Rådet för folkhälsa och brottsförebyggande arbete

Relevanta dokument
Rådet för folkhälsa och brottsförebyggande arbete

Rådet för folkhälsa och brottsförebyggande arbete

Jonas Holm(M), ordf Gunnar Canslätt (KD) Kåge Wallner (MP) Ann Berg (FP) Stefan Bäckström(C) Olle Borgström (S) Tommy Ljung (M)

Rådet för folkhölsa och brottsförebyggande arbete

Rådet för foikhålsa och brottsförebyggcinde arbete

Rådet för folkhålsa och broffsförebyggande arbete

Majvor Westberg Jönsson. Pia Embretsén. Caroline Schmidt. Majvor Westberg Jönsson

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Hans Bengtson. Gunilla Andersson. Per Almberg. Hans Bengtson

Hans Bengtson. Gunilla Andersson. Kåge Wallner. Hans Bengtson

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Henrik Persson. Anna-Greta Andersson. Gunnar Canslätt. Henrik Persson

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Sammanträdesdatum Sida 1 Folkhälsorådet Madeleine Rosenqvist (KD) Robert Rapakko (S) Emma Magnusson (C)

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Verksamhetsplan för år 2014

Folkhälsoplan

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Sessionssalen, Hultsfred kl

Plan för Social hållbarhet

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S), Ylva G.

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Länsfolkhälsorådet Gävleborg

Folkhälsoplan Essunga kommun

Kansli- och utvecklingsenheten

Lilian Holmgren (S) Mats Forslund (S) Inge Sylvén (V) Bengt Sahlin (MP) Gunnar Grenholm (C) Ilona Gill (M)

Anita Höglund. Anna-Greta Andersson. Annica Norman. Anita Höglund

Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S).

Kommunkontoret, Bergsjö rum 12 Måndag 4 april, 2011 kl.10:00-12:00

Ordförande Justerande Justerande Utdragsbestyrkande

Anneli Persson (S) Lennart Pettersson (C) Sara Billquist-Selberg (FP) ordförande Ida Andersson (C) t.om. 8 Ann Pettersson (M) ANSLAG/BEVIS

Remiss Regional folkhälsomodell

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsoplan Grästorp


Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Kommunkontoret i Bergsjö

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Uppsala. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Follchälsorådet

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Nationella ANDT-strategin

Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv

Verksamhetsplan Ockelbo Folkhälso-BRÅ

Folkhälsoberedningen. Protokoll Datum: Sessionssalen, Regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Kommunkontoret, Bergsjö rum 11 Måndag 7 februari, 2011 kl. 10:00-12:00

PROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00

Folkhälsoberedningen. Plats: Åsnen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö. Ordförande. Justerare. Datum: Tid: 09:00-11:45

Tvärsektoriellt råd respektive tvärsektoriellt nätverk gällande folkhälsa och barnkonvention

Reglemente för Hälsorådet

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Biblioteket Charlottenberg. Bengt Hansson (S) Anders Gustafsson (KD) Margaretha Persson (HEL) Christina Säihke (S) Lars-Erik Andersson (C)

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida (13) KFF Kansli, Greenroom. Gunilla Svensson (S) ordförande.... Ann-Margret Ringnér

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Marianne Ahlqvist. Annika Forslin. Birgitta Medin. Marianne Ahlqvist

Hälsoplan för Årjängs kommun

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Inga-Lill Strömqvist (S), ordförande, Gudrun Carlsson (PRO Tumba) tj er. Ulla Neubüser (SPF Botkyrka) Ulla Neubüser (SPF Botkyrka) ANSLAG/BEVIS

Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete Gävleborg NSFG

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa

Tid: Fredagen den 23 november 2018 kl. 09: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, stadshuset. Se nästa sida.

