Sammanfattning. Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Sammanfattning På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund, har Sweco Environment AB framtagit en rapport som beräknar och redovisar det ekonomiska bortfall som årligen uppkommer på grund av inverkan av marknära ozon på jordbruksgrödor och skog i Skåne. Syftet med detta uppdrag är att få en uppdaterad sammanställning av nuvarande situation i jämförelse med tidigare utredningar. Uppdraget har utförts med befintlig information om ozonmätningar, markanvändning och skadeeffekter. Episoderna med riktigt höga ozonhalter är färre än tidigare år och de högsta halterna i episoderna är också lägre. Samtidigt finns en motsatt trend, bakgrundshalterna av marknära ozon i den regionala bakgrundsluften ökar över hela det norra halvklotet. Skadorna på grödor och skog som uppkommer av marknära ozon kan bland annat resultera i minskad skörd och för tidigt åldrande, vilket i sin tur orsakar stora ekonomiska förluster inom jord- och skogsbruk. I utförda beräkningar har medelhalter (2009-2013) av ozon använts, uppmätta och/eller beräknade från fyra stationer i Skåne, Vavihill, Klintaskogen, Stjärneholm och Skillinge. Dessa stationer har valts med anledning av att de anses täcka in en stor del av den variation av ozonhalter som man kan detektera i Skåne inom regional bakgrund. De är specifikt utvalda lokaler för att representera de olika geografiska och topografiska skillnaderna som finns inom Skåne d.v.s. kustnära, höglänt, låglänt samt nordlig och sydlig placering, inom Ozonmätnätet. Resultatet av de genomsnittliga ekonomiska förlusterna p.g.a. ozonskador på jordbruksgrödor för hela Skåne beräknades till 180 Mkr. De grödor som står för högst förlust är vete (vår- och höstvete) på 110 Mkr, raps på 32 Mkr, matpotatis på 20 Mkr, sockerbetor på 7,2 mkr och övriga jordbruksgrödor på 11 Mkr. Resultatet av de genomsnittliga ekonomiska förlusterna p.g.a. ozonskador på skog för hela Skåne beräknades till 19 Mkr, fördelat på övrigt löv 7,7 Mkr, gran 6,9 Mkr, björk 2,9 och tall 0,9 Mkr. Jämförelse av produktionsförluster med tidigare utförda studier visar att variationen är stor. Detta bekräftar de faktum att osäkerheten är stor för flera parametrar. Resultatet av jordbruksförluster på en kommunal upplösning visar att Kristianstad är den kommun som ekonomiskt drabbas hårdast av ozonskadorna, följt av Eslöv, Sjöbo och Trelleborg. Resultatet av skogsbruksförluster på en kommunal upplösning visar att Hässleholm är den kommun som ekonomiskt drabbas hårdast av ozonskadorna, följt av Osby, Kristianstad och därefter Östra Göinge. repo001.docx 2012-03-2914 Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE 201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)40 167000 Fax +46 (0)40 154347 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Susann Milenkovski Fil. Dr. Ekotoxikologi VA-processer och Avfall Telefon direkt +4640167206 Mobil +46 (0)722319328 susann.milenkovski@sweco.se

Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Uppdragets omfattning 3 2 Marknära ozon 4 2.1 Ozonepisoder och AOT40 4 2.2 Målvärden för ozon till skydd för växtligheten 5 3 Ozonhalter i södra Sverige 6 3.1 Ozonhalter i Skåne 8 4 Ozonets skadeverkning på grödor och skog 11 4.1 Tidigare undersökningar av ozons inverkan på grödor och skog 11 4.2 Beräkningar av ozonets skadeverkning 12 4.3 Dos-responssamband för ozons skadeinverkan på grödor och skog 13 5 Ekonomisk värdering 15 5.1 Jordbruk 17 5.2 Skog 19 6 Resultat 21 6.1 Jordbruk 21 6.2 Skog 23 6.3 Jämförelse mellan jordbruk och skog 25 7 Resultaten i jämförelse med tidigare studier 26 7.1 Jordbruk 26 7.2 Skog 26 8 Slutsatser 28 9 Referenser 29 Bilagor Bilaga 1 - Beräkningar repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

1 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

1 Bakgrund På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund, har Sweco Environment AB framtagit en rapport som beräknar och redovisar det ekonomiska bortfall som årligen uppkommer på grund av inverkan av marknära ozon på jordbruksgrödor och skog i Skåne. Ozon som finns i ozonskiktet i stratosfären skyddar alla organismer från farlig UVstrålning. Ozon som istället bildas i troposfären klassas som en förorening och kan orsaka skador på alla organismer. Detta ozon kallas marknära ozon. Skadorna på grödor och skog som uppkommer av marknära ozon kan bland annat resultera i minskad skörd och för tidigt åldrande, vilket i sin tur orsakar stora ekonomiska förluster inom jord- och skogsbruk (Klingberg, 2011). Miljömålet Frisk Luft innebär att "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas" (Naturvårdsverket, 2014a). För att nå detta mål har man tagit fram miljökvalitetsnormer för marknära ozon samt att övervakning och mätning av ozonhalterna intensifierats. År 1990 fanns 8 mätstationer som registrerade marknära ozon i bakgrundsmiljö i Sverige. Sedan 2012 har antalet mätstationer som mäter bakgrundshalter av ozon i Sverige fördubblats från 8 till 16. Skälet till detta har varit att möta de krav på ozonövervakning som ställs i EU:s luftkvalitetsövervakningsdirektiv (IVL, 2014). Ozonövervakning sker också inom programmet Ozonmätnätet i södra Sverige som startade 2009 och utförs av IVL, Svenska Miljöinstitutet, på uppdrag av Naturvårdsverket, luftvårdsförbund, länsstyrelser, län och kommuner (IVL, 2014). Syftet med Ozonmätnätet är att få en heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige, främst avseende effekter på växtligheten (Phil Karlsson m.fl., 2014). Förutom de nämnda mätstationerna sker även en utökad ozonövervakning som baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån enkla mätningar av ozonmedelhalter med diffusionsprovtagare på månadsbasis (Phil Karlsson m.fl., 2014). Slutsatser som dragits av tidigare studier visar att bakgrundshalten av ozon har ökat i Europa och Sverige och därmed även de ekonomiska förlusterna. I föreliggande rapport kommer vi fokusera på det marknära ozonets skador på jordbruksgrödor och skog. Skånes Luftvårdsförbund har tidigare utfört en liknande utredning (Johansson m.fl., 1996). Syftet med föreliggande rapport är att få en uppdaterad sammanställning av nuvarande situation i jämförelse med tidigare utredning. Resultaten kommer även bedömas i jämförelse med andra liknande studier. Uppdraget har utförts med befintlig information om ozonmätningar, markanvändning och skadeeffekter. 2 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

