Bedömning av grundkrav och prestationsmål i överenskommelsen mellan staten och SKL inom området psykisk ohälsa 2013

2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 1(20) Bedömning av grundkrav och prestationsmål i överenskommelsen mellan staten och SKL inom området psykisk ohälsa 2013 Sammanfattning Socialstyrelsen har bedömt om kommuner och landsting har uppfyllt två grundkrav och sju prestationsmål i överenskommelsen mellan staten och SKL inom området psykisk ohälsa. Inom ramen av överenskommelsen fördelas 630 miljoner kronor till de kommuner och landsting som uppfyllt de uppställda grundkraven och prestationsmålen. Socialstyrelsen bedömer att samtliga landsting uppfyller båda grundkraven. Fjorton kommuner bedöms inte uppfylla grundkraven och kan därmed inte ta del av den prestationsbaserade ersättningen, oavsett om de uppfyller prestationsmålen eller inte. Socialstyrelsen konstaterar att det i samtliga län finns en överenskommelse om samverkan kring barn, unga och vuxna som är politiskt beslutat i landstingen och i kommunerna. Samarbetsöverenskommelse saknas i sex av landets kommuner. Samtliga landsting och de flesta kommuner (280) har en webbsida där det beskrivs vart barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Bakgrund Regeringen beslutade i maj 2012 om en handlingsplan, PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 2016. I handlingsplanen redogör regeringen för ett antal strategiska områden som kommer att utgöra en grund för arbete på området under perioden 2012-2016. För tidsperioden ser regeringen behov av att särskilt prioritera två målgrupper: barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Mot bakgrund av detta har staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingått en överenskommelse om stöd riktade till insatser inom området psykisk ohälsa för 2013 (S2012/8769/FS). Syftet med överenskommelsen är att uppmuntra, stärka och intensifiera landstingens och kommunernas utvecklingsarbete för personer med psykisk ohälsa, genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum. Målet med överenskommelsen är att åstadkomma en för- SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 2(20) bättrad och tillgänglig vård och omsorg, men också en bättre livssituation för personer med psykisk ohälsa. 2013 års överenskommelse är en fortsättning och vidareutveckling på det arbete som påbörjades och de prestationsmål som formulerades under 2012. Inom ramen för denna överenskommelse kommer staten att fördela 630 miljoner kronor till de kommuner och landsting som uppfyllt ett antal grundkrav och prestationsmål. Fördelningen av medlen är baserad på antalet invånare inom respektive län. Regeringen ger i regleringsbrevet för 2013 Socialstyrelsen i uppdrag att göra en bedömning om kommuner och landsting har uppnått grundkrav och prestationsmål i 2013 års överenskommelse. Enlig uppdraget ska Socialstyrelsen, i nära samverkan med SKL och samordningsfunktionen för PRIO på Socialdepartementet, ta fram mallar för landstingens och kommunernas redovisning och på förhand presentera hur grundkraven och prestationsmålen kommer att bedömas utifrån vad som följer av överenskommelsen samt kommunicera detta till landsting och kommuner. Bedömningskriterierna avser att förtydliga grundkraven och prestationsmålen som tagits fram i överenskommelsen mellan staten och SKL. I uppdraget ingår även att Socialstyrelsen ska göra en preliminär bedömning av om kommuner och landsting uppfyllt grundkraven så att eventuella brister kan åtgärdas innan myndighetens slutliga bedömning. Socialstyrelsen ska slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet den 2 december 2013. Kriterier för tilldelning av prestationsbaserade medel Grundkrav 1 och 2 I överenskommelsen mellan staten och SKL fastställs två grundläggande krav som kommuner och landsting ska uppfylla för att få ta del av de prestationsbaserade medlen. Enligt 2013 års överenskommelse har de två parterna kommit överens om följande grundkrav: I länet ska finnas överenskommelser om samverkan kring barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Av överenskommelserna ska framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för samarbete kring enskilda personer med psykisk funktionsnedsättning och hur individuella planer ska upprättas, ansvarsfördelningen på områden där gemensamma insatser krävs och former för hur tvister mellan parterna ska lösas. Överenskommelserna ska ha följts upp under året och handlingsplaner upprättats för att utveckla samverkan. Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha getts möjlighet att lämna synpunkter på överenskommelsen och handlingsplanerna. Landstinget och kommunerna i länet ska tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande där det beskrivs var i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp.

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 3(20) Prestationsmål barn och unga För målgruppen barn och unga finns fyra prestationsområden som ligger till grund för hur staten ska fördela de prestationsbaserade medlen: 1. 80 miljoner kronor fördelas under 2013 till de landsting som når målet att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom högst 30 dagar. 2. 100 miljoner kronor fördelas under 2013 till de landsting som når målet att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan specialistverksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa har påbörjat fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. 3. 100 miljoner kronor fördelas till de kommuner som rapporterar hur många samordnade individuella planer enligt SoL som upprättats för personer under 18 år och som har gjort en uppskattning av behovet av sådana planer för personer i kommunen som är under 18 år och som har kontakt med socialtjänsten. 4. 50 miljoner kronor fördelas till de landsting som rapporterar hur många samordnade individuella planer enligt HSL som upprättas för personer under 18 år och som har gjort en uppskattning av behovet av sådana planer för alla personer under 18 år som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin i länet. Prestationsmål personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik För målgruppen personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik finns tre prestationsområden som ligger till grund för hur staten ska fördela de prestationsbaserade medlen: 1. 100 miljoner kronor fördelas till de landsting som - dels har registrerat minst 50 procent av patienterna (ny- och återbesök) i relevant psykiatriskt kvalitetsregister bland de åtta befintliga sådana register, dels visar att 50 procent av patienterna som registrerats i PsykosR och Bipolär har fått en uppföljning av sin läkemedelsbehandling av en läkare. 2. 50 miljoner kronor fördelas till de landsting som visar att de har bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete för att minska behovet av tvångsåtgärder samt förbättrat sin rapportering av tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder till Patientregistret (PAR). Ett landsting som deltar i SKL:s projekt