Transkript:

Protokoll 1 (7) Plats och tid: Guldsmeden, sal A, 30 september 2011, klockan 10:00-15:30 Närvarande: Jonas Holm, kom.råd (M) Gunnar Canslätt, ordf Sfn (KD) Ulrika Wenn, chef Sof Jörgen Bengtson, ordf H-valls bostäder (C) Kåge Wallner, ordf Oms (MP) Jan-ErikJonsson, ordf Min (C) Lennart Juhlin, chef räddning Håkan Rönström, ordf Ten (M) Ann Berg, ordf Bn (FP) Jan Kroppegård, chef tekniska Stefan Bäckström, ordf Lok (C) Bente Sandström, vice ordf. Min (S) Göran Thapper, 2:e vice ordf Oms (S) Olle Borgström, 2:e vice ordf Byn (S) Tommy Ljung (M) Ej närvarande: Caroline Schmidt, kom.råd (C) Nils-Erik Blomdal. H-valls bostäder Pia Andersson, chef Oms Lennart Backlund, tf chef Lok Mikael Löthstam, opp råd (S) Anna-Carin Keisu, 2:e vice ordf, LoK (S) Josef Wiklund, enhetschef Polismyndigheten Gävleborg Siv Karlsson, Landstinget HSN (S) Roger O Nilsson, chef Landstinget Maria Aspers, Landstinget HSN (MP) Helena Björkman, BUP, Landstinget Berit Fredriksson, Primärvården Hans Gyllow, planeringschef, Klk Övriga deltagare: Maria Lindqvist, folkhälsosamordnare, sekreterare i rådet Maria Lövgren, drog- och BRÅ-samordnare Jenny Alvolin, barn- och ungdomsombud Åsa Terent, kommunekolog Babro Karelius, dietist Madelene Persson-Sidenå, informatör Ola Westin, f d chef Samhällsmedicin Jessica Tanzilli, folkhälsoutvecklare Samhällsmedicin Lotta Östlund, utredare Samhällsmedicin Martin Norkvist, Polismyndigheten Gävleborg

Protokoll 2 (7) Utses att justera: Tommy Ljung Justeringens plats och tid: Social- och fritidskontoret den 10 oktober 2011, klockan 08:00 Underskrifter: Paragrafer: 9-14 Sekreterare: Maria Lindqvist Ordförande: Gunnar Canslätt Justerande: Tommy Ljung

Protokoll 3 (7) Bevis/anslag Protokollet är justerat. Justeringen tillkännagiven genom anslag. Anslagstid, från och med till och med 111010 111030 Förvaringsplats för protokollet Social- och fritidskontoret Underskrift Maria Lindqvist

Protokoll 4 (7) 9 Folkhälsoperspektivet Jessica Tanzilli, folkhälsoutvecklare vid Samhällsmedicin Gävleborg, informerar om nationella såväl som lokala övergripande mål för folkhälsan, vilka bestämningsfaktorer som styr folkhälsopolitiken, vilka aktörer som ansvarar för folkhälsoarbetet på nationell, regional och lokal nivå, samt vilken nyttan är med att bedriva ett gott strategiskt folkhälsoarbete. Med begreppet folkhälsa avses systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa och det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Jessica betonar att när kommunen ska göra prioriteringar inom det lokala folkhälsoarbetet ska man ta hänsyn till bestämningsfaktorerna, till hälsoläget lokalt, och till det faktum att hälsan idag är ojämnlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. En viktig del av ett gott strategiskt folkhälsoarbete är att synliggöra utsatta grupper ur ett hälsoperspektiv. Kommunen har här ett särskilt ansvar för barn och unga, äldre och funktionshindrade. Jessica informerar att det finns ett tydligt samband mellan ekonomi och hälsa; en god hälsa bland befolkningen ökar utbudet av arbetskraft genom fler levnadsår och mindre sjukfrånvaro, och mindre av samhällets resurser behöver avsättas till vård och omsorg. Jessica påtalar att strategiskt folkhälsoarbete avser insatser främst på befolkningsnivå. Folkhälsosatsningar ska göras breda så att en så stor del av befolkningen som möjligt kan dra nytta av dem. Rådet diskuterar hälsoutvecklingen i Hudiksvalls kommun i relation till utvecklingen på nationell nivå, det lyfts även frågor kring hur detaljerad statistisk information som finns inom området. Jessica berättar att hur detaljerad statistik information man kan få fram beror på vilken metod som används vid datainsamling och hur den insamlande informationen bearbetas, exempelvis i CAN-undersökningen finns statistik ända ner på skolnivå. Jessica betonar dock att folkhälsostatistiken i första hand syftar till att mäta tendenser och trender i befolkningens hälsa i stora drag. Vidare diskuterar rådet möjliga orsaker till att Gävleborgs län generellt har ett sämre hälsoläge är landet som helhet Samhällsmedicin informerar att bakgrundsfaktorerna är flera och att de påverkar varandra, som exempel lyfts historiska orsaker och den relativt sett låga utbildningsnivån i länet.