1.1 Uppdragets omfattning I uppdraget ingår nedanstående punkter: Kort sammanfatta tidigare undersökningar av ozons inverkan på jordbruksgrödor och skog, med relevans för Skåne och södra Sverige Kort sammanfatta kunskaper om växtfysiologiska skademekanismer av ozon på grödor och skog Kort redovisa kunskap om hur s.k. ozonepisoder påverkar växtligheten jämfört med t.ex. förhöjda AOT40 Redovisa uppskattningar av nu förekommande ozonhalter i Skåne grundat på tidigare gjorda mätningar och modelleringar, så aktuella som möjligt Redovisa vilken upplösning av ozonhalter som används i analysen utifrån vad som är relevant för beräkning av kostnader Redovisa vilka grödor och trädslag som kostnader beräknas för, samt motivera varför dessa arter utvalts Redovisa beräkningar för Skåne av skördebortfall för jordbruksgrödor och minskad produktion av skog, orsakade av ozon Redovisa beräknat ekonomiskt bortfall i Skåne inom lantbruks- och skogsbruksnäring orsakat av ozon. Jämförelser görs med tidigare beräkningar Ovanstående två punkter ska även redovisas med kommunal upplösning 3 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

2 Marknära ozon 4 (31) Ozon bildas när en syremolekyl splittras av UV-strålningen så att de separata atomerna kan sammanbinda med hela syremolekyler och bilda ozon (tre syreatomer som sitter ihop). Denna kemiska process är vanligast på högre höjder men luftföroreningar från industrier och biltrafik kan under inverkan av solljus bilda ozon även nära marken. Bakgrundshalterna av marknära ozon har ökat i Europa och denna utveckling är oroande då förhöjda halter av ozon kan orsaka mycket skador på hälsa och miljö (Johansson m.fl., 1996; Karlsson m.fl., 2006; Simpson, 2013; Forskning.se, 2014). Det är framförallt utsläpp av kolväten och kväveoxider i Europa som transporteras långväga och som orsakar förhöjda nivåer av marknära ozon i Sverige. I Sverige finns en tydlig nordlig gradient av ozonhalter. Högsta halterna finns i södra Sverige och lägsta halterna i norra delen (Karlsson m.fl., 2006; Phil Karlsson m.fl., 2013). Även om ozonhalter mätts under en längre tid är det svårt att förutsäga var höga ozonhalter kommer att registreras framöver eftersom det påverkas av alltför många parametrar. Några av dessa parametrar är ozonkoncentration, utsläpp av kolväten, luftfuktighet, temperatur, topografi m.m. Ozonproblematiken har lett till att EU, i försök att åtgärda problemet uppströms, satt upp mål för att reducera utsläppen av kolväten. 2.1 Ozonepisoder och AOT40 I Sverige förekommer skadliga nivåer av ozon främst på sommaren. De skadliga ozonnivåerna kan mätas på olika sätt bl.a. genom ozonepisoder och exponeringsindex AOT40. Kortare perioder (dygn) med väldigt höga ozonhalter kallas för ozonepisoder. Ozonepisoder kan uppstå när högtrycksområden med svaga vindar stannar över centrala Europa under lång tid. Luften över kontinenten hinner då bli kraftigt förorenad. När föroreningarna förs upp mot Sverige blir resultatet en så kallad ozonepisod, vilket innebär att ozonhalterna under några dygn blir två tre gånger högre än normalt (Naturvårdsverket, 2014a). Exponeringsindex AOT40 uttrycks i mikrogram per kubikmeter luft för en viss tidsperiod och avser värdet för summerade överskridanden av en viss halt ozon. Indexet är framtaget för att uppskatta risken för skador på växter och det beräknas på följande sätt. Under perioden fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 31 juli varje år ska det för varje timme mellan klockan 08.00 och 20.00 bestämmas ett timmedelvärde för ozonhalten. Varje timmedelvärde bestäms som skillnaden mellan den koncentration av ozon som överstiger 80 mikrogram per kubikmeter luft och 80 mikrogram per kubikmeter luft. Skillnaderna summeras först för varje dag och sedan till en totalsumma för hela perioden (Naturvårdsverket, 2014a). Ozonhalterna som redovisas m.h.a. koncentrationsbaserade exponeringsindex AOT40 kan orsaka kroniska skador på växtligheten som uppkommer efter en längre tids exponering med förhöjda ozonhalter. Ozonhalterna som redovisas som ozonepisoder kan orsaka mer akuta skador på växtligheten som följd av extremt höga halter under en repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

kortare tid. Mer om dessa skador på växtligheten kommer att gås igenom under avsnitt 4 Ozonets skadeverkning på grödor och skog. Episoderna med riktigt höga ozonhalter är färre än tidigare år och de högsta halterna i episoderna är också lägre. Samtidigt finns en motsatt trend, bakgrundshalterna av marknära ozon i den regionala bakgrundsluften ökar över hela det norra halvklotet (Naturvårdsverket, 2014a). Bakgrundshalten av ozon i södra Sverige är runt 60-80 µg/m 3 (30-40ppb) under perioden april september (Klingberg, 2011; Simpson, 2013). Ökande bakgrundshalt kan leda till att effekterna av ozon på växtligheten ökar i omfattning. 2.2 Målvärden för ozon till skydd för växtligheten Naturvårdsverkets nationella miljökvalitetsnormer, framtagna för ozon, bygger på EUdirektivet 2002/3/EG. Miljökvalitetsnormer för ozon ingår i luftkvalitetsförordning (2010:477) och är normer som ska eftersträvas och presenteras i nedanstående Tabell 2-1. Miljökvalitetsnormer för ozon till skydd av växtligheten (Naturvårdsverket, 2014a). Två målvärden är fastställda för skydd för växtligheten av ozonexponering. Första målvärdet representerar ett rådande målvärde som sträcker sig fram t.o.m. 2019 och andra målvärdet representerar ett långsiktigt mål för 2020. Tabell 2-1. Miljökvalitetsnormer för ozon till skydd av växtligheten (Naturvårdsverket, 2014a). Medelvärdestid Exponeringsindex AOT40 Maj-juli 18 000 [µg/m 3 ]*h (genomsnittligt värde under en femårsperiod). Bör eftersträvas till och med den 31 december 2019. Maj-juli 6 000 [µg/m 3 ]*h. Bör eftersträvas från och med den 1 januari 2020. 5 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

