Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet i Forsmark I Bortledande av grundvatten Vattenverksamhet i Forsmark II Verksamheter ovan mark Avstämning mot miljömål Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Bilaga MV Metodval utvärdering av strategier och system för att ta hand om använt kärnbränsle Bilaga TB Teknisk beskrivning Bilaga KP Förslag till kontrollprogram Ansökan enligt miljöbalken Toppdokument Begrepp och definitioner Bilaga RS Rådighet och sakägarförteckning Bilaga SR Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle Bilaga SR-Drift Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggningen Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys Bilaga SR-Site Redovisning av säkerhet efter förslutning av slutförvaret Bilaga F Preliminär säkerhetsredovisning Clink Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och anläggningens drift Kapitel 5 Anläggnings- och funktionsbeskrivning Kapitel 6 Radioaktiva ämnen i anläggningen Kapitel 7 Strålskydd och strålskärmning Kapitel 8 Säkerhetsanalys
Öppen Rapport DokumentID 1200959 Författare Pia Ottosson Granskad av Version 1.0 Erik Setzman (KG) Godkänd av Olle Olsson Status Godkänt Reg nr Datum 2010-01-21 Granskad datum 2010-12-21 Godkänd datum 2010-12-22 Sida 1 (14) Förslag till kontrollprogram Uppförande och drift av anläggningar för mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle 1
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 2 (14) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Avgränsning... 3 1.1.1 Avgränsning i sak... 3 1.1.2 Avgränsning av anläggningar... 4 1.1.3 Avgränsning i tid... 4 1.2 Dokumentation... 4 2 Clab... 5 3 Inkapslingsanläggning... 6 3.1 Påverkan på grundvattennivåer... 6 3.2 Påverkan på grundvatten- och ytvattenkvalitet... 6 3.3 Buller... 7 3.4 Vibrationer... 7 4 Clink... 8 4.1 Inläckage av grundvatten... 8 4.2 Påverkan på grundvattennivåer... 8 4.3 Påverkan på grundvattenkvalitet... 8 4.4 Uttag av kylvatten från havet... 9 4.5 Buller... 9 5 Slutförvarsanläggning... 10 5.1 Inläckage av grundvatten... 10 5.2 Påverkan på grund- och ytvattennivåer... 10 5.2.1 Uppförandeskede... 10 5.2.2 Driftskede... 11 5.3 Påverkan på grundvatten- och ytvattenkvalitet... 11 5.3.1 Uppförandeskede... 11 5.3.2 Driftskede... 12 5.4 Buller... 12 5.5 Vibrationer och luftstötvågor... 12 5.5.1 Uppförandeskede... 12 5.5.2 Driftskede... 13 5.6 Sättningar... 13 5.6.1 Uppförandeskede... 13 5.6.2 Driftskede... 13 6 Referenser... 14 2
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 3 (14) 1 Inledning SKB ansöker om tillstånd för att få fortsätta driva det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, på Simpevarpshalvön samt att vid Clab uppföra och driva en anläggning för inkapsling av använt kärnbränsle. Clab och inkapslingsanläggningen ska tillsammans fungera som en integrerad anläggning, benämnd Clink. SKB ansöker vidare om tillstånd för att få anlägga och driva en slutförvarsanläggning för använt kärnbränsle i Forsmark. Föreliggande förslag till kontrollprogram ingår i ansökan om miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet enligt 9 och 11 kap miljöbalken. Syftet med programmet är att beskriva hur SKB avser att kontrollera verksamhetens miljöpåverkan samt att tillståndsvillkoren uppfylls. Kontrollprogrammet innefattar såväl den miljöfarliga verksamheten som vattenverksamheten. Kontrollprogrammet redovisar översiktligt vilka mätningar och kontroller som avses utföras. När tillstånd för verksamheten har utfärdats kommer kontrollprogrammet att utvecklas och detaljeras utifrån de villkor som beslutas. 