvarar en situation där OL3 tagits i bruk. I nollalternativet uteblir de sociala och ekonomiska konsekvenserna av projektet. Interaktion Under förfarandet vid miljökonsekvensbedömning för projektet med utbyggnad av Olkiluoto kärnkraftverk, har interaktionen varit livlig. Informations- och diskussionsmöten har ordnats för allmänheten och för små grupper. Under mötena har deltagarna haft möjligheter att framföra synpunkter och få information om projektet och dess miljökonsekvenser. För att följa med MKB-förfarandet bildades en uppföljningsgrupp av olika intressentgrupper. Uppföljningsgruppens syfte är att främja infor mationsgången och -bytet mellan den projekt ansvarige, myndigheterna och övriga intressentgrupper. Uppfölj nings gruppen sammanträdde tre gånger under MKBförfarandet. I samband med MKB-förfarandet genomfördes en invånarenkät som gav information om invånarnas inställning till projektet. Dessutom har man informerat om MKB-förfarandet i pressmeddelanden, på TVO:s webbsidor, i tidningar och broschyrer samt under olika möten. Miljökonsekvensbeskrivning 15

1 Inledning 16

Teollisuuden Voima Oyj (TVO) inledde ett förfarande för miljökonsekvensbedömning som gäller ett kärnkraftprojekt (MKB-förfarande) i enlighet med lagen om miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen). Planen för miljökonsekvensbedömningen och arrangemangen kring informeringen om projektet, dvs. MKB-programmet, blev klar i maj 2007. MKB-programmet fanns till påseende under tiden 12.6. 31.8.2007. Handels- och industriministeriet, vars uppgifter från och med 1.1.2008 övergick till Arbets- och Näringsministeriet, som fungerar som kontaktmyndighet i MKB-lagens mening i MKB-förfarandet gav sitt utlåtande om programmet 28.9.2007 (Bilaga 1). Vid utredning av miljökonsekvenserna har projektets konsekvenser granskats i vid omfattning. Tyngdpunkten har lagts på sådana konsekvenser som bedöms eller upplevs vara betydande. Aspekter som medborgarna och olika intressentgrupper tycker är viktiga har bland annat kommit fram i samband med informationstillfällen, interaktion samt internationella höranden. Miljökonsekvensernas betydelse har bl.a. bedömts utifrån den befintliga boendeoch naturmiljön i det granskade området samt genom att jämföra hur miljön tål olika typer av miljöbelastning. Vid bedömningen av tolerans har förutom utredningsresultat även existerande riktvärden, såsom utsläppsgränser för radioaktiva ämnen, använts. Resultaten från bedömningen av miljökonsekvenserna har sammanställts i denna miljökonsekvensbeskrivning. MKB-beskrivningen innehåller alla väsentliga miljöfakta och resultaten av de genomförda utredningarna. MKB-beskrivningen omfattar även planerade åtgärder med syfte att mildra negativ miljöpåverkan. En MKB-projektgrupp har varit ansvarig för MKB-förfarandet hos TVO. Chef för byrån för kvalitet och miljö Olli-Pekka Luhta har varit projektledare. Ansvarig för utarbetandet av MKB-programmet och MKB-beskrivningen har på uppdrag av TVO varit Pöyry Energy Oy. Konsultens projektledare har varit FM Päivi Koski. Delaktiga i utarbetandet av MKB-beskrivningen har varit DI Pirkko Seitsalo (miljökonsekvensbedömning), DI Maija Saijonmaa (alternativet att projektet inte genomförs), DI Elina Taanila (värmebelastningens återvinningsmöjligheter), DI Pertti Kosunen (energieffektivitet), FM Mirja Kosonen (hälsokonsekvensbedömning), FM Arto Ruotsalainen (bedömning av sociala konsekvenser), AFM Tuija Hilli (bedömning av konsekvenser för vattendrag), FM Eero Taskila (bedömning av konsekvenser för fiskar och fiske) och EM Juha Tervonen (bedömning av regionekonomiska konsekvenser). I samband med miljökonsekvensbedömningen har utredningar även gjorts hos Suomen Ympäristövaikutusten Arviointikeskus YVA Oy (vattendragsmodellering), Ramboll Finland Oy (Natura-behovsbedömning) och Ramboll Analytics Oy (bullerutredning). Miljökonsekvensbeskrivning 23.12008 Pöyry Energy Oy Teollisuuden Voima Oyj 17

