Lärarutbildningsnämnden 2009-01-12 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Matematik/tillämpad matematik med inriktning mot matematikdidaktik Studieplanen har tillstyrkts av prefekt vid Matematiska och systemtekniska institutionen genom beslut 2008-10-14. Studieplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2009-01-12, dnr 65/2009-64. Som grund för all utbildning på forskarnivå vid Växjö universitet ligger regleringen i högskolelag och högskoleförordning samt de lokala föreskrifter för utbildning på forskarnivå som universitetets fakultetsnämnder har fastställt. Utbildning på forskarnivå i tillämpad matematik sker inom ramen för forskarutbildningsmiljön Matematik/Fysik där ämnena matematik (med inriktningarna matematik, tillämpad matematik och matematikdidaktik), teoretisk fysik och teknisk fysik ingår. Utbildningens omfattning Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 60 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 60 högskolepoäng Licentiatexamen kan även utgöra etappmål av utbildning som skall avslutas med doktorsexamen. Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 97,5-120 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 120-142,5 högskolepoäng. Utbildningens mål Licentiatexamen Doktoranden skall Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. (HF, Bilaga 2 - Examensordningen) Doktorsexamen Doktoranden skall Kunskap och förståelse - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. (HF, Bilaga 2 - Examensordningen) Behörighet och antagning För att bli antagen till utbildning på forskarnivå i matematik med didaktisk inriktning krävs följande: Grundläggande behörighet i form av 1. avlagd examen på avancerad nivå, 2. fullgjorda kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
3. på något annat sätt inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får för en enskild sökande medges undantag från kravet på grundläggande behörighet. (HF 7 kap 39 ) Särskild behörighet Kraven på särskild behörighet skall vara krav som är helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven avser minst 90 högskolepoäng i ämnet matematik eller matematikdidaktik, varav minst 30 högskolepoäng på nivån G3, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet. Krav på specifik behörighet gäller till exempel om det i det konkreta fallet kan ställes ytterligere krav på matematikkunskaper. (HF 7 kap 40 ) I dokumentet Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Växjö universitet återfinns universitetsgemensamma föreskrifter för antagning till utbildning på forskarnivå. Ansökan Ansökan till utbildning på forskarnivå ska göras inom den tid och i den ordning som har bestämts av institutionen. Vid ansökan används den blankett som finns tillgänglig på universitetets webbsidor för forskning. Den sökande uppmanas att i samband med ansökan orientera sig om forskningsverksamhet och kurser inom forskningsmiljön för att bedöma om dessa svarar mot den sökandes intresseinriktning. Urval De sökande rangordnas av det berörda forskarämneskollegiet. Urval görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Enbart det förhållande att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. Antagning Till utbildning på forskarnivå får antas bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Till utbildningen får även antas sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om denna kan bedömas säkrad under hela utbildningen och den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen (enligt HF 7 kap 36 ). Prefekten ska garantera att det finns finansiering, minst två handledare och arbetsplats. Beslut om antagning fattas av prefekt efter förslag från forskarämneskollegiet, med undantag för egenfinansierade forskarstuderande (se Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Växjö universitet). Organisation av utbildning på forskarnivå Forskarämneskollegiets sammansättning Forskarämneskollegiet matematik/fysik består av samtliga lärare med doktorsexamen som innehar en anställning vid Växjö universitet som löper över mer än ett år och som verkar inom ämnena matematik, tillämpad matematik, elektroteknik, teoretisk fysik eller teknisk fysik.
Dessutom ingår två studeranderepresentanter. Mandatperioden för forskarämneskollegiets ordförande och vice ordförande är tre år. Handledare och examinator Huvudhandledare, bihandledare och examinator utses i samband med antagning. Ansvars- och arbetsfördelning mellan huvudhandledare, bihandledare och examinator ska framgå av den individuella studieplanen. Doktorand och handledare har rätt att begära byte av handledare. Tillgodoräknande och avräkning Beslut om tillgodoräknande fattas av examinator. Tillgodoräknandet ska bygga på ett underlag, i form av exempelvis kursintyg. Underlaget ska arkiveras. I samband med nyantagning och överföring av forskarstuderande ska kurs- och avhandlingspoäng som tillgodoräknas vid utbildning på forskarnivå i Växjö leda till beslut om avräkning i finansieringstid. Beslut om tidavräkning fattas av prefekt på förslag från forskarämneskollegiet. Avräkning ska ske med den forskarstuderandes bästa i fokus utan att mer forskningsmedel än nödvändigt förbrukas. Avräkningen dokumenteras i den individuella studieplanen. Kursplaner Den grundläggande studiekursen i matematikdidaktik och/eller matematik dokumenteras genom kursplaner som fastställs eller godkänns av forskarämneskollegiet. Individuell studieplan Ett centralt dokument för den forskarstuderande är den individuella studieplanen. Den är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till licentiat- respektive doktorsexamen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och ska revideras minst en gång varje år. I uppföljningen av studieplanen ingår en översiktlig redovisning av uppnådda resultat. Huvudhandledaren ansvarar för att studieplaner och uppföljningar kommer till stånd. Dokumenten upprättas av den forskarstuderande och huvudhandledaren i samråd med examinator. De godkänns av forskarämneskollegiet för att slutligen fastställas av prefekt. Om någon av aktörerna berörda av studieplanen (forskarstuderande, huvudhandledare, examinator, forskarämneskollegium eller prefekt) så begär lyfts fastställandet av plan och/eller uppföljning till aktuellt fakultetsorgan. Utbildningens uppläggning och innehåll Kurser och andra moment Kursdelen omfattar 55-65 högskolepoäng för licentiatexamen samt minst 97,5 högskolepoäng för doktorsexamen. Kursdelen består av obligatoriska och valbara kurser 1. Det primära syftet med kurserna är att ge stöd för avhandlingsarbetet genom att ge teoretiska och metodologiska fundament. 1 Kursen i vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori, samt den universitetspedagogiska kursen räknas ej som kurser i ämnet eller ämnesrelaterade kurser.