1.1 Avgränsning 1.1.1 Avgränsning i sak Kontroller kommer att finnas för olika delar av verksamheten och inordnas i kontrollprogram, vars utformning och innehåll beror av vilken typ av krav som ska verifieras. I en bilaga till ansökan enligt kärntekniklagen för slutförvarsanläggningen, Verksamhet, ledning och styrning uppförande, redovisas hur de säkerhetskrav som Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ställer avseende organisation, ledning, styrning under uppförandet och driftsättningen av anläggningen kommer att beaktas. Till ansökan för Clink finns motsvarande bilaga, Organisation, ledning och styrning Uppförande och driftsättning. Principerna för organisation, ledning och styrning av den driftsatta slutförvarsanläggningen framgår av en annan bilaga till ansökan, Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggning för använt kärnbränsle (SR-Drift). Motsvarande för Clink finns i Preliminär säkerhetsredovisning Clink (PSAR). Krav och konstruktionsförutsättningar, samt hur dessa ska kontrolleras, finns även i de olika produktionsrapporterna som är huvudreferenser till analysen av den långsiktiga säkerheten, SR- Site. De detaljundersökningar som kommer att göras under uppförande- och driftskedet och vilken roll de har för att konstruktionsförutsättningarna ska uppfyllas finns beskrivna i /SKB 2010a/. Föreliggande kontrollprogram omfattar kontroller av parametrar med relevans för den yttre miljön runt verksamheterna. Radiologisk utsläppskontroll och omgivningskontroll behandlas inte. För slutförvarsanläggningen bedöms det inte vara aktuellt att genomföra radiologisk utsläppskontroll och omgivningskontroll eftersom ingen radioaktivitet från det använda, inkapslade kärnbränslet kommer att släppas ut från anläggningen. Radiologisk kontroll av verksamheten vid Clab genomförs som en del av Clabs egenkontrollprogram. För Clink kan det bli aktuellt med kontroll av någon ytterligare parameter. Kontroll av stråldos till personal kommer att göras i enlighet med gällande regelverk. Ytterligare kontroller, utöver de som anges i detta program, kan behövas för att eventuella olägenheter för miljö och människors hälsa, som kan uppstå på grund av verksamheten vid anläggningarna, ska kunna motverkas och förebyggas. Dessa kommer att sammanställas i egenkontrollprogram. Egenkontrollprogrammen kan till exempel omfatta kontroller av ekologiska och hydrogeologiska parametrar. Under både uppförande- och driftskede kommer även detaljerade kontroller avseende exempelvis nedsmutsning, resursförbrukning och avfallshantering att genomföras i enlighet med de anlitade entreprenörernas miljöplaner. Miljöplaner kommer att upprättas för uppförande, provdrift och drift av anläggningarna för att visa att SKB:s miljöprogram efterföljs. Miljöplanerna och de detaljerade kontrollerna ingår inte i kontrollprogrammet. 3
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 4 (14) 1.1.2 Avgränsning av anläggningar Clab är den befintliga anläggning på Simpevarpshalvön i Oskarshamns kommun där använt kärnbränsle och högaktiva komponenter mellanlagras i väntan på slutförvaring. Inkapslingsanläggningen är den anläggning där inkapsling av använt kärnbränsle kommer att ske. Clink är den integrerade anläggning som består av Clab och inkapslingsanläggningen. Integreringen sker innan inkapslingsanläggningen tas i drift. Slutförvarsanläggningen är den anläggning där det använda kärnbränslet ska förvaras efter inkapsling. 1.1.3 Avgränsning i tid Kontrollprogrammet avser kontroller under uppförande- och driftskedet. Eftersom avveckling ligger så långt fram i tiden behandlas det inte i detta kontrollprogram. Vilka parametrar som är aktuella att kontrollera vid avveckling bestäms när det finns en slutlig plan för avveckling av de olika anläggningarna. Tidsplanen för uppförande, drift och avveckling för de olika anläggningarna visas i figur 1-1. Figur 1-1. Tidsplan för uppförande, drift och avveckling för de olika anläggningarna. 