Protokoll 5 (7) 10 Gemensamma utgångspunkter för att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Ola Westin, f d chef på Samhällsmedicin, presenterar det länsövergripande förslaget för ett förstärkt arbete med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg, Gemensamma utgångspunkter för att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg. Förslaget följer samma upplägg som tidigare antagna Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och unga och Gemensamma utgångspunkter för arbetet med vård och omsorg om de äldre, och syftet med förslaget är att ta fram en länsövergripande strategi för ett förstärkt folkhälsoarbete i länet. Folkhälsoläget har ett starkt samband med tillväxten i länet. En styrgrupp med politiker och tjänstemän från länets kommuner har arbetat fram förslaget som för närvarande ligger ute på remiss hos respektive kommunstyrelse. Ola informerar att förslagets grundläggande ställningstagandet är att befolkningens hälsa är allas ansvar. Därmed betonas det gemensamma ansvar som alla kommunala verksamheter och förvaltningar, men även andra offentliga och privat aktörer har för att belysa, lyfta och driva folkhälsofrågorna. Ola informerar att förslagets fokus är hur folkhälsoarbetet i länet ska bedrivas för att effekten av satsade resurser ska bli så god som möjligt. Ett brett folkhälsoarbete innebär att även aktörer som kanske inte ser sin direkta roll i folkhälsoarbetet ska bjudas in, som exempel nämnder Ola tekniska förvaltningar och företag. Som konkret konsekvens av förslaget behöver man på regional och lokal nivå planera för bred tvärsektoriell samverkan kring folkhälsofrågorna. Ola informerar att förslaget innebär en del förändringar i den regionala strukturen kring folkhälsoarbetet, bland annat föreslås att dagens Länsfolkhälsoråd ersätts med ett Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete. Till nätverket ska ett sekretariat med fyra tjänstemän med anställning vid Region Gävleborg, landstinget och länsstyrelsen knytas. På länsnivå behöver man se över vilka resurser som finns till förfogande för folkhälsoarbetet och hur de bäst tas tillvara. Förslaget eftersträvar vidare en harmonisering i länet kring vilka uppföljningssystem, exempelvis i form av enkätundersökningar, som används. Regionala uppföljningsverktyg måste i sin tur kompletteras med lokal uppföljning av folkhälsoarbetet i form av exempelvis välfärdsbokslut och lokala folkhälsoplaner. Rådets diskussion kring förslaget rör bland annat vilka faktorer som påverkar medellivslängden i en befolkning och vilka insatser en kommun kan göra för att bidra till att förlänga medellivslängden hos sina kommuninvånare. Som exempel nämns Västerbotten som historiskt haft en medellivslängd under riksgenomsnittet men som idag ligger över genomsnittet i riket. Ola informerar att detta troligtvis beror på långsiktiga satsningar som gjorts i regionen för att förbättra befolkningens hälsoläget..

