2005-05-02. Arbetslöshetskassornas styrelsearbete och protokoll

2005-05-02 Arbetslöshetskassornas styrelsearbete och protokoll

Sidan 2 (18)

Arbetslöshetskassornas styrelsearbete och protokoll I denna rapport redovisas genomfört tillsynsprojekt avseende arbetslöshetskassornas styrelsearbete och protokoll. Uppgiften har varit att kartlägga hur styrelsearbetet inom arbetslöshetskassorna dokumenterades, om de följde de krav som ställs på sådan dokumentation samt vilka typer av beslut som fattas av styrelserna. I uppdraget ingick även att kartlägga omfattningen av arbetsutskott inom arbetslöshetskassorna samt vilka beslutsbefogenheter dessa har tilldelats av respektive styrelse. Deltagare i projektet har varit Ulf Staffansson, projektledare, Inger Fernholm, Katarina Mattsson och Urban Nilsson. Sidan 3 (18)

Sidan 4 (18)

Innehåll Sammanfattning... 7 Bakgrund och syfte... 9 Metod... 9 Kartläggning av rättsläget... 10 Styrelse... 10 Krav på formalia vid styrelsesammanträden... 11 Arbetsutskott... 12 Kartläggningen av styrelseprotokoll... 13 Iakttagelser avseende formalia... 14 Innehållsmässiga iakttagelser... 14 Kartläggningen av AU-protokoll och gällande beslutsordning... 14 AU-protokoll... 14 Beslutsordning... 15 Arbetsutskotten... 15 Iakttagelser avseende formalia... 15 Arbetslöshetskassornas beslutsordningar... 16 Slutsatser... 16 Förslag... 17 Sidan 5 (18)

Sidan 6 (18)

Sammanfattning I lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) och förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor (LAKFo) samt i därtill hörande föreskrifter finns de regler som gäller för en arbetslöshetskassas ledning. Genom granskning av protokoll får Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, information huruvida arbetslöshetskassans styrelse tar sitt ansvar för verksamheten i arbetslöshetskassan. IAF har under våren 2004 kartlagt hur arbetslöshetskassornas styrelsearbete dokumenteras, om kraven på sådan dokumentation följs samt vilka typer av beslut som fattas av styrelserna. I de fall styrelserna inrättat arbetsutskott har kartläggningen även omfattat dessa och deras beslutsbefogenheter. Kartläggningen har utförts genom att styrelse- och AU-protokoll från arbetslöshetskassorna samt beslutsordningar granskats utifrån perspektivet rätt eller fel. En kartläggning av rättsläget har gjorts för att fastställa vad som allmänt gäller för styrelseprotokoll samt vilka uttryckliga regler som finns för arbetslöshetskassornas del. Uppgifter har inhämtats från arbetslöshetskassorna gällande förekomsten av arbetsutskott och aktuella besluts- och mötesordningar för 2004. De formella krav som finns för arbetslöshetskassornas styrelsesammanträden och styrelseprotokoll framgår i huvudsak av 25-26 LAK samt av 6 LAKFo. Kartläggningen visade att styrelsernas protokoll i stort följer de formella kraven samt att styrelserna var beslutföra. Protokollen var genomgående justerade trots att justeringsman inte utsågs vid hälften av sammanträdena. Innehållsmässigt gjordes iakttagelsen att några arbetslöshetskassors styrelseprotokoll helt saknade beslut i ärenden gällande uteslutning av medlem och frånkännande. Sådana beslut kan bara fattas av styrelsen. I de flesta arbetslöshetskassornas protokoll saknades också behandling av ärenden gällande fortsatt medlemskap för medlem som inte inom rätt tid erlagt medlemsavgift, vilket även detta endast kan beslutas av styrelsen. Avsaknaden av dessa typer av ärenden i styrelseprotokoll kan vara ett tecken på att de behandlas på fel beslutsnivå inom arbetslöshetskassan eller inte tas upp över huvud taget. Arbetslöshetskassornas ekonomi behandlades regelmässigt på styrelsesammanträdena. Däremot togs Sidan 7 (18)