3 Ozonhalter i södra Sverige I Europa har utsläppen av föroreningar som bildar marknära ozon minskat med cirka 20 procent 2002 2011. De totala svenska utsläppen minskar också och nuvarande miljökvalitetsnorm för växtligheten är i huvudsak uppnått (Miljömål, 2014), däremot är det lång väg kvar för att nå den långsiktiga miljökvalitetsnormen för ozon. Tidigare (fr.o.m. 1990 års nivåer) och nuvarande (2013 års nivåer) ozonhalter från fem mätstationer som mäter ozonhalter på timbasis vid (i regional bakgrund) i södra Sverige presenteras i nedan figurer (se Figur 3-1). Mätstationerna representeras av lokalerna Vavihill, Aspvreten, Grimsö, Råö och Norra Kvill. Figur 3-1. Utvalda stationer från Ozonmätnätet i södra Sverige. 6 (31) Under 2012 överskreds inte nuvarande norm (18 000 µg/m 3 år, t.o.m. 2019) vid någon av ovan nämnda mätplatser (Figur 3-2). Vid de sydligaste mätplatserna i Sverige (Vavihill repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

och Råö) var belastningen avsevärt högre än den långsiktiga normen (6 000 µg/m 3 år, fr.o.m. 2020). 20000 AOT40 maj juli dagtid, (µg/m³*h) 16000 12000 8000 4000 Miljökvalitetsnorm t.o.m. 2019 Miljökvalitetsnorm fr.o.m. 2020 0 Vavihill Aspvreten Grimsö Råö Figur 3-2. Medelvärde (2009-2012) av marknära ozon vid fem mätstationer i regional bakgrund i södra Sverige. Norra Kvill är ej inkluderat på grund av låg datatidstäckning (Naturvårdsverket, 2014b). Årsmedelhalterna av marknära ozon i den regionala bakgrunden i södra Sverige har legat på liknande nivåer under 2000-talet (Figur 3-3). Årsmedelhalterna av ozon från de fem södra mätstationerna varierar inom intervallet 50-70 µg/m³. 80 Årsmedelhalter av ozon, (µg/m³) 60 40 20 Norra Kvill Råö Grimsö Aspvreten Vavihill 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 3-3. Årsmedelhalter av ozon i regional bakgrund mätt vid fem mätstationer i södra Sverige 2000-2013 (Naturvårdsverket, 2014b). 7 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Antalet dygn per år med ozonhalter högre än 120 µg/m3, som glidande 8- timmarsmedelvärde, antyder en nedåtgående trend under 2000-talet (Naturvårdsverket, 2014b). Det behövs dock fler resultat för att kunna fastlägga denna nedåtgående trend. Målvärdet för EU-direktivet tillåter 25 dygns överskridande per år, vilket inte överskridits på någon av de fem mätstationerna sedan 2007 (Fig. 4). Antalet dygn med höga ozonhalter är fler i södra Sverige än i den norra delen av landet (Naturvårdsverket, 2014b). Flest dygn då ozonhalten var högre än miljökvalitetsnormen 120 µg/m3, som glidande 8-timmarsmedelvärde, observerades under 2013 i Norra Kvill (7 dygn) och Vavihill (6 dygn) (Figur 3-4). 50 40 Antal dygn 30 20 10 0 Norra Kvill Råö Grimsö Aspvreten Vavihill EU direktiv 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Figur 3-4. Antal dygn med ozonhalt över miljökvalitetsnormen (EU-direktiv) vid fem mätstationer i regional bakgrund i södra Sverige 1990-2013 (Naturvårdsverket. 2014b). 3.1 Ozonhalter i Skåne I Skåne finns en mätstation, Vavihill, som mäter ozonhalter på timbasis i regional bakgrund. Registrerade ozonhalter finns sedan 1990 för Vavihill mätstation (IVL, 2014). Utöver denna mätstation finns tre lokaler med diffusionsprovtagare som mäter ozonhalter på månadsbasis i regional bakgrund i Skåne. Dessa är placerade i Klintaskogen, Stjärneholm och Skillinge (Figur 3-1). Registrerade ozonhalter finns sedan 2009 för dessa tre stationer (Phil Karlsson m.fl., 2009-2014). Som tidigare nämnt, beräknas ozonhalter fram för varje station baserade på ozonmätningarna på tim- och månadsbasis inom programmet Ozonmätnätet (Phil Karlsson m.fl., 2010). I nedan figurer återfinns resultat från Skånes ozonmätningar samt från mätstationen i Asa, Kronobergs län, och diffusionsprovtagaren Sännen, Blekinge län (Figur 3-5 och Figur 3-6). 8 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Beräknade exponeringsindex AOT40, maj-juli, för ovan nämnda mätlokaler visar att resultaten under 2000-talet understiger nuvarande miljökvalitetsnorm (Figur 3-5). Exponeringsindexet varierar kraftigt från år till år, vilket försvårar tolkningen av eventuella trender. Den långsiktiga miljökvalitetsnormen överstigs däremot i samtliga mätlokaler under 2013. Högst exponeringsindex återfanns i Vavihill under 2013 med en ozonhalt på närmare 10 000 µg ozon/m³*h (Figur 3-5). 20000 Summa AOT40 (µg/m³*h), maj juli dagtid 16000 12000 8000 4000 0 Vavihill Klintaskogen Skillinge Stjärneholm Asa Sännen Miljökvalitetsnorm t.o.m. 2019 Miljökvalitetsnorm fr.o.m. 2020 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Figur 3-5. Exponeringsindex AOT40, 1990-2013, för mätstationerna Vavihill och Asa samt lokalerna med diffusionsmätare Klintaskogen, Skillinge, Stjärneholm och Sännen. Data från diffusionsprovtagarna finns endast fr.o.m. år 2009 (Phil Karlsson m.fl., 2014). 9 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Resultat av medelvärden från sommarhalvåren 1990-2013 visar på mindre variationer av ozonhalten både inom och mellan mätlokalerna (Figur 3-6). Under 2013 varierade resultaten inom intervallet 57-70 µg/m³, där högst medelhalt beräknats för Vavihill. Resultat från Vavihills långa mätserie tyder på att medelvärdet av ozonhalten varierat inom intervallet 63-79 µg/m³ under åren. 100 Medelvärde ozonhalt, april september (µg/m³) 80 60 40 20 Vavihill Klintaskogen Skillinge Stjärneholm Asa (kalenderår 92 02) Sännen 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Figur 3-6. Medelvärde av ozonhalt under sommarhalvår, 1990-2013, för mätstationerna Vavihill och Asa samt lokalerna med diffusionsmätare Klintaskogen, Skillinge, Stjärneholm och Sännen. Data från diffusionsprovtagarna finns endast fr.o.m. år 2009 (Phil Karlsson m.fl., 2014). Notera att ozonhalten från mätstationen Asa under åren 1992-2002 är medelvärden för hela kalenderåret, eftersom resultat för sommarhalvår inte fanns att tillgå (IVL, 2014). 10 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

