#somgu
Program 11:00 Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON 11:15 Myndigheter som vi gillar mer, och myndigheter som vi gillar mindre : SÖREN HOLMBERG 11:30 Alkoholopinionen: problemupplevelsens roll DAVID KARLSSON 11:45 Spiken i kistan för nyheter på papper? ULRIKA ANDERSSON 12:00 E-boken: en biprodukt i skuggan av den tryckta : ANNIKA BERGSTRÖM 12:15 Europaopinionen : LINDA BERG 12:30 PAUS 13:30 Välkomna tillbaka! ANNIKA BERGSTRÖM 13:45 Kampen om nyhetsanvändarna : JONAS OHLSSON 14:00 Medierna och den sociala sammanhållningen : JESPER STRÖMBÄCK 14:15 Mediemoral : STINA BENGTSSON 14:30 Orons politik : MARIA SOLEVID 14:45 Institutionsförtroende och politiska val LENNART WEIBULL 15:00 Perspektiv på supervalåret HENRIK EKENGREN OSCARSSON 15:15 Attityder till klimatskatt på flygresor och nötkött : JONAS NÄSSÉN 15:30 Slutord : HENRIK EKENGREN OSCARSSON
Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON
Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst
(S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet är en universitetsbaserad organisation som är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen som genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor, hälsa, värderingar och attityder som finansieras genom samverkan med forskargrupper vid svenska universitet, organisationer och myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.
Boksläpp bokproduktion formulärmakeri Fältstart Metodworkshop SOM-seminarium rapportmakeri validering Inbjudan samverkan Fältstopp Kodning Fältarbete bokproduktion Boksläpp & seminarium
Den nationella SOM-undersökningen 2014 Bruttourval 13 600 Naturligt bortfall 762 Nettourval 12 838 Antal vägrare/ej anträffade 5 966 Antal svarande 6 872 Papper 6 504 Webb 372 Svarsfrekvens 54%
Partival i riksdagsval Träffsäkerhet (procentenhetsavvikelse per parti) för olika undersökningar 1,60 1,45 1,40 1,20 1,11 1,13 1,14 1,00 0,80 0,60 0,80 0,73 0,47 0,90 0,84 0,88 0,61 0,44 0,45 0,78 0,58 0,44 0,89 1,07 0,94 0,79 0,70 0,40 0,33 0,20 0,00 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 SOM SCB/VU SVT/Valu Opinionsinstitut
Opinionsklimatet Viktiga samhällsproblem Samhällsoro Attityder till flyktingmottagning
Viktiga samhällsproblem Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2014 (2013 i parentes) #1 Utbildning 40 (30) #2 Sjukvård 33 (28) #3 Integration/Immigration 27 (22) #4 Arbetsmarknad 24 (33) #5 Äldrefrågor 18 (17) #6 Sociala frågor 12 (14) #7 Miljö 12 (13) #8 Ekonomi 7 (7) #9 Lag och ordning 4 (7) #10 Demokrati 4 (3) #11 Utrikespolitik 4 (1) #12 Familjepolitik 3 (4) #13 Bostadsfrågor 3 (4) #14 Skatter 2 (3) #15 Offentlig service 2 (3) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? #16 Infrastruktur 2 (2) #17 Styrelseskick 2 (2) #18 Demografi 1 (1) #19 Jordbruk 1 (1) #20 Systemmissbruk 1 (1) #21 Näringsliv 1 (1) #22 EU/Internationella frågor 1 (1) #23 Moral/Etik 1 (1) #24 Ideologi 1 (1) #25 Övriga frågor 1 (0) #26 Kultur 0 (0) #27 Religion 0 (0) #28 Medier 0 (1)
70 60 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 50 Procent 40 30 Skola/utbildning 41 Arbetsmarknad 25 20 10 0 17 12 8 Ekonomi 7 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014
70 60 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 50 Procent 40 30 20 Integration/immigration 10 7 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014
Graden av partipolitisering : privatiseringar och flyktingmottagning 0,60 Ta emot färre flyktingar (eta) Bedriva mer av sjukvården i privat regi (eta) 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014