arbetslöshetskassornas aktuella handläggningstider endast upp sporadiskt. En styrelse kan inom sig utse ett arbetsutskott som har till uppgift att förbereda styrelsebeslut. Ett arbetsutskott kan också självständigt få besluta i vissa ärenden. Arbetsutskottets uppgifter och befogenheter måste klargöras genom styrelsebeslut. Styrelsens delegation får dock inte gå så långt att styrelsen frånhänder sig sitt ansvar enligt 23 och 24 LAK, det vill säga att styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och förvaltning samt ser till att organisationen av bokföringen och medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll. Styrelserna i flertalet arbetslöshetskassor hade inrättat arbetsutskott som handlade ärenden på styrelsens ansvar. Arbetsutskottens ställning har inte reglerats i lag eller förordning. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sina tillämpningsföreskrifter behandlat arbetsutskotten och av 1 AMSFS 1997:14 framgår att i en arbetslöshetskassa ska finnas en beslutsordning och denna ska ange vilka beslut som har delegerats till arbetsutskott. Granskningen av AU-protokoll visade att arbetsutskotten hade varierande funktioner; endast förberedande, förberedande och beslutande eller beslutande. Arbetsutskottens vanligaste funktion var att fatta beslut i enskilda ärenden. Granskningen av arbetslöshetskassornas beslutsordningar visade på ett flertal brister. Hälften av dem bedömdes som i någon del ogiltiga. Vanligast var att styrelsen delegerat beslut som enligt lag ska tas av styrelsen. Det fanns även arbetslöshetskassor där beslutsordning saknades men där beslut ändå togs av arbetsutskotten. Under granskningsarbetet konstaterades att arbetsutskotten i många arbetslöshetskassor behandlade frågor om frånkännande av ersättning och uteslutning. I vissa fall fattade också arbetsutskotten beslut i dessa frågor vilket inte överensstämmer med ordalydelsen i 37 LAK. Detta förfarande är under prövning av Kammarrätten i Stockholm. Det finns ett behov att av rättsäkerhetsskäl förändra regeln om vilken nivå som prövning av frånkännande av ersättning skall ske inom en arbetslöshetskassa. En sådan förändring kräver ändring av 37 LAK. Det finns också ett behov av att arbetslöshetskassornas beslutsordningar granskas av och finns tillgängliga hos tillsynsmyndigheten. Det bör därför föreskrivas att dessa i särskild ordning ska anmälas till IAF. Sidan 8 (18)

Bakgrund och syfte I lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor samt i därtill hörande föreskrifter finns de regler som gäller för en arbetslöshetskassas ledning. Protokoll från styrelsesammanträden och arbetsutskott är en viktig källa till information för IAF. Styrelsernas protokoll ska insändas till IAF inom en månad efter avhållet styrelsesammanträde (6 LAKFo). Genom granskning av protokoll får IAF information huruvida arbetslöshetskassans styrelse tar sitt ansvar för verksamheten i arbetslöshetskassan. Även annan information av vikt för IAF framgår av protokollen, till exempel beslut i enskilda ärenden samt att anmälan görs av ärenden som ska registreras eller godkännas av IAF. Styrelserna i flertalet arbetslöshetskassor har inrättat arbetsutskott som handlägger ärenden på styrelsens ansvar. Sammanträden inom arbetsutskotten ska antecknas i styrelsens protokoll eller protokollföras i särskild nummerserie. IAF har gjort en kartläggning av hur arbetslöshetskassornas styrelsearbete dokumenteras i protokoll. Även protokoll från arbetsutskotten har kartlagts. Syftet med kartläggningen har varit att fastställa om styrelserna tar det ansvar för arbetslöshetskassornas organisation och förvaltning som krävs enligt LAK och därtill hörande förordning och föreskrifter samt om arbetslöshetskassornas beslutsordningar är giltiga och följs. Metod En kartläggning av rättsläget har gjorts för att fastställa vad som allmänt gäller för styrelseprotokoll samt vilka uttryckliga regler som finns för arbetslöshetskassornas del. Styrelseprotokoll från samtliga arbetslöshetskassor har granskats. Granskningen har utgått från perspektivet rätt eller fel samt inriktats på dels de formella krav som ställs på styrelsens protokoll, dels protokollens innehåll. Arbetslöshetskassorna tillskrevs om de har inrättat ett arbetsutskott eller inte. I samma skrivelse begärdes aktuell besluts- och mötesordning för 2004. Beslutsordningarnas formella giltighet har granskats och tillgängliga AU-protokoll har gåtts igenom för att se om de beslut som fattats av arbetsutskotten inte står i strid med gällande beslutsordning och lagstiftning. Sidan 9 (18)

