ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 76/10 2010-11-03 Mål nr A xxx/09 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 76/10 2010-11-03 Mål nr A xxx/09 Stockholm KÄRANDE GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Box 1152, 111 81 Stockholm Ombud: förbundsjuristerna M W och E G, LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, 111 81 Stockholm SVARANDE 1. Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Box 55525, 102 04 Stockholm 2. Sia Rent A Pro, 400003873450, Riga, Lacplesa icla 87-206, LV 1011 Ombud för båda: arbetsrättsjuristen A W, ARBIO AB, c/o Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Box 186, 201 21 Malmö SAKEN kollektivavtalsbrott m.m. Mellan Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och GS Facket för skogs-, träoch grafisk bransch gäller kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor avseende i skogsbruket förekommande arbeten (skogsavtalet). Det för tvisten aktuella skogsavtalet avser perioden den 1 april 2007 31 mars 2010. Avtalet innehåller bl.a. följande bestämmelser. 1 Avtalets omfattning Detta avtal äger giltighet och tillämplighet på de anställningsavtal om i skogsbruket förekommande arbeten som ingås mellan arbetsgivare tillhörande Skogs- och Lantarbetsgivareförbundets skogssektion och de arbetstagare som är medlemmar i Skogs- och Träfacket. -.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-. 7 Lönebestämmelser (Riksavtalet) -.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-. 1.1.1. Baslön för arbetstagare fyllda 19 år Baslönens storlek beror på vilken i lönegrupp arbetstagaren inplaceras samt vilken yrkeserfarenhet som arbetstagaren har. -.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-. B. Perioden 2008-04-01 2009-03-31 Lönegrupp 1 2 3 4* Kronor per utnyttjad timme Mindre än 1 år/säsong 87,48 90,99 94,54 Minst 1 år/säsonger 90,54 93,30 96,84 2 93,62 95,62 99,14 3 96,66 97,91 101,41 4 100,20 103,73 * Lönen i lönegrupp 4 fastställs från fall till fall. -.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-. 12 Kostnadsersättningar -.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-. Mom 2 Traktamenten m m Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM Telefax www.arbetsdomstolen.se Besöksadress 08-617 66 15 Stora Nygatan 2 A och B

2 2.1 Om arbetstagare för fullgörande av arbetsuppdrag hänvisas till logi utanför av arbetsgivaren godtagen bostadsort, utgår, då arbetsgivaren tillhandahåller logi, traktamente för uppkommande merkostnader för hel arbetsdag enligt vid varje tidpunkt gällande belopp enligt Skatteverkets normer. Traktamente för halv dag enligt Skatteverkets definition utbetalas med ett fast belopp om 200 kr, varav en del är skattefri. Om arbetsgivaren tillhandahåller måltid reduceras beloppet enligt Skatteverkets normer. -.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-. 16 Avlöningsbestämmelser Mom 1 Avlöning baserad på specificerat underlag utbetalas i efterskott på bestämd dag varje kalendermånad eller däremot svarande avlöningsperiod. Om avlöningsdagen infaller på annan dag än måndag-fredag eller på helgdag, skall lönen normalt utbetalas vardagen före. -.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-. Mom 4 Det åligger arbetstagaren att lämna arbetsgivaren erforderliga uppgifter till grund för likvid. Ersättning härför är inräknat i arbetspriserna. -.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-. 17 Ordningsföreskrifter Mom 1 Arbetstagaren åligger: -.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-. att enskilt eller, vid lagpremietillämpning lagvis lämna underlag för tids- och produktionsuppföljning, Sia Rent A Pro (Sia) har sitt säte i Riga, Lettland, men bedriver verksamhet inom skogsbruket i Sverige. Sia är genom medlemskap i Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet bundet av skogsavtalet. M L, R L (avliden augusti 2008), A R, B W, M Z, K B, K B, W K, M L, A L och P B (arbetstagarna), som samtliga är eller har varit medlemmar i förbundet, var under del av år 2008 anställda hos Sia för att utföra skogsarbete i Mellansverige. Arbetsuppgifterna bestod i röjning och plantering. Arbetstagarna är medborgare och har sitt hemvist i Polen. Dödsboet efter R L har sitt säte i Polen. Sedan arbetstagarna inte hade fått betalning för arbete utfört under sommaren 2008 lämnade de den 28 juli 2008 sina anställningar hos Sia. Mellan parterna har uppkommit tvist om arbetstagarna har rätt till lön och andra ersättningar från Sia för arbete som har utförts under tiden den 30 maj 28 juli 2008. Vidare föreligger tvist huruvida skogsavtalet har varit tillämpligt på arbetstagarnas anställningar och om Sia har tillämpat bestämmelserna på ett avtalsenligt sätt. Det råder även tvist huruvida bolaget brutit mot semesterlagen och kvittningslagen och därigenom ådragit sig skadeståndsskyldighet mot arbetstagarna. Parterna har fört förhandlingar i tvisten utan att kunna enas. Förbundet har väckt talan i Arbetsdomstolen och har, som talan slutligt bestämts, yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta Sia att till förbundet utge allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott med 200 000 kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 27 mars 2009 till dess betalning sker. Vidare har förbundet i fråga om arbetstagarna i första hand yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta Sia att till

3 1. M L utge a) 35 858 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 6 930 kr avseende traktamente, c) 4 796 kr avseende semesterersättning, d) 1 032 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 48 616 kr från den 15 augusti 2008 2. dödsboet efter R L utge a) 45 026 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 8 610 kr avseende traktamente, c) 6 020 kr avseende semesterersättning, och d) 1 284 kr avseende avsättning till arbetstidskonto. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 60 939 kr från den 15 augusti 2008 till dess betalning sker. 3. A R utge a) 22 980 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 4 200 kr avseende traktamente, c) 3 073 kr avseende semesterersättning, d) 657 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 30 911 kr från den 15 augusti 2008 4. B W utge a) 31 024 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 6 720 kr avseende traktamente, c) 4 151 kr avseende semesterersättning, d) 910 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 42 805 kr från den 15 augusti 2008