1.2 Dokumentation Om inte annat anges gäller att samtliga mätningar ska utföras av SKB eller av SKB utsedd person. Eftersom kontrollprogrammet kommer att löpa över en lång tidsperiod är det viktigt att mätmetoder, mätresultat och datum/tidpunkt noggrant förtecknas. Samtliga mätdata som samlas in inom ramen för kontrollprogrammet kommer att kvalitetssäkras och lagras digitalt i en databas hos SKB. System och inarbetade rutiner finns hos SKB för sådan kvalitetssäkring och datainlagring. SKB föreslår att tillvägagångssätt och tidsintervaller för utvärdering och rapportering av de olika delarna i kontrollprogrammet tas fram med stöd av tillsynsmyndighetens expertis. 4
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 5 (14) 2 Clab För Clab finns ett fastställt egenkontrollprogram, vilket avses användas även fortsättningsvis till dess att inkapslingsanläggningen är färdigställd. Därefter kommer ett gemensamt kontrollprogram att tas fram för Clink. 5
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 6 (14) 3 Inkapslingsanläggning Nedan beskrivs kontroller för inkapslingsanläggningens uppförandeskede. När inkapslingsanläggningen är uppförd och klar att tas i drift ingår den tillsammans med Clab i den integrerade anläggningen Clink. Kontroller för Clinks driftskede beskrivs i kapitel 4. 3.1 Påverkan på grundvattennivåer Mätning av grundvattennivåer syftar till att skaffa kunskap om byggverksamhetens påverkan på grundvattnet i inkapslingsanläggningens omgivningar och ge underlag för åtgärder. Inom ramen för Clabs egenkontrollprogram mäts idag grundvattennivån i brunnar på tre fastigheter i Clabs närområde. Dessa mätningar bedöms vara tillräckliga även under inkapslingsanläggningens uppförande. Pågående mätningar kommer att användas som referensmätningar. Vid uppmätta värden som väsentligt skiljer sig från tidigare nivåer kommer lämpliga åtgärder att diskuteras med fastighetsägaren. 3.2 Påverkan på grundvatten- och ytvattenkvalitet Uppföljning av grundvatten- och ytvattenkvalitet syftar till att skaffa kunskap om verksamhetens konsekvenser för de grund- och ytvattenkemiska förhållandena i inkapslingsanläggningens omgivningar och ge underlag för åtgärder. Förändringar i grundvattnets flödesmönster och omsättningstid kan förändra grundvattnets kvalitet, vilket kan påverka enskilda brunnar. Genom utsläpp av länshållningsvatten kan eventuella föroreningar spridas till recipienten. Kontrollerna syftar till att säkerställa att så inte sker. Riktvärden För vattenkvalitet i enskilda brunnar som används för dricksvattenförsörjning används riktvärden enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten /SOSFS 2003:17/. För länshållningsvatten kan riktvärden med avseende på eventuella föroreningar fastställas inför byggstart. De parametrar som kan vara relevanta är ph, suspenderade ämnen, konduktivitet, totalkväve och oljeindex samt metaller. Provtagning och kemisk analys av grundvatten i enskilda brunnar kommer att göras enligt /SOSFS 2003:17/. Länshållningsvattnet kan vid behov kontrolleras med avseende på ph, suspenderade ämnen, konduktivitet, totalkväve och oljeindex samt metaller innan utsläpp till recipient. Frekvens och mätpunkter fastställs i senare skede. Provtagning och analys av vattenkvalitet kommer att göras fyra gånger per år inför verksamhetens start i de brunnar där även grundvattennivåer mäts, samt i de mätpunkter som blir aktuella för länshållningsvattnet. Om grundvattenmätningar visar på förändring av vattenkvaliteten i enskilda brunnar till följd av grundvattenbortledningen kommer lämpliga åtgärder att diskuteras med fastighetsägaren. Om länshållningsvattnet innehåller föroreningar över angivna riktvärden kan vattnet hållas kvar innan utsläpp till recipient och behov av ytterligare rening utredas. 6
