Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2015

Relevanta dokument
Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete

Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2016

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Länsgemensam folkhälsopolicy

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Strategiskt folkhälsoprogram

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Folkhälsoplan

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Folkhälsoplan.

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

1 (10) Folkhälsoplan

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric


mötesplats mitt i Dalarna!

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2018

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete


FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

En god hälsa på lika villkor

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsoplan

Ett socialt hållbart Vaxholm

Verksamhetsinriktning

Välfärds- och folkhälsoprogram

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Verksamhetsplan för år 2014

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Verksamhetsplan

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Alingsås folkhälsomål 2019

Prioriterade Folkhälsomål

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Folkhälsoplan Härnösands kommun

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Folkhälsostrategi

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011

Folkhälsopolitiskt program

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2020 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun

Transkript:

Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2015

BAKGRUND FOLKHÄLSOARBETE Det nationella folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet på nationell nivå är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå det nationella målet har elva målområden tagits fram som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. De fokuserar på de bakomliggande faktorerna som påverkar hälsan såsom livsvillkor, levnadsvanor, miljöer och produkter. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir tillgängliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. De nationella målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel De första sex målen berör vad som brukar betecknas som strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv kan påverka, men där den sociala miljön ofta spelar en stor roll. Det regionala folkhälsoarbetet Olika hälsoparametrar visar att befolkningen i Gävleborgs län ligger under riksgenomsnittet. I syfte att ta del av ny forskning och samverkanspartners kunskap samt dela med oss av våra erfarenheter kommer vi att fortsätta delta i de nätverk som blir aktuella när Regionbildningen i Gävleborg träder i kraft 2015. Eftersom upparbetade nätverk redan finns anser vi att möjligheter till att skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen i Gävleborgs län finns. Det lokala folkhälsoarbetet Kommunen har tagit ett strategiskt grepp och lyft in folkhälsomålen i all kommunal verksamhet. Folkhälsofrågorna leds, samordnas och följs upp av en utvecklingsavdelning. Denna avdelning ligger under kommunstyrelsen och direkt under kommunchefen. Därigenom kommer vi alltså närmare ett kommunövergripande ansvarstagande. Det är av stor vikt att vi som arbetar i kommunen upplever att vi greppar de övergripande målen. Vi kommer att förbättra vårt koncernövergripande folkhälsoarbete genom ett större deltagande i kommunledningsgruppen.

Ovanåkers kommun vill fortsätta utveckla projektarbeten och olika samverkansverksamheter som har fått positiv respons då vi tror på långsiktighet och uthållighet i syfte att uppnå önskad effekt. Ovanåkers kommun har skrivit under den europeiska jämställdhetsdeklarationen CEMR (Council of European Municipalites and Regions) arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Inom ramen för en hållbar utveckling kommer kommunens genuspedagog att tillhöra Utvecklingsavdelningen under vilken folkhälsofrågorna kommer att ligga. Genuspedagogen kommer att vara Utvecklingsavdelningen behjälplig i att säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv ska ingå som en naturlig del i utvecklingsarbetet och i beslut. Genuspedagogen har en del av sin tjänst inom barn- och utbildningsförvaltningen och har därmed kompetens även när det gäller att beakta barnperspektivet. Folkhälsorådet Folkhälsoarbetet i Ovanåkers kommun leds av folkhälsorådet i kommunen som leds av kommunstyrelsens ordförande och består av ordföranden från samtliga nämnder samt företrädare från oppositionen. Representanterna i folkhälsorådet har fått grundläggande utbildning inom folkhälsa och folkhälsoarbete för att tydliggöra sina roller och funktioner. Folkhälsorådet kommer under 2015 fortsätta att arbeta med ett strukturerat målstyrt arbete. Ett av kommunens övergripande mål i styrkortet (Ovanåkers kommuns måldokument) är Ovanåkers kommun ska arbeta för en god folkhälsa och ge medborgarna stora möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling. Mål för det lokala folkhälsorådet/folkhälsoarbetet 2015 1. Under perioden ska utvecklingen leda till att mätbara folkhälsomål finns med i alla förvaltningars måldokument. 2. De mätningar som görs både intern och extern inom ANDT-området ska visa på en tydlig minskning i alla dess delar. 3. Delaktighet och inflytande i samhället ska efter periodens slut ingå som ordinarie områden i all kommunal verksamhet. Folkhälsosamordnarens roll Under 2015 är folkhälsosamordnarens anställd på 50 procent från folkhälsoprojektet och 50 procent från utvecklingsavdelningen. Då folkhälsosamordnaren har en strategisk funktion ingår det i arbetsuppgifterna att fungera som expert, bollplank, omvärldsbevakare och föra ut kunskapen i verksamheten men även att samordna och utveckla folkhälsoarbetet i kommunen. Delmål 1. Delaktighet och inflytande. Att möta barn och unga som fullvärdiga och kompetenta medborgare handlar om attityder, kunskaper och arbetssätt.

