ÖVERTRYCKSVENTILATION



Relevanta dokument
Grundläggande definitioner. Mål

Brandsläckning i stora volymer. Lars Ågerstrand Mauri Sköld

Grundläggande definitioner:

Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser

Om Effektiva insatser

Om Effektiva insatser

ENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD

Utredning av insatser på,

Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning?

SPF Seniorerna / Jössebygden Arvika ordnar utbildning i brandbekämpning för sina medlemmar! Onsdagen den 17 oktober 2018

Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand

Utredning om byggnadsteknisk brandskydd Brand i soptunna i tvättstuga på

Brand i flerbostadshus Vi skapar trygghet! Georg Wiberg och Anders From, SSBF

Kompletterande händelserapport. Brand i IVO boende Vi skapar trygghet! Anders From Georg Wiberg

OLYCKSUNDERSÖKNING Hova Hotell

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Olycksundersökning enligt lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778 kap.3 10 )

BRANDUTREDNING. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap enheten för lärande av olyckor och kriser

Myndigheten tör samhällsskydd och beredskap. Gasol för hem- och fritidsmiljö

FB Luftspaltsventil. takfoten, då får man en fortlöpande luftspalt liknande tidigare luftspalter med insektsnät.

Olycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b

Olycksundersökning. Brand i byggnad Flerfamiljshus/Särskilt boende. Plats. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Rädda liv, rädda hem!

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE

Brandgasventilation. Stefan Svensson är teknisk licentiat och

Förenklad olycksutredning - Erfarenheter från utvärderingsflik kopplat till slangutläggning i trapphus och pågående projekt i RSG

Rädda liv, rädda hem!

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Ventilationsanvisning. för Klädskåp

Brandsäkerhet i flerbostadshus

Fläktar för brandgasventilation. Utgåva 4.1 SE

Olycksutredning. Metod En olycksutredningsprocess genomförs i tre faser: Datainsamling Analys Åtgärdsförslag

Gasol för hem- och fritidsmiljö

Rädda liv, rädda hem!

arkeringsgarage Bakgrund

Gör det själv Byta batteri i Brandvarnare

Råd och anvisning. Brandskydd i anslutning till uteserveringar. Publiceringsdatum: Dokumentägare: Henrik Greiff.

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD

PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Flyttbar Luftkonditionerare

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Policy för systematiskt brandskyddsarbete Brf Fullersta Väst

2000 Räddningsverket, Karlstad Räddningstjänstavdelningen ISBN O Beställningsnummer P /OO 2000 års utgåva

Kjell Wahlbeck, Räddningschef i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF:

SWEGON HOME SOLUTIONS

Fukt och luktfria ventilerade golv.

LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS

BRUKSANVISNING. Designkapa. Nova Trend 90 EXTM

4.1 Inventering av olika koncept

Kompletterande händelserapport. Brand i flerbostadshus Vi skapar trygghet! Anders From, SSBF

Brandskyddsutbildning Borås lasarett.

Original instructions. ADA Cool RU

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Dödsbrandsrapport, Fotobilaga

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus.

DOMEKT REGO RECU P. Aggregatmanual

Handläggare Datum Ärende dnr. Göran Andersson Brandmästare

Brandutredning. Villa kl

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

Datum Ert datum 1(5) Räddningstjänsten Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman,

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar

Sjöhistoriska museet

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon

Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2

BRANDUTREDNING. Tillfälligt anläggningsboende Katrineberg, Deje

Brf Barabo. Ventilation. Lund

VENTILATIONSBRANDSKYDD 5 p WV 0100 Laboratorierapport Fågelbacken, Västerås :15-18:00. Grupp Lisa:

VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara.

Manual Fotogenkaminer Corona RX2485, RX3085 Art nr &

Sida 1(6) Olycksutredning. Gävle kommun Utredare: Magnus Östlund Brandinspektör/brandutredare Gästrike Räddningstjänst

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga, Boende för ensamkommande flyktingbarn

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Temperaturen i din lägenhet

Datum 1(6) Tomas Gustafsson,

Om olyckan är framme. så hanteras Farliga ämnen i din närhet

BRANDFÖRLOPP. Från boken Inomhus-brand av Lars-Göran Bengtsson. Målsättning Bild 1: Brandförlopps

BRUKSANVISNING F150K F160K F170K

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Kunskap inom organisationen

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Systematiskt brandskyddsarbete i Brf Gjutaren 16

Insatssammanställning

SKUM - TEORI. Standardrutin: Vätskebrandsläckning BILDER: Se BILDER PÅFÖRNING. Släckning genom: OH: bild. Avskiljning och kylning

SKYSKRAPAN BRINNER - brandförsök med glasfasader

Yellow Line Monteringsanvisning

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat?