Kartläggning av rättsläget Arbetslöshetskassorna som föreningar och deras verksamhet regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetskassor och förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor. Arbetsmarknadsstyrelsen har med stöd av förordningen utfärdat tillämpningsföreskrifter, AMSFS 1997:14 1. För att göra en bedömning av arbetslöshetskassornas styrelsearbete har en genomgång gjorts av de krav på formalia som reglerar hur styrelsearbete ska dokumenteras i protokoll. Vidare kartlades vilka beslut som endast får tas av en styrelse i en arbetslöshetskassa. Arbetsutskottens beslutsbehörighet i arbetslöshetskassorna samt de krav som finns på dokumentation av utskottens arbete ingick också i kartläggningen. Styrelse En arbetslöshetskassas ledning utgörs av styrelsen som utses vid föreningsstämman. Styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter samt suppleanter (15 LAK). Styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma. Styrelsen får delegera till någon annan att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma om det inte strider mot arbetslöshetskassans stadgar (22 LAK) eller lag. I en arbetslöshetskassa skall det finnas en beslutsordning (1 AMSFS 1997:14) 2 som klargör vem som får handlägga och besluta i en fråga. Utöver eventuella inskränkningar i stadgar finns det vissa ingripande beslut mot enskilda medlemmar i en arbetslöshetskassa som enligt lag måste fattas av styrelsen. Det gäller frågan om uteslutning och frånkännande av arbetslöshetsersättning för medlem (37 LAK). Även frågan om fortsatt medlemskap i arbetslöshetskassan vid bristande betalning av medlemsavgift (47 LAK) skall beslutas av styrelsen. Arbetslöshetskassans styrelse har ansvaret för arbetslöshetskassans organisation och förvaltning och fastställer riktlinjer och anvisningar för den löpande förvaltningen (23 LAK). 1 Föreskriften har från den 1 september 2004 ersatts av IAF:s föreskrift IAFFS 2004:2. 2 Från den 1 september 2004 1 i IAFFS 2004:2. Sidan 10 (18)

Krav på formalia vid styrelsesammanträden För att fullgöra styrelsens uppgifter skall styrelseordföranden i en arbetslöshetskassa se till att sammanträden hålls när det behövs eller när styrelseledamot eller kassaföreståndare begär det (25 LAK). Det grundläggande syftet med att det skall upprättas protokoll vid styrelsemöten är att det skall finnas en dokumentation över vad som har avhandlats på dessa. I linje med det syftet skall protokollet också tjäna som bekräftelse på vad som har beslutats vid ett styrelsemöte. Vid styrelsesammanträde i en arbetslöshetskassa skall det föras protokoll som undertecknas av ordföranden, samt justeras av den ledamot som styrelsen utser. Det finns även angivet att styrelseledamot och kassaföreståndare har rätt att få en avvikande mening antecknad i protokollet (26 LAK). Avseende styrelseprotokollens innehåll finns vissa uppgifter reglerade (se nedan) medan andra får anses framgå av det grundläggande syftet med styrelseprotokoll, nämligen att protokoll ska bekräfta vad mötet har beslutat. Tid och plats för styrelsens sammanträde ska framgå av ett protokoll för att kunna säkerställa vilket möte som protokollet avser 3. Även kravet på att protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt (27 LAK) får anses tjäna detta syfte. I protokollet skall också anges vilka som har varit närvarande vid mötet samt om någon av dem har varit frånvarande under ett ärendes behandling. Dessa uppgifter är nödvändiga för att det utifrån protokollet skall gå att pröva styrelsens beslutförhet (26 LAK) och om reglerna om jäv har beaktats (30 LAK). Ett protokoll skall redogöra för varje ärende som upptagits till behandling, vilka yrkanden som framställts och vilket beslut som har fattats i frågan 4. Om och i vad mån protokollet skall innehålla uppgifter om den förda diskussionen tillkommer styrelsen att bestämma 5. Protokollet skall även ange röstfördelning vid omröstning för att säkerställa att röstreglerna enligt 29 LAK eller arbetslöshetskassans stadgar har följts. 3 Anders Mallmén, Lag om ekonomiska föreningar, 3:e upplagan 2002, s 213. 4 Anders Mallmén, Lag om ekonomiska föreningar, 3:e upplagan 2002, s 213. 5 Erik Hagberg Sal. Nisell: Lag om ekonomiska föreningar, 4:e upplagan 1970, s 86. Sidan 11 (18)