4 5. M Z utge a) 41 842 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 8 400 kr avseende traktamente, c) 5 600 kr avseende semesterersättning d) 1 233 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 57 075 kr från den 15 augusti 2008 6. K B utge a) 25 890 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 5 460 kr avseende traktamente, c) 3 463 kr avseende semesterersättning, d) 747 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 35 560 kr från den 15 augusti 2008 7. K B utge a) 28 433 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 5 880 kr avseende traktamente, c) 3 803 kr avseende semesterersättning, d) 818 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 38 933 kr från den 15 augusti 2008 8. W K utge a) 42 039 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 8 400 kr avseende traktamente, c) 5 626 kr avseende semesterersättning, d) 1 240 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 57 304 kr från den 15 augusti 2008

5 9. M L utge a) 71 583 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 10 920 kr avseende traktamente, c) 9 586 kr avseende semesterersättning, d) 2 153 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 94 242 kr från den 15 augusti 2008 10. A L utge a) 28 433 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 5 880 kr avseende traktamente, c) 3 803 kr avseende semesterersättning, d) 818 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 38 933 kr från den 15 augusti 2008 11. P B utge a) 5 682 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 1 470 kr avseende traktamente, c) 739 kr avseende semesterersättning, d) 199 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 7 893 kr från den 15 augusti 2008 För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att skogsavtalets villkor inte skulle vara tillämpliga har förbundet, med de enskilda anställningsavtalen som grund, i andra hand yrkat att Sia ska förpliktas att till 1. M L utge a) 35 261 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 6 930 kr avseende traktamente, c) 4 716 kr avseende semesterersättning, d) 1 010 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen.

6 Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 47 922 kr från den 15 augusti 2008 2. dödsboet efter R L utge a) 43 542 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 8 610 kr avseende traktamente, c) 5 820 kr avseende semesterersättning, och d) 1 230 kr avseende avsättning till arbetstidskonto. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 59 203 kr från den 15 augusti 2008 till dess betalning sker. 3. A R utge a) 22 640 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 4 200 kr avseende traktamente, c) 3 027 kr avseende semesterersättning, d) 645 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 30 511 kr från den 15 augusti 2008 4. B W utge a) 31 285 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 6 720 kr avseende traktamente, c) 4 187 kr avseende semesterersättning, d) 919 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 43 111 kr från den 15 augusti 2008 5. M Z utge a) 41 327 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 8 400 kr avseende traktamente, c) 5 530 kr avseende semesterersättning, d) 1 214 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 56 471 kr från den 15 augusti 2008

7 6. K B utge a) 25 890 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 5 460 kr avseende traktamente, c) 3 463 kr avseende semesterersättning, d) 747 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 35 560 kr från den 15 augusti 2008 7. K B utge a) 27 981 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 5 880 kr avseende traktamente, c) 3 742 kr avseende semesterersättning, d) 801 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 38 404 kr från den 15 augusti 2008 8. W K utge a) 41 521 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 8 400 kr avseende traktamente, c) 5 556 kr avseende semesterersättning, d) 1 221 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 56 699 kr från den 15 augusti 2008 9. M L utge a) 70 988 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 10 920 kr avseende traktamente, c) 9 504 kr avseende semesterersättning, d) 2 117 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 93 529 kr från den 15 augusti 2008

8 10. A L utge a) 27 981 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 5 880 kr avseende traktamente, c) 3 742 kr avseende semesterersättning, d) 801 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 38 404 kr från den 15 augusti 2008 11. P B utge a) 5 525 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 1 470 kr avseende traktamente, c) 704 kr avseende semesterersättning, d) 189 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 7 888 kr från den 15 augusti 2008 För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att ett anställningsförhållande mellan Sia och A R uppkommit först den 21 juli 2008 har förbundet, i tredje hand yrkat att Sia ska förpliktas att till honom utge a) 6 890 kr avseende lön, ersättning för arbete på obekväm arbetstid och b) 1 890 kr avseende traktamente, c) 927 kr avseende semesterersättning, d) 249 kr avseende avsättning till arbetstidskonto, och e) 30 000 kr avseende allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen. Ränta har yrkats enligt 6 räntelagen på 9 956 kr från den 15 augusti 2008 Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet i dess helhet. Förbundets beräkningar såvitt avser lönebeloppen för planteringsarbete har vitsordats som skäliga i och för sig. För röjningsarbete har en timlön om 93,30 kr vitsordats som skälig i och för sig. Vidare har för ob-ersättning, övertidsersättning, semesterersättning och avsättning till arbetstidskonto de ersättningsnivåer som följer av skogsavtalet vitsordats som skäliga i och för sig. Samtliga ränteyrkanden har vitsordats som skäliga i och för sig. I övrigt har inte något belopp vitsordats. Om Arbetsdomstolen skulle finna att Sia är skadeståndsskyldigt har arbetsgivarparterna yrkat att skadeståndet till både förbundet och arbetstagare ska jämkas till noll eller till det lägre belopp som Arbetsdomstolen finner skäligt.

