Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Relevanta dokument
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Stora datanät. Maria Kihl

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Internetprotokollen. Maria Kihl

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, 8 o 9: LUNET o SUNET

ETSF05 Repetition av KomSys

Internet LUNET o SUNET. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Internet LUNET o SUNET. Jämförelse med OSI-modellen. Protokollstack i OSI-modellen (1) Jens A Andersson. Protokoll. Applikation Presentation Session

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Tentaexempel. Maria Kihl

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

Internetprotokollen. Maria Kihl

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

TCP/IP och Internetadressering

ETSF05 Repetition av KomSys

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Datakommunikation vad är det?

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Datakommunikation vad är det?

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Grundläggande datavetenskap, 4p

KomSys Repetition Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

ETS130 Kommunikationssystem :00-13:00. Anvisningar. Lycka till! /Jens

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Datakommunika,on på Internet

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Datakommunika,on på Internet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Föreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson

Övningar - Datorkommunikation

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

DIG IN TO Nätverksteknologier

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Repetition. Maria Kihl

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

Internet. Maria Kihl

Hjälpprotokoll till IP

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

IT för personligt arbete F2

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Transkript:

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl)

Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2

Nätprotokoll sändare mottagare applikation applikation nät nätprotokoll vägväljare nät nätprotokoll nät länk länk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk 3

Transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk klänk applikationsprotokoll transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk klänk 4

ARP (1) 5

ARP (2) 6

IP-adresser (IPv4) Varje värddator och routrar som är ansluten till Internet har en unik IP-adress på 32 bitar. Skrivs som fyra tal med punkter emellan, tex. 130.235.18.158 Två delar: en nätidentitet (nät-id) och en värdidentitet (värd-id) id). Exempel: 130.235.18 är institutionens nätadress. 7

IP-adresser forts. Det finns tre olika adressklasser: klass A, B och C. A: 7 24 0 nät-id värd-id 14 16 B: 10 nät-id värd-id d 21 8 C: 110 nät-id värd-id 8

Klasslös adressering Det finns även klasslös adressering. Man använder en så kallad mask för att ange vilka bitar som hör till nät-id respektive värd-id. En etta i masken indikerar att adressbiten på motsvarande plats ingår i nät-id. 9

Adressexempel Adress: 11011110 00010111 01000011 01000100 Mask: 11111111 11111111 11000000 00000000 Nät-id: 11011110 00010111 01000000 00000000 Värd-id: 00000000 00000000 00000011 01000100 10

Hur ser ett IP-paket ut? huvud data 20-60 bytes 0-65.516 bytes 11

Innehållet i pakethuvudet 0 4 8 16 31 vers. hl. typ paketlängd sekvensnummer frg. fragmentposition livstid protokoll kontrollsumma sändaradress mottagaradress ev. tillval utfyllnad 12

Hur väljs en väg för paketen? I stora datanät finns det oftast flera möjliga vägar för ett paket. 13

Vägvalsalgoritmer Vägväljarna använder en vägvalsalgoritm för att hitta en väg genom nätet. Syftet med vägvalsalgoritmen är att hitta den bästa möjliga jg vägen genom nätet för varje sändar- mottagarpar. Vägvalsalgoritmen måste också klara av förändringar i nätet. 14

Flooding I Flooding skickas ett inkommande paket ut på samtliga länkar. En hop-count används för att inte skapa loopar. B 15

Nätgraf I vägvalsalgoritmerna används en nätgraf som består av noder och länkar. A B C D E 16

Nätgraf forts. Varje länk i grafen har en kostnad som anger hur dyrt det är att skicka ett paket över länken. A 2 B 3 C 1 D 1 1 3 E 1 17

Länkkostnad Länkkostnaden kan bero på flera saker: Kapacitetp Belastning Sträckak Utbredningsmedium Osv... 18

Least-hop path Least-hop path fungerar bäst om alla länkar har samma kostnad. Den väg som innehåller minst antal steg är bäst. A B C D E 19