Sverige oroar sig 1: Topplistan Andel som upplever läget som mycket oroande inför framtiden, 2013 och 2014 (procent) Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? miljöförstöring nynazism terrorism förändringar i jordens klimat organiserad brottslighet situationen i Ryssland politisk extremism utrotning av växt- och djurarter ökad främlingsfientlighet stor arbetslöshet 40 39 39 37 36 34 48 47 46 45 2014 2013
Sverige oroar sig 2: Bottenlistan Andel som upplever läget som mycket oroande inför framtiden, 2013 och 2014 (procent) Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? utbredd korruption 31 militära konflikter 30 ökat antal flyktingar 29 ökade sociala klyftor 27 försvagad demokrati 26 försämrad välfärd 24 globala epidemier 24 ökad alkoholkonsumtion ekonomisk kris 16 18 2014 2013
80 70 65 Svensk samhällsoro 1986-2014 Andel mycket oroande (procent) Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? 60 Procent 50 40 30 20 10 25 31 39 18 12 27 20 15 14 Terrorism 46 Situationen i Ryssland 39 Militära konflikter 30 Globala epidemier 24 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014
70 Åsikter om politiskt förslag: Minska försvarsutgifterna 60 Procent 50 40 30 20 42 35 23 Dåligt förslag 46 Varken bra eller dåligt förslag 36 Bra förslag 18 10 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014 Bjereld & Ydén (2015, kommande)
70 Åsikter om politiskt förslag: ta emot färre flyktingar i Sverige 60 61 50 Procent 40 30 20 10 Bra förslag 43 22 Varken bra eller dåligt förslag 24 17 Dåligt förslag 32 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2014
Andel som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem bland samtliga och bland personer med olika inställning till flyktingmottagning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 34 35 30 27 24 22 20 21 17 18 14 11 12 8 9 6 Samtliga Restriktiva Neutrala Generösa Inställning till flyktingmottagning Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2011-2014 Demker (2015, kommande)
Andel av partiernas sympatisörer som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem 60 50 56 40 30 20 10 29 41 18 23 23 24 28 29 0 V FI S MP C FP KD SD M Källa: Den nationella SOM-undersökningarna 2014 Demker (2015, kommande)
Andel positiva till förslaget att ta emot färre flyktingar Andel med åsikter om flyktingmottagning 100 100 90 90 80 80 70 70 Flyktingopinion 60 50 40 Åsiktsintensitet 60 50 40 30 30 20 20 10 10 0 0 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Undersökningsår 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Undersökningsår Nämner INTE immigration som viktig fråga Nämner immigration som viktig fråga Nämner INTE immigration som viktig fråga Nämner immigration som viktig fråga
MYNDIGHETER SOM VI GILLAR MER, OCH MYNDIGHETER SOM VI GILLAR MINDRE SÖREN HOLMBERG
Tabell 1 Kända och mindre kända svenska myndigheter (procent) Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme 1. Polisen 95 2. Skatteverket 87 3. Försäkringskassan 87 4. Trafikverket 80 5. Arbetsförmedlingen 79 6. Valmyndigheten 72 7. Skolverket 71 8. Migrationsverket 71 9. Livsmedelsverket 67 10. Naturvårdsverket 66 11. Pensionsmyndigheten 64 12. Socialstyrelsen 59 13. Centrala studiestödsnämnden (CSN) 59 14. Kronofogdemyndigheten 59 15. Konsumentverket 57 16. Riksrevisionsverket 52 17. Statistiska centralbyrån (SCB) 47 18. Energimarknadsinspektionen 34 19. Havs- och vattenmyndigheten 28 20. Forum för levande historia 21 Kommentar: För myndigheter som deltagit i fler SOM-undersökningar redovisar högsta kännedomsresultat. Undersökningsperioden omfattar åren 2010 2014.
