Priser och konsumtion Prices and consumption

Priser och konsumtion Prices and consumption

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 14 Priser och konsumtion Prices and consumption Sida Page 14.1 Priser och konsumtion... 285 Prices and consumption 14.2 Fastighetspriser... 287 Real estate prices 14.3 Konsumtionen av livsmedel... 288 Consumption of food 14.4 Levnadskostnadsindex (juli 1914=100)... 290 Cost-of-living index 14.5 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling... 290 The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices 14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten)... 291 Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) 14.7 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal... 292 Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages 14.8 Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex... 293 Consumer price index, by COICOP and net price index Sida Page 14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring... 294 Basic amount according to the National Insurance Act 14.10 Producentprisindex (2005=100)... 295 Producer price index 14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100)... 296 Service producer price index (2005=100) 14.12 Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968=100)... 296 Construction price index for residential buildings including VAT 14.13 Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 1981=100 för övriga regioner)... 297 Real estate price index for one- and twodwelling buildings (1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) 14.14 Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag... 298 Food composition and nutritional value per person and day 14.15 Konsumtion av livsmedel m.m.... 298 Food consumption 14.16 Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita... 300 Food consumption per capita 284 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 14.1 Priser och konsumtion Prices and consumption Boendekostnaderna blev i genomsnitt 5,3 procent högre under 2010. Priserna inom transport steg med 3,3 procent medan livsmedel och alkoholfria drycker blev 2,7 procent dyrare. Men alla priser har inte ökat, t ex priserna inom post och telekommunikationer sjönk med i genomsnitt 1,6 procent. Totalt ökade konsumentprisindex med 2,3 procent under 2010. Priser och konsumtion Konsumentprisindex (KPI) används på flera viktiga sätt i dagens samhälle. KPI-siffrorna har en central roll som allmän information i samhällsdebatten och i resonemang om löner och liknande. Pensioner och andra sociala förmåner är ofta kopplade till KPI så att de automatiskt justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan indexreglering är också vanlig i många avtal. Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver siffrorna för att kunna bedöma det aktuella läget i samhällsekonomin. KPI är färskvara och visar månad för månad hur prisläget utvecklas. En bit in på varje månad kommer KPI-resultaten för den just gångna månaden. KPI mäts genom att undersöka vad olika varor kostar i olika affärer. Alla slags konsumentvaror och konsumenttjänster ska omfattas från kläder, frisör- och biobesök till bostad och bil. Den officiella serien med KPI-tal utgår från år 1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal lika med 100. För juli 2011 var KPI-talet uppe i 311,13 det innebär att en korg med konsumentprodukter som 1980 kostade 100 kr nu för tiden kostar 311,13 kr (juli 2011). Indextalet följer alltså prisläget på konsumentprodukter. KPI-korgen och prisutvecklingen under 2010 Priset på en korg KPI ska visa den allmänna prisutvecklingen, säger man ibland. Men vad är den allmänna prisutvecklingen? Man kan inte bara slumpmässigt välja en vara och anta att den följer en allmän prisutveckling. Detta måste redas ut. Det man vill komma åt är en genomsnittlig prisutveckling, sett till alla slags varor och tjänster. Man kan tänka sig en stor korg med ett representativt urval bland allt det vi konsumenter köper. KPI följer hur priset på den här korgen utvecklas över tiden. Så följer man prisläget månad för månad. En och samma korg kostade inte exakt lika mycket i juli 2011 som månaden innan, i juni 2011. Priserna har under månaden hunnit ändras på en hel del saker i korgen. Korgens förändring i pris visar sig genom att KPI-talet ändras lite från månaden innan. Den här KPI-korgens sammansättning svarar mot de svenska hushållens konsumtionsmönster. Den innehåller alltså olika slags varor och tjänster i de proportioner som hushållen konsumerar dem. Det gör att KPI speglar pris- Statistiska centralbyrån 285

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 utvecklingen för konsumtionen som helhet. Under året följer man hela tiden samma korg, med samma varor och tjänster. På så sätt blir resultaten jämförbara mellan månaderna. Förändringarna i KPI beror i princip bara på ändrade priser. Inför varje nytt år uppdaterar man KPIkorgens sammansättning. Det gör man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret. Konsumtionens sammansättning kan ju nämligen ändras över tiden, på så sätt att hushållen lägger ner allt mer pengar på vissa slags saker och allt mindre på andra. Genom att årligen aktualisera KPI-korgen hänger man med. Under året förändras som sagt KPI-talet i takt med att korgens pris ändras. Mellan december och januari påföljande år skarvar man sedan med prisutvecklingen på nästa års korg, och KPI förändras därefter i takt med att priserna på den nya korgen