2 Projekt 18

Teollisuuden Voima Oyj (TVO) utreder möjligheterna att bygga en ny kärnkraftverksenhet med en eleffekt på cirka 1 000 1 800 MW och en värmeeffekt på cirka 2 800 4 600 MW i Olkiluoto, där det sedan tidigare finns två kärnkraftverksenheter (OL1 och OL2) och en tredje (OL3) håller på att byggas. För att skaffa sig en bättre beredskap när det gäller utbyggnad av produktionskapaciteten inledde bolaget ett förfarande för miljökonsekvensbedömning som gäller en eventuell ny kärnkraftverksenhet i Olkiluoto. Enligt 4 i MKB-lagen (468/1994) föreskrivs genom förordning av statsrådet närmare om de projekt som skall bedömas vid miljökonsekvensförfarandet. Enligt projektförteckningen i 7 b) punkten i 6 i 2 kap. i MKBförordningen (713/2006) utgör kärnkraftverk ett sådant projekt på vilket bedömningsförfarandet tillämpas. Projektet faller inom ramen för bedömningsförfarandet mellan olika stater, där man ger länder inom den s.k. Esbo-konventionen (67/1997) en möjlighet att delta i miljökonsekvensförfarandet. Detta generalavtal, som faller inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, ratificerades av Finland 1995. Avtalet trädde i kraft 1997. Avtalsparter har rätt att delta i ett finskt förfarande för miljökonsekvensbedömning om projektet sannolikt har betydande gränsöverskridande skadliga konsekvenser. På motsvarande sätt har Finland rätt att delta i ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning som avser ett projekt inom en annan stats område om projektet sannolikt kommer att ha skadliga konsekvenser i Finland. Byggandet av en ny kärnkraftverksenhet förutsätter statsrådets principbeslut och att riksdagen beslutar att detta skall förbli i kraft. Om principbeslutet förblir i kraft och de tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna uppfylls kan byggandet av anläggningen inledas i början av 2010-talet. Byggtiden beräknas uppgå till 6 8 år. TVO förbereder sig för att lämna in en ansökan om principbeslut för den nya kärnkraftverksenheten när MKB-beskrivningen överlämnats till kontaktmyndigheten. TVO har inte beslutat om eventuella åtgärder efter MKB-förfarandet. 2.1 Projektansvarig Ansvarig för projektet är TVO, ett privatägt elproduktionsbolag, som ägs av finska industri- och kraftföretag. TVO grundades 23.1.1969 av 16 finska industri- och kraftföretag. År 2008 ägdes TVO av Etelä-Pohjanmaan Voima Oy, Fortum Power and Heat Oy, Karhu Voima Oy, Kemira Oyj, Oy Mankala Ab och Pohjolan Voima Oy. Bolaget producerar el för sina delägare genom kärnkraftverket i Olkiluoto. Förutom Olkiluotoverket skaffar TVO el från Meri-Poris kolkraftverk. TVO har drifttillstånd för två befintliga kärnkraftverksenheter i Olkiluoto som gäller fram till år 2018. Dessutom håller bolaget på att bygga kärnkraftverksenheten OL3 för vilken statsrådet beviljat byggtillståndet 2005 och som enligt information från leverantören beräknas bli klar 2011. TVO:s kärnkraftverk i Olkiluoto har infört ledningssystem för miljö enligt ISO 14001:2004-standarden och EMAS-förordningen (EG nr 761/2001). 2.2 Projektets bakgrund och syfte Elförbrukningen i Finland fortsätter att öka. År 2006 användes cirka 90 TWh el i Finland. 80 TWh passerades 2001, 70 TWh 1996, 60 TWh 1989 och 50 TWh 1985. Inom ett kvarts sekel har elförbrukningen fördubblats. Elförbrukningen beräknas överstiga 100 TWh inom 6 8 år. (Finsk Energiindustri rf 2007a.) Enligt handels- och industriministeriets (HIM) WM (With Measures)-scenario som uppdaterats 2005 kommer den totala elförbrukningen i Finland att 2020 vara cirka 105 TWh och 2025 cirka 108 TWh. Enligt HIM:s WAM (With Additional Measures)-scenario som uppdaterats 2005 kommer den totala elförbrukningen i Finland att 2020 vara cirka 102 TWh och 2025 cirka 105 TWh. Både i WM- och i WAM-scenariot har den nationalekonomiska utvecklingen på årsnivå antagits vara i storleksklassen 2 2,5 % och världsmarknadspriserna för energi vara stabila. Dessutom har båda scenarion byggts upp under antagandet att den femte kärnkraftverksenheten i Finland har tagits i drift. Ytterligare har man utgått att Vuotos inte används för produktion av vattenkraft, naturgasnätverket sträcker sig till Åbo och importkapaciteten för elektricitet enligt dagens läge inte förändrats. I WAM-scenariot har man dessutom tagit hänsyn till konsekvenserna av EU:s utsläppshandel (med utsläppsrättens pris på 20 /ton CO 2 ), användning av Kyotomekanismer, energibesparingsåtgärder samt antagna ändringar i energibeskattningen. Enligt de båda scenariona ökar elförbrukningen i Finland kraftigt under de kommande 15 åren som framgår av bild 2-1. Den totala energiförbrukningen per capita är relativt stor i Finland. Energiförbrukningen ökar på grund av landets nordliga läge, kalla klimat, glesa bebyggelse och långa avstånd samt framför allt av basindustrins struktur. Syftet med den nya kärnkraftverksenheten är att öka produktionskapaciteten för baskraft. Genom att bygga en ny kärnkraftverksenhet skulle även Finlands beroende av utländsk el minskas och utbudet på elmarknaden ökas. Bild 2-1 HIM:s WM- och WAM-scenarion från 2005 över den totala elförbrukningen. Miljökonsekvensbeskrivning 19