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 4(20) för förbättringsarbete inom heldygnsvården ska anses leva upp till kravet i denna del och får del av medlen om man också rapporterar ovanstående vårdtillfällen och åtgärder till patientregistret. 3. 150 miljoner kronor fördelas till de kommuner som de senaste fyra åren (2010 2013) gjort en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens inventeringsverktyg eller motsvarande och registrerat aggregerade data i inrapporteringsfunktionen på SKL samt gjort en analys av hur väl individernas behov är tillgodosedda på boendeområdet och sysselsättningsområdet. Med utgångspunkt i detta ska en planering göras för hur verksamheten ska utvecklas 2013 2014. Metod för Socialstyrelsens bedömning I överenskommelsen har SKL åtagit sig att utforma en webbaserad inmatningsfunktion där kommuner och landsting kan rapportera in begärda uppgifter för grundkraven och prestationsmålen. Där länkades även övrigt material såsom överenskommelser, beslutsprotokoll och andra dokument som Socialstyrelsen behövde som underlag för bedömningen. SKL ansvarade för att lägga in och sammanställa underlag från kommuner och landsting på den webbaserade inmatningsfunktionen. SKL överlämnade allt underlag för slutbedömningen till Socialstyrelsen den 15 november 2013 med undantag för underlaget gällande grundkrav 2, som var hos Socialstyrelsen den 1 november. Socialstyrelsen har i enlighet med uppdraget och utifrån de inrapporterade handlingarna på inmatningsfunktionen gjort en samlad bedömning av om kommuner och landsting uppnått uppställda grundkrav och prestationsmål i enlighet med överenskommelsen. Bedömning av grundkraven I bedömningsarbetet har Socialstyrelsen utgått från de bedömningskriterier och anvisningar som myndigheten tagit fram i nära samverkan med SKL och samordningsfunktionen på Socialdepartementet (bilaga 1). Socialstyrelsen har i sin bedömning utgått ifrån de enkätsvar, dokument och länkar som kommuner och landsting lämnat in i SKL:s inmatningsfunktion. Grundkrav 1 innebär att landstinget och samtliga kommuner i länet har ingått överenskommelser om att samarbeta kring barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Av överenskommelsen ska det framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål, rutiner för samarbete, hur individuella planer ska upprättas, ansvarfördelning och hur tvister ska lösas. Överenskommelsen ska ha följts upp under året och handlingsplaner upprättats. Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha getts möjlighet att lämna synpunkter på överenskommelsen och handlingsplanen. Socialstyrelsen har granskat innehållet i samtliga samverkansöverenskommelser. För att en överenskommelse ska anses uppfylla grundkravet krävdes att den innehöll alla de uppgifter som angivits i bedömningskriterierna.

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 5(20) Grundkrav 2 innebär att landstinget och kommunerna ska tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande där det beskrivs vart i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Socialstyrelsen har granskat innehållet i webbplatserna utifrån de länkar som kommuner och landsting bifogat till SKL:s inmatningsfunktion. Två av varandra oberoende granskare har kontrollerat om den information som efterfrågades i bedömningskriterierna hittades på kommunernas och landstingens webbsidor. Resultaten av granskningarna jämfördes och eventuella skillnader i bedömningarna rättades till av projektledaren. Preliminärbedömning av grundkraven Socialstyrelsen har i enlighet med uppdraget gjort en preliminärbedömning av grundkraven bland de kommuner och landsting som så önskade. Preliminärbedömningen innebar att Socialstyrelsen granskade grundkraven och därefter återkopplade eventuella brister till kommuner och landsting, så att de hade möjlighet att åtgärda dessa innan slutbedömningen. Den preliminära bedömningen av grundkrav 1 och 2 återkopplades till berörda kommuner och landsting före den 30 oktober respektive den 2 september. Preliminärgranskningarna av grundkraven resulterade i vissa förtydliganden av bedömningskriterierna och en utökning av tidsramar från den 15 november till den 5 december för inlämnadet av fullmäktige- eller nämndprotokoll för Socialstyrelsens slutbedömning. Bedömning av prestationsmålen Socialstyrelsen har vid bedömningen av om kommunerna och landstingen uppnått de sju uppställda prestationsmålen i 2013 års överenskommelse inom psykiatriområdet utgått ifrån de bedömningskriterier och anvisningar som Socialstyrelsen tagit fram i nära samverkan med SKL och departementet. Prestationsmål 1 2 - tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Prestationsmålen som gällde tillgänglighet inom BUP ansågs vara uppfyllda om barn och unga med psykisk ohälsa erbjuds ett första specialistbesök inom 30 dagar och en fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Prestationsmålen följdes upp genom en kontroll av de uppmätta väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin och annan specialistverksamhet i databasen Väntetider i vården. Prestationsmål 3 4, rapportering av samordnade individuella planer Prestationsmålen gällande samordnad individuell plan för målgruppen barn och unga ansågs vara uppfyllda om kommunerna och landstingen rapporterat in det uppskattade behovet av samordande individuella planer och det faktiska antalet samordande individuella planer enlig SoL och HSL som upprättats för personer under 18 år. Prestationsmål 1, registrering i nationella kvalitetsregister Prestationsmål 1 för målgruppen personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik avser att landstingen har registrerat patienter i nationella