Tabell 2 Mer eller mindre kända kommunala/regionala verksamheter (procent) Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme 1. Sjukvården 96 2. Renhållningen 94 3. Kollektivtrafiken 88 4. Räddningstjänsten 75 5. Äldreomsorgen 75 6. Grundskolan 74 7. Förskolan 62 8. Plan- och byggfrågor 62 Kommentar: Högsta kännedomsresultat redovisas för respektive verksamhet. Undersökningsperioden är 2010 2014.
Tabell 3 Svenska folkets bedömningsbetyg på ett antal myndigheter. Andel som sköter sin uppgift bra/dåligt och betygsbalans (procent) Procent bra/dåligt Betygsbalans bra minus dåligt 1. Skatteverket 69/5 +64 2. SCB 62/2 +60 3. Polisen 68/11 +57 4. Konsumentverket 59/8 +51 5. Trafikverket 58/12 +46 6. Valmyndigheten 56/10 +46 7. Kronofogdemyndigheten 54/9 +45 8. Riksrevisionsverket 49/7 +42 9. Naturvårdsverket 51/11 +40 10. Livsmedelsverket 50/11 +39 11. Havs- och vattenmyndigheten 42/11 +31 12. Pensionsmyndigheten 47/18 +29 13. Forum för levande historia 38/11 +27 14. CSN 44/18 +26 15. Socialstyrelsen 37/21 +16 16. Skolverket 30/27 +3 17. Försäkringskassan 34/38-4 18. Energimarknadsinspektionen 18/36-18 19. Arbetsförmedlingen 17/52-35 20. Migrationsverket 14/52-38 Kommentar: Högsta betygsbalans redovisas. Procenten har beräknats bland personer med kännedom om de olika myndigheterna. Undersökningsperioden omfattar åren 2010 2014.
Tabell 4 Bedömningsbetyg på ett antal kommunala/regionala verksamheter (procent) Procent bra/dåligt Betygsbalans bra minus dåligt 1. Räddningstjänsten 85/1 +84 2. Förskolan 74/9 +65 3. Renhållningen 73/8 +65 4. Grundskolan 64/14 +50 5. Sjukvården 65/16 +49 6. Kollektivtrafiken 53/26 +27 7. Äldreomsorgen 47/26 +21 8. Plan- och byggfrågor 41/22 +19 Kommentar: Högsta betygsbalans redovisas. Endast personer med kännedom om verksamheterna är medtagna i analysen. Undersökningen omfattar åren 2010 2014.
Tabell 9 Svenska folkets uppfattningar om förekomsten av korruption inom olika samhällsområden (procent och balansmått: Frånvaro av korruption) Fråga: Enligt din bedömning, i vilken utsträckning förekommer någon form av korruption i följande verksamheter i Sverige? Samhällsområde Inte alls (1, 2, 3) I mycket stor utsträckning (6,7) Balansmått: Frånvaro av korruption Sjukvården 70 7 +63 Föreningsverksamhet 46 15 +31 Politiska partier 41 18 +23 Massmedier 40 19 +21 Underhållningsbranschen 22 34-12 Restaurangbranschen 13 46-33 Byggsektorn 13 46-33 Biståndet till U-länder 13 48-35 Vapenindustrin 15 51-36 Kommentar: Svaren avges på en 7-gradig skala mellan 1=inte alls och 7=i mycket stor utsträckning. Procenten är beräknad bland personer som angivit ett svar mellan 1-7. Frågan rymmer också ett explicit ingen uppfattning som svarsalternativ. Andelen som kryssar för det alternativet varierar mellan 29 och 48 procent för de olika samhällsområdena (se tabell 1). För områden som deltagit i fler än en SOM-mätning redovisas det mest positiva resultatet (=Frånvaro av korruption). Period 2012 2014.