förändras. Så fortsätter det, år för år, så att KPI kan följa prisläget hur länge som helst. Konsumentpriserna +2,3 % under 2010 Priserna steg inom många områden och förändringarna påverkar KPI olika mycket. Nedan redovisar vi de genomsnittliga prisförändringarna som har skett under 2010 för olika varor och tjänster. Livsmedel och alkoholfria drycker Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 2,7 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,4 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på grönsaker (11,0 procent) samt kaffe, te och kakao (11,2 procent). Alkoholhaltiga drycker och tobak Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak steg med i genomsnitt 0,1 procent under 2010, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna. Boende Boendekostnaderna ökade med 5,3 procent. Det bidrog till att öka den totala konsumentprisuppgången med 1,4 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda elpriser (15,0 procent), ökade räntekostnader (12,5 procent) samt höjda hyror inom gruppen hyres- och bostadsrättslägenheter (1,5 procent). Kläder och skor Priserna på kläder steg med 1,8 procent och priserna på skor ökade med 3,0 procent under 2010. Den samlade effekten blev att genomsnittspriserna för kläder och skor steg med 2,0 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenhet. Inventarier och hushållsvaror Priserna på inventarier och hushållsvaror sjönk med i genomsnitt 1,5 procent, vilket motverkade den totala prisuppgången med 0,1 procentenhet. Hälso- och sjukvård Priserna på hälso- och sjukvård ökade med 2,0 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenhet. Transport Priserna inom transport steg 3,3 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 0,4 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på drivmedel (8,8 procent). Post och telekommunikationer Priserna för post och telekommunikationer sjönk med 1,6 procent, vilket motverkade den totala konsumentprisuppgången med 0,1 procentenhet. Till nedgången bidrog i huvudsak sänkta priser på teletjänster och utrustning med 1,7 procent. Rekreation och kultur Prissänkningar inom området rekreation och kultur motverkade den totala uppgången med 0,2 procentenheter. Priserna inom området sjönk med 1,4 procent. Till nedgången bidrog framför allt sänkta priser på audiovisuell och fotografisk utrustning (-15,3 procent). Prisnedgången dämpades av prishöjningar på andra större varor för rekreation (3,6 procent), tidningar, böcker och skrivmaterial (2,5 procent) samt rekreationstjänster och kulturella tjänster (2,3 procent). Utbildning Priserna på utbildning ökade med 1,8 procent, vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna totalt sett. Restaurang och logi Priserna inom huvudgruppen restaurang och logi steg med 2,6 procent, vilket bidrog med 0,2 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna ökade för såväl restauranger (2,6 procent) som för logi (2,1 procent). Diverse varor och tjänster Priserna på diverse varor och tjänster steg med 2,4 procent, vilket påverkade konsumentpriserna uppåt med 0,1 procentenhet. Till uppgången bidrog bland annat ökade priser på övriga personliga tillhörigheter (6,9 procent). Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101). 286 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 Priser och konsumtion 14.2 Fastighetspriser Real estate prices Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid. Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av befolkningen i Sverige. Genomsnittspriset för en småhusfastighet år 2010 var drygt 2 miljoner kronor. Drygt 55 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år bor i småhus (friliggande villor, rad- eller kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker av varierande storlek beroende på var i landet vi vill bosätta oss. Köpeskilling för småhus: medelvärde per kommun för permanentboende (ej tomträtt) 2010 Dyrast i storstadsregionerna Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i landets storstadsregioner. I Stockholms län hittar vi landets dyraste kommun, Danderyd, där medelpriset för ett småhus år 2010 var drygt 6,8 miljoner kronor. Av de kommuner med högst medelpriser ligger tio av dem i Stor-Stockholm. Efter Danderyd kommer Lidingö, Solna, Sundbyberg, Nacka, Vaxholm, Stockholm, Täby, Sollentuna och Värmdö. Den dyraste kommunen utanför Stockholmsregionen är Vellinge i Skåne, där husen år 2010 kostade drygt 3,7 miljoner i genomsnitt. Även de skånska kommunerna Malmö, Lomma och Lund hade snittpriser på över 3 miljoner. I Göteborgsregionen är det i huvudkommunen Göteborg som husen är som dyrast med ett medelpris på drygt 3,7 miljoner. Andra dyra kommuner i Göteborgstrakten är Öckerö, Partille och Mölndal med priser över 3 miljoner. Lägst priser i norra Sverige De kommuner där det är billigast att köpa hus är nästan uteslutande glesbygdskommuner i norra Sveriges inland. Överkalix i Norrbottens län var den kommun i landet som hade det lägsta genomsnittspriset år 2010, nämligen 248 000 kronor. I kommunerna Åsele, Norsjö, Ragunda, Ånge, Övertorneå, Sorsele och Ljusnarsberg fick man ett småhus för mindre än 350 000 kronor i genomsnitt. Större prisskillnad Som nämnts ovan och även framgår av kartan till vänster är prisskillnaderna stora mellan landets 290 kommuner. Skillnaderna har dessutom ökat över tiden. I de 10 dyraste kommunerna ökade medelpriserna i genomsnitt med 84 procent mellan 2000 och 2010. Detta är dock inte fallet i de billigaste kommunerna där snittpriserna ökade med 9 procent. Källa: SCB, Enheten för Byggande, bostäder och fastigheter (www.scb.se/bo0501). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). Statistiska centralbyrån 287