En bestyrkt kopia av styrelseprotokoll skall sändas in till IAF inom en månad från mötet (6 LAKFo). Arbetsutskott Det är inte nödvändigt att arbetslöshetskassans stadgar innehåller regler om arbetsutskott. En styrelse kan inom sig utse ett arbetsutskott som har till uppgift att förbereda styrelsebeslut. Ett arbetsutskott kan också självständigt få besluta i vissa ärenden. Arbetsutskottets uppgifter och befogenheter måste dock klargöras genom styrelsebeslut och framgår normalt av arbetslöshetskassans beslutsordning. Styrelsen beslutar själv vilka beslut som delegeras inom en arbetslöshetskassa och begränsas bara av arbetslöshetskassans stadgar och lag. Styrelsens delegation till arbetsutskotten får dock inte gå så långt att styrelsen frånhänder sig sitt yttersta ansvar enligt 23 och 24 LAK. Arbetsutskottens ställning har inte reglerats i lag eller förordning. Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid i sina tillämpningsföreskrifter behandlat arbetsutskotten och av 1 AMSFS 1997:14 framgår att det i en arbetslöshetskassa ska finnas en beslutsordning och att det i denna ska anges vilka beslut som delegerats till arbetsutskottet 6. Vidare finns det när det gäller handläggning av omprövningsärenden reglerat i 29 AMSFS 1997:14 att beslut som fattats av arbetsutskott ska omprövas på samma nivå 7. I förarbetena till LAK har inte frågan om arbetsutskott belysts. Inom aktiebolagsrätten har däremot arbetsutskottets ställning behandlats. I lag (1987:1245) om styrelserepresentant för privatanställda har uppmärksammats att en fråga reellt kan avgöras av ett arbetsutskott inom styrelsen även om det formella beslutet tas i styrelsen i plenum. Därför har arbetstagarrepresentanten getts möjlighet att närvara och delta i arbetsutskott enligt 13 lag (1987:1245) om styrelserepresentant för privatanställda. I prop. 1997/1998:99 avseende vissa änd- 6 Från den 1 september 2004 gäller IAFFS 2004:2 och där anges i 1 endast att det skall finnas en beslutsordning. 7 Från den 1 september 2004 gäller IAFFS 2004:2 och där anges i 16 att har det ursprungliga beslutet fattats av arbetslöshetskassans styrelse skall omprövningen ske på samma nivå. Har det ursprungliga beslutet fattats av en tjänsteman, skall omprövningen göras på en högre nivå. Sidan 12 (18)