Protokoll 6 (7) Ola påtalar även det faktum att Umeå sedan ett antal år tillbaka har ett universitet som en möjlig orsak till den ökade medellivslängden i regionen, att en stad får ett universitet leder ofta till en utspädning av befolkningen, där andelen inflyttade med generellt sett högre utbildningsnivå ökar, vilken i sin tur har positiva effekter för den lokala hälsoutvecklingen. Lotta Östlund informerar att det på befolkningsnivå finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och hälsa. Ola betonar att exempel som Västerbotten visar att en god folkhälsa handlar om mer än den enskilda individens levnadsvanor, att folkhälsa i stor utsträckning handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa. Jörgen Bengtson påpekar att det finns en stark folkbildningstradition i Hälsingland som man borde kunna nyttja för att nå ut till befolkningen kring folkhälsofrågorna. Gunnar Canslätt frågar om förslaget till Gemensamma utgångspunkter påverkas av det näringslivspolitiska handlingsprogrammet. Ola informerar att förslaget är utformat på ett övergripande plan, och kan därmed integreras med andra relevanta dokument och handlingsplaner i länet och kommunerna. Jenny Alvolin påpekar att förslaget i vissa delar överlappar med tidigare antagna Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och unga, och påtalar vikten av god samordning inom området för att undvika dubbelarbete. Maria Lindqvist frågar om det tidigare nämnda sekretariatets roll och mandat, hur sekretariatets arbete ska organiseras och även om ansvarsfördelningen mellan de olika regionala aktörerna. Ola informerar att sekretariatets tjänstemän rent fysisk kommer att sitta kvar på sina respektive organisationer och att deras uppdrag delvis består av att se till att det regionala arbetet implementeras i kommunerna. Han informerar vidare att ansvarsfördelningen ännu så länge inte är detaljplanerad eftersom dokumentet fortfarande bara är ett förslag och att en del förtydliganden återstår. 11 Hälsoläget i Hudiksvalls kommun Lotta Östlund, utredare på Samhällsmedicin, informerar om hälsoläget i kommunen. Sammanfattningsvis kan sägas att Gävleborgs län generellt sett har en sämre hälsa än riket som helhet, men att det finns tydliga variationer mellan länets kommuner. Utmärkande inom målområde 1 och 2 är att Hudiksvalls kommun har lägre valdeltagande än riksgenomsnittet, och att utbildningsnivån är lägre. Andelen förvärvsarbetande ligger i nivå med riket. Andelen individer som saknar kontantmarginal är också lägre i Hudiksvalls kommun än i riket. Utmärkande för målområde 4 och 5 är att andelen barnfamiljer med låg inkomst är något högre i kommunen än i riket, att andelen behöriga elever till gymnasiet är lägre, och att andelen med sjuk-/ eller aktivitetsersättning är högre än riksgenomsnittet. Under målområde 9 och 10 informerar Lotta att andelen fysiskt inaktiva är något större i

Protokoll 7 (7) kommunen än i riket som helhet, medan andelen med fetma är något lägre. För målområde 11 visar statistiken att andelen tobaksbrukare är större i kommunen än i riket, medan andelen som brukar droger och andelen med riskbruk av alkohol är lägre. Statistiken visar även att många vill förändra sina levnadsvanor. Lotta påtalar att medellivslängden är 1,5 år kortare i Hudiksvalls kommun än i riket, och att det till stor del beror på överdödlighet i hjärtkärlsjukdomar i relativt unga åldrar. Hon informerar även att enligt FN:s Världshälsoorganisation kan 80 % av alla hjärtkärlsjukdomar förhindras genom att undanröja kända riskfaktorer såsom fysisk inaktivitet, dålig kost och fetma, tobaks- och alkoholbruk. Avslutningsvis betonar Lotta vikten av att kommunen gör en lokal analys av hälsoläget och dess fördelning mellan olika grupper inför arbetet med att sätta mål för det lokala folkhälsoarbetet. Rådet diskuterar vad kommunen kan göra för att främja att så pass många av kommunens invånare vill förändra sina levnadsvanor till det bättre. 12 Det lokala folkhälsoarbetet På grund av tidsbrist flera synpunkter på den av rådet utsedda arbetsgruppens förslag till reglemente beslutar rådet att ha ett extra möte den 11 november klockan 08.30 för vidare diskussion kring reglementet. 13 Visioner för ett framgångsrikt framtida folkhälsoarbete i Hudiksvalls kommun Jessica Tanzilli leder dagens sista pass, där rådsdeltagarna individuellt och gruppvis diskuterar vad ett förstärkt folkhälsoarbete i Hudiksvalls kommun ska innefatta, vilka prioriteringar kommunen ska göra inom folkhälsoarbetet, och vilka hinder och svårigheter man ser för att realisera rådets visioner. Rådets synpunkter samlas in och kommer att bearbetas och diskuteras vidare vid nästa rådsmöte den 9 december 2011. 14 Övriga frågor Nästa möte för är den 9 december 2011.