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 14.3 Konsumtionen av livsmedel Consumption of food Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren 1980-2009 ökade konsumtionen med 53 procent, från 50 till 77 kg per person och år. Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna kan vi notera att befolkningen nu äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror än tidigare. Däremot äter vi ungefär lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt mindre mjöl. Konsumtion av mjölk Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, kg per person och år 1980 2009 Förändring procent Mjöl 16,3 10,1-38 Knäckebröd 6,1 3,6-41 Kaffebröd 9,2 8,7-0,5 Mjukt matbröd 30,6 53,6 75 Konditorivaror 2,7 11,7 333 Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 69 procent från 28 kg per person och år till 47 kg. Av dessa äter vi 11 kg nötkött (inkl. kalv), 16 kg griskött samt 16 kg kött från fjäderfä. Konsumtionen av fårkött ökar men är fortfarande mycket blygsam drygt ett kilo per person och år. Konsumtion av färskt och fryst kött samt charkuterivaror, kg per person och år 1980 2009 Förändring procent Nöt 6,1 11,3 85 Gris 12,5 15,6 25 Fjäderfä 4,3 16,0 272 Får 0,6 1,2 100 Charkuterivaror 25,3 23,3-8 Under perioden har även ostkonsumtionen ökat från 14 till 18 kg. Det kan jämföras med konsumtionen av smör och margarin som nästintill har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är den nere i 12 kg per person år 2009. Färska frukter och bär ökade med 8 procent, från 54 till 59 kg per person och år. Vi äter också allt mer rotfrukter. Konsumtionen ökade från 6 till 11 kg, vilket är en ökning med 79 procent, under perioden 1980 2009. Även konsumtionen av färska köksväxter ökade kraftigt under perioden ifråga då den fördubblades från 22 till 43 kg. Däremot äter vi mindre färskpotatis än tidigare. Konsumtionen har minskat från 65 till 45 kg per person. Konsumtion av rotfrukter, potatis, köksväxter samt frukt och bär Mjölkkonsumtionen minskade under åren 1980 2009 med 31 procent från 183 till 127 liter per person och år. Konsumtionen av grädde ökade däremot i motsvarande grad, med 42 procent, till nära 11 liter per person 2009. 288 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 Konsumtion av godis och glass samt såser Konsumtion av starköl, vin och läskedrycker Priser och konsumtion Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan 1960. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker ökat kraftigt. Fler kalorier än vad vi behöver Den totala energitillförseln från livsmedel, exkl. alkoholhaltiga drycker, ökade under perioden 1980 2009 från 12 000 till 13 200 kj per person och dag, eller från 2 878 till 3 159 kalorier. En vuxen kvinna behöver cirka 2 000 kalorier om dagen, en vuxen man cirka 2 400 kalorier. Fler kalorier kan leda till övervikt såvida de inte förbränns. Man kan dra vissa slutsatser inom detta område efter att ha läst kapitlet Hälso- och sjukvård, tabellen Överviktiga samt därav feta bland män och kvinnor i olika åldrar. Av energitillförseln 2009 kom 29 procent från bröd- och spannmålsprodukter, 23 procent från mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från kött och köttvaror. Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2011:2, Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll (www.jordbruksverket.se). Statistiska centralbyrån 289

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 14.4 Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) Cost-of-living index Källa: SCB Konsumentprisindex 1930 2010 (www.scb.se/pr0101). 14.5 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices Läs så här: 1 krona 2010 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 1 krona 1900 motsvarar 51,56 kronor i 2010 års penningvärde. År Index 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 1900 86 1,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0,02 1910 94 1,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0,02 1920 271 3,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0,06 1930 162 1,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0,04 1940 193 2,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0,04 1950 260 3,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0,06 1960 407 4,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0,09 1970 605 7,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0,14 1980 1 461 16,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0,33 1990 3 036 35,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0,68 2000 3 809 44,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0,86 2010 4 434 51,56 47,17 16,36 27,37 22,97 17,05 10,89 7,33 3,03 1,46 1,16 1,00 Källa: SCB Konsumentprisindex 1930 2010 (www.scb.se/pr0101). 