OLYCKSUTREDNING. Brand i flerbostadshus på i Sölvesborg,

Tel: Iskubsförvaring och transportsystem med SmartGATE Drift- och skötselhandbok Fr. o. m. modell A36000

Sammanfattning av olycksundersökning Brand ej i byggnad Brand i buss

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

Transkript:

ÖVERTRYCKSVENTILATION TEKNIK OCH METODER Erfarenheter från amerikanska räddningstjänster. Sammanställd av DAN RACZYKOWSKI President of Unifire Powerblowers INC Spokane, Washington, U.S.A. Anpassad till Europa och översatt till svenska av Mattias Eggert, Unifire AB, Gnosjö

INLEDNING PPV Ventilation används för att avlägsna rök, hetta och brandgaser från ett slutet utrymme eller byggnad under eller efter en brand. Traditionellt har ventilationen utförts genom att skapa öppnigar och låta vinden och termiken i branden göra jobbet. Små elektriska rökgasfiäktar och dimstrålrör har använts för att påskynda ventilationen. I början av 1970-talet började brandförsvar i USA använda motordrivna fläktar (som annars användes för att fylla varmluftsballonger) för att skynda på ventileringen av rök. Sedan dess har fläktarna utvecklats och tekniken har fått ett namn, Positive Pressure Ventilation (PPV) eller Övertrycksventilation (ÖTV). I USA använder i dag ca 65% av brandförsvaren PPV, varav ca hälften använder PPV Offensivt, som en del i första insatsen. Övriga använder PPV för att ventilera ur rök, för restvärdesräddning och sanering. Detta utbildningmaterial är uppdelat i fyra avsnitt. 1. Det första, HUR OCH VARFÖR FUNGERAR PPV, förklarar enkelt hur och varför PPV fungerar. 2. Det andra, PPV I PRAKTIKEN, förklarar hur PPV används i praktiken och ger också några enkla exempel att fundera runt. 3. Det tredje behandlar olika fläktars KONSTRUKTION OCH EGENSKAPER 4. Det fjärde ger exempel på hur PPV kan övas. Vi kan säga att det finns två metoder för att ventilera och styra rök och gaser ut från byggnaden. Vi kan kalla dem Naturlig och Mekanisk ventilation. Övertrycksventilation, eller PPV 1

1. HUR OCH VARFÖR FUNGERAR PPV (eller varför brinner det inte mer när man blåser på elden?) NATURLIG VENTILATION Det enklaste sättet att ventilera en byggnad är att öppna dörrar och fönster för att låta det naturliga korsdraget och termiken föra ut röken, hettan och gaserna. Denna metod är beroende av följande förhållanden: 1. Antal, storlek och avstånd mellan öppningarna och de rökgaser som skall ventileras ut 2. Möjligheten för rökgaserna att transporteras uppåt till öppningarna 3. Vindriktning och luftfuktighet 4. Skillnaden i temperaturen inne i byggnaden och utomhus MEKANISK VENTILATION ELLER ÖVERTRYCKSVENTILATION (PPV) Ventileringen kan påskyndas med fläktar för övertrycksventilation, eller PPV (Positive Pressure Ventilation). PPV, innebär att man använder kraftiga fläktar för att, liksom en ballong, trycksätta byggnaden, Detta tryck pyser då ut genom frånluftsöppningen. Den omedelbara effekten av trycksättningen är att branden tycks minska i storlek. Dels sänks temperturen i rummet vilket minskar brandens spridningshastighet. Dels tillförs syre till branden som gör att den brinner renare med mindre rök och kortare flammor. TRYCKSÄTTNINGEN gör dock att branden inte kan expandera och bli större inne i byggnaden. Jämför gärna med vad som händer om man försöker blåsa in luft i en gammal vedspis. Så länge kanalen ut från spisen inte öppnas mer kan inte elden växa, - den har ingen stans att ta vägen. Genom frånluftsöpningen kommer trycket att pysa ut och ta med sig rök och heta gaser. Branden kommer att luta, eller sträva, mot frånluftsöppningen. När brandgaserna träffar utomhusluften kommer dessa att flamma upp våldsamt under några sekunder, tills de heta brandgaserna ventilerats ur byggnaden. Övertrycksventilation gör alltså inte att branden blir större eller intensivare, branden kommer dock att luta åt frånluftsöppningen och följa luftsströmmarna. Om byggnaden trycksätts för mycket genom för kraftigt övertryck eller för små frånluftsöppningar så kan rök och brandgaser pressas ut genom andra öppningar och på det viset sprida branden. Det är MYCKET viktigt att konstatera att den luft man presssar in i byggnaden kommer ut genom den öppning som man har tänkt sig! Om byggnaden tryckssätts för lite genom för liten fläktkapacitet eller för stora/många frånluftsöppningar kommer inte branden att kylas, hastigheten genom frånluftsöppnigarna bli för låg och ventilationen ineffektiv och får inte den riktning som den måste ha. Branden fortsätter att sprida sig utan kontroll. Fläkten kommer bara att tillföra syre men inte kyla. Korrekt och framgångsrikt utför ventilation innebär att brandens spridningshastighet minskar och begränsas till en riktning. Brandens temperatur sänks dramatiskt. 2