ringar i aktiebolagslagen uppmärksammades också arbetsutskottens roll i aktiebolag. Om en styrelse väljer att det i ett bolag skall ingå en grupp av personer med uppgift att ta hand om vissa frågor av större betydelse för bolaget bör man, enligt vad som föreslogs där, vara skyldig att precisera det nya organets uppgifter, arbetssätt och rapportskyldighet. Instruktioner kan bli aktuella om styrelsen inrättar t.ex. en revisionskommitté. Genom en instruktion av detta slag kan styrelsen mejsla fram en organisation där ingen kan tveka om arbetsfördelningen mellan styrelse, styrelsens arbetsutskott, VD, direktion och övriga organ som kan ingå i organisationen enligt 8 kap. 3 aktiebolagslagen (1975:1385). Styrelsen skall också varje år fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete och i förekommande fall skall den innehålla en beskrivning av hur arbetet fördelas mellan styrelsens ledamöter (8 kap. 5 aktiebolagslagen). I Arbetsmarknadsverkets regelbok för arbetslöshetskassor, Föreningsrättsliga bestämmelser, finns viss vägledning avseende arbetsutskott inom arbetslöshetskassorna. Där finns en beskrivning av delegationen från styrelsen av vilken det framgår att arbetsutskottet bör stå under styrelseordförandes ledning. Statens representant bör ingå i arbetsutskottet. Om statens representant inte ingår i arbetsutskottet skall han eller hon delta om det på grund av ärendets natur är påkallat. I de fall där arbetsutskottets sammanträden inte antecknas i styrelsens protokoll, bör protokoll föras över sammanträdena i särskild nummerserie 8. Ett arbetsutskotts beslutsbehörighet i fråga om uteslutning av medlem är föremål för prövning av Kammarrätten i Stockholm. Kartläggningen av styrelseprotokoll Kartläggningen omfattar alla 38 arbetslöshetskassor som fanns då och sammanlagt 192 styrelseprotokoll. Huvuddelen av protokollen avser sammanträden under år 2003. I de fall där underlaget var för litet har även protokoll från 2004 inhämtats. De formella krav som finns för arbetslöshetskassornas styrelsesammanträden och dess protokoll framgår i huvudsak av 25-26 LAK samt av 6 LAKFo. 8 Uppslag 3 sidan 9 i Regelbok för arbetslöshetskassor, Föreningsrättsliga bestämmelser. Sidan 13 (18)

Iakttagelser avseende formalia Samtliga arbetslöshetskassor för protokoll vid sina styrelsemöten och alla protokoll är försedda med datum och numrerade. I hälften av de granskade styrelseprotokollen har ingen särskild justeringsman utsetts. Justering av protokollen förekommer dock regelmässigt och vanligtvis är det ordförande som justerat, antingen ensam eller i förening med den som är protokollförare vid sammanträdet. I vissa fall har ständig justeringsman utsetts. Antalet styrelsemöten per år varierar mellan arbetslöshetskassorna. Styrelsemöten under sommarmånaderna juni, juli och augusti är dock generellt sett ovanliga. Kassaföreståndaren närvarar regelmässigt vid sammanträdena. Det kunde konstateras att styrelserna var beslutföra vid samtliga möten utifrån närvaroanteckning i protokollen, trots att det inte framgår av protokollen att kassastyrelserna prövar sin beslutförhet vid mötet. Huvuddelen av protokollen, 80 procent, är insända inom rätt tid. De protokoll som inte hade inkommit i tid var försenade med som mest 26 veckor. Innehållsmässiga iakttagelser Några arbetslöshetskassors styrelseprotokoll saknar helt beslut i ärenden gällande uteslutning och frånkännande (37 LAK). I de flesta arbetslöshetskassornas protokoll saknas också behandling av ärenden gällande fortsatt medlemskap för medlem som inte inom rätt tid erlagt medlemsavgift (47 LAK). I de fåtal arbetslöshetskassor där dessa ärenden behandlas på styrelsemöten är antalet betydande. Arbetslöshetskassornas ekonomi behandlas regelmässigt på styrelsemöten. Däremot tas frågor om arbetslöshetskassornas handläggningstider upp endast sporadiskt. De flesta styrelser behandlade rättsfrågor, och då främst sådana som avsåg ärenden på den egna arbetslöshetskassan. Kartläggningen av AU-protokoll och gällande beslutsordning AU-protokoll Granskningen av AU-protokoll har utgått från de 30 arbetslöshetskassor som uppgivit att de har arbetsutskott. Sidan 14 (18)