290 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 14.6 Priser och konsumtion Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011 2,5 2,5 2,9 3,3 3,3 3,1 3,3 2010 0,3 0,9 0,8 0,7 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,5 1,8 2,3 2009 1,3 0,9 0,2-0,1-0,7-1,0-1,2-1,2-1,9-1,8-1,0 0,6 2008 3,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0,9 2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3,5 2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6 2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9 2004 0,7-0,4-0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0,3 2003 2,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1,3 2002 2,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2,1 2001 1,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2,7 2000 0,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1,0 1999-0,2-0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1,3 1998 0,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0-0,1-0,6-1,2-1,0-1,1-1,2 1997-0,1-0,2-0,3-0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1,6 1996 1,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0-0,2-0,4-0,2 1995 2,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2,1 1994 1,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2,5 1993 4,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4,1 1992 5,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1,9 1991 10,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7,9 1990 8,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10,9 1989 6,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6,6 1988 4,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6,0 1987 3,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5,1 1986 6,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3,3 1985 7,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5,6 1984 8,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8,2 1983 9,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9,2 1982 9,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9,6 1981 12,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9,1 1980 12,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101). Statistiska centralbyrån 291

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 14.7 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages År Year Jan. Feb. Mars March April Maj May Juni June Juli July Aug. Sept. Okt. Oct. Nov. Dec. Årsmedeltal 1 Annual average 1990 199,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207,8 1991 218,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227,2 1992 230,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232,4 1993 241,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243,2 1994 245,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248,5 1995 251,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254,8 1996 255,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256,0 1997 254,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257,3 1998 256,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257,0 1999 256,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258,1 2000 257,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260,7 2001 261,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267,1 2002 268,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272,8 2003 276,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278,1 2004 278,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279,2 2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4 2006 279,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284,22 2007 285,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290,51 2008 294,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305,56 303,06 298,99 300,61 2009 297,88 297,95 298,80 299,26 299,45 300,17 298,80 299,42 300,35 301,11 301,03 301,69 299,66 2010 299,79 301,59 302,32 302,36 302,92 302,97 302,04 302,06 304,60 305,57 306,58 308,73 303,46 2011 306,15 308,02 310,11 311,44 312,02 311,28 311,13 1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tab. 14.8, se not 1 för tab. 14.8. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 ( 1999), PR 14 (2000 ), Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 292 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 14.8 Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index Priser och konsumtion Varugrupp Commodity group Vägningstal, 2010 Weights Indextal (1980=100) Index numbers Årsmedeltal 1 Annual averages 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Konsumentprisindex 2 Consumer price index 1 Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages 136,0 239,7 238,1 239,91 244,77 261,69 269,26 273,16 2 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages, tobacco 37,0 349,4 351,6 356,43 382,63 412,23 423,82 428,34 3 Kläder och skor Clothing and footwear 54,0 161,4 159,6 164,67 168,65 166,89 169,38 174,16 4 Boende Housing, water, electricity and fuels 279,0 326,2 327,3 338,76 352,35 376,44 356,24 355,70 5 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods 55,0 228,9 226,0 220,26 221,29 221,92 225,77 224,31 6 Hälso- och sjukvård Health 32,0 732,0 748,8 752,27 772,65 763,09 769,39 793,91 7 Transport 134,0 347,3 362,2 368,00 372,09 386,51 388,98 404,86 8 Post- och telekommunikation Communication 34,0 214,6 201,3 188,12 181,93 173,47 168,02 165,02 9 Rekreation och kultur Recreation and culture 116,0 194,5 191,1 188,54 187,76 182,28 183,21 181,97 10 Utbildning 3 Education 4,0.............. 11 Restauranger och logi Restaurants and hotels 65,0 388,6 397,5 407,18 420,16 442,83 456,27 470,56 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services 54,0 295,4 305,0 317,41 327,12 332,91 340,59 349,46 Totalt Total 1000,0 279,1 280,4 284,22 290,51 300,50 299,01 302,47 Nettoprisindex Net price index (4) 238,1 238,3 240,90 247,36 254,02 252,06 256,58 1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.7. Årsmedeltalen i tab.14.8 påverkas av revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab.14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m. 1980 i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår dock i totalindex. 4) Vägningstal för nettoprisindex (2010: 765,73) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. Statistiska centralbyrån 293