OFFENSIV ELLER DEFENSIV PPV? PPV kan användas mer eller mindre offensivt. När man börjar andvända PPV bör man vara försiktig och använda fläkten i första hand för att ventilera ut rök. Då lär man sig snabbt hur röken och luftströmmarna förflyttar sig och hur man kan styra rök och luft genom en byggnad. Man får grepp om hur fläkten skall placeras och hur olika byggnader skall ventileras. Man ser och förstår hur öppningarnas storlek och placering påverkar och hur vindförhållandena påverkar. Offensivt använd PPV, d.v.s. när PPV använd som ett verktyg för brandbekämpning o ch motverka brandspridning och som stöd för eftersök och utrymmning, kräver god kunskap om hur tekniken används. Offensiv PPV är inte Aggresiv PPV. Många gånger är det säkraste, försiktigaste och enklaste sättet att angripa en brand att använda Offensiv PPV. Detta häfte beskriver Offensiv PPV. FÖRDELAR MED PPV JÄMFÖRT NATURLIG VENTILATION PPV skall vara väl planerad och ske genom kontrollerade inlopps- och utloppsöppningar. Jämfört med naturlig ventilation ger PPV många fördelar, bl.a.: 1. Brandens storlek minskar då brandgaserna utsätts för ett yttre tryck. 2. Man sänker dramatiskt brandrummets temperatur vilket minskar spridningstakten och eliminerar risken för en övertändning 3. Man styr rökgaserna åt det håll, och mot de öppningar man vill för att begränsa spridningen av branden 4. Man kan utnyttja öppningar som finns långt från det utrymme där rökgaserna finns 5. Man kan ventilera mot den naturliga termiken, altså uppifrån och ner. 6. Man övervinner effekterna av fukt och temperaturskillnader. 7. Man kan ventilera ut rökgaser från utrymmen som naturlig ventilation inte klarar. 8. Man kan ventilera mot vindriktingen. 9. Utrymmningsvägar kan snabbt ventileras från rök och giftiga gaser. Detta kan vara en direkt livräddande åtgärd. 10. Man kan trycksätta angränsande utrymmen för att motverka brandspridning. Övertrycksventilation släcker inte elden men kan vara helt avgörande vid sökandet av innestängda, skapa utrymningsvägar samt ett mycket betydelsefullt stöd vid angrepp av brand i byggnader. Mekanisk ventilation ger mycket snabbare resultat och större möjlighet att kontrollera förloppet än naturlig ventilation. 3