Totalt har 70 protokoll granskats och dessa daterar sig huvudsakligen till år 2003. Beslutsordning Arbetslöshetskassornas beslutsordningar är utformade på olika sätt. Vissa är mer tydliga och detaljerade än andra. Det förekommer beslutsordningar där beslutanderätten är delegerad till en viss namngiven person. Vanligast är dock att beslutanderätt delegerats till viss befattning. Vid granskningen bedöms 17 arbetslöshetskassor ha en giltig beslutsordning. Två av dessa arbetslöshetskassors arbetsutskott fattar dock beslut i ärenden i strid med gällande beslutsordningen. Vidare har 17 arbetslöshetskassor beslutsordningar som bedöms vara ogiltiga i någon del. Vanligaste bristen är att styrelsen delegerat beslut till arbetsutskott, kassaföreståndare eller handläggare som enligt lag skall tas av styrelsen. En annan brist är oklarheter i arbetsutskottens sammansättning och beslutförhet. Vid tillfället för kartläggningen är det två arbetslöshetskassor som helt saknar beslutsordning. Trots att beslutsordning saknas tas beslut i arbetsutskotten. Arbetsutskotten Granskningen av AU-protokoll visar att arbetsutskotten har varierande funktioner. Två arbetslöshetskassor har arbetsutskott som endast är förberedande. De övriga 28 arbetslöshetskassornas arbetsutskott är beslutande, alternativt både förberedande och beslutande. I några fall framgår det inte klart om arbetsutskottet fattar beslut eller bara förbereder ärenden. Det förekommer också AU-protokoll där det framstår som att arbetsutskottet är beslutande men där det i senare styrelseprotokoll visar sig att det endast har en beredande funktion. Arbetsutskottens vanligaste funktion är att fatta beslut i enskilda ärenden. De behandlar också frågor som rör ekonomi, organisation, arbetsläge, personalsituation, handläggningstider, rättspraxis etc. Iakttagelser avseende formalia Det framgår sällan av beslutsordning eller annan handling när arbetsutskotten är beslutföra. Vid genomgången av protokoll och beslutsordningar framkommer att inte alla arbetslöshetskassor sänder in AU-protokollen till IAF. Detta förekommer även i fall då Sidan 15 (18)

protokollen behandlas vid ett styrelsemöte. I något fall finns arbetsutskott som inte protokollför sina möten. Det finns i många fall ett behov av att förtydliga arbetsutskottens protokoll. Bland annat genom att klart ange om beslut tagits i frågor eller om det är förslag till beslut som ska föreläggas styrelsen. AU-protokollen är genomgående daterade, numrerade, underskrivna och justerade. Kassaföreståndaren är regelmässigt närvarande vid arbetsutskottens möten. I en tredjedel av arbetslöshetskassornas arbetsutskott ingår statens representant som ledamot. Arbetslöshetskassornas beslutsordningar Under kartläggningsarbetet konstateras stora brister i arbetslöshetskassornas beslutsordningar. Inom vissa arbetslöshetskassor fattar arbetsutskotten beslut om uteslutning av medlemmar och frånkännanden vilket inte överensstämmer med ordalydelsen i 37 LAK, som säger att styrelsen skall fatta denna typ av beslut. Detta förfarande är under prövning av Kammarrätten i Stockholm. Av beslutsordningen bör det tydligt framgå hur många ledamöter som ingår i arbetsutskottet, när arbetsutskottet är beslutmässigt och om det krävs viss majoritet för vissa beslut. Beslutsordningen bör också vara daterad. Slutsatser Den formella delen i styrelsernas arbete är en viktig uppgift för IAF:s tillsynsarbete framöver. Särskild tonvikt skall läggas vid att styrelseprotokollen inklusive bilagor inkommer i rätt tid samt att beslut som enligt lag och förordning skall fattas av styrelsen inte tas av annan instans inom arbetslöshetskassan. Vid genomgången av styrelseprotokollen konstateras att det finns brister i hanteringen av de formella reglerna kring upprättande av protokollen. Flertalet arbetslöshetskassor uppvisar sådana brister. Kartläggningen visar att arbetsutskottens arbete består av att dels fatta olika beslut, dels vara ett beredande organ för styrelsen. Det framgår av vissa AU-protokoll att styrelserna har delegerat mycket av sitt ansvar till arbetsutskotten. För att säkerställa att kassastyrelserna i alla delar tar det övergripande ansvaret för arbetslöshetskassornas Sidan 16 (18)