Ovanåkers kommun har de senaste åren påbörjat ett dialogarbete med ungdomar och andra medborgare. Arbetet med inflytande och delaktighet kommer att fortsätta samt intensifieras under 2015 genom fortsatt medverkan i regionala nätverk, lokala dialoger i form av de återkommande ungdomsdialogerna samt dialoger om aktuella, kommunala frågor. Till grund för kommunens barn- och ungdomspolitiska arbete ligger vikten av att barn och unga ska uppleva en känsla av delaktighet och sammanhang. Resultatet av riksenkäten Lupp, medverkan i det regionala nätverket för barn- och ungdomspolitiska frågor samt den nära kontakten mellan elevrådsrepresentanter och folkhälsosamordnaren utgör andra orsaker till satsningarna inom detta delmål. Det som framkommer i ungdomsdialogerna konverseras mot respektive ansvarig i berörda förvaltningar för att därefter återigen återkopplas till ungdomarna. Rutiner för detta arbetssätt ska befästas under 2015 års folkhälsoarbete. Områden där ungas åsikter efterfrågas gäller allt ifrån deras egen fritid under sommaren till detaljplaner för ombyggnader och trafiksituationen i centrumkärnorna. Enligt den senaste Lupp-enkäten framkom att Ovanåkers kommuns ungdomar i högre utsträckning än tidigare och i jämförelse med andra kommuner upplever att de är delaktiga i de politiska besluten och att de har inflytande. Ovanåkers kommun vill därför fortsätta intensifiera det systematiska barn- och ungdomspolitiska arbetet som berör de själva, politiker och tjänstemän. Planerade aktiviteter inom ramen för delaktighet och inflytande under 2015 Ungdomsdialoger Fortsatt samarbete mellan kommunen och elevråd. Inom detta samarbete kommer vi att följa upp elevernas medverkan i den elevrådsutbildning som arrangerades av Region Gävleborg i oktober 2014 där Ovanåkers kommun efter önskemål tilldelades några extra platser. Arbetet med att ungdomar medverkar till att forma sommarjobb och dess innehåll kommer även att fortsätta under 2015, dels genom elevenkäter och elevråd och dels genom ungdomsdialogen i maj. Genomföra den årliga ungdomsdialogen där ungdomar, tjänstemän och politiker träffas för att jobba med olika temaområden. Resultatet av analysen av Lupp-enkäten och tidigare dialoger ligger till grund för Ungdomsdialogen. Tanken är att dialogen ska leda till olika åtgärdspunkter som ungdomar, tjänstemän och politiker kommer fram till. Utöver Ungdomsdialogen och samarbetet med elevråden kommer kommunen att samla andra grupper av ungdomar i åldern 13 år och uppåt för dialog om att utveckla ungdomars situation i fråga om exempelvis nyanländas upplevelser och behov som har uppstått under den första tiden i Ovanåkers kommun, trafiksituationen i centrumkärnorna, utemiljöer, mötesplatser, placering och utformande av fritidsgårdar, utbudet av aktiviteter arrangerade av andra ungdomar samt inflytande gällande skolmaten. Under 2015 kommer Ovanåkers kommun att undersöka effekter av och möjligheter till att använda ett sms-system i kontakten med ungdomar. Kommunen kommer även att arbeta för att skapa en samlingssida riktad till ungdomar på kommunens hemsida. I samarbete med näringslivskontoret och elever fortsätter Ovanåkers kommun att erbjuda ungdomar sommarjobb som innebär att de ska arrangera aktiviteter riktade till andra barn och