LUFTENS OCH BRANDGASERNAS RÖRELSE GENOM BYGGNADEN För att PPV skall kunna användas måste förutsättningarna vara sådana att man kan skapa en tilluftsöppnig samt helst EN ENDA frånluftsöppning. När byggnaden trycksätts kommer alla gaser i byggnaden att söka sig till frånluftsöpningen. Luftströmmen genom byggnaden kommer att suga med sig och späda ut röken i alla utrymmen längs luftens väg. Den stillastånde luften sugs in i den rörliga luften. PPV I VARMA GASER Om brandgasererna är varma och luften som blåses in är kall blir ventilationen mycket snabbare och effektivare. Den kalla luften kyler den närmaste volymen av varm luft som då minskar i volym. Detta skapar ett undertryck som suger in ännu mer varma gaser mot den kalla luftsströmmen. Denna effekt kan förstärkas genom att tillföra finfördelad vattendimma i luftflödet. Högre vattenhalt i luftströmmen gör kylningen effektivare och fördubblar effekten av ventilationen. Man får INTE öppna fler öppningar för att påskynda ventilationen. Då tappar man trycket i byggnaden, man tappar riktningen på brandgaserna och får effekten att fläkten syresätter branden - som att fläkta en lägereld. Följdaktligen så finns det många situationer när PPV in kan eller bör användas. Exempel när PPV inte kan användas När man har en fullt utvecklad brand med flera rum inblandade och fönster och väggar borta. När branden är i skedet där man kan förvänta en fet övertändning eller fet varm övertändning. I Dessa lägen finns värmen och bränslet, medans syret saknas. En sådan brand måste först angripas på traditionellt sätt. Först i nästa skede kan PPV användas. 4

PPV VID RÖKDYKNING Användning av PPV vid brandsläckning och rökdykning gör rökdykarens arbete enklare och säkrare, och bidrar sannolikt till förbättrade resultat både vad avser livräddning samt brandläckning och restvärdesräddning. 1. Eftersökning och räddning av innestängda personer förenklas tack vare förbättrad sikt, lägre temperaturer, mindre brandgaser och giftiga gaser 2. Släckningsarbetet förenklas genom bättre sikt och lägre temperaturer i byggnaden 3. Underlättar vid slangutläggning och placering av personal 4. Gör det enklare att lokalisera brandhärden eller brandhärdarna 5. Ventilerar ut brännbara gaser, kolmonoxid samt andra giftiga gaser 6. Minimerar risken för övertändning eller brandgasexplosion. Principen är att snabbt sänka temperaturen i rummet och ventilera ut brandgaserna. 7. Minskar spridningshastigheten och kan förhindra att branden sprider sig till närliggande utrym men. 8. Minskar dramatiskt vattenskadorna då man A/ inte använder vatten för kylning av brandgaser, samt, B/ Tack vare förbättrad sikt träffar rätt med vattnet, C/ Vattenånga ventileras ut och ger fortsatt god sikt under släckarbetet. PPV används normalt i samband med räddning av liv och egendom. Felaktigt användande av PPV kan orsaka skador och utsätta brandpersonal och innestängda för livsfara. Rätt använd PPV kan vara ett ovärderligt verktyg för att säkra utrymningsvägar samt påskynda och förenkla släckningsarbetet. Innan PPV används i skarpa lägen måste personalen genomgå grundlig teoretisk och praktisk utbildning. ATT TÄNKA PÅ Offensiv PPV bör bara användas i täta byggnader. PPV bör inte användas om byggnaden är fullt övertänd. Trycket från fläkten måste täta runt tilluftsöppningen. Frånluftsöppningen bör vara så nära brandens säte som möjligt. Använd vindförhållanden och termiken till din fördel om det är möjligt. Första rökdykargruppen bör vara i byggnaden 5-10 sek efter att fläkten startas för att påbörja sökning och släckning. 5