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 6(20) psykiatriska kvalitetsregister under perioden januari till oktober 2013. För att landstingen ska få ta del av prestationsmedlen ska de ha angett vilka möjliga enheter som är relevanta att registrera i de åtta relevanta kvalitetsregistren och uppgett antal registrerade patienter och antal möjliga patienter att registrera i dessa register. Ytterligare bedömningskriterier har varit att landstingen har registerat totalt 50 procent av de förväntade antalen patienter i dessa register och att 50 procent av de patienter som registrerats i BipoläR och PsykosR under perioden 30 april 2013 tom 30 oktober 2013 har fått en läkemedelsgenomgång. Prestationsmål 2, utveckling av heldygnsvården Prestationsmål 2 för målgruppen personer med omfattande eller komplicerad problematik avser att minska behovet av tvångsåtgärder och att landstingen ska förbättra sin rapportering av tvångstillfällen och tvångsåtgärder i patientregistret. Socialstyrelsens kriterier för att bedöma prestationsmålet har varit att landstinget ska ha deltagit i SKL:s genombrottsprogram under 2013 med minst ett team eller på ett annat sätt visat att de har bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete för att minska behovet av tvångsåtgärder. Landstingen ska även ha analyserat hur väl inrapporterade uppgifter till patientregistret om tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder per tertial stämmer med uppgifter om åtgärderna som finns på klinik och enhetsnivå inom psykiatrin. Prestationsmål 3, inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning För att få ta del av prestationsbaserademedlen för prestationsmål 3 ska kommunerna de senaste fyra åren (2010 2013) ha genomfört en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens inventeringsverktyg eller motsvarande och registrerat aggregerade data i inmatningsfunktionen på SKL. Med hjälp av denna inventering ska kommunerna analyserat hur väl individernas behov är tillgodosedda på boende- och sysselsättningsområdet och vilka åtgärder planeras för dessa områden. Företrädare för patienter, brukare och närstående ska ha informerats och getts möjlighet att lämna synpunkter på inventeringen. Resultat Preliminärbedömning av grundkraven Grundkrav 1 Sammanlagt 95 kommuner och 15 landsting begärde preliminärgranskning av grundkrav 1 varav 21 kommuner och 3 landsting bedömdes uppfylla grundkravet enligt bedömningskriterierna (tabell 1). Det framgick av granskningsmaterialet att flertalet kommuner och landsting inte hade bifogat något fullmäktige- eller nämndprotokoll vilket krävdes enligt bedömningskriterierna. För att stödja landstingen och kommunerna i detta arbete beslutade Socialstyrelsen i samråd med SKL och departementet att utöka tiden

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 7(20) för att skicka in beslutprotokoll och delegationsordningar. De nya kriterierna och datum förtydligades till kommuner och landsting med två olika gemensamma brev (bilaga 2 och 3). Grundgrav 2 Av de 173 kommuner som preliminärgranskades gällande grundkrav 2 blev 65 godkända. Däremot bedömdes ingen av de 18 landsting som preliminärgranskades uppfylla grundkravet (tabell 1). Tabell 1 Antal landsting och kommuner som preliminärgranskades gällande grundkrav 1 och 2. Grundkrav 1 Godkänt Uppfyller inte Totalt kraven Grundkrav 2 Godkänt Uppfyller inte Totalt kraven Landsting 3 12 15 0 18 18 Kommun 21 66 95 95 65 173 Socialstyrelsen utgick i granskningen av webbsidorna från de länkar som bifogats i SKL:s inmatningsfunktion. Dessa var inte alltid tillräckliga för att hitta den information som krävdes för att bli godkänd på grundkravet, vilket ledde till att vissa landsting blev felaktigt bedömda. Det visade sig också att de flesta landsting och regioner använder 1177.se, en nationell samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård, för att informera om de områden och tillstånd som angivits i bedömningskriterierna. Sakinnehållet i 1177.se ansågs vara tillräckligt men för att landstingen ska uppfylla kraven ska det tydligt framgå på landstingets hemsida att informationen om psykisk ohälsa hos barn och unga finns på 1177.se och att det finns kontaktuppgifter om respektive områden och tillstånd i det egna landstinget. Även länkar till närstående- och brukarorganisationer ska finnas på webbsidan. Efter att ha samrått med SKL och Socialdepartementet skickade Socialstyrelsen ut ett förtydligande om informationen på webbsidorna till samtliga landsting och regioner (bilaga 4). Slutbedömning I detta avsnitt presenteras resultatet av Socialstyrelsens bedömning om kommuner och landsting utifrån inkomna handlingar bedöms ha uppfyllt grundkraven och de prestationsbaserade målen. Om någon enstaka kommun inte bedöms uppfylla grundkraven kan landstinget och övriga kommuner ändå få ta del av prestationsmedlen under förutsättning att de kommuner som uppfyller grundkraven omfattar 80 procent av länets invånare. Den kommun som inte uppfyller grundkraven kan däremot inte få del av de prestationsbaserade medlen. Grundkrav 1 Socialstyrelsen har gått igenom samtliga överenskommelser och kontrollerat att dess innehåll överensstämmer med bedömningskriterierna. Myndigheten har kontrollerat att överenskommelsen är politisk förankrad i respektive landsting

