PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum 2015-02-26 Sammanställning av energideklaration UTTERN 8 PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel +46 70-379 42 19, epost: info@fastighetochenergi.se www.fastighetochenergi.se Bankgiro 419-1144 PlusGiro 66 50 82-4 Org.nr 556919-5661 Innehar F-skattebevis Tillämpar ABK 09
Allmänna data Fastighetsbeteckning: Uttern 8 Adress: Verksamhet: Byggnadstyp: Vikingagatan 14, 893 00 Örnsköldsvik Flerbostadshus Friliggande byggnad Byggår: 1940 *A (temp) : 242 m 2 *I A (temp) inkluderas all golvarea innanför klimatskärmens insida, som har en temperatur överstigande +10 C. Area för varmgarage inkluderas ej i A (temp) Beskrivning: Byggnaden har byggår 1940 men grundstomme i timmer troligtvis slutet 1800-tal. Byggnaden består av 2-plan med källare och fristående varmgarage. Byggnadens klimatskal består av träkonstruktion med fasad av plåt. Fönster i byggnaden är 3- och 2-glasfönster. Uppvärmning av byggnaden sker med fjärrvärme i vattenburet system, distributionen av värmen sker i radiatorer. Ventilationen är av typen Självdragsventilation Tekniska Installationer Uppvärmning sker med fjärrvärme. Det innebär att värmen överförs via en värmeväxlare till byggnadens värmedistributionssystem och via en annan till produktion av varmvatten. I värmeväxlarna kyls fjärrvärmevattnet och en så låg temperatur på fjärrvärmereturen som möjligt eftersträvas. En god nedkylning innebär bra effektivitet på anläggningen. Reglerautomatik finns. Allmänt om fjärrvärme: Fjärrvärme är ett enkelt, tryggt och bekvämt sätt att värma upp bostäder med. Fjärrvärme är dessutom bra för inomhusmiljön. Den varken luktar eller låter och behöver sällan någon tillsyn eftersom tekniken är enkel och driftsäkerheten hög. Fjärrvärme innebär även obegränsat med varmvatten. Inte ens på morgonen eller vid middagstid, när åtgången normalt är som störst tar varmvattnet slut. Fjärrvärme är en klimatanpassad uppvärmningsform som tar vara på den energi som annars skulle gå förlorad. Exempelvis spillvärme från industrin, energi från avfall och rester från grenar och toppar vid skogsavverkning. Idag används cirka 90 procent förnyelsebara och miljöanpassade energikällor, som biobränsle och spillvärme. Fjärrvärme är resurssnålt, ger låga förluster och är bättre för klimatet än när var och en eldar i en egen panna. Genom att använda fjärrvärme som uppvärmningssätt minimeras utsläppen av koldioxid, kväveoxider och sot. Teknisk och försäkringsmässig livslängd för en fjärrvärmeundercentral bedöms till cirka 20-25 år.