Kursdelen inhämtas i huvudsak parallellt med avhandlingsarbetet. Den studerande rekommenderas att inledningsvis genomgå ämneskurser i matematik och matematikdidaktik för att bredda sina kunskaper och för att orientera sig i den teoribildning som finns. Undervisningen ges i form av individuell handledning, kurser samt seminarier. Den studerande ska under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom ämnet/miljön. Vilka kurser som ska ingå i examen bestäms av examinator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Externa kurser som ges av andra institutioner eller universitet kan tillgodoräknas. Den forskarstuderande rekommenderas att läsa några kurser vid något utländskt universitet. Doktorsexamen Obligatoriska kurser Vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori Matematikdidaktisk forskning, frågeställningar, metoder och resultat Kurs i minst ett av följande områden: Didaktiska forskningsperspektiv Didaktiska forskningsmetoder Tvärvetenskaplig kurs i utbildningsvetenskap eller barndomsforskning Valbara kurser Grundläggande studiekurs 37,5-45 hp matematikdidaktiska ämnesområden, till exempel ämnesdidaktik (stokastikdidaktik, algebradidaktik och liknande), didaktiska perspektiv på teman som matematisk modellering och problemlösning och/eller allmänna matematikdidaktiska områden som till exempel lärandeteori, matematikens filosofi och kulturhistoria och/eller matematik (till exempel kurser inom ämnesområdena analys, algebra, talteori, geometri och topologi samt matematisk statistik) Övriga studiekurser i matematikdidaktik, i andra utbildningsvetenskapliga och/eller i matematiska ämnen 37,5-52,5 hp Licentiatexamen Obligatoriska kurser Vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori Matematikdidaktisk forskning, frågeställningar, metoder och resultat Kurs i minst ett av följande områden: Didaktiska forskningsperspektiv Didaktiska forskningsmetoder Tvärvetenskaplig kurs i utbildningsvetenskap eller barndomsforskning Valbara kurser Grundläggande studiekurs 15-22,5 hp matematikdidaktiska ämnesområden, till exempel ämnesdidaktik (stokastikdidaktik, algebradidaktik och liknande), didaktiska perspektiv på teman som matematisk modellering och problemlösning, och/eller allmänna matematikdidaktiska områden som till exempel lärandeteori,
matematikens filosofi och kulturhistoria och/eller matematik (till exempel kurser inom ämnesområdena analys, algebra, talteori, geometri och topologi samt matematisk statistik) Övriga studiekurser i matematikdidaktik, i andra utbildningsvetenskapliga och/eller i matematiska ämnen 15-22,5 hp Grundläggande studiekurs Denna studiekurs väljs i samråd med examinatorn och handledare och syftar till att ge en god teoretisk grund i matematik och pedagogik och förbereda valet av studieinriktning och ämnesområde för avhandlingen. Om inte doktoranden/licentiaten har minst 30 högskolepoäng i matematik på nivån G3 från tidigare kan sådana kurser ingå. Examination av kurser Varje kurs examineras genom muntligt eller skriftligt prov, genom muntlig föredragning inför forskarseminariet eller genom rapporter som föreläggs seminariet. Val av examinationsform beslutas av kursexaminator. Varje sådant kunskapsprov poängsätts och bedöms av kursexaminator med något av betygen godkänd eller underkänd. Vetenskapligt seminarium Syftet med deltagande i det vetenskapliga seminariet är att den studerande ska träna sin förmåga att delta i den vetenskapliga debatten inom ämnet samt förmåga att diskutera sitt arbete i ett vetenskapligt forum. Avhandling för doktorsexamen Avhandlingsdelen omfattar minst 120 högskolepoäng. För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Preliminärt ämne för doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling eller som en sammanläggningsavhandling. En sammanläggningsavhandling består av ett antal uppsatser samt en sammanläggningsdel (kappa). Uppsatserna bör ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, eventuellt efter omredigering, i refereebedömd tidskrift eller i en antologi av hög kvalitet. Sammanläggningsdelen kan förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan uppsatserna bör också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av uppsatserna är samförfattad med andra personer bör avhandlingsförfattarens insats anges i förordet. Vetenskaplig avhandling som har författats av två eller flera personer tillsammans får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas.
Om avhandlingen skrivs på annat språk än engelska eller svenska krävs särskilt beslut av forskarämneskollegiet. Slutseminarium Slutseminarium, motsvarande en intern disputation ska hållas när avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat. Examination av doktorsavhandling Doktorsavhandling ska försvaras vid en offentlig disputation. Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter varav minst en ska komma från annat universitet. Minst en av betygsnämndens ledamöter ska ha didaktisk/utbildningsvetenskaplig kompetens. Högst en av tre ledamöter får komma från samma forskningsmiljö som respondenten. Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen. Avhandling för licentiatexamen För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling om 60 högskolepoäng som kan ingå som del i en doktorsavhandling. Avhandlingen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig standard. Examination av licentiatavhandling Licentiatavhandling ska försvaras vid ett offentligt seminarium. En extern opponent utses av forskarämneskollegiet på förslag av examinator. Forskarämneskollegiet avgör huruvida betyg ska bestämmas av examinator eller av en utsedd betygsnämnd. Examensbenämningens förled För forskarexamina inom ämnet används förledet filosofie.