verksamhet som åligger dem är det av stor betydelse att även frågor rörande bland annat handläggningstider, arbetsbelastning, personalsituation och organisation behandlas på styrelsemöten. Av gjord kartläggning av rättsläget framgår att det varken i LAK eller i förordningen till LAK finns någon reglering av arbetsutskotten. Enligt lagstiftaren har styrelsen det övergripande ansvaret för verksamheten i arbetslöshetskassorna (23 1 st. LAK) medan kassaföreståndaren ansvarar för den löpande verksamheten (23 2 st. LAK). Lagstiftningen ger inget stöd för tolkningen att arbetsutskotten kan vara en egen beslutsnivå inom arbetslöshetskassan. I praktiken är det dock så, vilket också bekräftades i 1 och 29 i AMSFS (1997:14) 9. Arbetsutskotten ska huvudsakligen bereda ärenden för styrelsen samt i viss begränsad omfattning även besluta i ärenden på styrelsens uppdrag. Arbetsutskottens arbetsuppgifter får dock inte bli så långtgående att de ersätter nödvändigt styrelsearbete. En slutsats av ovan nämnda blir att en översyn måste göras av arbetslöshetskassornas styrelser för att tillse att arbetslöshetskassorna har en beslutsordning som är giltig och att den följs och att brister i formalia avseende protokollen åtgärdas. Enligt 6 LAKFo skall en arbetslöshetskassa till IAF lämna in en styrkt kopia av samtliga styrelseprotokoll. Arbetsutskottet har rätt att fatta beslut på styrelsens ansvar, i de fall delegering skett enligt gällande beslutsordning och med de begränsningar som finns enligt lag. Att styrelsen tar del av och godkänner arbetsutskottets arbete är en förutsättning för att styrelsen skall kunna ta ansvar för verksamheten. Det som styrelsen behandlar vid styrelsemöten skall nedtecknas i protokoll och skickas in till IAF. I de fall arbetsutskottets protokoll infogas som en bilaga i styrelseprotokollet skall också detta bifogas. Förslag Under granskningsarbetet har det konstaterats att arbetsutskotten i många arbetslöshetskassor behandlar frågor om frånkännande av ersättning och uteslutning. I vissa fall fattar också arbetsutskotten beslut i dessa frågor, vilket inte överensstämmer med ordalydelsen i 37 LAK. 9 Från den 1 september 2004 ersatt av IAFFS 2004:2. Sidan 17 (18)

Detta förfarande är som tidigare nämnts under prövning av Kammarrätten i Stockholm. IAF har funnit att det finns ett behov av att förändra regeln om på vilken nivå inom en arbetslöshetskassa en prövning av frånkännande av ersättning skall ske. Det bakomliggande skälet till en sådan förändring skulle främst vara att få en enkel, mer rättssäker och tydligare hantering hos arbetslöshetskassorna. En lämplig ordning borde i stället vara att arbetslöshetskassan först prövar om frånkännande skall ske, och om så är fallet tar beslut enligt gällande beslutsordning. Finner arbetslöshetskassan däremot att uteslutning av medlemmen skall ske så hänskjuts ärendet till styrelsen för beslut om uteslutning av medlem. En alternativ ordning skulle kunna vara att prövning enligt 37 LAK om uteslutning och frånkännande kan ske på en lägre nivå inom arbetslöshetskassan än styrelsen. Styrelsen kan i stället bli den instans som behandlar eventuell omprövning av en uteslutning. Båda förslagen kräver ändring av 37 LAK. Under kartläggningen har det konstaterats brister i utformningen av arbetslöshetskassornas beslutsordningar. Vidare har det konstaterats att IAF inte har tillgång till gällande beslutsordningar i arbetslöshetskassorna. Med hänsyn till vikten av att arbetslöshetskassorna fattar giltiga beslut finns det ett behov av att beslutsordningarna granskas och finns tillgängliga på tillsynsmyndigheten. Därför föreslås att gällande beslutsordning skall sändas in till IAF i särskild ordning. Förslaget kräver ändring i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetskassor, IAFFS 2004:2. Sidan 18 (18)