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 7 (14) 3.3 Buller Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser /NFS 2004:15/ gäller. Bullernivåer ska kontrolleras för att följa upp att ljudnivåerna från uppförandet av inkapslingsanläggningen inte överskrider riktvärden. Riktvärden Som villkor för buller under uppförandet av inkapslingsanläggningen föreslås riktvärden enligt /NFS 2004:15/. Kontroll av bullernivåer vid till exempel utvalda bostäder kommer att göras under uppförandeskedet. Frekvens och kontrollpunkter fastställs innan byggstart. På anmodan från tillsynsmyndighet görs kompletterande mätningar och/eller beräkningar vid aktuella fastigheter. Som referensmätningar använder SKB mätningar från 2004-2005. Mätningarna gjordes i fyra kontrollpunkter vid tre tillfällen. Ytterligare en referensmätning kommer att genomföras innan byggverksamheten startar. Denna mätning genomförs i samma kontrollpunkter som tidigare mätningar. Vid överskridande av riktvärde tas en åtgärdsplan fram. 3.4 Vibrationer Vibrationer och luftstötvågor ska kontrolleras för att säkerställa att Clab och dess utrustningar inte kommer till skada när sprängningar görs inför uppförandet av inkapslingsanläggningen. Riktvärden Larmvärden och kritiska gränsvärden för vibrationsnivå, accelerationsnivå och luftstötvågor kommer att fastställas inför byggstart. Rekommendationer av värden för att skydda Clab och dess utrustning finns /Fredriksson et al. 2005/. Vibrationsmätningar och mätning av luftstötvåg kommer att göras i samband med sprängningsarbeten. Vibrationsmätning görs enligt /SS 460 48 66/. Mätning av luftstötvåg görs enligt /SS 02 52 10/. Vid sprängning ska entreprenören hålla sig underrättad om vibrationsnivåer och luftstötvågor och anpassa sprängningen så att angivna restriktioner inte överskrids. Frekvens och kontrollpunkter fastställs i senare skede. I Clab kommer vibrationer att mätas på flera platser, till exempel i närhet till bränslehisschakt, mottagningsbyggnad och Clabs första bergrum, samt på vibrationskänslig utrustning. Överskrids larmgränsen kontrolleras eventuell påverkan på anläggningen och dess utrustning. Vidare anpassas fortsatta arbeten så att gränsvärden inte överskrids. Överskrids det kritiska gränsvärdet stoppas sprängningarna och eventuella skador åtgärdas. Innan sprängning återupptas anpassas arbetet så att varken larm- eller kritiska gränsvärden överskrids. 7
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 8 (14) 4 Clink I samband med drift av Clink planeras även ett antal åtgärder som utgör vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i miljöbalken, såsom: bortledande av grundvatten uttag av kylvatten från havet. 4.1 Bortledande av grundvatten Kontrollen syftar till att mäta och dokumentera volymen bortlett grundvatten från Clink under driftskedet. Mängden bortlett grundvatten från bergrummen avses kontrolleras på samma sätt som sker i Clab idag, genom att pumpkapaciteten multipliceras med gångtiden som loggas i processdatorn. De mätningar som görs idag inom ramen för Clabs egenkontrollprogram kommer att användas som referensmätningar. Vid uppmätta volymer som väsentligt skiljer sig från tidigare värden kommer orsaken att utredas och en åtgärdsplan aktiveras. 