9 Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande. Förbundet Bakgrund Sia, som har sitt säte i Lettland, började under år 2007 bedriva verksamhet i skogsbruket i Sverige. Bolaget företräds av M F och C F. Under år 2007 arbetade Sia som underentreprenör åt RVK Entreprenad AB som sedan bytte namn till Vikarbyns Skog AB (Vikarbyn). Vikarbyn hade uppdrag åt Stora Enso Skog AB (Stora Enso) och Svenska Skogsplantor AB (Skogsplantor) och anlitade Sia för att utföra uppdragen. Arbetet utfördes av arbetstagare från Polen anställda hos Sia. Under år 2008 förändrades förhållandena på så vis att Sia fick uppdrag direkt från Stora Enso och Skogsplantor och därför självt agerade som entreprenör. Sia anlitade då R S, som tidigare bedrivit verksamhet i Vikarbyn. Han skulle fungera som arbetsledare för de polska arbetstagarna och dessutom försöka finna nya uppdrag åt Sia. Ytterligare ett företag, KMH Forest Consulting AB (KMH), är av intresse för tvisten. KMH, som sysslar med plantering, anlitade under år 2007 Vikarbyn för att utföra vissa uppdrag. Vikarbyn anlitade i sin tur Sia. Under våren 2008 utförde de polska arbetstagarna hos Sia på nytt arbete åt KMH. För det arbetet fakturerade inledningsvis Vikarbyn KMH. Därefter fakturerade även Sia KMH för arbetet. KMH har avvisat Sias krav på betalning. Det har föranlett tvist mellan Sia och KMH vid Östersunds tingsrätt. Sia har i den tvisten gjort gällande att Sia har utfört arbete åt KMH med anlitande av de polska arbetstagarna. KMH:s inställning har varit att KMH, Sia och Vikarbyn var överens om att betalning skulle ske till Vikarbyn eftersom Sia saknade F-skattesedel. Sia har även fakturerat Vikarbyn för det aktuella arbetet. Sias inställning i den föreliggande tvisten i Arbetsdomstolen var inledningsvis att arbetstagarnas arbete avseende KMH under år 2008 inte hade utförts för Sias räkning och att Sia inte hade något avtalsförhållande med KMH. Sia gjorde i stället gällande att R S och Vikarbyn har utnyttjat de polska arbetstagarna för egen vinning. Eftersom arbetstagarna har fått lön av Sia för arbetet åt KMH har Sia ansett sig ha krav på arbetstagarna. Detta är sannolikt skälet till att Sia inte har betalat ut lön och andra ersättningar till arbetstagarna. Under den period som är föremål för tvist vid Arbetsdomstolen, den 30 maj den 28 juli 2008, har arbetstagarna utfört arbete för Sias räkning utan att ha erhållit någon ersättning. Eftersom de inte fick lön lämnade arbetstagarna sina anställningar den 28 juli 2008. Arbetstagarna blev medlemmar i förbundet i augusti 2008, förutom P B som blev medlem under år 2009. Anställningsförhållandena och utförandet av arbetet

10 Samtliga arbetstagare har tecknat anställningsavtal med Sia. Anställningarna har tillkommit vid olika tidpunkter. Vissa av arbetstagarna började arbeta hos Sia redan under år 2007 och vissa arbetade större delen av år 2008 fram till dess att de lämnade sina anställningar. Anställningsförfarandet gick till på så vis att arbetstagarna först kom till Sverige från Polen och började arbeta omgående. Därefter träffade arbetstagarna företrädare för Sia och tecknade anställningsavtal och fick ett bankkonto. Arbetstagarna anställdes för att arbeta med röjning och plantering i skogsbruket. De har haft olika lång yrkeserfarenhet av arbete i skogsbruket. Arbetet var fördelat på så vis att arbetstagarna huvudsakligen arbetade i två arbetslag. För varje arbetslag fanns det en gruppledare bland arbetstagarna. Därutöver fungerade R S som arbetsledare. Att R S hade en arbetsledande roll har bekräftats av Sia i tvisten vid Östersunds tingsrätt. I viss mån fungerade ytterligare en person, U B, som arbetsledare. R S anvisade för bolagets räkning arbetstagarna att utföra arbete på olika platser i Mellansverige. Det skedde bl.a. genom kontakter med U B och gruppledarna för arbetslagen. R S hade även i uppgift att upprätta sammanställningar över utfört arbete. För de enskilda arbetstagarna var det inte känt vilka uppdragsgivare som Sia hade. Arbetstagarna kände endast till att det arbete som de anvisades att utföra var för Sias räkning. Under perioden den 30 maj 28 juli 2008 utförde samtliga arbetstagare arbete med röjning och plantering enligt anvisningar från Sia. Röjning avsåg uppdrag som Sia hade åt Stora Enso. Planteringsarbetet avsåg uppdrag som Sia hade åt Skogsplantor. Omfattningen av respektive arbetstagares arbete framgår huvudsakligen av tidrapporter som arbetstagarna har upprättat. Sia har inte betalat ut lön och andra ersättningar för utfört arbete under den aktuella perioden. När arbetstagarna inte erhöll betalning under sommaren 2008 vände de sig till gruppledarna och R S. Dessa tog i sin tur kontakt med Sias ledning som sade att pengarna skulle komma. Sedan Sia underlåtit att betala ut ersättningar under nästan två månader lämnade samtliga arbetstagare sina anställningar den 28 juli 2008. Redovisning av arbetet Arbetstagarna fick genom gruppledare eller mer erfarna arbetskamrater instruktioner om hur de skulle redovisa utfört arbete för Sia. Bolaget tillhandahöll förtryckta blanketter för redovisning av utfört arbete. Av blanketterna följer att namn, tidpunkt, plats och om man utfört röjning eller plantering var de uppgifter som skulle anges. Vad gäller plats angav arbetstagarna bostadsort bl.a. eftersom de inte alltid visste var de utförde arbete, men i varje fall visste var de bodde. Vid röjning skulle även antal timmar som arbete hade utförts anges. Vid plantering skulle antal plantor och ersättningsnivå anges. Anledningen till att det var tillräckligt att ange antal timmar vid röjning var att arbetstagarna hade avtalat med Sia om timlön för röjning. För planteringsarbete hade parterna avtalat om ackord med olika ersättningsnivåer för olika typer av plantering. Genom redovisningen var det möjligt för bolaget att räkna ut vilken ersättning som skulle utgå till arbetstagarna för arbete med