Temperaturer Vid energibesiktningen har det angivits att byggnaden värms upp till 20 22 C. Area för varmgarage (28 m²) inkluderas inte i A (temp), Avdrag på energianvändningen har gjorts för varmgarage (28m²) med hög uppmätt temperatur 22 C och lagts som verksamhets el i energideklarationen (4 000kWh). Om hela eller delar av byggnaden har onödigt hög inomhustemperatur bör den sänkas. För varje grad temperaturen minskar i genomsnitt för byggnaden minskar värmekostnaderna med ca 5 %. Vilket resultat som uppnås beror mest av vilken temperatur som accepteras av de boende. Normal inomhustemperatur under uppvärmningssäsong är mellan 20 och 21 o C BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda är 203 kwh/m² och år. Energiprestanda för Boverkets jämförbara referensobjekt är 163 200 kwh/m² och år. Fjärrvärmeanvändning för perioden är 37 633 kwh samt fastighets elförbrukning 5 183 kwh. Användning och förbrukning bygger på fyra lägenheter med 4 personer boende. Vid en energideklaration bestäms byggnadens energiprestanda då byggnaden deklareras hos Boverket. Byggnadens energiprestanda baseras på energianvändningen (som är tagen från föregående års redovisning), det vill säga den (oftast köpta) energi som levereras till en byggnad. Energianvändningen som resulterar i byggnadens energiprestanda är energi till uppvärmning, varmvattenberedning, fastighetsel samt eventuell komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Nedan visas energi som resulterar i energiprestanda för er byggnad. Uppvärmning, varmvattenberedning : 37 633 kwh/år Tappkallvatten förbrukning: 138 m 3 Varav varmvattenberedning: Fastighets el 3 215 kwh/år 5 183 kwh/år Beräkningsmodeller och referensvärden. LCC E metoden: När bedömning av lönsamhetsåtgärd, används en variant av nuvärdesmetoden sk LCC E -metoden. Det innebär att hänsyn tas till alla framtida in- och utbetalningar och räknas om till ett nuläge. Beräkning innebär att lönsamheten i ett övervägt besparingsalternativ jämförs med ett nollalternativ, dvs inget utförs, med ett eller fler alternativ. Erfarenhetsvärden tagna från energimyndigheten och Boverket. Energipriser som används (inkl moms) - Elpris: 1,25 kr/kwh - energipris fjärrvärme. 0,90 kr/kwh - Kalkylränta: 7 % - Årlig prishöjning el 4 % Rapportering till Boverket Energideklarationen är registrerad på Boverket och de uppgifter som registrerade på Boverket bifogas denna rapport. I och med att energideklarationen är registrerad behöver ni inte meddela detta till någon myndighet. Som fastighetsägare är man skyldig att tillhandahålla energideklarationen till eventuell köpare av fastigheten. Energideklaration är daterade 2015-02-27 och giltig i tio år
Allmänna åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning Rekommendationer för energibesparing: Det är ofta lönande att justera in värmesystemet så att en förbättrad värmefaktor erhålls. Man kan överväga att komplettera värmestyrningen med någon form av central rumsgivare, för att ytterligare ta till vara på exempelvis värmen från den interna elenergin som kommer från hushållsel, människor, belysning och solljus mm. För varje grad man sänker temperaturen gör man en besparing med ca fem procent på energianvändningen för uppvärmning. Den mest lönsamma åtgärden är normalt att tilläggsisolera vinden. Förutsatt att vinden är åtkomlig. Äldre hus har oftast sämre isolerstandard. På grund av husets ålder är isolering och vindtätning i ytterväggar, fönster, dörrar, stödbensväggar, snedtak, vindsbjälklag mm ofta begränsat. Det är vanligt med köldbryggor i ytterväggar och tak. Vid framtida tilläggsisolering bör information inhämtas om hur olika konstruktionsdelar kan komma att påverkas. Tilläggsisolering av äldre hus medför ofta att även inomhusventilationen behöver åtgärdas Temperatur sänkning. Sänk temperaturen i garaget till 10-12 C. Idag är innetemperaturen i garaget ca 21-22 C. Sänks temperaturen till 12 C kan en energibesparing på ca 2 500 kwh/år göras. Beskrivning av åtgärden Energibesparing ca 2 500 kwh/år Investering 0 kr (injustering görs av byggnadsägaren) Återbetalningstid (pay-off) 0 år Ny regleringsteknik med innegivare till befintlig värmekälla. Komplettera uppvärmningssystemet med reglerautomatik. Uppvärmningssystemet förbättras och effektiviseras med hjälp av styr- och reglerautomatik. Det finns olika typer av