unga. Aktiviteterna består dels av det som har röstats fram av elever och dels aktiviteter som sommarjobbarna själva tror att andra unga efterfrågar. Dialoger med vuxna Dialoger med vuxna kommer att ske löpande inom aktuella områden. Processer och dialoger pågår inom arbetet med att rusta simhallen i Edsbyn, boende i centrum som upplever att de blir störda av buskörning samt skoldialoger. Delmål 3. Barn och ungas hälsa Pågående och planerade aktiviteter under 2015 BIG Stödgrupper för barn i riskmiljö För att nå barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning erbjuder Ovanåkers kommun preventionsinsatser för barn och ungdomar med bristande omsorg från föräldrar eller vårdnadshavare, både i form av stödgrupper samt i en modell kallad Läxverkstan som i dagsläget bedrivs med projektmedel från Statens kulturråd och egna insatser från kommunen. För att rekrytera barn till BIG-grupper visas informationsfilm om BIG innan filmvisningar på den lokala biografen i samband med att nya grupper ska starta. Förutom informationsfilmerna delas information ut till alla föräldrar via skolorna och socialtjänsten samt till personal som möter barn i sitt arbete. Det finns även kompetens att samtala med barn som har bevittnat våld finns i kommunen i form av metoden Trappan. Arbetet med att erbjuda och genomföra BIG och Trappan till de barn som är i behov av detta sker genom samverkan med socialtjänsten och det är angeläget att dessa metoder blir väl kända hos alla i Ovanåkers kommun. Läxverkstan Läxverkstan riktar sig till barn i åldrarna 9-12 år och äger rum en gång i veckan. Inbjudan går ut till en bred målgrupp men barn som lever i en utsatt ekonomisk miljö, nyanlända barn eller andra som tillhör riskgrupper har förtur. Barnen jobbar med sina läxor tillsammans med faddrar från gymnasiet och därefter erbjuds en skapande aktivitet då både barn och faddrar har roligt tillsammans. Fokus läggs på kända skyddsfaktorer. Läxverkstan kommer att fortsätta i projektform under vårterminen 2015 och arbetet med att implementera metoden Läxverkstan kommer att pågå under hela året. För att nå barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning kan nya metoder för att rekrytera dessa barn komma att utprovas under 2015. Läxverkstans samverkanspartner, biblioteket, bedriver ett medvetet genusarbete för att erbjuda barnen frihet att använda hela sin potential och få tillgång till kulturella former som kan erbjuda olika förebilder bl.a. genom boktipsen i genuslådan. Kontakter mot andra kultur- och fritidsverksamheter finns hos personalen inom Läxverkstan.

Föräldrastöd Ovanåkers kommun erbjuder gratis föräldrastöd för föräldrar med barn mellan 0-18 år. Detta sker genom samarbete med skolan, socialtjänsten, ideella organisationer samt Landstinget i form av BVC och MVC. Det är endast väl beprövade och till största del universella föräldrastödsprogram som erbjuds och ett stort antal föräldrar har deltagit i föräldrastödsutbudet i Ovanåkers kommun. Programmen är bl.a. Familjeverkstan, PREP, pappagrupper, FöräldraStegen, Älskade förbannade tonåring, Effekt samt De otroliga åren. Föräldrar till de barn som deltar i BIG-grupper (se ovan) erbjuds Familjeverkstan som en riktad insats. Universellt och riktat föräldrastöd kommer att erbjudas under hela 2015 till föräldrar i Ovanåkers kommun i form av Familjeverkstan, PREP, pappagrupper, FöräldraStegen, Effekt, Älskade, förbannade tonåring, De otroliga åren samt den lokala varianten kallad Ovanåkers föräldrakraft. Ett samarbete om ett upplägg där extra fokus på relationen mellan föräldrar som väntar sitt första barn är påbörjat mellan folkhälsosamordnaren och barnmorskan på MVC och kommer att fortsätta under 2015. Delmål 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Pågående och planerade aktiviteter under 2015 Ovanåkers kommun deltar i länets nätverk för drogförebyggare. Det lokala arbetet inom ANDTområdet ligger i linje med regeringens ANDT-strategi och kommunen kommer inom kort att ta del av den kommande ANDT-strategin. FIO Förebyggarna i Ovanåker Det lokala förebyggande arbetet (FIO Förebyggarna i Ovanåker) består av personal från skola, elevhälsovården, socialtjänsten, Svenska kyrkan, polisen och ANDT-samordnaren. Denna grupp träffas ca 4 ggr/år. FIO-gruppen samverkar kring insatser som Effekt, TobaksFri Duo, Tänk Om i samband med riskhelger, Ovanåkers föräldrakraft samt andra ANDT-förebyggande åtgärder. Ovanåkers föräldrakraft Ovanåkers föräldrakraft arbete syftar till att bidra till starka föräldranätverk under högstadieåren. Ovanåkers föräldrakraft syftar till att bidra till starka föräldranätverk i samband med att barnen börjar år 7. Ett bonussyfte är att stärka relationen mellan föräldrar och lärare. Föräldrar till barn som ska börja i åk 7 bjuds in till en upptaktsdag. Barn- och skolnämnden arrangerar dagen tillsammans med Svenska kyrkan i Ovanåker. Föräldrar och lärare får öva kommunikation, samarbete och tillit på ett roligt, spännande och okomplicerat sätt. Det handlar om problemlösning i grupp. Föräldrarna uppmuntras att fortsätta att hålla i kontakten i respektive klass. Här blir föräldramöten ett viktigt forum för fortsatt nätverksarbete. En av målsättningarna med upptaktsträffen är att den ska underlätta arbetet med att upprätta överenskommelser enligt Effekt.