4 Ozonets skadeverkning på grödor och skog Ozon kan orsaka direkta och indirekta effekter på växtligheten (Danielsson m.fl., 2003; Holland m.fl., 2006). Dessa direkta och indirekta effekter kan vara mer eller mindre synliga. Synliga symptom kan delas in i fyra olika typer: pigmenterade bladfläckar, blekning, kloros och bifacial nekros. Pigmenterade bladfläckar är det vanligaste symptomet på lövträd och buskar medan blekning av främst bladöversidan uppträder på de flesta växter som påverkas av ozon. Kloros orsakar fläckar p.g.a. minskad klorofyll och bifacial nekros orsakar fläckar p.g.a. förstörd cellvävnad. De tre första symptomen uppträder ofta efter lång exponering för låga halter medan bifacial nekros oftast är ett resultat av kort exponering med höga halter (Lönnemark, 1986). Synliga symptom har uppmärksammats för ett varierat antal arter bl.a. klöver, spenat, vårvete, sockerbeta, tomater, bönor, sallad m.fl. (ICP Vegetation, 2014). De mindre synliga symptomen kan orsaka försämrad fotosyntes, reducerad fröproduktion, reducerad tolerans mot stress (ICP Vegetation, 2014) och som följd av detta minskad skörd samt för tidigt åldrande av växtligheten. Ozon tas upp via växternas klyvöppningar. Det är framförallt dagtid och vid fuktiga väder som klyvöppningarna öppnas och gasutbyte av ozon sker samtidigt med koldioxid, vatten och syre. Inuti växterna löser sig ozonet i den vätska som omger cellerna och fria radikaler bildas. De fria radikaler och reaktiva syrederivat som bildas vid ozonexponering ger skador på cellernas struktur (membransystem) och fotosyntesen (Klingberg, 2001; Karlsson m.fl., 2010). Hur mycket ozon som tas in genom klyvöppningarna styrs av flertalet parametrar och är inte linjär med stigande ozonhalt i atmosfären. Det har visats att ozonkoncentrationen inuti växterna kan överstiga ozonkoncentrationen i omgivande luft (Mills m.fl., 2011). Några av de parametrar som påverkar är ozonkoncentration, kolväten, luftfuktighet, temperatur, topografi m.m. Växternas upptag av ozonhalt kan därför variera mycket även på en lokal skala. 4.1 Tidigare undersökningar av ozons inverkan på grödor och skog Det finns begränsat med studier som tittar på den ekonomiska förlusten av ozons inverkan på jordbruksgrödor och skog i Skåne. Endast en tidigare utförd studie från Skånes Luftvårdsförbund har tittat skador på grödor av marknära ozon i Skåne (Johansson m.fl., 1996). I denna studie beräknades endast förlusten från vete och vall och man konstaterade att det fanns ytterst begränsat om information för annan växtlighet. Resultaten visar att den årliga ekonomiska förlusten för vete (vår- och höstvete) var 49-83 Mkr. Resultaten för den årliga ekonomiska förlusten av vall var 46 Mkr. Totala förlusten för vete och vall uppskattades till 100 Mkr årligen. I en vetenskapligt granskad studie utförd under första halvan av 2000-talet beräknar man fram en ekonomisk förlust på jordbruksgrödor och skog orsakat av marknära ozon (Karlsson m.fl., 2005). Studien utfördes vid Östads Säteri, belägen ca 45 km nordost om Göteborg. Resultaten, som är extrapolerade att gälla för totala Sverige, visade att den 11 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

ekonomiska förlusten av jordbruksgrödorna vete (vår- och höstvete) var 225-260 Mkr och potatis (matpotatis och potatis för stärkelse) var 64-82 Mkr (med antagandet att 1 Euro = 10 kr). Resultaten, som är extrapolerade att gälla för totala Sverige, visade att den ekonomiska förlusten av total skog var 560 Mkr (med antagandet att 1 Euro = 10 kr). IVL utförde en studie 2006, där de beräknade aktuella ekonomiska förluster av marknära ozon på jordbruksgrödor och skog samt modellerar ozoneffekterna för ett framtida scenario år 2020 i Sverige (Karlsson m.fl., 2006). För Sverige beräknades den ekonomiska förlusten för jordbruksgrödor till 160 Mkr och förlusten för skog till 340 Mkr. För Götaland beräknades den ekonomiska förlusten för jordbruksgrödor till 130 Mkr och förlusten för skog till 190 Mkr. För Sverige skulle ett framtida scenario år 2020, med antagande att de gällande begränsningarna på utsläpp skulle följas av alla EU-länder, resultera i en minskning av den totala ekonomiska förlusten. Förlusten på jordbruksgrödor skulle då bli 130 Mkr och förlusten för skog 220 Mkr. 4.2 Beräkningar av ozonets skadeverkning Den vanligaste metoden för att utföra en riskvärdering av ozon på växtlighet har varit att använda exponeringsindexet AOT40 (Klingberg, 2013). Flertalet studier visar dock på att bakgrundshalten av ozon och det ozon som faktiskt tas upp i växterna inte nödvändigtvis är jämförbart (Holland m.fl., 2006; Mills m.fl., 2007). Detta leder till en stor osäkerhetsfaktor när man använder exponeringsindex som grund för ekonomiska förlustberäkningar. Flera nya studier hänvisar till att man i första hand skall använda det nya fluxbaserade dos-respons indexet, om tillgänglig data finns, som modellerar klyvöppningarnas upptagsnivåer av ozon som grund vid ekonomiska förlustberäkningar (Pleijel m.fl., 2007; Mills m.fl., 2011). Det fluxbaserade indexet värderas som ett bättre index än exponeringsindexet AOT40 för att beräkna ekonomiska förluster av ozonets skadeinverkning på växtligheten, eftersom osäkerheten av ozonupptag för respektive växt minskar. För att kunna använda sig av indexet flux behövs artspecifik information avseende ett flertal parametrar som påverkar klyvöppningarnas funktion (Mills m.fl., 2011). Dessa parametrar används för att kunna modellera fram vilken ozonhalt som faktiskt kommer in i den specifika organismen av den ozonkoncentration som finns i omgivande luft. Även omfattande klimatdata är nödvändigt eftersom faktorer som t.ex. luftfuktighet styr upptaget i växterna. Fluxbaserade index för växtlighet i Sverige har börjat studeras för specifika grödor såsom vete och potatis (Danielsson m.fl., 2003; Pleijel m.fl., 2007). Däremot behövs fler studier utföras för att säkerställa resultat baserade på fluxindex (Pleijel m.fl., 2007). I föreliggande rapport har därför exponeringsindexet AOT40 använts för att beräkna de ekonomiska förlusterna av ozonskador på grödor och skog, vilket även har använts av de studier som resultaten har jämförts med. repo001.docx 2012-03-29 12 (31) Det är dock viktigt att belysa att exponeringsindexet AOT40 med stor sannolikhet leder till att man underskattar skadeeffekterna och som följd de ekonomiska förlusterna i jämförelse med att använda det fluxbaserade indexet (Mills m.fl., 2011). EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