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 14.9 Basic amount according to the National Insurance Act År Year Månad Month Prisbasbelopp, kr 1 Basic amount År Månad Prisbasbelopp, kr 1 År Månad Prisbasbelopp, kr 1 1970 Mars juli 6 300 1978 Jan. 11 800 1993 Jan. dec. 34 400 Aug. dec. 6 400 Febr. mars 12 200 1994 Jan. dec. 35 200 1971 Jan. 6 400 April dec. 12 600 1995 Jan. dec. 35 700 Febr. 6 700 1979 Jan. maj 13 100 1996 Jan. dec. 36 200 Mars nov. 6 900 Juni sept. 13 500 1997 Jan. dec. 36 300 Dec. 7 100 Okt. dec. 13 900 1998 Jan. dec. 36 400 1972 Jan. juni 7 100 1980 Jan. 13 900 1999 Jan. dec. 36 400 Juli dec. 7 300 Febr. 14 400 2000 Jan. dec. 36 600 1973 Jan. 7 300 Mars juni 14 900 2001 Jan. dec. 36 900 Febr. juli 7 600 Juli okt. 15 400 2002 Jan. dec. 37 900 Aug. dec. 7 900 Nov. dec. 16 100 2003 Jan. dec. 38 600 1974 Jan. mars 8 100 1981 2 Jan. febr. 16 100 2004 Jan. dec. 39 300 April nov. 8 500 Mars maj 16 700 2005 Jan. dec. 39 400 Dec. 9 000 Juni dec. 17 300 2006 Jan. dec. 39 700 1975 Jan. juni 9 000 1982 3 Jan. dec. 17 800 2007 Jan. dec. 40 300 Juli sept. 9 400 1983 4 Jan. dec. 19 400 2008 Jan. dec. 41 000 Okt. dec. 9 700 1984 2 Jan. dec. 20 300 2009 Jan. dec. 42 800 1976 Jan. febr. 9 700 1985 Jan. dec. 21 800 2010 Jan. dec. 42 400 Mars juni 10 000 1986 Jan. dec. 23 300 2011 Jan. dec. 42 800 Juli nov. 10 400 1987 5 Jan. dec. 24 100 2012 Jan. dec. 44 000 Dec. 10 700 1988 2 Jan. dec. 25 800 1977 Jan. mars 10 700 1989 2 Jan. dec. 27 900 April juni 11 100 1990 Jan. dec. 29 700 Juli aug. 11 500 1991 2 Jan. dec. 32 200 Sept. dec. 11 800 1992 Jan. dec. 33 700 1) T.o.m. 1998: Basbelopp. 2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 3) Fr.o.m. 1982 gäller basbeloppet för helt år. 4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall 1983. 5) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli december 1987. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/pr0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 294 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 14.10 Producentprisindex (2005=100) Producer price index Priser och konsumtion Produktgrupper enligt SPIN 2007 Products according to CPA 2008 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 juli A Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske Products from agriculture, hunting, forestry and fishing 100,0 109,1 127,4 140,6 129,5 140,3 157,7 B E Totalindex Total 100,0 105,1 109,0 113,7 115,0 116,2 116,7 B Produkter från utvinning av mineral Products from mining and quarrying 100,0 123,7 122,1 152,7 153,6 158,5.. C Tillverkade varor Manufactured products 100,0 103,9 108,2 111,4 112,9 113,3 115,7 10 Livsmedel Food 100,0 101,2 105,1 115,7 115,5 115,1 122,8 11 Drycker Beverages 100,0 100,2 100,4 106,3 111,7 105,9 101,9 13 Textilvaror Textile products 100,0 100,5 99,0 100,1 105,7 104,5 106,2 16 Trä och varor av trä och kork (utom möbler); varor av halm, rotting o.d. Wood and products of wood (excl furniture), cork, straw and plaiting materials 100,0 106,5 122,6 114,5 114,9 124,2 121,7 17 Papper och pappersvaror Pulp, paper, and paper products 100,0 103,1 107,9 110,6 112,1 113,3 117,2 19 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Refined petroleum products and coke 100,0 112,6 115,5 136,1 109,2 122,5 115,1 20 Kemikalier och kemiska produkter Chemicals and chemical products 100,0 104,7 108,8 118,5 123,5 122,6 128,4 22 Gummi- och plastvaror Rubber and plastic products 100,0 103,4 107,0 110,0 114,9 115,3 120,2 23 Andra icke-metalliska mineraliska produkter Non-metallic mineral products 100,0 102,6 106,0 108,7 112,5 113,0 115,9 24 Metaller Basic metals 100,0 118,0 138,1 139,1 127,3 138,6 146,9 25 Metallvaror, utom maskiner och apparater Fabricated metal products except machinery and equipment 100,0 103,2 107,4 112,8 117,8 116,1 118,8 26 Datorer, elektronikvaror och optik Computer, electronic and optical products 100,0 93,1 85,5 80,3 78,1 70,4 64,4 27 Elapparatur Electrical equipment 100,0 106,2 109,6 111,7 115,2 113,9 115,4 28 Övriga maskiner Other electrical machinery and apparatus 100,0 103,6 105,8 109,5 118,1 116,0 114,9 29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Motor vehicles, trailers and semi-trailers 100,0 101,0 101,7 104,1 110,4 107,9 106,6 30 Andra transportmedel Other transport equipment 100,0 103,4 105,1 114,0 134,3 137,3 134,1 31 Möbler Furniture 100,0 100,9 102,9 107,1 109,8 111,2 113,8 32 Andra tillverkade varor Other manufactured goods 100,0 103,2 103,8 107,3 114,1 111,0 111,6 33 Reparation och installation av maskiner och apparater Repair and installation of machinery and equipment 100,0 103,6 108,1 110,6 115,8 119,6 122,2 D El, gas, värme och kyla Electricity, gas, steam and air conditioning 100,0 117,8 115,8 138,3 138,9 148,5 126,8 E Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-, avfallshanterings- och saneringstjänster Watersupply; sewerage, waste management and remediation activities 100,0 106,5 117,1 117,4 112,3 126,2 131,8 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/pr0301); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. Statistiska centralbyrån 295