4.2 Påverkan på grundvattennivåer Mätning av grundvattennivåer syftar till att skaffa kunskap om verksamhetens påverkan i Clinks omgivningar och ge underlag för åtgärder. Grundvattennivån avses mätas på samma sätt som i Clab idag, med ljuslod. Mätningarna görs i samma tre brunnar som idag. De mätningar som görs idag inom ramen för Clabs egenkontrollprogram kommer att användas som referensmätningar. Vid uppmätta värden som väsentligt skiljer sig från tidigare nivåer kommer lämpliga åtgärder att diskuteras med fastighetsägaren. 4.3 Påverkan på grundvattenkvalitet Uppföljning av grundvattenkvalitet syftar till att skaffa kunskap om verksamhetens konsekvenser för de grundvattenkemiska förhållandena i Clinks omgivningar och ge underlag för åtgärder. Förändringar i grundvattnets flödesmönster och omsättningstid kan förändra grundvattnets kvalitet, vilket kan påverka enskilda brunnar. Riktvärden För vattenkvalitet i enskilda brunnar som används för dricksvattenförsörjning kommer riktvärden enligt /SOSFS 2003:17/ att användas. Provtagning och kemisk analys av grundvatten i enskilda brunnar görs enligt /SOSFS 2003:17/. 8
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 9 (14) kommer att göras innan byggstart, se avsnitt 3.2. Om grundvattenmätningar visar på förändring av vattenkvaliteten i enskilda brunnar till följd av grundvattenbortledning kommer lämpliga åtgärder att diskuteras med fastighetsägaren. 4.4 Uttag av kylvatten från havet Kylvattenflödet kommer att mätas för att följa upp att tillåtet uttag av vatten inte överskrids. Riktvärde Miljödomstolen anger villkor för hur mycket kylvatten som får tas ut från havet. I ansökan yrkas på 0,6 m 3 /s, vilket är lika med idag gällande tillstånd. Kylvattenflödet avses mätas med flödesmätare på samma sätt som görs i Clab idag. Om flödet skulle överstiga riktvärdet tas kontakt med tillsynsmyndighet. Orsak till det förändrade kylvattenuttaget utreds. Om flödet av kylvatten avstannar går ett larm i kontrollrummet. 4.5 Buller Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller /RR 1978:5 rev 1983/ gäller. På anmodan av tillsynsmyndigheten kan en utredning av bullernivåerna vid bostäder göras. Vid överskridande av riktvärden i Naturvårdsverkets riktlinjer tas en åtgärdsplan fram. 9
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 10 (14) 5 Slutförvarsanläggning I samband med uppförande och drift av slutförvarsanläggningen planeras även ett antal åtgärder som utgör vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i miljöbalken, såsom: bortledande av grundvatten reglering av sjön Tjärnpussen igenfyllnad av vattenområden inom slutförvarsanläggningens driftområde ny bro över kylvattenkanalen med brostöd i kanalen uttag av sprängstensmassor från SFR-piren. 5.1 Bortledande av grundvatten Grundvatten kommer att läcka in till, och ledas bort från, slutförvarsanläggningens undermarksdelar. Inläckaget av grundvatten, och den eventuella avsänkning av grundvatten det ger upphov till, kan påverka känsliga naturmiljöer. Det finns konstruktionsförutsättningar gällande maximalt tillåtna vatteninflöden till såväl deponeringshål som till schakt och tunnlar. Inflödeskrav för deponeringstunnlar och hål är ställda med hänsyn till funktionen hos buffert och återfyllnad och dess betydelse för den långsiktiga säkerheten. Krav och konstruktionsförutsättningar av betydelse för den långsiktiga säkerheten, samt kontroller av dessa, finns i en av huvudreferenserna till SR-Site /SKB 2010b/ och beskrivs inte vidare här. Inflödeskrav för schakt och andra tunnlar än deponeringstunnlar relaterar inte till långsiktig säkerhet, utan har utformats för att vattenmängderna som måste pumpas upp ska vara rimliga, samtidigt som en god arbetsmiljö i förvaret säkerställs. Dessa krav behandlas inte vidare här. Påverkan på grund- och ytvattennivåer är därför den enda aspekt som behandlas i detta kontrollprogram. Hur SKB avser att kontrollera den påverkan beskrivs i avsnitt 5.2. 