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 8(20) och kommun samt att överenskommelser som är tagna före 2013 har följts upp och att en handlingsplan är upprättad. Socialstyrelsen bedömer att alla landsting klarar grundkravet. Samtliga kommuner som lämnat in underlag för bedömningen klarar grundkravet utom kommunerna Alvesta, Höör och Ydre som inte lämnat in all underlag för bedömningen. Kommunerna Vaxholm, Boxholm, Ödeshög, Vilhelmina, Åsele och Älvsbyn klarar inte grundkravet på grund av att de inte har lämnat in något underlag för bedömningen. Grundkrav 2 Socialstyrelsen bedömer att Valdemarsvik, Töreboda, Hammarö, Nora och Mora inte uppfyller grundkrav 2. Myndigheten bedömer att deras webbplatser hade stora brister. Exempelvis saknades ofta kontaktuppgifter eller informationen om flera tillstånd och områden som angivits i bedömningskriterierna. Kommunerna Vaxholm, Boxholm, Vilhelmina, Åsele och Älvsbyn har inte kunnat bedömas då de inte har lämnat in något underlag för bedömningen. Dessa kommuner blir därmed inte godkända. Av de 280 kommunerna som fick godkänt på grundkrav 2 hade 24 kommuner mindre brister på webbplatsen. Socialstyrelsen bedömer att dessa kommuner får godkänt eftersom bristerna som upptäcktes var ringa och bedömdes kunna åtgärdas enkelt. Socialstyrelsen kommer att återkoppla anmärkningarna till SKL som i sin tur kontaktar de berörda kommunerna. Sammanfattning Samtliga landsting bedöms uppfylla de båda grundkraven. I tabell 2 redovisas de 14 kommuner som Socialstyrelsen bedömer inte uppfyller båda grundkraven. Socialstyrelsen anser att dessa kommuner inte kan ta del av den prestationsbaserade ersättningen, oavsett om de uppfyller prestationsmålen eller inte. Socialstyrelsen konstaterar att det i samtliga län finns en överenskommelse om samverkan kring barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelserna är dessutom politiskt beslutade både i landstingen och i kommunerna. Samarbetsöverenskommelse saknas i sex av landets kommuner. Socialstyrelsen har i årets överenskommelse godkänt webbsidor fast flera av dessa har sina brister. Exempelvis har myndigheten inte gjort någon bedömning om hur lättillgänglig informationen är, vilket borde vara nästa steg i utvecklingen av webbsidorna. Gällande webbinformationen till barn och unga med psykisk ohälsa är det viktigt att utvecklingen av webbsidorna fortsätter.

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 9(20) Tabell 2. Kommuner som inte bedöms uppfylla grundkraven och därmed inte kan ta del av prestationsbaserade medel Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Alvesta Boxholm Hammarö Höör Mora Nora Töreboda Valdemarsvik Vaxholm Vilhelmina Ydre Åsele Älvsbyn Ödeshög x x 1 Har inte lämnat in underlag för Socialstyrelsens bedömning x x x x x x Prestationsmålen Tillgänglighet Prestationsmål 1 och 2 De landsting som rapporterar till den nationella databasen Väntetider i vården, enligt en nationellt överenskommen metod för kvalitetssäkrad redovisning, med en svarsfrekvens som motsvarar 95 procent inom de båda delområden som anges nedan, får ta del av medlen enligt följande: - 80 000 000 kronor fördelas under 2013 till de landsting som når målet att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom högst 30 dagar. - 100 000 000 kronor fördelas under 2013 till de landsting som når målet att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan specialistverksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Hög tillgänglighet till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin är ett prioriterat område för regeringen och SKL. Parterna har haft en långsiktig satsning för att förbättra tillgängligheten till rätt insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. I årets överenskommelse bedöms det betydelsefullt att vidmakthålla och utveckla de resultat som landstingen har uppnått genom denna satsning och på sikt ytterligare förbättra tillgängligheten för målgruppen.