ALKOHOLOPINIONEN: PROBLEMUPPLEVELSENS ROLL DAVID KARLSSON
Befolkningens stöd för olika alkoholpolitiska åtgärder 2001 2014 (procent) 60 50 50 49 40 35 41 30 20 10 Höja skatten på alkohol Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker Införa hårdare krav för att få servera alkohol på restaurang/bar/pub Sänka skatten på alkohol 30 17 28 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Höja skatten på alkohol Hårdare serveringskrav 35 35 30 30 25 20 15 10 5 0 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken eller Ganska bra Mycket bra 25 20 15 10 5 0 Mycket dåligt förslag Ganska dåligt förslag Varken bra eller dåligt Ganska Mycket bra förslagbra förslag 35 30 25 20 15 10 5 0 Mycket dåligt förslag Avskaffa monopolet Ganska dåligt förslag Varken bra eller dåligt Ganska Mycket bra förslagbra förslag
Alkoholopinionen problemupplevelsens roll Problemets grad Övervägande positiva eller negativa konsekvenser? Hur allvarliga är problemen? Problemets lokalisering Privat eller samhälleligt (lokalt nationellt) Problemets art Moralfråga individuella tillkortakommanden: - Olycksfall och ansvarslöst beteende Ordningsfråga: - Våld, kriminalitet och otrygghet Folkhälsofråga: - Ohälsa och missbruk
Alkoholkonsumtion kan ha både positiva och negativa konsekvenser. Sammantaget, anser du att alkoholkonsumtionens positiva eller negativa konsekvenser överväger? 35 30 25 20 15 10 5 0 10 31-3 = Neg. konsekvenser överväger kraftigt 4 24 7 20 31 17-2 -1 0 1 2 3 = Pos. konsekvenser överväger kraftigt För dig personligen (balans +28) 23 6 18 2 7 1 För samhället (balans -67)
1,5 1 0,5 Problemupplevelse efter hur ofta medborgare dricker alkohol Problem för vem? För dig personligen 0-0,5-1 Ingen gång Någon gång under de senaste 12 mån Någon gång i halvåret Någon gång i kvartalet Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger i veckan För samhället -1,5-2 -2,5
Problemets art och nivå 1,7 69-11 -40 69-15 -53 74-13 -46 1,8 3,2 3,3 3,6 3,8 1,7 3,2 3,7 1 2 3 4 5
Några slutsatser Nivå tycks viktigare än problemets art. Distinktionen lokalt-nationellt viktig. Framöver: fördjupade analyser av problemets art och geografiska skillnader Stark endimensionalitet (negativ/restriktiv positiv/liberal) Problemupplevelsen: en mycket viktig förklaringsfaktor (kompletterad av alkoholkonsumtion och ideologi) Många faktorer indirekt via upplevelse och ideologi Upplevelsen av samhällsproblem mycket viktigare för åsikter om alkoholpolitik än problem i det privata
SPIKEN I KISTAN FÖR NYHETER PÅ PAPPER? ULRIKA ANDERSSON
Regelbunden användning av nyhetsmedier 1990-2014 (procent)
Attityder till dagspress och lokala nyheter 2014 (procent)
Attityder till dagspress och lokala nyheter bland prenumeranter och icke-prenumeranter 2014 (procent)
Attityder till dagspress och lokala nyheter i olika åldersgrupper 2014 (procent)
Andel prenumeranter i olika grupper 2014 (procent)
Självskattad prenumerationsbenägenhet i relation till potentiella förändringar av tidningen 2014 (procent)
Självskattad prenumerationsbenägenhet i relation till potentiella förändringar av tidningen 2014 (procent)
Självskattad prenumerationsbenägenhet i relation till potentiella förändringar av tidningen 2014 (procent)
Självskattad prenumerationsbenägenhet i relation till potentiella förändringar av tidningen 2014 (procent)
Vill du veta mer? Kontakta: Ulrika Andersson ulrika.andersson@som.gu.se 031-7864974
E-BOKEN: EN BIPRODUKT I SKUGGAN AV DEN TRYCKTA ANNIKA BERGSTRÖM
E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället Författare Förläggare Bokhandlare Bibliotek Läsare Forskningsprojekt 2013-2016, finansierat av Vetenskapsrådet.