11 både röjning och plantering. När förtryckta blanketter inte fanns att tillgå begagnade arbetstagarna sig av vanliga pappersark för redovisningen. Tidrapporterna lämnades vanligtvis till närmsta gruppledare som i sin tur skickade in dem till Sias kontor. Tidrapporterna skickades in till bolaget var 14:e dag. Redovisningen gick till på precis samma sätt under år 2007 och under år 2008 fram till den period som är föremål för tvist. Sia har före den perioden avlönat arbetstagarna. Inte vid något tillfälle före denna tvist har Sia krävt att arbetstagarna ska redovisa några andra uppgifter än de som har redovisats för bolaget. Arbetstagarna hade därför inte någon anledning att tro att de behövde redovisa ytterligare uppgifter. Även för den period som är föremål för tvist har arbetstagarna redovisat utfört arbete genom tidrapporter på samma sätt som skett tidigare. Förbundet ifrågasätter inte att Sia har haft vissa krav från sina uppdragsgivare när det gäller uppgifter som Sia ska redovisa och sammanställa till sina beställare. Att Sia har haft sådana krav på sig påverkar dock inte arbetstagarnas rätt till lön och andra ersättningar. Av 16 Mom 4 i skogsavtalet följer att det åligger en arbetstagare att lämna arbetsgivaren erforderliga uppgifter till grund för likvid. Arbetstagarna har genom de uppgifter som har lämnats till bolaget uppfyllt sin skyldighet enligt skogsavtalet. Ordningsföreskrifterna i 17 kan inte anses fylla ut kraven på vilka uppgifter som ska lämnas på sätt som arbetsgivarparterna har gjort gällande. Arbetstagarna har dock lämnat sådant underlag för tids- och produktionsuppföljning som nämns i bestämmelsen. Även för det fall de inte skulle anses ha gjort det har bolaget inte haft rätt att hålla inne lön. De enda påföljderna enligt bestämmelsen är muntlig tillsägelse eller skriftlig varning. Vidare framgår av 16 Mom 1 i skogsavtalet att specificerat underlag ska lämnas till arbetstagare vid avlöning. Arbetstagarna har inte vid något tillfälle fått några lönespecifikationer. De har inte vid något tillfälle uttryckt att de inte skulle vilja ha några sådana. Bolagets underlåtenhet att utge lönespecifikationer utgör ett brott mot skogsavtalet. Lön och andra ersättningar Förbundets yrkande i första hand bygger på att skogsavtalet har varit direkt tillämpligt på arbetstagarnas anställningar. Respektive arbetstagares yrkeserfarenhet ska då beaktas avseende timlön för arbete med röjning. Förbundets yrkande i andra hand har arbetstagarnas enskilda anställningsavtal som grund. Parterna är för det fallet ense om att viss timlön för röjning har avtalats mellan parterna. Följden blir att yrkandena avseende lön, semesterersättning och arbetstidskonto blir något lägre. För det fall Arbetsdomstolen skulle anse att skogsavtalet inte har varit direkt tillämpligt, och förbundets andrahandsyrkande därför blir aktuellt, görs gällande följande. Arbetstagarna och Sia har inte kommit överens om några särskilda bestämmelser utöver lönenivå för arbete med röjning och plantering. Skogsavtalets bestämmelser ska därför anses ha blivit en del av de enskilda anställnings-

12 avtalen i de delar särskilda bestämmelser inte har överenskommits. I varje fall ska skogsavtalets bestämmelser tillämpas för arbetstagarna eftersom dessa utgör sedvänja i branschen. Skogsavtalets bestämmelser ska i enlighet med detta tillämpas i fråga om ob-ersättning, övertidsersättning, semesterersättning, ersättning för arbetstidskonto och traktamente. Beträffande A R har förbundet vidare framställt ett yrkande i tredje hand. Yrkandet avser den situationen att han skulle anses ha påbörjat sitt arbete hos bolaget först den 21 juli 2008. Vad gäller lön så har arbetstagarna och Sia kommit överens om att arbete med plantering skulle ersättas enligt ackord baserat på typ av plantering. Ersättningen har varit i nivå med skogsavtalet. För arbete med röjning har överenskommen timlön för samtliga arbetstagare uppgått till 93,30 kr. Enligt tillämpliga bestämmelser i skogsavtalet ska ersättningen för en arbetstagare i lönegrupp 2 med minst en säsongs yrkeserfarenhet uppgå till 93,30 kr. En arbetstagare med längre yrkeserfarenhet ska enligt skogsavtalet erhålla en högre timlön. Flera av arbetstagarna har haft längre yrkeserfarenhet än en säsong. Vad gäller ob-ersättning kan framhållas att arbetstagarna under den aktuella perioden har arbetat under lördagar och söndagar enligt vad som framgår av tidrapporter. Såväl R S som C F kände till att arbetstagarna arbetade under helgerna. Enligt skogsavtalet har arbetstagarna rätt till ob-ersättning för arbete under lördagar och söndagar. Parterna är ense i och för sig om det belopp som enligt skogsavtalet ska tillämpas vid beräkning av ersättningen. Beträffande övertidsersättning framgår av såväl skogsavtalet som enskilda anställningsavtal att den ordinarie arbetstiden uppgår till 40 timmar per vecka. Enligt skogsavtalet ska övertidsersättning utgå för arbete som har utförts utöver ordinarie arbetstid. Arbetstagarna har utfört arbete utöver ordinarie arbetstid och har därför rätt till övertidsersättning. Parterna är ense om ersättningsnivån enligt skogsavtalet. Parterna är ense om att semesterersättning ska uppgå till 13 procent av lönen och att ersättning för arbetstidskonto ska uppgå till 3,62 procent av lönen. Dessa ersättningsnivåer är de som gäller enligt skogsavtalet. Sia har vid tidigare löneutbetalningar till arbetstagarna betalt ut semesterersättning och arbetstidskonto löpande vid varje löneutbetalningstillfälle. Arbetstagarna har inte kommit överens med Sia om att dessa ersättningar ska betalas ut löpande. I fråga om semesterersättning hänvisar skogsavtalet till semesterlagen. Enligt semesterlagen ska semesterersättning betalas ut antingen i samband med semester eller vid anställningens upphörande. Sias agerande att betala ut semesterersättningen löpande har utgjort dels brott mot skogsavtalet, dels brott mot semesterlagen. Beträffande arbetstidskonto följer av skogsavtalet att en arbetstagare som avslutar sin anställning under avsättningsåret ska erhålla avsatt belopp vid avslutandet av anställningen. Genom att betala ut kontant ersättning för arbetstidskonto löpande har bolaget brutit mot skogsavtalet.