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 10(20) Prestationsmålet anses vara uppfyllt om rapporteringen och väntetiderna är i enlighet med vad som sägs i bedömningsrutan ovan. Prestationsmålet kommer att följas upp genom den kontroll av de uppmätta vårdtider inom barn och ungdomspsykiatrin och annan specialistverksamhet i databasen Väntetider i vården som SKL gör den 30 november 2013. Uppgifter från databasen Väntetider i vården visar att 14 av 21 landsting uppnådde båda prestationsmål. Fyra landsting Västra Götaland, Värmland, Dalarna och Västerbotten uppfyller inte målet att 90 procent av barn och unga får en första specialistbesök inom 30 dagar. Sex landsting Stockholm, Kronoberg, Halland, Värmland, Dalarna och Västerbotten uppfyller inte målet att 80 procent av barn och unga får en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. Värmland, Dalarna och Västerbotten uppnådde inget av kraven (tabell 3 och 4). Tabell 3. Andel barn och unga som fått ett första specialistbesök och en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar Landsting/Region Andel barn och unga som fått ett första specialistbesök inom 30 dagar (procent) Andel barn och unga som startat en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (procent) Stockholm 92 75 Uppsala 91 94 Sörmland 93 98 Östergötland 95 98 Jönköping 97 96 Kronoborg 97 56 Kalmar 97 97 Gotland 98 94 Blekinge 99 98 Skåne 92 95 Halland 92 72 Västra Götaland 89 88 Värmland 35 23 Örebro 92 94 Västmanland 98 93 Dalarna 51 38 Gävleborg 93 85 Västernorrland 94 92 Jämtland 94 93 Västerbotten 40 26 Norrbotten 90 81 Riket 88 82 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Väntetider i vården

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 11(20) Tabell 4. Socialstyrelsens bedömning av prestationsmål 1 och 2 Tillgänglighet inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin Bedömning Landsting som uppfyllt prestationsmål 1 Landsting som inte uppfyllt prestationsmål 1 Landsting som uppfyllt prestationsmål 2 Landsting som inte uppfyllt prestationsmål 2 Antal 17 4 15 6 Samordnade individuella planer (SIP) - Prestationsmål 3 och 4 100 000 000 kronor fördelas till de kommuner som rapporterar hur många samordnade individuella planer enligt SoL som upprättats för personer under 18 år. Kommunerna ska även ha gjort en uppskattning av behovet av sådana planer för personer i kommunen som är under 18 år och som har kontakt med socialtjänsten. - 50 000 000 kronor fördelas till de landsting som rapporterar hur många samordnade individuella planer enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som upprättas för personer under 18 år. Landstingen ska även ha gjort en uppskattning av behovet av sådana planer för alla personer under 18 år som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin i länet. Sedan 1 januari 2010 har kommuner och landsting en lagstadgad skyldighet att tillsammans upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Syftet är att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att den enskildes samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses. Prestationsmål 3 och 4 för 2013 är att alla kommuner och landsting ska rapportera till SKL:s databas det faktiska antalet planer och gör en uppskattning av det antal barn och ungdomar som kommun eller landsting bedömer har ett behov av SIP. Landsting Socialstyrelsen bedömer att alla landsting har uppfyllt prestationsmålet genom att de har rapporterat till SKL:s databas antalet uppskattade och antalet faktiskt upprättade SIP:ar enligt HSL. Totalt har landstingen upprättat och uppskattat 6 098 respektive 2 828 SIP:ar vilket innebär att 46 procent av barn och unga som har uppskattats ha behov av en SIP har fått en. Myndighetens granskning visar att det finns en stor skillnad mellan landstingen gällande att uppskatta hur många barn och unga som är i behov av en SIP (tabell 5). Till exempel har landstingen i Kalmar och Kronoborg ungefär lika stort antal barn och unga i åldrarna 0 18 år men uppskattar behovet helt olika (12 respektive 150 SIP:ar). På samma sätt uppskattar landstingen i Dalarna, Gävleborg och Västerbotten antalet SIP:ar till

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 12(20) cirka 150, medan landstinget i Värmland har uppskattat behovet av SIP till det dubbla (300) fast antalet barn och unga under 18 år är ungefär lika. Socialstyrelsen konstaterar att landstingens uppskattningar av antalet barn som är i behov av en SIP inte står i relation till det faktiska antalet barn och unga i åldersgruppen som finns i länet. För att kunna bedöma hur väl landstingen lever upp till behovet av SIP måste ett mer tillförlitligt mått användas. Tabell 5. Antal barn som uppskattats ha behov av samordnad individuell plan och antal samordnade individuella planer som upprättats i landstingen Landsting/Region Antal barn (0 18 år) som uppskattas ha behov av SIP Antal SIP som upprättats (andel av uppskattade i procent) Antal barn 0 18 år Stockholm 411 184 (45) 479 009 Uppsala 212 151 (71) 73 145 Sörmland 20 45 (225) 58 840 Östergötland 190 41 (22) 91 021 Jönköping 195 35 (18) 74 232 Kronoborg 150 44 (29) 39 348 Kalmar 12 12 (100) 45 346 Gotland 75 55 (73) 10 983 Blekinge 40 4 (10) 30 545 Skåne 1 500 738 (49) 269 102 Halland 132 103 (78) 66 512 Västra Götaland 1 800 659 (37) 338 629 Värmland 300 70 (23) 53 397 Örebro 200 44 (22) 59 878 Västmanland 211 102 (48) 53 228 Dalarna 165 55 (33) 55 557 Gävleborg 150 182 (121) 54 952 Västernorrland 64 105 (164) 48 986 Jämtland 40 5 (13) 23 378 Västerbotten 150 108 (72) 53015 Norrbotten 78 85 (109) 48 119 Totalt 6095 2828 (46) 2 027 222 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Kommuner Socialstyrelsen bedömer att 284 kommuner uppfyller prestationsmålet genom att de har rapporterat antalet uppskattade och antalet faktiskt upprättade samordnade individuella planer enligt SoL till SKL:s databas (bilaga 5). Sex kommuner har inte rapporterat in några uppgifter (Vaxholm, Boxholm, Ödeshög, Nordmaling, Vilhelmina och Åsele) och uppfyller därmed inte kraven på prestationsmålet. Myndighetens granskning visar att kommunerna har uppskattat och upprättat 5 792 respektive 2 375 SIP:ar vilket innebär att 41 procent av barnen som har uppskattas ha behov av en SIP har fått en. Sammanlagt 88 kommuner (30 procent) har inte upprättat en enda SIP i sin kommun och 24 kommuner har uppskattat att inga barn och unga i kommunen är i behov av en SIP (bilaga 6).