Andel som läst bok och e-bok, tillgång till surfplatta och biblioteksärenden via internet 1995-2014 (procent) 100 90 80 86 86 Läst bok senaste 12 månaderna 70 60 58 50 49 Läst bok ngn gång/månad el. oftare 50 40 30 20 10 0 18 2 Tillgång till surfplatta Gjort biblioteksärenden via internet senaste 12 mån 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9 11 26 18 Läst ngn e-bok senaste 12 mån
E-boksläsning någon gång de senaste 12 månaderna, olika grupper (procent) 40 35 36 30 25 20 15 10 5 17 20 23 14 10 6 13 26 26 24 13 23 6 4 14 24 0
Relationen mellan läsning av tryckta böcker och e-böcker, 2014 (totalprocent, antal svar = 1551) Läst tryckt bok Minst någon gång senaste 12 mån Ingen gång senaste 12 månaderna Läst e-bok Minst någon gång senaste 12 mån Ingen gång senaste 12 månaderna 18 1 66 15
Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn Att läsa i sängen Att dela med andra Att läsa vid pendling eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från Att få ta på snabbt
Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn 17 Att läsa i sängen 20 Att dela med andra 39 Att läsa vid pendling eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från Att få ta på snabbt 39 30 41
Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn 82 1 17 Att läsa i sängen 74 6 20 Att dela med andra 46 15 39 Att läsa vid pendling eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från 47 23 30 37 22 41 Att få ta på snabbt 27 34 39
Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn 82 1 17 +81 Att läsa i sängen 74 6 20 +68 Att dela med andra 46 15 39 +31 Att läsa vid pendling 47 23 30 +24 eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från 37 22 41 +15 Att få ta på snabbt 27 34 39-7
100 Att läsa för barn (differens) 90 80 85 77 85 83 79 80 74 81 84 84 83 75 85 81 86 70 66 60 50 40 30 20 10 0
Att läsa i sängen (differens) 100 90 80 70 60 72 61 65 66 67 68 62 69 65 68 71 66 73 50 49 45 46 40 30 20 10 0
Vid pendling (differens) 40 36 30 28 30 25 28 26 30 26 29 20 19 16 18 10 5 0 0-2 -10-20 -17
Få tag på snabbt (differens) 20 16 10 0-10 -20-1 -15 4-3 1-10 -18-1 -16-13 -4-30 -25-40 -36-50 -43-60 -57-70
Stort utbud (differens) 35 30 31 25 20 15 22 20 18 18 14 16 24 10 10 11 5 6 4 5 0-5 -5-3 -10-8
Dela med andra (differens) 45 40 37 37 37 39 35 30 25 23 21 24 27 34 29 34 31 24 26 27 20 15 12 10 5 0
Förläggare: Tre faktorer som påverkar e-boksutvecklingen: Avsaknaden för en enhetlig modell för utlåning av e-böcker Läsarnas preferenser/avsaknad av preferenser för e-böcker Begränsningen som en liten språklig marknad utgör
Bokhandlare: Jobba mer med interaktiva funktioner E-böcker är för dyra Bättre teknik för läsare att tillgå böcker behövs
Författare: Generellt positiva till e-böcker: Ett sätt att sprida och tillgängliggöra innehåll Men: Risk för tillgänglighetsproblem i framtiden om format och teknik förändras Intresset för att publicera e-böcker är större hos författare som inte har så stark koppling till etablerade förlag.