13 Av 12 Mom 2 skogsavtalet framgår att det vid bestämmandet av eventuell rätt till traktamente är antingen arbetstagarens bostadsort eller en överenskommen stationeringsort som ska användas som utgångspunkt för bedömningen. Det är således möjligt att vid träffandet av anställningsavtal komma överens om att en viss stationeringsort ska användas vid bedömningen. Om en arbetstagare och en arbetsgivare kommer överens om stationeringsort kan denna sedan inte ensidigt ändras av arbetsgivaren. Eftersom bestämmelser om traktamente inte alls har diskuterats mellan arbetstagarna och Sia ska arbetstagarnas bostadsort ligga till grund vid bedömningen av rätten till traktamente. Eftersom samtliga arbetstagare har haft bostadsort i Polen har de haft rätt till traktamente. För den händelse att bostadsorten inte skulle anses tillämplig ska i stället respektive arbetstagares första stationeringsort i Sverige läggas till grund för bedömningen. Även i sådant fall har arbetstagarna haft rätt till traktamente. Sia har under hela anställningsperioden underlåtit att betala ut traktamente. Agerandet utgör ett brott mot skogsavtalet. Kvittning I målet har framkommit att Sia har hållit inne lön till arbetstagarna eftersom bolaget har ansett sig ha en motfordran på arbetstagarna. Av brev från C F till förbundets lokalombudsman H E daterat den 24 september 2008 framgår att bolaget kvarhåller medel som säkerhet för fordran som bolaget anser sig ha på arbetstagarna. Att Sia hållit inne lön framgår även av protokoll från lokal förhandling daterat den 22 september 2008. Innan bolaget bestämde sig för att innehålla lön har inte inhämtats besked från kronofogdemyndigheten i enlighet med 4 och 6 kvittningslagen. De fordringar som bolaget har ansett sig ha mot arbetstagarna har varken varit klara eller förfallna. Sia har därför genom sitt agerande brutit mot kvittningslagen. Enligt skogsavtalet får kvittning endast ske i fall då en arbetstagare i förtid avtalsstridigt lämnar sin anställning. Att så skulle vara fallet i aktuellt mål har inte påståtts av arbetsgivarparterna. Sias innehållande av lön har därför även utgjort ett brott mot skogsavtalet. Allmänt skadestånd till arbetstagare Sias underlåtenhet att utbetala lön och andra ersättningar uppräknade ovan utgör brott mot skogsavtalet och berättigar arbetstagarna till allmänt skadestånd. Vidare har Sia i strid mot skogsavtalet underlåtit att upprätta lönespecifikationer. Grund för allmänt skadestånd föreligger även genom att bolaget brutit mot semesterlagen genom att inte utbetala lagenlig semesterersättning och genom att tidigare inkludera semesterersättning löpande vid varje löneutbetalningstillfälle. Sia har vidare gjort sig skyldigt till brott mot kvittningslagen, varför arbetstagarna har rätt till allmänt skadestånd även på denna grund. Allmänt skadestånd till förbundet Sia har genom sitt medlemskap i Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet varit bundet av skogsavtalet. Bolaget har därför i förhållande till arbetstagarför-

14 bundet varit skyldigt att tillämpa bestämmelser om lönenivå, löneutbetalning, ob-ersättning, övertidsersättning, semesterersättning, ersättning för arbetstidskonto, traktamente och lönespecifikationer. Genom att inte följa dessa bestämmelser har Sia ådragit sig skyldighet att betala allmänt skadestånd till förbundet. Sia har därtill i tiden innan den 30 maj 2008 brutit mot skogsavtalet genom att ob-ersättning, övertidsersättning och traktamente inte har utbetalats, genom att semesterersättning och ersättning för arbetstidskonto har utbetalats löpande och genom att lönespecifikationer inte har upprättats. Arbetsgivarparterna Bakgrund Sia har sitt säte i Lettland och företräds av M F som är VD och ensam styrelseledamot. C F arbetar på uppdrag av Sia. Under år 2007 etablerade sig Sia i den svenska skogsbranschen. I inledningsskedet var bolagets kontaktnät begränsat. Sia knöt dock kontakt med R S och dennes far, vilka var verksamma i Vikarbyn, och fick uppdrag som underentreprenör åt Vikarbyn år 2007. Sia upplevde samarbetet med Vikarbyn som problematiskt, bl.a. därför att R S bråkade med sin far, och bröt därför samarbetet. Sias kontaktnät var dock fortfarande begränsat. Sia anlitade därför R S som agent med uppgift att hitta uppdrag åt Sia. För de uppdrag som han ordnade skulle han få ersättning genom del av Sias vinst i slutet av året. I december 2007 slöt Sia avtal med Stora Enso om röjning. I mars eller april 2008 slöt Sia avtal med Skogsplantor om plantering. De två uppdragen var de enda som Sia hade under den tid som är aktuell i målet. Vikarbyn fortsatte att ta egna uppdrag under år 2008 och fakturerade bl.a. KMH för utfört arbete. Sia hade inte hört talas om KMH innan den föreliggande tvisten började nystas upp. Sia har då genom C F vänt sig till olika instanser för att få betalt eftersom han uppfattat situationen så att Sia har betalat arbetstagarna för arbete som bolaget inte har kunnat fakturera för. Tvisten vid Östersunds tingsrätt har ingen betydelse för tvisten i Arbetsdomstolen. Anställning och utförandet av arbetet Sia har tecknat anställningsavtal med samtliga arbetstagare utom A R innan dessa påbörjade arbetet för bolagets räkning under år 2008. Arbetstagarna anställdes för att utföra arbete med plantering och röjning enligt de uppdrag som Sia hade fått av Stora Enso och Skogsplantor. I fråga om A R tecknades anställningsavtal den 21 juli 2008 i samband med att han följde med två andra arbetstagare till ett möte med C F. A R skulle påbörja arbete för Sias räkning vid månadsskiftet juli/augusti 2008. Han kan inte ha påbörjat sitt arbete den 9 juli 2008, som förbundet gör gällande, eller omedelbart den 21 juli 2008. Det var inte endast de i målet aktuella arbetstagarna som var anställda hos Sia för att utföra arbete avseende uppdragen åt Stora Enso och Skogsplantor. Sia hade 25 anställda från Polen, 15 från Lettland och 10 från Ukraina. De polska arbetstagarna var huvudsakligen uppdelade i fyra arbetslag. De i målet aktuella arbetstagarna var uppdelade i två arbetslag som leddes av gruppledarna J M och R L.