4.3 Dos-responssamband för ozons skadeinverkan på grödor och skog Effekterna av ozon på växternas tillväxthastigheter i form av dos-responssamband har legat till grund för utförda beräkningar. Dos-respons kurvor visar det samband som finns av den relativa tillväxten vid ökad ozonexponering (Figur 4-1). 100 99 Relativ tillväxt (%) 98 97 96 y = 9E 05x + 99,914 95 0 10000 20000 30000 40000 50000 AOT40 (µg/m 3 h) Figur 4-1. Ett exempel på ett dos-responssamband. Sambandet visar på en minskad relativ tillväxt med ökad exponering av ozon. Ekvationen för infogad trendlinje används för att beräkna tillväxtförändringen. Målet med de ekonomiska förlustberäkningarna har varit att inkludera flertalet av de allra vanligaste jordbruksgrödorna och trädarterna som finns i Skåne. För de flesta jordbruksgrödorna har det funnits dos-responssamband (Tabell 4-1). För träd har vi använt dos-responssamband för gran och björk. För övriga växter har antaganden gjorts om vilket dos-responssamband som tillämpats. 13 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Tabell 4-1. I nedan tabell finns det specificerat, vilka grödor som ingår i beräkningarna och från vilken vetenskapligt granskad artikel dos-responssambandet finns hämtat från samt de antaganden som tillämpats. Gröda Dos-respons antagande Källa sockerbetor De Temmerman m.fl. 2006 höstvete vete Mills m.fl. 2007 slåttervall klöver Pleijel m.fl. 1996 vårkorn korn Mills m.fl. 2007 matpotatis potatis Mills m.fl. 2007 potatis för stärkelse potatis Mills m.fl. 2007 råg genomsnitt av vete och korn Mills m.fl. 2007 havre genomsnitt av vete och korn Mills m.fl. 2007 höstraps raps Mills m.fl. 2007 vårvete vete Mills m.fl. 2007 rågvete genomsnitt av vete och korn Mills m.fl. 2007 höstkorn korn Mills m.fl. 2007 majs Mills m.fl. 2007 vårraps raps Mills m.fl. 2007 ärter sojaböna Mills m.fl. 2007 gran Karlsson m.fl. 2006 tall gran Karlsson m.fl. 2006 björk Karlsson m.fl. 2006 lövträd björk Karlsson m.fl. 2006 14 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

5 Ekonomisk värdering Utförda beräkningar, i föreliggande rapport, har utgått ifrån en tidigare rapport framtagen av IVL (Karlsson m.fl., 2006). Det som skiljer sig åt är uppdaterad information avseende ozonexponering, dos-responssamband för grödor/skog, skördestatistik, ackumulationsperioder och priser på grödor/skog samt att vi valt att ta med osäkerhetsmarginaler i beräkningarna. Detaljerade beräkningar och information avseende dessa parametrar kan följas i Bilaga 1. I nedan kapitel följer en övergripande presentation av beräkningar och resultat. Då det finns osäkerheter i indata för både jordbruksgrödor och skog har vi valt att ta hänsyn till detta i samtliga beräkningar. Osäkerheterna är exempelvis exponeringsindexet AOT40, skördestatistik, dos-responssambanden, antaganden m.m. Se Bilaga 1 för en utförlig förklaring till hur vi räknar med osäkerheter. I utförda beräkningar har medelhalter (2009-2013) av ozon använts, uppmätta och/eller beräknade från fyra stationer i Skåne, Vavihill, Klintaskogen, Stjärneholm och Skillinge (Figur 5-1). Dessa stationer har valts med anledning av att de anses täcka in en stor del av den variation av ozonhalter som man kan detektera i Skåne inom regional bakgrund. De är specifikt utvalda lokaler för att representera de olika geografiska och topografiska skillnaderna som finns inom Skåne d.v.s. kustnära, höglänt, låglänt samt nordlig och sydlig placering, inom Ozonmätnätet (Phil Karlsson m.fl., 2014). Figur 5-1. Placering av de fyra stationerna i Skåne som mäter ozonhalter och som använts för att ta fram medelhalter av ozonexponering i föreliggande rapport. 15 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Ackumulationsperioden, som syftar till den tidbegränsade perioden av AOT40 som används för att beräkna tillväxtförändringen, är juni-augusti för alla jordbruksgrödor (Mills m.fl., 2007) (Figur 5-2). För skog gäller ackumulationsperioden augusti-september. För jordbruksgrödor har vi använt beräknade ozonhalter på 1 m över marknivå. Omvandling från uppmätt halt (5 m) har gjorts enligt den tabell som finns tillgänglig i ICM M & M:s 1 Mapping Manual (Tabell 5-1). För skog har uppmätta ozonhalter använts eftersom skillnaden mellan 5 m och uppåt bedöms vara försumbar i sammanhanget. Tabell 5-1. Omvandlingsfaktorer mellan ozonhalter på olika höjd ovan mark. höjd (m) 1 m hög jordbruksgröda 0,1 m gräsmark 20 1 1 10 0,99 0,99 5 0,97 0,97 4 0,96 0,97 3 0,95 0,96 2 0,93 0,95 1 0,88 0,92 0,5 0,81 0,89 0,2 0,83 0,1 0,74 Statistik över tillväxt och skörd har inte funnits tillgänglig på kommunal nivå utan endast för Skåne som helhet. För att få kommunal upplösning på det beräknade värdet av produktionsbortfall har totalkostnaden för skog- respektive jordbruk fördelats procentuellt baserat på statistik över åkerareal och produktiv skogsareal. Denna statistik finns endast för 2010, men bedöms vara tillräckligt konstant för de beräkningar som genomförts. repo001.docx 2012-03-29 16 (31) 1 The International Cooperative Programme on Modelling and Mapping of Critical Levels and Loads and Air Pollution Effects, Risks and Trends. EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