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 13(20) Tabell 6. Socialstyrelsens bedömning av prestationsmål 3 och 4. Rapportering av samordnade individuella planer Bedömning Landsting och kommuner som uppfyllt prestationsmålet Landsting och kommuner som inte uppfyllt prestationsmålet 1 1 Inkluderar även kommuner som inte lämnat in underlag Antal 305 6 Nationella kvalitetsregister Prestationsmål 1 100 000 000 kronor fördelas till de landsting som - har registrerat minst 50 procent av patienterna (ny- och återbesök) i relevant psykiatriskt kvalitetsregister bland de åtta befintliga sådana register. - visar att 50 procent av patienterna som registrerats i PsykosR och Bipolär har fått en uppföljning av sin läkemedelsbehandling av en läkare. Ett prestationsmål 2012 var att verksamheterna skulle registrera i relevanta kvalitetsregister. SKL gjorde då en avgränsning till registrering i fyra psykiatriska kvalitetsregister (BipoläR, PsykosR, ECT och RättspsyK). På grund av tekniska svårigheter nåddes inte den önskade registreringsaktiviteten i dessa register. I 2013 års överenskommelse beskrivs vikten av att fortsätta stimulera ett lokalt förbättringsarbete genom att verksamheterna registrerar behandlingsinsatser och resultat i nationella kvalitetsregister och använder resultaten till att dra slutsatser om verksamheternas utvecklingsbehov. Prestationsmålen för 2013 avser registrering i samtliga psykiatriska kvalitetsregister och att landstingen systematiskt följer upp resultaten av den vård och behandling som ges inom psykiatrin. Prestationsmålet är uppdelat i två delar där den första delen avser registrering i något eller några av följande nationella kvalitetsregister: Bipolär BUSA PsykosR RiksÄT Rättspsykiatri LAROS ETC SBR Den andra delen av prestationsmålet följer upp förekomsten av läkemedelsgenomgångar som registrerats i BipolärR och PsykosR under 2013. För att kunna bedöma hur stor andel av verksamheterna som ska registreras i registret och antal patienter som kan inkluderas, ska landstingen rapportera in vilka enheter som är relevanta för registrering och det förväntade antalet patienter som kan ingå i respektive register. Landstingen har uppskattat det förväntade antalet patienter till 0,5 procent av landstingens befolkning vilket gör att det förväntade antalet patienter har minskat med 17 procent i årets registrering. För att den första delen av prestationsmålet ska anses vara uppnådd ska minst

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 14(20) 50 procent av det förväntade antalet patienter i landstinget ha registrerats i ett eller flera av de åtta psykiatriska kvalitetsregister som är relevanta för den aktuella patienten. Den andra delen av prestationsmålet handlar om resultat och anses vara uppnådd om 50 procent av patienterna som har registrerats i PsykosR och Bipolär ha fått en uppföljning av sin läkemedelsbehandling av en läkare. Socialstyrelsen bedömer att alla landsting utom landstinget i Värmland uppnår prestationsmålet. Landstinget i Värmland uppnår inte gränsen på 50 procents registrering av patienter i relevanta kvalitetsregister (bilaga 5). Tabell 7 visar andelen registeringar i kvalitetsregister samt andelen som fått läkemedelsuppföljning i respektive landsting. Socialstyrelsen konstaterar att det totala antalet registreringar har ökat med ca 25 000 registreringar (71 procent) i jämförelse med 2012. Tabell 7. Socialstyrelsens bedömning av prestationsmål 1. Registrering i nationella kvalitetsregister och läkemedelsuppföljning Landsting/Region Andel patienter som registrerats i relevanta kvalitetsregister (procent) * Andel av patienterna I Bipolär som fått läkemedelsuppföljning (procent) Andel av patienterna i PsykosR som fått läkemedelsuppföljning (procent) Stockholm 65 69 69 Uppsala 93 84 86 Sörmland 90 76 70 Östergötland 64 85 85 Jönköping 58 71 76 Kronoborg 62 77 66 Kalmar 66 61 67 Gotland 113 100 95 Blekinge 83 90 81 Skåne 51 64 64 Halland 91 92 78 Västra Götaland 74 77 84 Värmland 37 80 88 Örebro 155 91 95 Västmanland 75 71 85 Dalarna 160 88 88 Gävleborg 83 75 61 Västernorrland 108 83 84 Jämtland 70 80 69 Västerbotten 108 72 63 Norrbotten 68 55 66 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, *Om landstinget har mer än 50 procent har man uppnått målet med registreringar