15 Genom att Sia skaffade sig egna uppdrag som entreprenör tillkom nya administrativa uppgifter i form av de detaljerade redovisningar av utfört arbete till uppdragsgivare som krävdes för fakturering. R S förklarade för Sia att han kunde åta sig att göra sådana sammanställningar. Därför fick han i uppgift att utöver rollen som agent sköta sammanställningar åt Sia. Sia har inte vid något tillfälle avtalat med R S om att han skulle vara arbetsledare. Överenskommelserna mellan Sia och R S ingicks muntligen. Sia har aldrig tecknat vare sig anställningsavtal eller annat avtal med honom. Han har således inte haft rätt att företa rättshandlingar för Sias räkning. Sia hyrde däremot in U B, som var verksam vid ett annat skogsbolag, för att denne skulle fungera som arbetsledare för arbetstagarna. En arbetsledares uppgift är att se till att rätt antal plantor levereras till olika platser för plantering, att sköta kontakter med uppdragsgivare och skogsägare samt att hålla löpande kontakt med arbetsgivaren. U B utförde alla dessa arbetsuppgifter. Han bodde i anslutning till arbetstagarna och hade daglig kontakt med dessa. Avsikten var att U B skulle fortsätta som arbetsledare för det arbete som Sia skulle utföra under hösten 2008. Han lämnade dock sin anställning innan säsongen var slut och talade då om för bolaget att arbetstagarna troligtvis utnyttjades på annat håll. Arbetet med röjning åt Stora Enso påbörjades i april 2008. Samtliga fyra polska arbetslag deltog inledningsvis i röjningsarbetet. Sedan visst bråk uppstått bestämde sig Sia för att flytta de två arbetslagen med de i målet aktuella arbetstagarna till andra platser för att utföra plantering. De två andra arbetslagen stannade kvar och fortsatte att utföra röjning. Ett större röjningsarbete skulle senare påbörjas i början av augusti 2008. Avsikten var att då flytta tillbaka arbetslagen med de i målet aktuella arbetstagarna till platsen för röjning. Förbundet har yrkat ersättning till arbetstagarna för arbete med röjning i juli 2008. Arbetet skulle enligt förbundet ha utförts under ledning av R S. Företrädare för Stora Enso har emellertid varit på plats i skogen där röjning har utförts under sommaren 2008, och de har inte påträffat R S utan endast gruppledare för de arbetslag som inte är föremål för tvist. R S har vidare inte gjort sammanställningar beträffande det arbete som förbundet har yrkat ersättning för. Sådana sammanställningar har i stället C F gjort med ledning av uppgifter som har lämnats av gruppledarna för de arbetslag som inte är föremål för tvist. Det arbete med röjning för vilket yrkas ersättning åt arbetstagarna kan inte anses ha blivit utfört för Sias räkning. Arbetet med plantering för Skogsplantors räkning påbörjades i maj 2008. Arbetet skulle vara slutfört vid mitten av juli 2008. De två arbetslagen med de i målet aktuella arbetstagarna samt två lettiska arbetslag var de som skulle utföra arbetet. Inledningsvis fungerade arbetet bra. Arbetstagarna redovisade utfört arbete på korrekt sätt och fick betalt. I juni 2008 upphörde dock redovisning att komma in från arbetstagarna. Sådan redovisning för utfört arbete fick Sia del av först i september 2008 i samband med lokal förhandling. Till saken hör att planteringsarbetet var kantat av många problem. Vid flera tillfällen upptäcktes att plantor hade levererats till vissa platser i skogen för att sedan bli stående utan att bli planterade med följden att de ruttnade efter ett tag. Arbetstagarna utförde vid de tillfällena troligtvis arbete på andra platser.

16 Det arbete med plantering för vilket yrkas ersättning åt arbetstagarna kan inte anses ha blivit utfört för Sias räkning. Redovisning av arbetet Skogsavtalet innehåller särskilda bestämmelser om vad som åligger en arbetstagare för att denne ska få sin lön. Enligt 16 Mom 4 åligger det arbetstagaren att lämna arbetsgivaren erforderliga uppgifter till grund för likvid. Bestämmelsen fylls ut av 17, där det anges att det åligger arbetstagaren att lämna underlag för tids- och produktionsuppföljning. Anledningen till att produktionsuppföljning nämns i 17 är att det är nödvändigt för arbetsgivaren att få in underlag för sammanställning till uppdragsgivaren för att kunna få betalt. För att lön ska utgå enligt skogsavtalet krävs således att arbetstagaren dels lämnar en korrekt ifylld tidrapport till arbetsgivaren, dels lämnar en fullständig produktionsuppföljning. För den händelse domstolen skulle finna att arbetstagarna har utfört arbete för Sias räkning görs gällande att de inte har uppfyllt det krav som ålegat dem i fråga om redovisningsskyldighet. Arbetstagarna har fått noggranna instruktioner av Sia om hur arbetet skulle utföras och om hur utfört arbete skulle redovisas. Instruktionerna har lämnats på så vis att gruppledarna har informerats om vilka regler som gäller. Dessa har sedan haft att förmedla informationen till arbetstagarna i sina respektive arbetslag. I de bilar som arbetstagarna disponerat har det funnits pärmar med bl.a. instruktioner för redovisning av utfört arbete. Den redovisning som arbetstagarna har haft att lämna bolaget har huvudsakligen bestått av tidrapporter och produktionsuppföljningar. Anledningen till att man inom skogsbruket tillämpar ett system med produktionsuppföljning är att arbetstagarna vanligtvis utför arbete långt bort från arbetsgivaren och på ytor som är svåra att övervaka. Det är därför nödvändigt att arbetstagarna redovisar vad de har gjort och var de har varit. Produktionsuppföljningen utförs av arbetstagarna själva genom att de går tillbaka till en avklarad yta och kvalitetskontrollerar det arbete som har utförts där. I samband därmed ska vissa uppgifter antecknas. Vid plantering ska produktionsuppföljningen bl.a. innehålla uppgifter om hur många plantor som satts inom en viss radie. Vid röjning ska produktionsuppföljningen bl.a. innehålla uppgifter om hur många träd som har röjts inom en viss radie. Uppgifterna från varje arbetstagares produktionsuppföljning ligger sedan till grund för de sammanställningar som Sia upprättar och skickar till uppdragsgivaren för att kunna få betalt. Det var dessa sammanställningar av produktionsuppföljningar som R S åtog sig att upprätta för Sias räkning. För den period som är föremål för tvist har bolaget inte erhållit några produktionsuppföljningar eller sammanställningar från vare sig arbetstagarna eller R S. Det är riktigt att bolaget har tillhandahållit förtryckta blanketter för tidrapporter. De uppgifter som genom tidrapporterna skulle lämnas till bolaget avsåg bl.a. namn, tidpunkt och plats. Vid arbete med röjning har arbetstagarna såvitt avser platsen för arbetet fått instruktioner om att ange skifte och avdelning, alternativt koordinater. Det är inte tillräckligt att bara ange orten som plats eftersom det kan finnas flera skiften och avdelningar på samma ort. Vid