10000 Jordbruksgrödor Medel AOT40 (juni augusti) µg/m³*h 8000 6000 4000 2000 0 2009 2010 2011 2012 Medel AOT40 (april september) µg/m³*h 2013 20000 16000 12000 8000 4000 Skog Skillinge Klintaskogen Stjärneholm Vavihill 0 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 5-2. Variationerna av medelhalter för AOT40 perioderna juni-augusti och april-september. Medelhalten AOT40 för perioden 2009-2013 har använts för vidare beräkningar för jordbruksgrödor och skog. 5.1 Jordbruk Ett medelvärde för skördestatistik under perioden 2003-2007 har använts som grund för beräkningarna. Detta är den senaste granskade information som finns att tillgå på Statistiska centralbyrå avseende grödor (SCB, 2014). Resultat av skördestatistiken från 1999 visar att skörden ser ut att ligga på en relativt jämn nivå för samtliga grödor i Skåne (Figur 5-3). I utförd beräkning används de angivna medelvärdena för skörd ovan med antagandet att statistiken med stor sannolikhet inte ändrats avsevärt för perioden 2009-2013 som de ekonomiska beräkningarna gäller för. 17 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Vi har använt medelvärde för perioden 2003-2007, dels p.g.a. en liten nedåtgående trend för sockerbetor och dels för att vall inte finns med i skördestatistiken före 2003 (Figur 5-3). 2 500 000 Total skörd (ton) 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 sockerbetor höstvete slåttervall, totalt vårkorn matpotatis potatis för stärkelse 0 Övriga grödor 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 5-3. Skördestatistik för Skåne län avseende jordbruksgrödor 1999-2007. Priserna för jordbruksgrödor varierar desto mer i jämförelse med skördestatistiken (Figur 5-4). I beräkningarna har medelvärden för perioden 2009-2013 använts för grödorna (Jordbruksverkets officiella statistik). Rent generellt har priserna stigit mycket under sena 2000-talet. 5000 kr/ton 4000 3000 2000 1000 0 Höstvete Råg Korn Foderkorn Maltkorn Foderhavre Rågvete Raps Sockerbetor Matpotatis Potatis för stärkelse 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 5-4. Priser på jordbruksgrödor 2009-2013 (Jordbruksverket, 2014). 18 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

5.2 Skog För skog har ett medelvärde för tillväxten (2009-2013) använts för beräkningarna (Riksskogstaxering, 2014). Informationen för skog har endast kunnat fås som ett medelvärde för ovan period, vilket innebär att vi inte kan se på eventuella variationer i tillväxten (2009-2013) (Figur 5-5). Medeltillväxt m³sk/år 4 000 000 2 000 000 0 Gran Tall Björk Övr. löv Alla trädslag Figur 5-5. Medeltillväxt av skog i Skåne perioden 2009-2013 (sk = skog). I Skåne finns en stor andel gran och övrigt lövträd förutom björk i jämförelse med det totala i Götaland (Figur 5-6). Tall och björk utgör en mindre del av skogen i Skåne än i Götaland. 30% Andel växtlighet i Skåne av totala Götaland 20% 10% 0% Gran Tall Björk Övr. löv Alla trädslag Figur 5-6. Andel gran, tall, björk och övrigt lövträd som finns i Skåne i jämförelse med Götaland. Priserna för sågtimmer och massaved för skog varierar något sedan 2009 (Figur 5-7). Ett medelvärde (2009-2013) för respektive priser har använts för vidare beräkningar. För lövtimmer har aktuella priser uppskattats från Södra skog (2014). 19 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

kr/m 3 fub 600 500 400 300 200 100 0 Sågtimmer 2009 2010 2011 2012 2013 400 Massaved Barr Gran 300 Björk 200 100 0 2009 2010 kr/m 3 fub 2011 2012 2013 Figur 5-7. Priser för sågtimmer (övre figuren) och massaved (undre figuren) under perioden 2009-2013 (fub = fast under bark). 20 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

6 Resultat Resultaten nedan redovisas både som en total produktionsförlust i jordbruk och skog för Skåne samt förlusten för varje kommun. I Skåne finns sammanlagt 33 kommuner (Figur 6-1). Figur 6-1. Skånes 33 kommuner (Wikipedia, 2014). 6.1 Jordbruk Resultatet av de genomsnittliga ekonomiska förlusterna p.g.a. ozonskador på jordbruksgrödor för hela Skåne är 180 Mkr (Figur 6-2). De grödor som står för högst förlust är vete (vår- och höstvete) på 107 Mkr, raps på 32 Mkr, matpotatis på 20 Mkr, sockerbetor på 7 mkr och övriga jordbruksgrödor på 11 Mkr. Osäkerheten är stor p.g.a. många osäkerheter som råder i indatan, vilket också redovisas m.h.a. felstaplar i Figur 6-2 och Bilaga 1. 21 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

350 300 250 200 Mkr 150 100 50 0 Summa alla grödor Vete Raps Matpotatis Övriga Sockerbetor Figur 6-2. Produktionsförlust p.g.a. ozon för jordbruksgrödor i Skåne. Ekonomiska förlusten är beräknad för perioden 2009-2013. Resultaten av jordbruksförluster på en kommunal upplösning visar att Kristianstad är den kommun som ekonomiskt drabbas hårdast av ozonskadorna, följt av Eslöv, Sjöbo och Trelleborg (Figur 6-3). Figur 6-3. Produktionsbortfall i jordbruket p.g.a. ozonskador på kommunnivå i Skåne. 22 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Beräknad ekonomisk förlust för jordbruksgrödor för de fem kommuner som drabbas hårdast går att utläsa i nedan Tabell 6-1. Resultat för samtliga kommuner finns i Bilaga 1. Tabell 6-1. Beräknat värde av utebliven skörd p.g.a. av marknära ozon. Kommun Produktionsförlust jordbruk (Mkr) Kristianstad 17,4 Eslöv 11,6 Trelleborg 11,0 Sjöbo 10,6 Ystad 9,6 6.2 Skog Resultatet av de genomsnittliga ekonomiska förlusterna p.g.a. ozonskador på skog för hela Skåne är 19 Mkr (Figur 6-4), fördelat på övrigt löv 7,7 Mkr, gran 6,9 Mkr, björk 2,9 och tall 0,9 Mkr. Osäkerheten är stor och redovisas m.h.a. felstaplar i Figur 6-4 och Bilaga 1. Mkr 35 30 25 20 15 10 5 0 Summa alla trädslag Övr. löv Gran Björk Tall Figur 6-4. Produktionsförlust p.g.a. ozon för skog i Skåne. Ekonomiska förlusten är beräknad för perioden 2009-2013. Resultat av skogsbruksförluster på en kommunal upplösning visar att Hässleholm är den kommunen som ekonomiskt drabbas hårdast av ozonskadorna, följt av Osby, Kristianstad och därefter Östra Göinge (Figur 6-5). 23 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Figur 6-5. Produktionsbortfall i skogsbruket p.g.a. ozonskador på kommunnivå i Skåne. Beräknad ekonomisk förlust för jordbruksgrödor för de fem kommuner som drabbas hårdast går att utläsa i nedan Tabell 6-2. Resultat för samtliga kommuner finns i Bilaga 1. Tabell 6-2. Beräknat värde av utebliven tillväxt p.g.a. av marknära ozon. Kommun Produktionsförlust skog (Mkr) Hässleholm 3,9 Kristianstad 2,4 Osby 2,2 Östra Göinge 1,5 Örkelljunga 0,9 24 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