styr- och reglerautomatik, allt ifrån enklare reglersystem till mer avancerade och datoriserade styrsystem. De mer avancerade styr- och reglersystemen förenklar tillämpningen av mera avancerade driftstrategier med minskad energianvändning som följd. Komplettering av värmeregleringen med rumsgivare gör det möjligt att i större grad ta vara på tillskottsvärme från sol, personer och belysning m.m. I stället för egen reglering alternativt en utegivare kompenserar framledningstemperaturen för att få ut rätt temperaturer kan innegivare istället ge en bättre referenstemperatur för vilken framledningstemperatur som motsvarar 21 grader inne. Vi föreslår innegivare som räknar fram ett medelvärde som styr framledningstemperaturen. Viktigt med en förstudie om var innegivarna skall placeras. Erfarenhetsmässigt vet vi att åtgärder av denna typ med efterföljande intrimning ger goda besparingsresultat, även i fastigheter vars energiförbrukning redan initialt uppfattas som låg. 10 20 % besparing är inte ovanligt att uppnå, vilket ger en ganska kort återbetalningstid. En förutsättning för att uppvärmningssystemet ska fungera effektivt med innegivareteknik är att det är väl injusterat. Besparing i kwh: Investering: Återbetalningstid (payoff): ca 3 400 kwh/år 12 000 kr ca 3,0 år
Tilläggsisolering av vindsbjälklag. I ett sämre isolerat hus läcker stora mängder värme upp på vinden och försvinner ut i luften. För att minska energiförlusterna kan en tilläggsisolering av vindsbjälklaget utföras. Det är ofta en enkel åtgärd om vinden är åtkomlig. En tilläggsisolering av vindsbjälklaget medför en avkylning av vinden vilket kan vara negativt ur fuktsynpunkt. Om vinden ska tilläggsisoleras bör man tänka på att vindsbjälklaget bör ha en ångspärr samt att man har en kontrollerad ventilation i byggnaden som skapar ett undertryck (för att minska fukttransporten från inomhusluften till vinden). I samband med detta åtgärdsförslag så förutsätts att tidigare vindsbjälklagsisolering kan ligga kvar och kompletteras med angiven mängd invändig isolering. Vi utgår från att det ligger isolering 150 mm sågspån med bedömt U-värde 0,51W/m 2 K. Med komplettering tilläggsisolering 300 mm blir U-värde 0,12 W/m 2 K och energibesparing 3900 kwh /år (Kalkylperiod 30år). Viktigt är att man säkerställer god ventilation och att den föregås av en fuktanalys. Tilläggsisolering av äldre hus medför ofta att även inomhusventilationen behöver åtgärdas. Material- och arbetskostnad: cirka 140-170 kr/kvm Endast materialkostnad: cirka 80-120 kr/kvm. Energibesparing 3 900 kwh/år Investering ca 135 kr/m 2 Återbetalningstid (pay-off) ca 1,9 år Tappvarmvatten Tappvarmvattnets temperatur uppmättes vid tappställe till 57,6 C. Rekommenderat tappvattentemperatur vid tappstället är 50 55 o C. För hög tappvarmvattentemperatur orsakar onödigt hög energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningar efter spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada med för hög tappvarmvattentemperatur. Vid för låg tappvarmvattentemperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. För att minimera energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvarmvattentemperatur. Energieffektiva kranar. Genom att installera energieffektiva kranar för kök tvättställ och dusch som är anpassade efter det verkliga behovet kan man sänka energibehovet rejält. Byter man ut tre av hushållets kranar mot resurssnåla kan man sänka energianvändningen av varmvatten med nästan 40 %. (källa energimyndigheten) Vattensnåla armaturer ger ett lågt grundflöde. En engrepps termostatblandare medger lätt inställbar temperatur med hög precision. En populär teknik kallas lågflödesstrålsamlare. Luft blandas in i vattenstrålen vilket reducerar vattenåtgången samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls. Beräkning bygger på installation av sparlatorer i kök och badrum samt snålspolande duschhandtag. Energi- och vattenbesparing: 25-45 % vattenbesparing och 10-30 % värmeenergibesparing. Besparing i kwh: 600 kwh/år Investering: 1 200 kr Återbetalningstid (payoff): ca 1,0 år *energibesparingen/återbetalningstid inkluderar även besparing av minskad vattenanvändning. Bra temperaturer och tider för att få fram varmvatten. Normen är 20 sekunder! Det är viktigt att varmvattnet inte är under 50 gr vid tappstället för att minska risken för legionella.