2. PPV I PRAKTIKEN När det brinner i en sluten byggnad fylls våningen som brinner med rök och gaser som snabbt sprider sig uppåt och fyller alla tillgängliga utrymmen. PPV kan genomföras Horisontellt, Vertikalt eller i en kombination. Vertikal ventilation utnyttjar termiken i brandgaserna och ger en snabbare och effektivare ventilering. Många gånger är det omöjligt att genomföra vertikal ventilation eftersom det A/ inte går att öppna frånluftsöppningar i taket på byggnaden, B/ man riskerar att sprida branden till angränsande utrymmen eller vinden. PPV kan också utföras uppifrån och ned, d.v.s. mot termiken. Horisontell ventilation är den vanligaste arbetsmetoden. Den kan användas i en-plans eller flervånings byggnader och som en del i att aktivt skydda närliggande utrymmen och byggnader från spridning av branden. ARBETSGÅNG FÖR PPV När den första gruppen anländer till en brinnande byggnad skall en kartläggning göras för att avgöra brandens position, var frånluftsöppningen kan skapas, ventilationsriktning och angreppsväg. Detta avgör PPV fläktens placering samt erforderliga slangutlägg. (I en fullt övertänd byggnad eller där fönsterrutor börjat gå sönder bör PPV inte användas.) EN DEFINIERAD FRÅNLUFTSÖPPNING MÅSTE FINNAS. UTAN FRÅNLUFTSÖPPNING KAN PPV SPRIDA BRANDEN OCH ALLVARLIGT FÖRVÄRRA LÄGET. När, slangutlägg och strålrör är på plats och inluft och frånlufts öppningar är bestämda, startas PPV fläkten och placeras i läge. Inom 5-10 sekunder, när siken förbättrats, kan rökdykargruppen avancera in i byggnaden. Den förbättrade inne miljön tillåter ett snabbare avancemang, snabbare eftersök och en snabbare och säkrare släckning. Tumregeln är att ventilera utrymmena närmast fläkten först och arbeta mot frånluftsöppningen. När man ventilerar ett flervåningshus ventileras den nedersta våningen först. Ventilera det första rummet/ lägenheten, stäng sedan utrymmet eller frånluftsöppningen och ventilera nästa utrymme. Stäng sedan alla frånluftsöppningar på nedre våningen och öppna på nästa våning, o.s.v. GÖR SÅ HÄR: 1. Kartlägg situationen. Om PPV kan användas skall frånluft och tilluftsvägar bestämmas. 2. Frånluftsöppningen skall ligga så nära brandhärden som möjligt. 3. Tilluftsöppningen / angreppsvägen skall, om möjligt, placeras på motsatt sida av frånluftsöpp ningen. På så vis har rökdykarna vinden i ryggen när de avancerar genom byggnaden, och kan dra full nytta av fördelarna med lägre temperatur, god sikt e.t.c. 4. Ventilationsvägarna skall om möjligt planeras så att men drar nytta av vindförhållanden. 5. Begränsa utrymmena som skall ventileras. Stäng dörrar till icke involverarde angränsade utrymmen. 6. Ventilera ett rum i taget, från tillufts- mot frånluftsöppningen. Rök och brandgaser sugs in i luftsströmmarna och kommer att röra sig mot frånluftsöpningen. ÖPPNA INGA FLER ÖPPNINGAR ÄN DEN BESTÄMDA FRÅNLUFTSÖPPNINGEN. KOM IHÅG ATT BRANDEN RÖR SIG 7

MOT ÖPPNINGARNA. 7. PPV kan användas för att trycksätta angränsande, ej involverade, utrymmen för att förhindra brandsspridning in i dessa utrymmen. I Flervåningshus kan t..ex. våningar ovanför den involve rarde trycksättas för att motverka brandspridning. För denna typ av trycksättning skall ingen frånluftsöppning skapas. Räddning av boende och innestänga skall ges högsta prioritet. Vid ventilation av flervåningshus skall ventilationen inriktas på att förbättra sikten, få bort giftiga gaser och rök från utrymningsvägarna, d.v.s. korridorer och trapphus. PPV bör vara en lika naturlig del av brandsläckning som strålrör och slangar. Brandpersonalen bör öva PPV regelbundet, känna förtroende för tekniken och vara väl insatta i hur PPV skall användas. PPV skall inte användas istället för andningsapparat. TILLUFTSÖPPNINGAR En förutsättning för att PPV skall fungera effektivt är att man uppnår en effektiv trycksättning av lokalen. Luftflödet genom byggnaden skall styras från en definierad tilluftsöppning till en definierad frånluftssöppning. Man skall ha en klar bild av hur luften skall strömma genom lokalen. Då kommer rök, hetta och gaser att ventileras ut effektiv och på kort tid. Luftflödet kontrolleras genom att dörrar, fönster, rökluckor och andra öppningar öppnas eller stängs. Flera frånluftsöppningar leder till lägre flödeshastighet i lokalen och märkbart sämre ventilering. FRÅNLUFTSÖPPNINGAR Frånluftsöppningar väljs för att uppnå horisontell eller vertikal ventilation av byggnaden. Storleken på frånluftsöppningen är beroende av kapaciteten hos och antalet fläktar. PPV är som mest effektivt när frånluftsöppningen är 3/4 till 1 3/4 av tilluftsöppningen. Generellt skall öppningen vara mindre i en stor byggnad för att trycket i byggnaden skall kunna bibehållas och lufthastigheten i frånluftsöppningen inte skall bli för låg. Fönster skall helst inte krossas utan om möjligt öppnas. Man undviker krossat glas inne i byggnaden, dessutom kan fönstret stängas igen för att göra ventilationen av angränsande utrymmen effektivare. Många krossade fönster gör ventilationen ineffektiv och man tappar kontrollen över luftflödet och ventilationsprocessen. 8