Några avslutande reflektioner Det finns en tveksamhet i alla delar av e-boksprocessen E-boken upplevs ha förtjänster som kan gynna utvecklingen framgent Attityder och läsning går hand i hand och kommer på sikt att tillsammans bidra till en (troligtvis) långsam upptrappning E-böcker står i början av spridningsprocessen och tycks genomgå en liknande process som den vi sett för andra medier
EUROPAOPINIONEN LINDA BERG
procent 100 Åsikt om svenskt EU-medlemskap, 1991-2014 90 80 70 60 Folkomröstning 1994 Sveriges första ordförandeskap 2001 Krisens effekter mer påtagliga Opinionen vänder upp 50 40 30 46 34 50 27 20 10 0 20 23 För Emot Ingen uppfattning 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Positiv, negativ eller neutral bild av EU, procent EU Positiv Neutral Negativ
Opinionsstödet för EU, olika mätserier 2010-2014 70 60 50 40 58 56 53 39 50 46 46 47 45 43 42 43 46 55 50 49 41 A B C D 30 20 10 28 21 19 14 34 16 12 15 30 15 14 11 9 34 17 13 11 22 15 12 E F G H 0 2010 2011 2012 2013 2014 A: Mycket/ganska dåligt förslag Sverige utträde ur EU B: I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU C: Mycket/ganska nöjd med demokratin i EU D: Allmänt mycket/ganska positiv till EU E: Mycket/ganska stort förtroende kommissionen F: Mycket/ganska stort förtroende Europaparlamentet G: Mycket/ganska bra förslag Europas förenta stater H: Mycket/ganska bra förslag införa euron som valuta
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 54 16 12 1995 Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Svagt övervikt för bra förslag 2009 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Dåligt förslag 2012 2013 2014 70 Bra förslag
Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU? Skillnader socioekonomiska grupper: Män mer än kvinnor Högutbildade Högt förtroende Politiskt intresserade Mer till höger politiskt Storstadsbor Geografiska skillnader: - Sydsvenskar mer positiva än norrlänningar. (-VGR = genomsnittlig) Kulturella skillnader: -Personer som känner sig som européer är mer positiva till EU Elitgrupper antas ha mest att vinna
Europaopinionen extra intressant under år 2014 25 maj Val till: Europaparlamentet 14 september Val till: Sveriges riksdag Landsting/region Kommun
EU-attityd och röstning Europaparlamentsvalet 2014 Pos EU Varken eller Neg EU Alla Vänsterpartiet 2 6 13 6 231 Socialdemokraterna 21 36 27 27 1085 Centerpartiet 8 7 4 7 266 Folkpartiet 12 5 3 8 320 Moderaterna 28 15 8 20 785 Kristdemokraterna 5 5 4 5 191 Miljöpartiet 16 14 11 14 578 Sverigedemokraterna 2 6 21 8 307 Feministiskt initiativ 4 4 6 5 183 Piratpartiet 1 1 1 1 47 Annat parti 0 0 1 0 17 2283 1568 1448 5299 100 100 100 100
Slutsatser EU-opinionen har vänt upp igen, nästan som före krisen Liknande trend i hela EU Men inställningen till euron fortsatt negativ, 7 av 10 svenskar vill inte ha euron som valuta Vissa grupper stadigt mest positiva (t.ex. män, högutbildade, politiskt intresserade, höger & storstadsbor) EU-attityd påverkar partival, t.ex. positiva till EU röstar oftare på M, varken eller oftare på S och negativa ofta på SD.
Program 11:00 Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON 11:15 Myndigheter som vi gillar mer, och myndigheter som vi gillar mindre : SÖREN HOLMBERG 11:30 Alkoholopinionen: problemupplevelsens roll DAVID KARLSSON 11:45 Spiken i kistan för nyheter på papper? ULRIKA ANDERSSON 12:00 E-boken: en biprodukt i skuggan av den tryckta : ANNIKA BERGSTRÖM 12:15 Europaopinionen : LINDA BERG 12:30 PAUS 13:30 Välkomna tillbaka! ANNIKA BERGSTRÖM 13:45 Kampen om nyhetsanvändarna : JONAS OHLSSON 14:00 Medierna och den sociala sammanhållningen : JESPER STRÖMBÄCK 14:15 Mediemoral : STINA BENGTSSON 14:30 Orons politik : MARIA SOLEVID 14:45 Institutionsförtroende och politiska val LENNART WEIBULL 15:00 Perspektiv på supervalåret HENRIK EKENGREN OSCARSSON 15:15 Attityder till klimatskatt på flygresor och nötkött : JONAS NÄSSÉN 15:30 Slutord : HENRIK EKENGREN OSCARSSON