5.2 Påverkan på grund- och ytvattennivåer Bortledande av vatten från slutförvarsanläggningens undermarksdelar kommer sannolikt att påverka grundvattennivåerna inom ett område runt slutförvarsanläggningen, se /Werner et al. 2010/. Inom och i anslutning till påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning finns ett flertal gölar och rikkärr, som är känsliga för förändringar i de lokala hydrologiska och hydrogeologiska förhållandena. Mätning av grund- och ytvattennivåer inom påverkansområdet, i kombination med referensmätningar, ska ge kunskap om verksamhetens påverkan på känsliga naturmiljöobjekt och utgöra underlag för åtgärder. 5.2.1 Uppförandeskede Riktvärden Riktvärden i form av larmvärden kommer att fastställas innan bergarbeten inleds, och kommer att baseras på uppmätta grund- och ytvattennivåer för opåverkade förhållanden. Grund- och ytvattennivåer kommer att mätas i grundvatten- och pegelrör installerade i kalkgölar och rikkärr. Grundvattennivåerna mäts även i enskilda brunnar som är belägna inom eller på ett avstånd av högst 500 m från det prognostiserade påverkansområdet. Frekvens och mätpunkter fastställs i senare skede. Mätning av grund- och ytvattennivåer har skett i en rad mätpunkter inom ramen för SKB:s platsundersökning i Forsmark. Flera av dessa mätpunkter kan bli aktuella som mätpunkter i kontrollprogrammet. Det finns således kontinuerliga mätserier för flera år som kan användas som referensmätningar. i kalkgölar och rikkärr påbörjades våren 2009. 10
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 11 (14) av havets nivå samt meteorologiska parametrar kommer att vara av stor vikt vid utvärdering och rapportering av de mätdata som tas fram för grundvatten- och ytvattennivåer. Referensmätning sker därför i havet och i befintlig meteorologisk väderstation. kommer även att göras i enskilda brunnar innan byggstart. En åtgärd för att minska inläckaget, och därmed grundvattensänkningen, är att, där så är möjligt och ekonomiskt rimligt, öka tätningen av berget genom injektering av tätningsmedel i berget där sprickor förekommer. SKB planerar även en teknisk lösning där vattennivåerna i värdefulla våtmarker kan upprätthållas med tillförsel av vatten, om eller när det bedöms nödvändigt. Sådana åtgärder initieras om grund- och ytvattenmätningar visar på nivåförändringar i våtmarkerna till följd av grundvattenbortledningen från undermarksanläggningen. Om mätningar i enskilda brunnar visar på förändring av grundvattennivån till följd av grundvattenbortledning kommer lämpliga åtgärder att diskuteras med fastighetsägaren. 5.2.2 Driftskede Kontroller av grundvatten- och ytvattennivåer kan i princip göras på samma sätt och med samma frekvens som under uppförandeskedet, med undantag för mätning i de enskilda brunnarna, som kommer att göras mer sällan än under uppförandeskedet. 5.3 Påverkan på grundvatten- och ytvattenkvalitet Uppföljning av grundvatten- och ytvattenkvalitet syftar till att skaffa kunskap om verksamhetens konsekvenser för de grund- och ytvattenkemiska förhållandena i slutförvarsanläggningens omgivningar och ge underlag för åtgärder. Grundvattenbortledningen kan förändra grundvattnets flödesmönster och omsättningstid, vilket kan förändra grundvattnets kvalitet. Detta kan leda till påverkan på känslig naturmiljö och enskilda brunnar. Kontrollerna syftar till att upptäcka eventuella förändringar i god tid. Genom utsläpp av länshållningsvatten kan eventuella föroreningar spridas till recipienten. Kontrollerna syftar