17 arbete med plantering har arbetstagarna som plats haft att ange detaljerade uppgifter om exakt vilken plats och för vilken markägare arbete har utförts. Därtill har vid plantering krävts att arbetstagarna ska ange vilken typ av plantering det har rört sig om. Som plats för arbetet har arbetstagarna i sina tidrapporter konsekvent angett bostadsorten. En uppgift om bostadsort kan inte anses innebära att arbetstagarna har fullgjort sin redovisningsskyldighet. Skälen till att tidrapporterna måste vara utformade på sätt som arbetsgivarparterna har gjort gällande är att de tillsammans med produktionsuppföljningar ligger till grund för sammanställningar till uppdragsgivaren. Vidare är korrekta uppgifter nödvändiga för framtida planering och för att arbetsgivaren ska kunna kontrollera var och hur en arbetstagare har utfört ett visst arbete. Tidrapporterna skulle lämnas in till Sia var 14:e dag. Det fungerade väl under maj och i början av juni 2008. Därefter slutade tidrapporter från arbetstagarna att komma in till Sia. Bolaget fick därefter ta del av tidrapporterna först vid lokal förhandling med förbundet i september 2008. Sia har haft högt ställda krav från sina uppdragsgivare i fråga om de uppgifter som skulle redovisas genom sammanställningar. Att kraven uppfylldes var nödvändigt för att Sia skulle få betalt av uppdragsgivarna. Det ligger i sakens natur att Sia försäkrade sig om att ha motsvarande överenskommelser mellan sig och arbetstagarna. För den händelse domstolen skulle komma fram till att någon av arbetstagarna har utfört något arbete för bolagets räkning under den aktuella perioden görs alltså gällande att rätt till ersättning inte föreligger eftersom nödvändig och tillräcklig redovisning av det utförda arbetet inte har lämnats. Beräkning av lön och andra ersättningar Skogsavtalet var under den period som tvisten avser inte direkt tillämpligt på arbetstagarnas anställningar eftersom de då inte var medlemmar i förbundet. Sia och arbetstagarna har inte heller i enskilda anställningsavtal avtalat om att skogsavtalets bestämmelser skulle tillämpas. I vissa delar av de enskilda anställningsavtalen har Sia och arbetstagarna dock avtalat om bestämmelser som hämtat sitt innehåll från skogsavtalet. Vad gäller lön har för plantering avtalats om ackordsersättning i nivå med skogsavtalets bestämmelser. För röjning har avtalats om en timlön om 93,30 kr. Eftersom ingen av arbetstagarna har haft längre än två års yrkeserfarenhet har överenskommen ersättningsnivå i och för sig inte stått i strid mot skogsavtalet. I de enskilda anställningsavtalen har avtalats om semesterersättning och arbetstidskonto om 13 procent respektive 3,62 procent. Ersättningsnivåerna har varit i linje med skogsavtalet. Det är riktigt att semesterersättning och ersättning avseende arbetstidskonto har betalats ut löpande vid tidigare löneutbetalningstillfällen. Bakgrunden till det var att arbetstagarna uttryckligen bad om en sådan ordning.

18 Några andra ersättningar har parterna inte avtalat om i de enskilda anställningsavtalen. Således saknas överenskommelser beträffande ob-ersättning, övertidsersättning och traktamente. Inte heller har det avtalats om att arbetstagarna skulle erhålla lönespecifikationer. Arbetstagarna har trots detta erbjudits lönespecifikationer, men har avböjt att erhålla sådana. För det fall Arbetsdomstolen skulle komma fram till att skogsavtalet ska tillämpas för någon del av arbetstagarnas anställningar har arbetsgivarparterna följande inställning. Lön för plantering ska utgå enligt överenskommen ackordsnivå. För röjning kan en timlön om 93,30 kr vitsordas. Vad gäller semesterersättning och arbetstidskonto kan de nivåer som tidigare har betalats ut löpande, 13 procent respektive 3,62 procent, vitsordas. För ob-ersättning och övertidsersättning kan arbetsgivarparterna i och för sig vitsorda ersättningsnivåerna enligt skogsavtalet. Både för ob-ersättning och övertidsersättning krävs dock enligt skogsavtalet att arbete på sådana tider har beordrats av arbetsgivaren. Bolaget har inte beordrat arbete på tider som skulle berättiga arbetstagarna till sådana ersättningar. Någon rätt till traktamente kan inte anses föreligga och något belopp kan inte vitsordas i den delen. För att traktamente ska utgå krävs enligt 12 Mom 2.1 att arbetsgivaren har godtagit viss bostadsort. Bolaget har inte godtagit bostadsort i Polen för arbetstagarna. Utgångspunkten vid bedömningen av rätt till traktamente blir då i stället arbetstagarnas stationeringsort, som är den första ort där de har haft sitt boende i Sverige. Arbetstagarnas stationeringsort framgår inte av den utredning som förbundet har lagt fram. Kvittning i lön Det brev från C F till H E som förbundet har åberopat som skriftlig bevisning skickades mot bakgrund av att C F några dagar tidigare hade fått ett stort antal tidrapporter från förbundet. Av brevet framgår endast att bolaget vid den tidpunkten inte ansåg sig ha anledning att ändra ståndpunkt i sakfrågan, dvs. Sias ståndpunkt att arbetstagarna inte hade utfört arbete för bolagets räkning under aktuell period. Sia hade vid den tidpunkten inte hunnit utreda huruvida något belopp kvarstod att utbetala till arbetstagarna. Senare visade det sig att det inte kvarstod någon ersättning att betala ut till arbetstagarna. Visserligen uttryckte sig Sia så att bolaget hade för avsikt att utföra kvittning i framtiden om det skulle visa sig att det fanns något att kvitta mot. Något brott mot kvittningslagen kan dock inte anses ha förekommit eftersom arbetstagarna inte har utfört arbete under den tvistiga perioden och det därför inte har funnits någon kvarstående lönefordran att kvitta mot.