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) Service producer price index (2005=100) Produktgrupper enligt SPIN 2007, basår 1 Products according to CPA 2007, base year 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Hotelltjänster Hotel services 98,8 97,4 100,0 103,6 107,1 110,5 110,8 112,3 Uthyrning av lokaler Letting of own property (2010=100).............. 100,0 Biluthyrning Car rental 97,8 99,1 100,0 102,1 106,9 97,0 103 107,9 Dataprogrammering och datakonsulttjänster m.m. Computer and related activities 101,8 99,7 100,0 98,7 100,5 103,6 102,7 101,8 Andra stödtjänster till transport Other transport services.. 97,5 100,0 104,0 106,7 114,3 112,5 113,6 Vägtransporter av gods Road transport of goods.. 96,1 100,0 102,4 103,8 112,2 112,5 113,5 Sjötransporter av gods Sea transport of goods.. 88,5 100,0 104,4 102,9 111,0 95,8 94,8 Juridiska tjänster Legal services 91,3 94,8 100,0 104,3 108,6 113,2 115,4 117,7 Revision och redovisning Auditing and accounting 93,4 97,5 100,0 102,2 107,3 111,9 112,5 115,8 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Architectural and technical consultancy activities 93,8 96,1 100,0 101,1 104,6 110,2 113,1 114,2 Godshantering Cargo Handling (2006=100)...... 100,0 102,8 102,7 106,8 108,2 Varulagring och magasinering Storage and warehousing (2006=100)...... 100,0 102,7 105,1 109,7 112,4 Uthyrning av personal Provision of personnel activities (2006=100)...... 100,0 102,6 105,5 105,4 107,5 1) 2005 om inte annat anges. 2005 if not otherwise stated. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster (www.scb.se/pr0801). 14.12 Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968=100) Construction price index for residential buildings including VAT År Year Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Gruppbyggda småhus Collectively built one- and two-dwelling buildings Anbudspriser Tender price Pågående priser Current price Funktionsprisindex Function price Kvalitetsprisindex Quality price index Anbudspriser Pågående priser Funktionsprisindex Kvalitetsprisindex 1990 865,0 820,6 1 325,8 152,4 707,6 685,8 855,7 122,5 1991 904,3 879,7 1 386,8 152,4 737,5 741,0 907,9 124,7 1992 900,5 885,2 1 391,7 153,6 745,1 734,9 937,3 127,4 1993 882,5 896,4 1 320,8 148,7 733,5 748,6 881,0 121,7 1994 1 860,0 863,3 1 228,1 141,9 665,4 715,8 891,3 135,7 1995 1 849,7 858,0 1 214,6 142,0 645,4 670,4 853,6 134,0 1996 1 891,7 856,7 1 307,3 145,7 681,1 658,2 892,2 132,7 1997 1 994,8 935,2 1 510,0 150,8 803,0 750,7 969,6 122,3 1998 1 1 007,0 968,7 1 580,4 156,0 844,3 848,6 1 054,6 126,5 1999 1 1 114,7 1 020,2 1 896,2 169,0 899,9 871,4 1 119,6 126,0 2000 1 1 229,1 1 152,6 1 958,2 158,3 1 051,0 972,6 1 536,4 148,1 2001 1 1 340,6 1 246,1 2 406,9 178,4 1 127,2 1 104,4 1 604,6 144,2 2002 1 1 438,8 1 302,7 2 470,7 170,6 1 120,7 1 146,9 1 662,9 150,3 2003 1 1 475,6 1 358,6 2 438,3 164,2 1 144,2 1 164,1 1 688,4 149,5 2004 1 377,8 1 360,9 2 077,7 149,8 1 248,1 1 212,7 1 842,9 149,6 2005 1 474,8 1 402,7 2 302,4 155,1 1 269,6 1 271,1 1 890,9 150,9 2006 2 1 518,1 1 538,1 2 312,2 151,4 1 315,4 1 303,7 1 980,9 152,5 2007 1 717,4 1 592,2 2 789,8 161,4 1 412,6 1 402,8 2 266,1 162,5 2008 1 799,6 1 771,4 2 917,3 161,1 1 526,6 1 500,2 2 422,6 160,7 2009 1 914,5 1 817,2 2 913,0 151,2 1 556,9 1 531,3 2 263,8 147,3 1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings. 2) Fr.o.m. 2006 är det en ny indexmodell. There is a new index model from year 2006. SCB Byggnadsprisindex, BPI (http://www.scb.se/pr0501) 296 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 14.13 Priser och konsumtion Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 1981=100 för övriga regioner) Real estate price index for one- and two-dwelling buildings (1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) Län/Region County/Region 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Småhus för permanentboende Owner-occupied one- or twodwelling buildings Stockholm 202 228 261 267 268 294 Uppsala 191 210 229 237 242 263 Södermanland 173 189 203 209 214 223 Östergötland 191 208 226 231 244 256 Jönköping 186 203 220 231 240 255 Kronoberg 189 208 228 236 246 254 Kalmar och Gotland 176 198 213 222 231 248 Blekinge 181 198 213 220 229 241 Skåne 227 257 284 284 290 311 Halland 210 231 252 261 265 285 Västra Götaland 187 208 228 236 240 261 Värmland 150 165 181 191 199 204 Örebro 168 185 203 215 217 225 Västmanland 172 189 207 212 219 227 Dalarna 142 160 173 179 192 205 Gävleborg 155 168 187 197 201 209 Västernorrland 133 150 161 169 176 184 Jämtland 140 160 174 190 192 206 Västerbotten 157 177 190 199 201 212 Norrbotten 135 145 153 157 162 175 Hela riket Sweden 191 212 235 242 246 264 Stockholms län 502 565 647 662 666 731 Stor-Stockholm 509 574 657 672 676 741 Östra Mellansverige 344 377 409 423 437 460 Småland med öarna 324 357 387 405 420 445 Sydsverige 458 517 570 572 585 625 Stor-Malmö 569 647 716 710 718 775 Västsverige 418 464 508 526 535 580 Stor-Göteborg 505 558 607 628 636 693 Norra Mellansverige 264 291 320 335 350 365 Mellersta Norrland 219 247 267 285 292 307 Övre Norrland 255 281 300 311 318 337 Hela riket 387 431 477 491 501 538 Fritidshus Holiday homes Stockholms län 591 654 760 779 800 857 Södra Ostkusten, Öland och Gotland 444 484 542 543 602 642 Västkusten 637 742 817 831 877 953 Sydsverige 627 717 802 818 846 887 Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län 337 375 404 424 443 472 Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten 404 436 457 467 501 529 Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län 261 289 316 333 368 401 Övre Norrland 346 401 431 443 458 511 Hela riket 470 527 588 603 633 679 Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 41 (www.scb.se/bo0501); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. Statistiska centralbyrån 297