PLACERING AV FLÄKTEN För nära (Farligt) Ingen tätning uppnås Risk för att heta gaser kommer ut och sugs in i fläkten För långt ifrån (Ineffektivt) Lågt tryck uppnås, dålig effekt av ventileringen. Rätt avstånd Bra tätning, God effekt av ventileringen. En ensam fläkt skall placeras så att luftkonen precis täcker tilluftsöppningen. Om fläkten står för nära öppningen kommer öppningen inte att täckas av lufttrycket och därmed inte vara tät. Om fläkten står för långt ifrån öppningen kommer en stor del av luftströmmen att träffa väggen runt öppningen och därmed minska effekten av ventilationen. Den optimala placeringen av fläkten beror av typ av fläkt, storlek och konstruktion av fläkten samt storlek på öppningen. Olika fläktar, fabrikat och modeller har olika konvinkel och egenskaper och skall placeras på sitt specifika sätt. Erfarenheter från en fläkttyp kan alltså inte direkt överföras på en annan fläkttyp. Tätning av tilluftsöppningen kan uppnås lättare om fläkten kan vinklas bakåt 10 till 20. PPV fläkten bör kunna vinklas och låsas i lägen från 10 till +20. En enkel och snabb inställning av fläkten gör det enklare att uppnå tätning av tilluftsöppningen. B/ Flera fläktar i kombination HONDA HONDA I SERIE PARALLELT Flera fläktar kan användas tillsammans för att öka luftflödet och uppnå snabbare ventilation av byggnader. För normala dörrar uppnås maximal effekt genom att en fläkt ställs ca 60 cm från dörröppningen och nästa fläkt rakt bakom den första så att luftkonen tätar effektivt. För stora öppningar så kan fläktarna ställas bredvid varandra för att uppnå en effektiv tätning. Tänk på att man kan delvis stänga en dörr eller sätta för en del av öppningen för att uppnå tätning. 9

PPV I STORA BYGGNADER När man ventilerar industrilokaler och höghus bör man tänka på 1. Avståndet mellan tillufts och frånlufts öppningen. Eftersom det är svårare att hålla trycket i en stor byggnad bör frånluftsöppningen hålla samma eller mindre area som tilluftsöppningen. 2. Storleken på byggnaden och antalet våningar som skall ventileras avgör antal och storlek på fläktarna. 3. Dela upp stora utrymmen i mindre om det är möjligt 4. Börja på nedre våningen och arbeta er upp. 5. Trycksätt trapphus först och ventilera ut horisontellt genom korridorer, kontor o lägenheter. Trapphus kan ha fläktar som automatiskt går i gång för att ventilera ut rök. 6. Kontrollera frånluftsöppningarna kontinuerligt. Olika automatiska ventilationssystem kan motverka ventileringen och också sprida brand, rök och gaser i byggnaden. KÄLLARBRAND En källarbrand är extra besvärlig eftersom den utsätter hela byggnaden för brandfara, rök och gaser. Eftersom branden vill uppåt är det mycket viktigt att ventilera så tidigt och snabbt och effektivt som möjligt för att undvika att branden sprider sig i byggnaden. Källare är vanligtvis svåra att ventilera. En PPV Fläkt som kan vinklas 10 neråt gör processen enklare och effektivare. Om en öppning direkt till källaren inte finns, kan källaren ventileras genom att våningen över trycksätts och en frånluftsöppning ordnas på lämpligt sätt. Efter att branden har släckts kan fläktarna stå kvar för att förbättra den inre miljön i byggnaden och förenkla undersökningar och sanering. Varje brand är unik. Hur Fläktarna ställs upp och hur ventilationen genomförs är ett hantverk. Det kräver kunskap. Skicklighet och säkerhet kommer med erfarenheten. Viktigt är att man har en klar bild över hur trycksättningen skall genomföras och vilken väg rökgaserna skall strömma genom byggnaden. 10