19 Allmänna skadestånd Arbetstagarna var inte medlemmar i förbundet under period som tvisten avser. Skogsavtalet gällde därför inte som kollektivavtal för dem. Det innebär att det saknas rättslig grund för allmänt skadestånd till arbetstagarna för kollektivavtalsbrott. Bolaget har inte brutit mot semesterlagen varför allmänt skadestånd inte heller kan utgå på den grunden. Bolaget har visserligen betalat ut semesterersättning löpande. Det har dock skett som en följd av arbetstagarnas uttryckliga önskemål om sådan utbetalning. Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att brott mot semesterlagen har förekommit ska skadeståndet jämkas till noll eller till det lägre belopp som Arbetsdomstolen finner skäligt. Något brott mot kvittningslagen kan inte anses ha förekommit eftersom bolaget inte har företagit någon kvittning. Grund för allmänt skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott föreligger inte eftersom Sia inte har brutit mot skogsavtalet. För det fall Arbetsdomstolen skulle komma fram till att Sia har brutit mot skogsavtalet i något avseende ska skadeståndet jämkas till noll eller till det lägre belopp som Arbetsdomstolen finner skäligt. Skäl för jämkning föreligger genom att Sia har följt skogsavtalet i alla väsentliga delar. Semesterersättning och ersättningen avseende arbetstidskonto har visserligen betalats ut löpande. Förfarandet har dock varit fördelaktigt för arbetstagarna eftersom de dels har tjänat på en sådan utbetalning, dels uttryckligen har bett om det själva. Domskäl Bakgrunden till tvisten i målet är i korthet följande. Arbetstagarna, som har sitt hemvist i Polen, har anställts av Sia för att utföra arbete inom skogsbruket i Mellansverige. Arbetstagarna skulle utföra arbete med röjning och plantering avseende de uppdrag Sia hade erhållit av Stora Enso och Skogsplantor. Inledningsvis fick arbetstagarna betalt av Sia när redovisningar för utfört arbete lämnades in. Lön för plantering ersattes enligt ackord och för röjning utgick en timlön om 93,30 kr. Arbetstagarna fick vidare semesterersättning och ersättning för arbetstidskonto enligt de procentsatser som följer av skogsavtalet. Dessa ersättningar betalades ut löpande vid varje löneutbetalningstillfälle. Några andra lönetillägg eller kostnadsersättningar utbetalades inte. Under sommaren 2008 upphörde Sia att betala ut lön till arbetstagarna, som med anledning därav lämnade sina anställningar den 28 juli 2008. Arbetstagarna var medlemmar i förbundet när talan väcktes i målet. Ingen av dem var dock medlem före den 1 augusti 2008. I tvisten uppkommer i huvudsak följande frågor: 1. Har arbetstagarna utfört arbete för bolagets räkning under perioden den 30 maj 28 juli 2008? 2. Vilka bestämmelser ska anses reglera arbetstagarnas anställningar, och har bolaget brutit mot dessa bestämmelser? 3. Har arbetstagarna uppfyllt krav på redovisning av utfört arbete? 4. Har bolaget ådragit sig skadeståndsskyldighet för brott mot skogsavtalet, semesterlagen och kvittningslagen?

20 Utredningen Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med A R, M Z, K B, K B, W K, A L och P B samt vittnesförhör med R S, lokalombudsmannen H E och förbundsombudsmannen J J. På arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med företrädaren för bolaget C F, regionchefen Erik Andersson och förhandlingschefen B L. Vidare har på båda parters begäran hållits vittnesförhör med lokalombudsmannen M L, skogsmästaren J L och skogsskötselchefen R B. Skriftlig bevisning har åberopats. Har arbetstagarna utfört arbete för bolagets räkning under perioden den 30 maj 28 juli 2008? Förbundet har gjort gällande att arbetstagarna under perioden den 30 maj 28 juli 2008 har utfört arbete för Sias räkning, huvudsakligen i enlighet med i målet ingivna tidrapporter. Arbetsgivarparternas inställning är att arbetstagarna visserligen kan ha utfört arbete under perioden, men att de i så fall inte har arbetat för Sias räkning. Inledningsvis kan konstateras att följande är ostridigt. Samtliga arbetstagare utom A R tecknade anställningsavtal med Sia före den tidsperiod som är föremål för tvist. Flera arbetstagare utförde även arbete för Sias räkning före den aktuella perioden och erhöll då betalning för arbetet. Sia har emellertid inte betalat ut lön eller andra ersättningar för det arbete som arbetstagarna enligt förbundets uppfattning har utfört under den aktuella perioden. Samtliga arbetstagare lämnade sina anställningar hos bolaget den 28 juli 2008. Det arbete som arbetstagarna var anställda för att utföra var av sådan karaktär att de ofta flyttade till nya platser och därför även ofta bytte bostadsplats. Bland arbetstagarna fanns gruppledare som hade ansvar för att ge instruktioner till övriga arbetstagare om arbetets utförande. Att arbetstagarna faktiskt har utfört arbete under den aktuella perioden får, inte minst mot bakgrund av de samstämmiga berättelser som hörda arbetstagare själva har lämnat inför Arbetsdomstolen, anses utrett. Att arbetstagarna över huvud taget inte skulle ha utfört något arbete under den aktuella perioden har inte heller påståtts av arbetsgivarparterna. Utredningen i målet, i form av skriftlig bevisning och arbetstagarnas uppgifter, får anses ge stöd för att arbetstagarna har utfört arbete i den utsträckning som förbundet har gjort gällande. I fråga om A R förhåller det sig emellertid annorlunda. Förbundet har gjort gällande att han utförde arbete under tiden den 9 28 juli 2008. Av utredningen rörande hans anställning hos Sia har framkommit att han träffade företrädare för bolaget första gången den 20 eller 21 juli och då tecknade anställningsavtal. Det står därmed klart att han innan dess inte var anställd av Sia eller av någon annan för bolagets räkning. Det har inte heller framkommit att Sia i efterhand skulle ha godkänt att A R började arbeta