Effekt I syfte att minska den skadliga alkoholkonsumtionen genomför Ovanåkers kommun programtroget Effekt-informationer. Det finns ett tiotal utbildade Effekt-informatörer och en boost-dag till dessa finns inplanerad under 2015. TÄNK OM Länsstyrelsen har under de senaste åren utlyst Tänk Om-medel i samband med riskhelger. Ovanåkers kommun har beviljats Tänk Om-medel och genomfört drogfria aktiviteter i samband med skolavslutningen och valborg. Syftet med TÄNK OM är att sprida kunskap om tonåringar och alkohol, minska langningen och att föräldrar spelar en nyckelroll för att senarelägga alkoholdebuten. I samband med FolkhälsovÄckan erbjuds föreläsningar inom ämnet riktat till ungdomar och/eller föräldrar. Senaste föreläsningen var med Lotta Åberg som har medverkat i SVT URs programserie Föräldrasnack om droger. Krogar mot knark Ovanåkers kommun ingår i nätverket för Krogar mot knark som syftar till att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Alkoholhandläggaren är kommunens samordnare. TobaksFRI duo För att motverka att barn och ungdomar ska börja använda tobaksprodukter arbetar kommunen med metoden, TobaksFri Duo i samverkan mellan skolan, Folktandvården, ANDT-samordnaren, föreningar och företag. Under 2015 kommer folkhälsosamordnaren i samarbete med skolan att undersöka möjligheter till mer omfattande medverkan av skolan och eleverna. Övrigt FolkhälsovÄckan Ovanåkers kommun genomför årligen en FolkhsälovÄckan som är väl känd bland invånarna. Aktiviteter under FolkhälsovÄckan är olika gratisaktiviteter som främjar fysisk aktivitet, provapå inom exempelvis kulturella aktiviteter, erbjudanden från företag som arbetar med hälsoinsatser och föreläsningar. Skolmåltiden är mer än bara maten på tallriken. Hösten 2014 kommer kommunen att kartlägga matsvinn inom skola och äldreomsorg. Åtgärder utifrån resultatet av kartläggningen kommer att fortsätta under 2015. Detta är ett led i ett helhetstänk gällande hållbarhet inom kostavdelningen.inom ramen för FolkhälsovÄckan har ett samarbete med kommunens kostavdelning påbörjats och under 2014 års FolkhälsovÄcka serverades endast vegetarisk kost på skolorna. En av maträtterna hade röstats fram av en några elever som fick prova ett antal vegetariska rätter. Ulla-Marie Nilsson Folkhälsosamordnare

Tomas Larsson Chef för utvecklingsavdelningen Christer Engström Kommunchef Yoomi Renström Kommunstyrelsens ordförande tillika ordförande i folkhälsorådet