EXEMPEL PÅ HUR PPV KAN ANVÄNDAS FÖR BRANDBEKÄMPNING OCH BEGRÄNSNING BRAND I EN LÄGENHET Oavsett var det brinner i lägenheten så hotas hela lägenheten av branden. Med PPV kan brandspridningen begränsas. 1 5 6 2 3 4 Utan PPV kan branden snabbt spridas till hela lägenheten. Säkrast och bäst ventilerar man så nära branden som möjligt. Brandspridningen begränsas då till ett rum. 1 5 6 2 3 4 PPV kan och bör användas också om frånluftsöppningen inte kan skapas i anslutning til branden. PPV påskyndar inte brandförloppet utan begränsar också i detta fall brandspridningen till en del av lägenheten. 11

Brand i höghus 7 6 5 4 3 2 1 Om man har en brand i en lägenhet i ett flervåningshus, trycksätter man först trapphuset för att sedan ventilera ut genom den brinnande lägenheten. Finns det rökluckor i trapphuset skall dessa hållas stängda under den offensiva delen av ventileringen. Annars är risken stor att luftsströmmen drar ut heta gaser från lägenheten, som kan antända trapphuset. För rökevakuering ventilerar man systematiskt, ett rum i taget, en lägenhet i taget, nerifrån och upp. Då kan med fördel rökluckor i trapphuset öppnas. För att hindra brandspridning till angränsande utrymmen så kan dessa trycksättas med en andra fläkt. Vid sådan begränsande trycksättning skall ingen frånluftsöppning skapas. 12

3. PPV FLÄKTAR KONSTRUKTION OCH EGENSKAPER För att uppnå bästa resultat vid användning av PPV måste utrustningen vara pålitlig, effektiv och lätthanterlig. PPV bör vara en lika naturlig del av brandbekämpning som slangar och strålrör och skall tåla dagligt bruk under många år. Följande punkter är sådant som man bör värdera och ta hänsyn till när man skall investera i fläktar för räddningstjänstbruk: ÖPPEN ELLER STÄNGD FLÄKTSARG? En stängd sarg ger en smalare luftkon än en öppen sarg. Detta innebär att fläkten måste placeras längre från tilluftsöppningen för att uppnå tätning av tilluftsöppningen. Ju längre från tilluftsöppningen fläkten står desto lägre blir lufthastigheten och lufttrycket i öppningen. Föremål eller personer som passerar genom luftströmmen och ev. sidvind kommer att störa luftflödet mer ju längre från öppningen fläkten står. ÖPPEN SARG STÄNGD SARG KÄNSLIGHET FÖR SKADOR PÅ PROPELLER Hos en fläkt med stängd sarg kan luften bara sugas in i fläkten rakt bakifrån. Flerbladiga och turbin liknande fläktar måste uppnå en venturieffekt för suga in luft bakifrån. Detta kräver att avståndet mellan fläktens spetsar och sargen är mindre än 7 mm. Mer kraft går åt för att suga in luft vilket minskar kraften i luften som blåses iväg. För att motsvara internationella krav måste avståndet mellan trådarna i gallret runt fläkten ha ett mellanrum av max 12,5 mm. Det har accepterats och blivit en standard hos de flesta producenter. Det innebär att material som är mindre än 12,5 mm kan sugas in i fläkten. Hos en fläkt med stängd sarg, där avståndet mellan fläkt och sarg är mindre än 7mm, måste skräpet passera genom fläktbladen. Det innebär naturligtvis ökad risk för att bladen skadas. Skyddsglasögon skall bäras vid arbete med alla typer av fläktar. LUFTFLÖDE OCH EFFEKTIVITET Konstruktion med öppen sarg används i regel när fläkten, eller propellern har två eller högst fyra, blad. Propellern är konstruerad för att dra in luft från sidorna och bakifrån. Med en öppen sarg suger fläkten både bakifrån och från sidorna, Detta ger en mycket större insugs area än en stängd sarg och därmed lägre effektförluster på insugssidan. Mer effekt kan användas för att blåsa, vilket ger högre lufthastigheter, högre tryck och större mängd luft som sugs in i luftströmmen. 13