6.3 Jämförelse mellan jordbruk och skog Beräkningarna visar att det ekonomiska värdet av det produktionsbortfall som ozonskadorna orsakar är betydligt större för jordbruk än för skog i Skåne (ca 180 respektive 19 Mkr). Fördelningen av den ekonomiska förlusten per kommun redovisas i Figur 6-6. 25 20 Jordbruk Skog Mkr 15 10 5 0 Kristianstad Eslöv Hässleholm Sjöbo Trelleborg Ystad Tomelilla Svalöv Helsingborg Simrishamn Lund Ängelholm Hörby Skurup Svedala Klippan Båstad Östra Landskrona Höör Höganäs Staffansto Vellinge Osby Kävlinge Bjuv Åstorp Malmö Örkelljunga Bromölla Perstorp Lomma Figur 6-6. Ekonomisk värde av produktionsbortfall orsakat av marknära ozon fördelat på jordbruk och skog i Skånes kommuner. 25 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

7 Resultaten i jämförelse med tidigare studier 7.1 Jordbruk 26 (31) Vårt resultat avseende ekonomisk förlust för Skånes totala jordbruksgrödor beräknades till 180 Mkr, varav vete (vår-och höstvete) på 107 Mkr, raps på 32 Mkr, matpotatis på 20 Mkr, sockerbetor på 7 mkr och övriga jordbruksgrödor på 11 Mkr. Skånes totala produktionsförlust för jordbruket visar på en högre total förlust än vad man tidigare kommit fram till (Karlsson m.fl., 2005; Karlsson m.fl., 2006). Detta skulle kunna bero på ett flertal parametrar där de mest avgörande är att priset stigit avsevärt för ett flertal grödor, skillnad i ackumulationsperioderna och skillnad i dos-responssamband. I denna studie har vi medvetet valt att använda dos-responssamband som tagits fram vid en stor sammanställning av dos-responssamband från många länder (inklusive Sverige). De dosresponssamband som vi valt kan därför vara något överskattade, vilket kan kompensera en del för den underskattning växternas ozonupptag beräknat med exponeringsindexet AOT40 utgör (Mills m.fl., 2011). Om vi granskar förlusten av specifika grödor så har förlusterna för vete varit de dominerande för alla studier. I Johansson m.fl. (1996) var veteförlusten i Skåne 49-83 Mkr. I Karlsson m.fl. (2005) var veteförlusten i Sverige 225-260 Mkr och i Karlsson m.fl. (2006) var veteförlusten i Sverige 80 Mkr. Vårt resultat är något högre (107 Mkr) men det beror antagligen mestadels på att priset på vete stigit avsevärt sedan 2006. Det är värt att notera att raps är den grödan som efter vete visar på högst produktionsförlust i Skåne, enligt våra beräkningar. Inga andra studier har med raps, vilket gör att vi inte kan jämföra detta resultat med liknande studier. Produktionsförlusten för potatis (matpotatis och potatis för stärkelse) i Sverige, var 64-82 Mkr i Karlsson m.fl (2005) och 35-50 Mkr i Karlsson m.fl. (2006). Vårt resultat av produktionsförlusten för potatis (matpotatis och potatis för stärkelse) i Skåne var 23 Mkr. Produktionsförlusten för vall i Skåne var 46 Mkr i Johansson m.fl. (1996) och i Sverige 10-18 Mkr i Karlsson m.fl. (2006). Vårt resultat av produktionsförlusten för vall i Skåne var 0,22 Mkr. Ovanstående jämförelse av produktionsförluster för jordbruksgrödor visar att variationen är stor för samtliga grödor i samtliga studier. Detta bekräftar de faktum att osäkerheten är stor för flera parametrar. För de enskilda grödorna visar vårt resultat både högre, lika och lägre uppskattningar av produktionsförlusten vid jämförelse med tidigare utförda studier. 7.2 Skog Vårt resultat avseende ekonomisk förlust för Skånes totala skog beräknades till 19 Mkr, fördelat på övrigt löv 7,7 Mkr, gran 6,9 Mkr, björk 2,9 och tall 0,9 Mkr. Produktionsförlusten för total skog i Sverige har i tidigare studier beräknats till 560 Mkr i Karlsson m.fl. (2005) och till 190 Mkr i Götaland i Karlsson m.fl. (2006). Skånes totala skog utgör strax under 10 % av totala skogen i Götaland (se Figur 5-6 i kapitel 5.2). Vårt repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

resultat stämmer bra överens med Karlsson m.fl. (2006), vilket kan förklaras med att samma dos-responssamband använts och att övriga indata har hållit sig på liknande nivåer. Om vi granskar förlusten av specifika trädarter så har förlusterna för gran och tall i Götaland varit 91 Mkr och 29 Mkr i Karlsson m.fl. (2006). Granproduktionen i Skåne utgör strax över 20 % av all gran i Götaland medan tall utgör 1%. Våra resultat tyder på mycket lägre förlust för gran men högre förlust av tall, än tidigare studie. Produktionsförlust för björk och övriga lövträd i Götaland har varit 25 Mkr och 46 Mkr (Karlsson m.fl., 2006). Björk och övriga lövträd i Skåne utgör 10% och 22%, respektive, av björk och övriga lövträd i Götaland. Förlusten för björk och övriga lövträd ligger på liknande nivåer som tidigare studie. Ovan jämförelse av produktionsförluster för skog visar att variationen är stor. Dock en mindre variation i jämförelse med jordbruksgrödorna. För de enskilda trädarterna visar vårt resultat både högre, lika och lägre uppskattningar av produktionsförlusten vid jämförelse med tidigare utförda studier. 27 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

8 Slutsatser Resultatet av de genomsnittliga ekonomiska förlusterna p.g.a. ozonskador på jordbruksgrödor för hela Skåne beräknades till 180 Mkr. De grödor som står för högst förlust är vete (vår- och höstvete) på 110 Mkr, raps på 32 Mkr, matpotatis på 20 Mkr, sockerbetor på 7,2 mkr och övriga jordbruksgrödor på 11 Mkr. Resultatet av de genomsnittliga ekonomiska förlusterna p.g.a. ozonskador på skog för hela Skåne beräknades till 19 Mkr, fördelat på övrigt löv 7,7 Mkr, gran 6,9 Mkr, björk 2,9 och tall 0,9 Mkr. Jämförelse av produktionsförluster med tidigare utförda studier visar att variationen är stor. Detta bekräftar de faktum att osäkerheten är stor för flera parametrar. Resultatet av jordbruksförluster på en kommunal upplösning visar att Kristianstad är den kommun som ekonomiskt drabbas hårdast av ozonskadorna, följt av Eslöv, Sjöbo och Trelleborg. Resultatet av skogsbruksförluster på en kommunal upplösning visar att Hässleholm är den kommun som ekonomiskt drabbas hårdast av ozonskadorna, följt av Osby, Kristianstad och därefter Östra Göinge. 28 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