Ventilation Denna punkt medför ingen energibesparing: Denna byggnad bör kompletteras med friskluftsventiler så att bättre luftväxling kan ske i byggnaden. När man planerar sin ventilation måste man ta hänsyn till skillnaden mellan till- och frånluft. All luft som ska ut måste ersättas av ny luft på rätt ställe för att ventilationen ska fungera bra. Luften som man vill bli av med är frånluft i t ex badrum, WC-utrymme, tvättstuga. Den nya luften som ersätter den gamla är tilluft något som bör tillföras i utrymmen som sovrum, allrum, vardagsrum eller matrum. Komplettering av tilluft medför bättre funktion på ventilationen och därigenom minskar risken för fuktrelaterade skador. I normalfallet nedför denna åtgärd en ökad energianvändning om inte ventilationen kompletteras med en frånluftsfläkt med värmeåtervinningsfunktion. Med en väl avvägd kombination av till- och frånluftventilation med ventiler kan hela huset förses med dragfri luft. En viktig faktor för komforten är att motverka känslan av drag genom en genomtänkt placering av ventilerna. Det är också viktigt att ha tillräckligt många ventiler, så att det inte blir för stora luftflöden genom varje ventil. Rekommenderat mått för god ventilation är 0,35 l/s per m 2 boendeyta. Ø 100 mm räcker till ca 20 25 m 2 Eftersom byggnaden har självdrag rekommenderar vi att man kompletterar/uppgraderar byggnadens våtrum med våtrumsfläktar. Normala luftflöden: 15 l/s för badrum toaletter 10 l/s för kök vid forceringsmöjlighet 30 l/s Dimensionsmässigt skall varje lägenhet ventileras med 0,35 l/s Fastigheten har ej godkänd OVK (funktionskontroll av ventilationen) några luftflöden är inte redovisade. Rekommenderar att ventilationssystemet gås igenom med hjälp av en oberoende besiktningsman för att säkerställa funktionen. Radon Radonmätning har inte genomförts i byggnaden. För att uppfylla krav och rekommendationer för människors hälsa i bostäder är gränsvärden för radongas 200 Bq/m 3. För denna fastighet har det upprättats en energideklaration. Syftet med energideklarationen är att effektivisera energianvändningen i byggnader i enlighet med SFS 2006: 985 Lag om energideklaration för byggnader och därmed minska den påverkan på klimatet och miljön som energiproduktion bidrar till. Genom ett resurssnålt beteende kan du som bor och brukar huset bidra till minskad energianvändning. Dessutom sänker du samtidigt dina energikostnader. Slutsats åtgärder: Investering för energiåtgärder kan minskas om det finns möjlighet till bidrag. Information om bidrag går att finna på www.energimyndigheten.se, www.boverket.se eller kontakta Boverket på telefon 0455-35 30 00
Energiprestanda Byggnadens energiprestanda är 203 kwh/m 2 och år vilket ligger över Boverkets jämförbara referensobjekt statistiskt intervall, referensvärde 2. (se energideklaration). Utifrån genomgång av underlag, förbrukningsstatistik, utförda energiförbättringar och övrigt material, samt besiktningen på plats, bedöms att lönsamma åtgärder finns, samt generella förslag på åtgärder. Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Vid ev. utförande av åtgärder bör beaktas att dessa utförs på ett fackmannamässigt sätt och föregås av en utredning. Med vänlig hälsning PerOla Nordquist Besiktningsman och oberoende energiexpert