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 15(20) Utveckling av heldygnsvården Prestationsmål 2 50 000 000 kronor fördelas till de landsting som visar att de har bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete för att minska behovet av tvångsåtgärder samt förbättrat sin rapportering av tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder till Patientregistret (PAR). Ett landsting som deltar i SKL:s projekt för förbättringsarbete inom heldygnsvården ska anses leva upp till kravet i denna del och får del av medlen om man också rapporterar ovanstående vårdtillfällen och åtgärder till patientregistret. I regeringens plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa (PRIO) anges som ett delmål att behovet av tvångsåtgärder ska minska. Förbättringsarbetet ska innehålla riktade åtgärder både för att förbättra heldygnsvårdens innehåll och för att minska behovet av inläggningar med tvång. Förbättringsarbetet ska bedrivas i samråd med organisationer som företräder patienter och närstående. Det ska också omfatta särskilda åtgärder för att säkra att den tvångsvårdade patienten känner till sina rättigheter och får dem tillgodosedda. SKL har åtagit sig att i samarbete med landstingen och med särskilda resurser stödja landstingens förbättringsarbete och erbjudit landstingen att delta i ett genombrottsprogram under 2013. Deltagarlistan finns i bilaga 7. Prestationsmålet anses vara uppfyllt om landstingen har deltagit i SKL:s projekt eller på annat sätt bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete för att minska behovet av tvångsåtgärder och förbättrat sin rapportering av tvångsvårdstillfällen och tvångsvårdsåtgärder till Patientregister (PAR). Landstingen ska även ha analyserat hur väl inrapporterade uppgifter till PAR stämmer med uppgifter som finns på klinik och enhetsnivå inom psykiatrin Socialstyrelsen bedömer att samtliga landsting uppfyller kraven på prestationsmål 2. Alla landsting har lämnat in uppgifter om tvångstillfällen och tvångsåtgärder och har gjort en analys. Av tabell 8 framgår att de uppgifter om tvångsvård som finns i PAR inte stämmer överens med de uppgifter som finns på kliniknivå. Endast fyra landsting har angivit att alla uppgifter stämmer överens. Landstinget i Värmland har svarat ja på alla frågor men antyder att siffrorna är osäkra. Problemet är, enligt flera landsting, att de fortfarande för över data manuellt från sina egna system eller att de håller på att byta ut sina datasystem. Ett annat problem anses vara att patienterna inom psykiatrin kan byta vårdform (från frivillig vård till tvångsvård eller tvärtom) en eller flera gånger under samma vårdtillfälle. Det försvårar registreringen eftersom PAR bygger på att varje patient skrivs in bara en gång och sedan skrivs ut. Detta gör att datakvaliten inte är tillförlitligt och att det därför inte är möjligt att följa utvecklingen av vårdtillfällen och vårdåtgärder via PAR. I Socialstyrelsen pågår arbete för att ta fram nya föreskrifter för PAR för att bättre anpassa rutiner för psykiatrisk vård och i längden förbättra datakvaliteten.

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 16(20) Tabell 8. Resultat av landstingens registreringar av tvångsvårdsuppgifter Landsting Stämmer data för antal inskrivna patienter Stämmer data för antal utskrivna patienter Stämmer data för antal avslutade vårdtillfällen Stämmer data för antal totala vårdtillfällen Stämmer data för antalet fastspänningar Stämmer antalet medicineringar under fasthållande eller fastspänning Stockholm Nej Nej Nej Nej Ja Nej ja Uppsala Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Sörmland Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Östergötland Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Jönköping Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kronoberg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Kalmar Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Gotland Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Blekinge Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Skåne Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Halland Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja V. Götaland Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Värmland Ja* Ja* Ja* Ja* Ja* Ja* Ja* Örebro Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Landstinget Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Dalarna Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Gävleborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Västernorrland Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Jämtland Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Västerbotten Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Norrbotten Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Osäkra uppgifter enligt Värmland Stämmer data för antalet avskiljningar Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning Prestationsmål 3 150 000 000 kronor fördelas till de kommuner som de senaste fyra åren (2010 2013) har gjort en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens verktyg eller motsvarande. De ska också ha registrerat aggregerade data i inrapporteringsfunktionen på SKL samt gjort en analys av hur väl individernas behov är tillgodosedda på boendeområdet och sysselsättningsområdet. Med utgångspunkt i detta ska en planering för hur verksamheten ska utvecklas 2013 2014 göras. Analysen ska avse både kvinnor och män. Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha erbjudits att lämna synpunkter på planeringen.