till att säkerställa att så inte sker. Genom utsläpp av lakvatten från bergupplaget kan kväve tillföras recipienten. Kontrollerna syftar till att säkerställa att reningen med avseende på kväve fungerar tillfredsställande. Genom arbeten i vatten vid uppförande av bro över kylvattenkanalen, utsläpp av vatten från igenfyllnad av gölar inom driftområdet och uttag av sprängstensmassor från SFR-piren kan grumling uppstå. Kontroller syftar till att följa upp grumlingen så att den hålls inom acceptabla värden och att dess påverkan på omgivande vattenmiljö därmed minimeras. 5.3.1 Uppförandeskede Riktvärden För vattenkvalitet i enskilda brunnar som används för dricksvattenförsörjning används gränsvärden enligt /SOSFS 2003:17/. För länshållningsvatten anges riktvärden med avseende på eventuella föroreningar innan byggstart. De parametrar som kan vara relevanta är ph, suspenderade ämnen, konduktivitet, kvävehalt och oljeindex samt metaller. För lakvattnet kan riktvärde för kvävehalt bli aktuellt. För grumling i havet vid Söderviken och SFR-piren samt i kylvattenkanalen kan riktvärden tas fram i ett senare skede. Provtagning och kemisk analys av grundvatten sker i enskilda brunnar enligt /SOSFS 2003:17/. 11
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 12 (14) Länshållningsvattnet från undermarksanläggningen kan kontrolleras med avseende på kvävehalt, konduktivitet, suspenderade ämnen, ph och oljeindex samt metaller innan utsläpp till recipient. Lakvattnet kan kontrolleras med avseende på kvävehalt innan utsläpp till recipient. Grumling i havet kan mätas utanför sedimentskärmar, om sådana anläggs, med hjälp av turbidometer eller siktskiva vid Söderviken, kylvattenkanalen och SFR-piren. Provtagning och analys av enskilda brunnar samt av ytvatten i sjöar, kalkgölar och bäckar har gjorts flera gånger per år inom ramen för SKB:s platsundersökning i Forsmark. Det finns således ett gott underlag med referensmätningar inför slutförvarsanläggningens uppförandeskede. Inför verksamhetens start görs referensmätningar i kontrollprogrammets kontrollpunkter, inklusive enskilda brunnar, fyra gånger per år. För grumling sker referensmätning genom att den naturliga grumlingen vid Söderviken, kylvattenkanalen och SFR-piren mäts. Mätningen genomförs innan arbeten i vatten påbörjas. Om grundvattenmätningar visar på förändring av vattenkvaliteten i enskilda brunnar till följd av grundvattenbortledningen kommer lämpliga åtgärder att diskuteras med fastighetsägaren. Om länshållningsvatten från undermarksanläggningen innehåller föroreningar över riktvärden tas en åtgärdsplan fram. Om lakvattnet efter rening inte har tillräckligt lågt kväveinnehåll kan vattnet hållas kvar i reningssystemet och behov av ytterligare rening och åtgärder i systemet utredas. Om grumlingen i havet stiger över bestämda värden avbryts arbetet och tillsynsmyndighet kontaktas. 5.3.2 Driftskede Mätningar av grundvattenkvalitet i enskilda brunnar görs som i uppförandeskedet, men frekvensen föreslås minska. Kontroll av länshållningsvattnet görs vid behov även under driftskedet. Kontroll av grumling utgår eftersom grumlande vattenverksamheter har slutförts innan driftskedet startar. 5.4 Buller Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser /NFS 2004:15/, respektive riktlinjer för externt industribuller /RR 1978:5 rev 1983/ gäller. Genomförda beräkningar visar på att inga boende kommer att exponeras för bullernivåer över riktvärden vare sig under uppförandeskedet eller under driftskedet. På anmodan av tillsynsmyndigheten kan en utredning av bullernivåerna vid bostäder göras. Vid överskridande av riktvärden i Naturvårdsverkets allmänna råd respektive riktlinjer tas en åtgärdsplan fram. 5.5 Vibrationer och luftstötvågor Kontroll av vibrationer och luftstötvågor är relevant med avseende på närheten till kärnkraftverket med kringanläggningar samt SKB:s egna anläggningar. 