9 Referenser Danielsson, H., Phil Karlsson, G., Karlsson, P.E. och Pleijel. 2003. Ozone uptake modelling and flux-response relationship-an assessment of ozone-induced yield loss in spring wheat. Atmospheric Environemnt. 37: 475-485. De Temmerman, L., Legrand, G. och Vandermeiren, K. 2007. Effects of ozone on sugar beet grown in open-top chambers. European Journal of Agronomy. Vol 26:1-9. EU-direktiv 2002/3/EG. Directive of the European parliament and of the council. Relating to ozone in ambient air. Forskning.se. 2014. www.forskning.se. Information hämtad 2014-08-13. Holland, M., Kinghorn, S., Emberson, L., Cinderby, S., Ashmore, M., Mills, G. och Harmens, H. 2006. Development of a framework for probabilistic assessment of the economic losses caused by ozone damage to crops in Europe. Centre for ecology an hydrology. Pjocet no: CO2309NEW. ICP Vegetation, 2014. http://icpvegetation.ceh.ac.uk/.html. International Cooperative Programme on Effects of Air Pollution on Natural Vegetation and Crops. Information hämtad under september 2014. IVL. 2014. www.ivl.se. Krondroppsnätet. Information inhämtad augusti och september 2014. Johansson, M., Pleijel, H. och Pleijel, K. 1996. Marknära ozon i Skåne. Skånes Luftvårdsförbund Rapport. Jordbruksverket. 2014. www.jordbruksverket.se/. Information hämtad perioden september. Karlsson, P.E., Pleijel, H., Belhaj, M., Danielsson, H., Dahlin, B., Andersson, M., Hansson, M., Munthe, J. och Grennfelt, P. 2005. Economic Assessment of the negative impacts of ozone on crop yields and forest production. A case study of the estate Östads Säteri in Southwestern Sweden. Ambio. Vol 34(1): 32-40. Karlsson, P.E., Pleijel, H., Danielsson, H., Belhaj, M.,Andersson, M. och Hellsten, S. 2006. En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål. IVL Rapport B 1678. Klingberg, J. 2011. The influence of climate on ozone risk for vegetation. Department of plant and environmental sciences. Göteborgs Universitet. Doktorsavhandling. Lönnemark, M., 1986. Symptom av ozon på några svenska lantbruksväxter. SLU, institutionen för växt- och skogsskydd. Examensarbete. ISSN 0348-5625. Miljömål. 2014. www.miljomal.se. Information hämtad under september 2014. Mills, G., Buse, A.,. Gimeno, B., Bermejo, V., Holland, M., Emberson, L. och Pleijel, H. 2007. A synthesis of AOT40-based respons functions and critical levels of ozone för agricultural and horticultural crops. Atmospheric Environment. Vol 41: 2630-2643. 29 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Mills, G., Hayes, F., Simpson, D., Emberson, L., Norris, D.,Harmens, H. och Büker, P. 2011. Evidence of widspread effects of ozone on crop and (semi-)natural vegetation in Europé (1990-2006) in relation to AOT40- and flux-based risk maps. Global Change Biology. Vol 17: 592-613. Naturvårdsverket. 2014a. www.naturvardsverket.se. Information hämtad perioden 2014-06 2014-09. Naturvårdsverket. 2014b. www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/. Se under ozon. Information hämtad september 2014. Phil Karlsson, G., Danielsson, H., Pleijel, H., Grundström, M. och Karlsson, P E. 2010. Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet. IVL-rapport. B 1918. Phil Karlsson, G., Danielsson, H., Pleijel, H., Grundström, M. och Karlsson, P E. 2011. Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet. IVL-rapport. B 1972. Phil Karlsson, G., Danielsson, H., Pleijel, H. och Karlsson, P E. 2012. Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet. IVL-rapport. B 2032. Phil Karlsson, G., Danielsson, H., Pleijel, H. och Karlsson, P E. 2013. Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet. IVL-rapport. B 2086. Phil Karlsson, G., Danielsson, H., Pleijel, H. och Karlsson, P E. 2014. Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige med beaktande av variationen i landskapet. IVL-rapport. B 2160. Pleijel, H., Phil Karlsson, G., Sild, E., Danielsson, H., Skärby, L. och Selldén, G. 1996. Exposure of a grass-clover mixturet o ozone in open-top chambers effects on yield, quality and botanical composition. Agriculture Ecosystems & Environment. Vol 59: 55-62. Pleijel, H., Danielsson, H., Emberson, L., Ashmore, M.R. och Mills, G. 2007. Ozone risk assessment for agricultural crops in Europe: Further development of stomatal flux and fluxresponse relationships for European wheat and potato. Atmospheric Environment. Vol 41: 3022-3040. Riksskogstaxering. 2014. www.slu.se/sv/webbtjanster-miljoanalys/statistik-om-skog/produktivskogsmark/produktiv-skogsmark-tabeller/. Information hämtad perioden september-oktober. SCB. 2014. www.scb.se. Information inhämtad perioden augusti-oktober. Simpson, D. 2013. Troposfäriskt ozon ett hot mot ekosystem, luftkvalitet och klimat. Merge policy brief. Södra skog. 2014. http://skog.sodra.com/sv/salja-virke/virkesprislista/. Information hämtad under perioden september-oktober. 30 (31) repo001.docx 2012-03-29 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

Wikipedia. 2014. http://sv.wikipedia.org/wiki/sk%c3%a5ne_l%c3%a4n. Information hämtad under period september. 31 (31) repo001.docx 2012-03-2914 EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE

BILAGA 1 - BERÄKNINGAR SKÅNES LUFTVÅRDSFÖRBUND Ekonomiskt bortfall på grund av skador från ozon på grödor och skog i Skåne UPPDRAGSNUMMER 1234060000 repo001.docx 2012-03-2914

Innehållsförteckning 1 Allmänt om beräkningarna 1 2 Skog 2 2.1 Beräkningsgång 2 2.2 Indata 3 2.3 Medelvärdesberäkningar 5 2.4 Resultat 6 3 Jordbruk 8 3.1 Beräkningsgång 8 3.2 Indata 9 3.3 Medelvärdesberäkningar 11 3.4 Resultat 12 repo001.docx 2012-03-29 BILAGA 1 - BERÄKNINGAR EKONOMISKT BORTFALL PÅ GRUND AV SKADOR FRÅN OZON PÅ GRÖDOR OCH SKOG I SKÅNE MS p:\1234\1234060\000\19 original\bilaga_1_beräkningar.docx