Den fria luften som sugs in i luftströmmen bidrar till att luftflödena blir mycket stora. De hjälper också till att forma luftkonen och är viktiga för att uppnå tätning av tilluftsöppningen. Luftkonens storlek och karaktär beror av hur propellerbladen utformats och hur luftströmmen släpper från bladen. KAPACITET OCH TESTMETOD Unifire fläktar är testade enligt testmetoden AMCA240 (American Air Movement Control Association). AMCA 240 är framtagen specifikt för PPV fläktar. Man mäter hur stor mängd luft som kommer ut ur gett rum som trycksätts. Med denna metod kan fläktar av olika konstruktion jämföras på ett rättvisande sätt. Initiativtagare och ordförande i arbetsgruppen som tog fram AMCA240 var Dan Raczykowski, som utvecklat Unifires Fläktar och är VD för Unifire Powerblowers INC. AMCA240 har accepterats som en ANSI - standars (American National Standardisation Institute) Svenska SP i Borås har tagit fram en modell för testning men ingen standard är aktuell för tillfället. AVSTÅND TILL TILLUFTSÖPPNINGEN Hos en 18 fläkt med en öppen sarg uppnås tätning av en normal dörr redan på 1 1,3 m avstånd. En fläkt med stängd sarg av motsvarande storlek uppnår tätning först på 2-3 m avstånd. Det gör att en fläkt med öppen sarg blir effektivare samt mindre känslig för vind och störningar. Den kan dessutom placeras i trängre utrymmen, t.ex. på en liten veranda eller balkong. STORLEK OCH VIKT Den högre effektivitet som fläktar med öppen sarg erbjuder, innebär att en 18 fläkt med öppen sarg uppnår samma eller bättre resultat som en 24 fläkt med stängd sarg. Fördelarna med en mindre fläkt är naturligtvis att fläkten tar mindre plats under transport, den är lättare och enklare att hantera för en man. 14

FLÄKTHJULETS KONSTRUKTION OCH MATERIAL Det förekommer olika typer av material och konstruktion av själva fläkthjulet. Fläkthjulet måste tåla väder och vind, samt hålla för höga varvtal utan att riskera att splittras. Fläkthjulets diameter, storlek och vinklar på bladen skall helst vara anpassat till motorns effekt och vridmomentstopp för att få hög verkningsgrad på fläkten. Dessutom måste den vara perfekt balanserad. Om fläkten är av direktdriven typ får heller inte fläkthjulet väga för mycket för att motorfabrikantens garantier skall gälla. Om fläkthjulet har dåliga egenskaper måste motorvarvet begränsas för att undvika risk för splittring av fläkthjulet, kraftiga vibrationer m.m. Unifires senaste PPV fläktar är utrustade med propellrar av laminerad lönn eller rymdmaterialet UNI- TRON. Gemensamt för dessa blad är att de är elastiska och därmed extremt starka. Det finns ingen risk att materialet deformeras permanent av centrifugalkrafterna eller drabbas av utmattningssprickor. Fördelarna med blad av UNITRON och laminerad lönn är att fläkhjulet är lätt, ca 1/3 av vikten av en gjuten aluminium fläkt, är mycket starkt har mycket god resistens mot fukt, är enkelt att balansera, är enkelt att anpassa till olika motorers vridmoment och effekt kurva, inte kan splittras absorberar och dämpar vibrationer är godkänt av motorfabrikanten för direktdrift har livstid garanti mot fabrikationsfel och splittring Ingen annan typ av fläkthjul kan uppvisa samma goda egenskaper som UNITRON och laminerad lönn. REMDRIFT JÄMFÖRT DIREKTDRIFT Remdrift är en konstruktion som tillåter tyngre typer av fläkthjul. Drivremmen ger förluster vid effektöverföringen. Remmen kan slira, gå varm och i värsta fall gå av. Direktdrift har högre verkningsgrad, färre delar, högre driftsäkerhet och kräver mindre underhåll. RAMENS KONSTRUKTION OCH MATERIAL Unifires ram är tillverkad av rostfritt stål som är lätt, starkt och underhållsfritt. Ramarna är dessutom konstruerade för att absorbera vibrationer. Unifires konstruktion med båg-formade ben innebär att fläkten kan placeras över en slang eller tröskel. Trots detta har fläktarna en mycket låg tyngdpunkt vilket gör dem mycket stabila. Om en PPV fläkt inte kan placeras över t.ex. slangar vid dörröppning kan man tvingas placera den på ett ogynnsamt sätt. Det är alltså viktigt att det finns fritt utrymme under fläkten. Unifires fläktar kan enkelt vinklas och låsas mellan 10 och +20 vinkel. Vinkling av fläkten underlättar vid tätning av tilluftsöppningen. 15