5.5.1 Uppförandeskede Riktvärde I /Lind C och Johansson S-E 2010/ har riktvärden tagits fram för vibrationer vid sprängningsarbeten. Riktvärden för vibrationer i byggnader kommer att användas som gränsvärden. För kärnkraftverkets reaktorblock 1-3 är gränsvärdet preliminärt 10 mm/s och för FKA:s kontorsbyggnader 8 mm/s. För SKB:s kontorsbyggnader vid SFR är gränsvärdet 12
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 13 (14) preliminärt 13 mm/s. För vibrationskänslig utrustning i reaktorblocken har ännu inget gränsvärde fastställts. Detta kommer att göras i samråd med FKA innan byggstart. Vibrationsmätningar och mätning av luftstötvåg kommer att göras i samband med sprängningsarbeten. Vibrationsmätning görs enligt /SS 460 48 66/. Mätning av luftstötvåg görs enligt /SS 02 52 10/. Vid sprängning ska entreprenören hålla sig underrättad om vibrationsnivåer och luftstötvågor och anpassa sprängningen så att angivna restriktioner inte överskrids. Frekvens och kontrollpunkter fastställs i senare skede. Om riktvärden överskrids tas en åtgärdsplan fram i samråd med FKA. 5.5.2 Driftskede Under driftskedet sker samma mätningar som under uppförandeskedet. 5.6 Sättningar Grundvattensänkningen orsakar en ändring av vattentrycket i sprickor i berget. Detta kan i sin tur orsaka marksättningar, vilka kan ge konsekvenser i form av rörelser i byggnader /Bono et al. 2010/. Kontroll av grundvattentryck syftar till säkerställa att inga byggnader utsätts för sättningsrisker. 5.6.1 Uppförandeskede Riktvärde Inga riktvärden föreslås. Förändringar i vattentryck kan övervakas genom ett program för vattentrycksmätningar. För att få underlag till ett sådant program ska borrhålsundersökningar göras. Vattentrycksmätningar påbörjas innan bergarbetena inleds så att en mätserie erhålls. vid värden högre än riktvärden Vid förändringar i vattentryck tas en åtgärdsplan fram i samråd med FKA. 5.6.2 Driftskede Under driftskedet sker samma mätningar som under uppförandeskedet. 13
1200959 - Förslag till kontrollprogram Öppen 1.0 Godkänt 14 (14) 6 Referenser Bono N, Fredriksson A, Maersk Hansen L, 2010. Sättningsanalys Forsmarks kärnkraftsverk Aggregat 1. SKB P-10-48, Svensk Kärnbränslehantering AB. Fredriksson A, Johansson S-E, Niklasson B, 2005. Inkapslingsanläggning. Reviderad byggbarhetsanalys av bergschakt. SKB R-05-53, Svensk Kärnbränslehantering AB. Lind C, Johansson S-E, 2010. Prognoser och restriktioner för vibrationer från bergschaktning och transporter. Slutförvar för använt kärnbränsle, Forsmark. SKB P-10-22, Svensk Kärnbränslehantering AB. NFS 2004:15. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. RR 1978:5 rev 1983. Naturvårdsverkets Råd och riktlinjer för externt industribuller. SKB, 2010a. Ramprogram för detaljundersökningar vid uppförande och drift av slutförvar för använt kärnbränsle. SKB R-10-08, Svensk Kärnbränslehantering AB. SKB, 2010b. Underground openings construction report. SKB TR-10-18, Svensk Kärnbränslehantering AB. SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten. SS 460 48 66. Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader. Swedish Standards Institute. SS 02 52 10. Vibration och stöt - Sprängningsinducerade luftstötvågor - Riktvärden för byggnader. Swedish Standards Institute. Werner K, Hamrén U, Collinder P, 2010. Vattenverksamhet i Forsmark (del I). Bortledande av grundvatten från slutförvarsanläggningen för använt kärnbränsle. SKB R-10-14, Svensk Kärnbränslehantering AB. 14