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 14.14 Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag Food composition and nutritional value per person and day Joule per person och dag Joules per person and day 1980 1990 2000 2005 2009* Bröd och spannmålsprodukter Cereals MJ 3,0 3,3 3,5 3,8 4,0 Kött, köttvaror Meat and meat products MJ 1,3 1,2 1,4 1,6 1,8 Fisk, kräftdjur och blötdjur 0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 Fish crustaceans and molluscs MJ Mjölk, grädde och mjölkpulver 1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 Milk, cream and milk-powder MJ Ost Cheese MJ 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 Ägg Eggs MJ 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 Matfett Edible fats MJ 1,7 1,5 1,2 1,0 1,0 Köksväxter, frukter och bär 0,9 1,1 1,0 1,1 1,1 Vegetables, fruits and berries MJ Potatis och potatisprodukter 0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 Potatoes and potato products MJ Socker och sirap Sugar and syrup MJ 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3 Andra livsmedel Other food products MJ 0,9 1,0 1,3 1,3 1,4 Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 Alcoholic beverages, beer and soft drinks MJ Samtliga varuslag Total MJ 12,3 12,3 12,5 12,9 13,6 Näringsvärde per person och dag Nutritional value per person and day 1980 1990 2000 2005 2009* Kolhydrater 1, g Carbohydrate 1, g 342 352 357 367 373 Fett, g Fat, g 126 121 120 123 129 Protein, g 87 89 97 102 110 Järn 2, mg Iron 2, mg 19 19 14 15 15 Kalcium, mg Calcium, mg 1 148 1 120 1 128 1 148 1 136 C-vitamin, mg Vitamin C, mg 89 94 112 124 144 A-vitamin, retinolekvivalenter, RE 3 Vitamin A, retinal equivalent, RE 3 1 600 1 670 1 892 1 907 1 658 Tiamin, mg Thiamine, mg 1,8 1,8 2,0 2,0 2,1 1) Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates. 2) Fr.o.m. 1995 har järnberikningen av siktade mjöler och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and flour products has ceased. 3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A-aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A activity from beta-carotene. Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 14.15 Konsumtion av livsmedel m.m. Food consumption Livsmedel Food Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity 2005 2006 2007 2008 2009* Bröd och spannmålsprodukter Cereals.......... Mjöl och gryn Flour and hulled grain 170,1 146 150,3 174,9 169,3 Mjölprodukter Flour products 129,5 134,8 126,1 132,2 132 Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 34,4 34,6 32,1 32,7 33,2 Mjukt matbröd Soft bread 430,2 473,6 460,2 510,6 498,7 Kaffebröd Coffee rolls, etc. 36,7 33,7 35,7 42,3 39,2 Konditorivaror 3 Confectionery 3 104,2 95,3 88,1 77,4 108,9 Kex, rån m.m. Biscuits, etc 46,4 46 45,7 42,1 41,8 Kött och köttvaror Meat and meat products.......... Kött och fläsk, färskt och fryst 4 Meat, fresh and frozen 4 420,8 412,3 418,6 397,7 401,9 Fjäderfäkött, färskt och fryst 5 Poultry meat, fresh and frozen 5 128,4 134,2 138,2 152,7 149 Charkuterivaror, oblandade Cured meats and provisions, unmixed 40,5 39,9 40,8 47,0 46,9 Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed 151,4 165,6 162 164,3 161,5 Köttkonserver Canned meat 6,5 7,2 4,6 2,7 2,3 Fisk, kräftdjur och blötdjur 6 Fish, etc. 6.......... Fryst filead fisk Frozen fillets 28,1 29 34,1 34,5 35,6 Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish 86,3 94,9 99,8 87,3 86,9 298 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2012 14.15 Livsmedel Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.) Priser och konsumtion Kvantitet, milj. kg resp. liter 2005 2006 2007 2008 2009* Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc........... Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk Milk sold outside dairies and consumed on farms 8,6 8 7,1 6,5 6,1 Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 265,7 242,7 237,2 238 240 Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % 682,1 666,4 647 636 624,1 Syrade produkter < 1,0 %Fermented products < 1.0% 87,9 88 79,9 76,6 67,6 Syrade produkter 1,0 % - 2,0 %Fermented products 1.0% 2.0% 40,3 31,4 47 52,4 47,8 Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% 158,9 174,5 170,2 181,3 191,2 Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, culture cream 32,8 32,1 34 34,3 34,7 Tjock grädde, > 29 % Thick cream 46,9 48,7 50,4 54,1 62,9 Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Hårdost Hard cheese 115,9 118,4 115,2 116,3 117 Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 43 43,2 47,1 47,5 50,3 Ägg 7 Eggs 7 88,5 90,4 87,8 92,3 94 Matfett m.m. Edible fats, etc. 122,9 117,5 122,1 116,9 120,1 Smör Butter 13,6 15,1 16,6 17 20,9 Hushållsmargarin 8 Household margarine 8 109,3 102,4 105,5 99,9 99,2 Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries.......... Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen 525,8 561,4 566,9 570,5 575,9 Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen 573,3 591,4 605,2 598,2 543,2 Mandel och nötter Almonds, nuts 16,9 20,7 23,2 24,3 25,3 Soppor, även konserverade 9 Soups 9 41,8 41,5 41,8 41,2 37 Saft Juices 173,7 198,0 216,2 202,8 138,7 Potatis och potatisprodukter Potatoes.......... Potatis, färsk 10 Potatoes, fresh 10 420,1 417,1 410,9 410,7 415,4 Socker och sirap Sugar and syrup.... Socker Sugar 67,2 59,3 58,8 58,4 61,4 Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa.......... Kaffe, rostat Coffee, roasted 69,8 73,8 73 73,5 73,6 Te Tea 2,7 2,2 3,4 3,7 3,8 Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 137,7 137,2 142,5 145,2 140,8 Glass Ice cream 114,2 110,4 108,2 101,4 96,5 Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 1061,1 1134,4 1102,9 1068,1 1099,2 Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten Carbonated beverages and mineral waters 851,4 919,2 901,6 881,6 912,5 Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 209,7 215,2 201,3 186,5 186,7 Alkoholhaltiga drycker 11 Alcoholic beverages 11.......... Starköl Strong beer 261,2 275,9 288,7 294,6 305,8 Vin Wine 175,9 186 199,3 200,8 215 Spritdrycker Spirits 24,3 24,6 24,8 25,8 26,4 1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 3) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 4) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 5) Fr.o.m. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 6) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. From year 2000 fresh fish is not reported due to uncertain data. 7) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 8) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. 9) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är de inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 10) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 11) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served in restaurants, cafés etc. Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/jo1901); Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Statistiska centralbyrån 299

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2012 14.16 Livsmedel Food Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita Food consumption per capita Kg resp. liter Quantity Livsmedel Kg resp. liter 1990 2009* 1990 2009* Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,0 Mjöl och gryn Flour and hulled grain 22,0 18,2 Hårdost Hard cheese 13,1 12,6 Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror Mesvaror, smältost och annan ost Flour prod other than bread and Other cheese 3,2 5,4 confectionery 9,4 14,2 Ägg 10 Egg 10 11,7 10,1 Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 5,6 3,6 Matfett m.m. Edible fats, etc. 19,0 12,9 Mjukt matbröd 3 Soft bread 3 30,9 53,6 Smör Butter 2,2 2,2 Kaffebröd Coffee rolls, etc. 3,8 4,2 Hushållsmargarin 11 Household margarine 11 15,9 9,3 Konditorivaror 4 Confectionery 4 4,6 11,7 Köksväxter, frukter och bär Kex, rån m.m. Biscuits, etc. 6,2 4,5 Vegetables, fruits and berries Kött och köttvaror Meat and meat products Köksväxter, färska och frysta Kött och fläsk, färskt och fryst 5, 6 Vegetables, fresh and frozen 42,5 61,9 Meat, fresh and frozen 5, 6 27,3 43,3 Frukter och bär, färska och frysta Fjäderfäkött, färskt och fryst 6, 7 Fruits and berries, fresh and frozen 55,0 58,5 Poultry meat, fresh and frozen 6, 7 5,4 16,0 Soppor, även konserverade 12 Soups 12 3,4 4,0 Charkuterivaror, oblandade 6 Saft Juices 18,9 14,9 Cured meats and provisions, unmixed 6 4,6 5,0 Potatis och potatisprodukter Potatoes Charkuterivaror, blandade 6 Potatis, färsk 13 Potatoes, fresh 13 60,4 44,7 Cured meats and provisions, mixed 6 14,7 17,4 Socker och sirap Sugar and syrup Köttkonserver 6 Canned meat 6 1,8 0,2 Socker Sugar 13,9 5,6 Fisk, kräftdjur och blötdjur 8 Fish, etc. 8 Kaffe, te och kakao Fryst filead fisk Frozen fillets 2,7 3,8 Coffee, tea and cocoa Konserver och beredd fisk Kaffe, rostat Coffee, roasted 9,0 7,9 Canned and prepared fish 6,7 9,3 Te Tea 0,3 0,4 Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 11,1 15,1 Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 54,3 25,8 Glass Ice cream 13,8 10,4 Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk m.m.< 2,0 % Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 100,7 118,2 Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % 70,5 67,2 Kolsyrade läskedrycker o mineralvatten Syrade produkter < 1,0 % 7,0 7,3 Carbonated beverages and mineral waters 59,5 98,1 Fermented Products < 1.0 % Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 41,3 20,1 Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 1,1 5,1 Alkoholhaltiga drycker 14 Syrade produkter > 2,0 % 19,2 20,6 Alcoholic beverages 14 Tunn grädde 9, gräddfil Starköl 14 Strong beer 14 19,0 32,9 Thin cream 9, culture cream 2,4 3,8 Vin 14 Wine 14 12,2 23,1 Tjock grädde 9 Thick cream 9 6,2 6,8 Spritdrycker 14 Spirits 14 4,4 2,8 1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 3) Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year 1995. 4) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made with caution due to changes in source data. 7) Fr.om. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 8) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. As of 2000, fresh fish is not reported due to uncertain data. 9) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %. 10) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 11) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 12) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är de inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 13) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 14) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served in restaurants, cafés etc. Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/jo1901); Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 300 Statistiska centralbyrån