TWh 120 100 80 60 40 20 0 1990 2000 2010 2020 2030 Förluster Eluppvärmning Boende och jordbruk Service och trafik Annan industri Kemisk industri Metallindustri Skogsindustri Bild 2-2 Total elförbrukning i Finland per sektor och prognos om elförbrukningsutvecklingen fram till år 2030 (Finlands Näringsliv EK och Finsk energiindustri rf 2007). År 2006 täcktes cirka 13 % (11,5 TWh) av den totala elförbrukningen i Finland med importerad el. I HIM:s WM- och WAM-scenarion ovan beräknas importen av el minska. I WAM-scenariot är andelen importerad el 7 % av den totala förbrukningen 2020 och 5 % år 2025. Enligt en uppskattning som publicerades av Finlands Näringsliv (EK) och Finsk Energiindustri rf i november, kommer efterfrågan på el att öka till cirka 107 TWh senast år 2020 och till 115 TWh senast år 2030. I snitt är ökningen fram till 2020 cirka 1,2 % per år och 0,7 % mellan åren 2020 och 2030. Under de senaste tio åren har elförbrukningen ökat i medeltal 2,6, % per år. Den totala elförbrukningen i Finland enligt sektor och en prognos på elförbrukningens utveckling fram till 2030 presenteras i bild 2-2. (Finlands Näringsliv EK och Finsk Energiindustri rf 2007.) Stabila produktionskostnader är något som kännetecknar kärnkraftverken, vilket betyder att projektet förbättrar förutsägbarheten på elmarknaden. Kärnkraftproduktionen genererar inga växthusgasutsläpp, varför en ny kärnkraftverksenhet minskar de genomsnittliga koldioxidutsläppen vid elproduktion i Finland och hjälper Finland att uppnå både de internationella och nationella målsättningarna för minskade växthusgasutsläpp på lång sikt. Förberedelserna avseende byggandet av den nya kärnkraftverksenheten överensstämmer med den nationella energi- och klimatstrategi som antogs av riksdagen år 2006, enligt vilken kärnkraftproduktionen anses vara en central faktor vid tryggandet av en säker energiförsörjning i Finland. Byggandet av ett nytt kärnkraftverk överensstämmer även med det nuvarande regeringsprogrammet. Enligt detta program ska regeringen se till att energiproduktionen i Finland även framöver hålls mångsidig och så självförsörjande som möjligt. Ingen produktionsform får uteslutas om den är utan utsläpp, har låga utsläpp eller är i utsläppshänseende neutral, hållbar och till sin kostnadsstruktur lönsam, utan alla energiformer, inklusive kärnkraft, bör bedömas utifrån samhällets helhetsintresse. (Finlands Näringsliv EK och Finsk Energiindustri rf 2007.) Av all den el som förbrukas i Finland produceras cirka en fjärdedel med kärnkraft. Finland har två kärnkraftverk med sammanlagt fyra kraftverksenheter: Olkiluoto kärnkraftverk, ägt av TVO och Lovisa kärnkraftverk, ägt av Fortum Power and Heat Oy. 2.3 Förläggning och markanvändning Kärnkraftverksenheten är planerad att förläggas på ön Olkiluoto i Euraåminne kommun vid Finlands västkust. Den närmaste staden, Raumo, ligger cirka 13 kilometer från Olkiluoto och via landsväg är avståndet cirka 25 kilometer. Från Björneborg är det cirka 54 kilometer till Olkiluoto via landsväg. Från riksväg 8 är det cirka 14 kilometer till Olkiluoto. Det närmaste grannlandet från Olkiluoto kärnkraftverk är Sverige som ligger cirka 200 kilometer väster om kärnkraftverket. TVO:s kärnkraftverksenheter OL1 och OL2 byggdes under åren 1973 1980. Båda kraftverksenheternas nominella eleffekt är 860 MW. Dessutom håller man på att bygga kärnkraftverksenheten OL3 som kommer att få en nominell eleffekt på cirka 1 600 MW. Enligt informationen från leverantören beräknas des tredje kärnkraftverksenheten bli klar år 2011. På området finns dessutom förvaltningsbyggnader, Utbildningscenter, Besökscentret, lagerlokaler, verkstäder, reservvärmeverk, råvattenbassäng, vattenrenings- Bild 2-3 Euraåminnes och Olkiluotos läge. Euraåminne är beläget vid riksväg 8. Från riksväg 8 är det cirka 14 kilometer till Olkiluoto. 20