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 17(20) Socialstyrelsen har utvecklat ett verktyg för att inventera behovet av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Inventeringsverktyget kan användas för att få en övergripande kunskap om personer med psykisk funktionsnedsättning, deras levnadsförhållanden och behov av insatser på viktiga livs- och hälsoområden. Den kunskap som inventeringen ger kan användas för att ta fram ett underlag för verksamhets- och resursplanering och för att bygga upp en verksamhet hos kommuner och landsting som motsvarar målgruppens behov. Inventeringen kan också fungera som underlag för överenskommelser mellan kommuner och landsting kring personer med psykisk funktionsnedsättning för att bättre kunna utveckla och effektivisera samverkansformerna. I samband med uppföljningen av psykiatrireformen uppskattades andelen personer med psykisk funktionsnedsättning till cirka 0,7 1,0 procent av den vuxna befolkningen. I storstäder finns det betydligt flera personer med psykisk funktionsnedsättning än i mellanstora och mindre kommuner. Kommunerna har rapporterat in resultatet av inventeringen till SKL genom den nationella inmatningsfunktionen för aggregerade resultat. Kommunerna har via enkäten besvarat frågor om det totala antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar samt deras kön, ålder, samarbete med andra myndigheter, boendesituation, arbete och sysselsättning, utbildning, svårigheter inom olika livsområden, hälsosituation och behov av psykiatriska insatser om personerna har genomgått en hälsoundersökning. Resultaten visar att sammanlagt 228 kommuner har genomfört inventeringen och besvarat enkäten. De flesta inventeringarna är genomförda 2013 (tabell 9). Tabell 9. Antal inventeringar utförda under åren 2010 2013 Totalt antal inventeringar Inventering Inventering Inventering Inventering under 2013 Under 2012 Under 2011 Under 2010 228 161 22 13 2 Socialstyrelsen bedömer att 199 kommuner uppfyller bedömningskriterierna för prestationsmål 3 och 91 kommuner uppfyller inte prestationsmålet (tabell 9). Tabell 10. Socialstyrelsens bedömning av prestationsmål 3. Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning Bedömning Kommuner som uppfyllt prestationsmålet Kommuner som inte uppfyllt prestationsmålet 1 1 Inkluderar även kommuner som inte lämnat in underlag Antal 199 91 I bedömningen har myndigheten gått igenom samtliga analyser och åtgärder som ska vara baserade på den inventeringen som gjorts i kommunen. Framför allt har myndigheten kontrollerat att kommunerna har utfört en analys av den inventerade målgruppens behov på sysselsättnings- och boendeområdet och beskrivit de åtgärder som kommunen planerar att genomföra för att utveckla verksamheter på dessa områden. Tjugonio kommuner har inte uppfyllt kriterierna ovan och 62 kommuner har inte lämnat in underlag för bedömningen. Dessa 91 kommuner uppfyller därmed inte kriterierna för prestationsmålet (tabeller 11, 12).

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 18(20) Tabell 11. Socialstyrelsens bedömning av kommuner som inte har uppfyllt kriterierna för prestationsmål 3 Kommuner Bollnäs Lund Sotenäs Dals-Ed Malung-Sälen Timrå Dorotea Mora Torsås Forshaga Mullsjö Värmdö Håbo Munkedal Ånge Kristinehamn Nordanstig Åre Kumla Nykvarn Älvdalen Kungsör Ovanåker Öckerö Ljusnarsberg Ronneby Överkalix Luleå Sorsele Tabell 12. Kommuner som inte har lämnat in underlag till bedömningen för prestationsmål 3 Kommuner Alvesta Hofors Storfors Arjeplog Hultsfred Sundsvall Bjuv Hällefors Tingsryd Bollebygd Högsby Töreboda Boxholm Höör Upplands Bro Burlöv Jokkmokk Upplands Väsby Båstad Lerum Vadstena Emmaboda Lomma Vara Eslöv Lysekil Vaxholm Essunga Mariestad Vilhelmina Filipstad Mjölby Vimmerby Färgelanda Munkfors Vindeln Gagnef Mönsterås Vårgårda Gnesta Nordmaling Västervik Grums Norrtälje Ydre Gullspång Nybro Åsele Gävle Nynäshamn Älvsby Götene Oskarshamn Ängelholm Habo Perstorp Ödeshög Hammarö Piteå Övertorneå Hjo Rättvik Socialstyrelsens genomgång av inventeringarna visar att sammanlagt 44 306 personer har ingått i kommunernas inventeringar. Andelen som har samordnad individuell plan (SIP) i målgruppen är 16 procent vilket kan anses lågt eftersom 37 procent av målgruppen har kontakt med psykiatrin och 77 procent har aktuellt behov av psykiatriska insatser. Endast 17 procent av målgruppen har genomgått en hälsoundersökning och endast 13 procent av målgruppen har haft kontakt med primärvården vilket tydliggör att den somatiska hälsan är åsidosatt i målgruppen.

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 19(20) De flesta inventeringarna är genomförda enbart bland personer som sedan tidigare är kända i de berörda verksamheterna. Nästa utmaning är att fånga in även personer som verksamheterna känner till men som inte uppfyller kriterierna för att ingå i inventeringen, exempelvis de som ännu inte har fått diagnos. Socialstyrelsen konstaterar att det fortfarande behövs insatser när det gäller att få till stånd fler samordande individuella planer för personer som är i behov av insatser från både kommun och landsting. Det är också viktigt att den somatiska hälsan för målgruppen uppmärksammas.

SOCIALSTYRELSEN 2013-12-05 Dnr 5.3-6553/2013 20(20) Bilagor 1. Socialstyrelsens bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade mål 2. Brev till samtliga kommuner och landsting: Förtydligande av tidsramar för inlämnandet av uppgifter till Socialstyrelsens slutbedömning 3. Brev till samtliga kommuner och landsting: Angående inlämnandet av uppgifter för Socialstyrelsens slutbedömning 4. Brev till samtliga landsting: Socialstyrelsens förhandsgranskning av landstingets webbsidor 5. Socialstyrelsens bedömning av grundkrav och prestationsmål 6. Kommuner som inte registrerat några SIP:ar 7. Deltagande verksamheter i SKL:s genombrottsprojekt per län