Least-cost path I Least-cost path väljs de vägar ut som kostar minst. A 2 B 3 C 1 D 1 1 3 E 1 20

Symboliska namn Eftersom IP-adresserna inte är speciellt användarvänliga, har man utvecklat ett system med symboliska namn på varje värddator eller tjänst. Tex. min Unix-dator har IP-adressen 130.235.18.48 men heter också ida48.telecom.lth.se De symboliska namnen är hierarkiska och specificeras med hjälp av Domain Name System (DNS). 21

Domain Name System (DNS) Hierarkiskt namnsystem som består av ett antal nivåer. Internet delas in i ett antal domäner och varje domän får sin egen kod. Överst finns geografiska och organisatoriska domäner. Varje domän delas sedan in i underdomäner. 22

DNS-exempel Det symboliska namnet för min dator är datornamn ida48.eit.lth.se Institutionen för Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Sverige 23

Från datornamn till IP-adress (1) Eftersom de symboliska namnen inte går att använda som IP-adress, måste de översättas för att informationen skall nå rätt mottagare. Det finns speciella databaser som har översättningstabeller. Databaserna kallas för name servers. 24

Från datornamn till IP-adress (2) angel1.heavennet.se angel2.angelnet.se 1. angel2.angelnet.se? ns.heavennet.se se 25

Från datornamn till IP-adress (3) angel1.heavennet.se angel2.angelnet.se 2. angel2.angelnet.se? ns.heavennet.se 3. Fråga ns.angelnet.se sunic.sunet.se 26

Från datornamn till IP-adress (4) angel1.heavennet.se angel2.angelnet.se 4. angel2.angelnet.se? ns.heavennet.se 5. IP = 194.52.54.47 ns.angelnet.se 27

Protokoll i flera skikt Genom att använda flera protokoll som har sina specifika uppgifter kan dataöverföringen bli enklare och mer flexibel. Det blir lättare att utveckla nya applikationer och protokoll eftersom de inte behöver kunna allt. 28

OSI-modellen (1) I mitten på 70-talet startade ISO ett projekt för att standardisera datorprotokollen. 1983 presenterades Open Systems Interconnection (OSI) Reference Model. OSI-modellen är modell (framework) för hur datorprotokoll skall utvecklas. 29

OSI-modellen (2) OSI-modellen innehåller 7 skikt el. nivåer (layers). Applikation 7 Presentation 6 Session 5 Transport 4 Nät 3 Länk 2 Fysisk 1 30

Protokollstack i OSI-modellen (1) Sändare Applikation Data Protokoll Mottagare Applikation Presentation Presentation Session Session Transport Transport Nät Länk Fysisk Brygga,Switch Länk Fysisk Fysisk Nät Länk Fysisk 31

Switchar används inom ett nät 32

Protokollstack i OSI-modellen (2) Sändare Applikation Data Protokoll Mottagare Applikation Presentation Presentation Session Session Transport Router Transport Nät Nät Nät Länk Länk Länk Länk Fysisk Fysisk Fysisk Fysisk 33

Routers används mellan nät med samma nätprotokoll. IP-nät IP-nät 34

Protokollstack i OSI-modellen (3) Sändare Data Gateway Mottagare Applikation Applikation Applikation Presentation P. P. Presentation Session S. S. Session Transport T. T. Transport Nät Nät Nät Nät Länk Länk Länk Länk Fysisk Fysisk Fysisk Fysisk 35

Gateways används mellan nät med olika applikationsprotokoll IP-nät Tl Telenätet ätt 36

Internets protokollstack Internet har endast 3 skikt i sin protokollstack. Applikation Transport HTTP, FTP, SMTP etc. TCP UDP DNS Nät IP ICMP ARP Länk Ethernet, PPP, ATM etc. 37

Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 38

Vad händer med informationen? Antag att ett användarapplikation har ett meddelande den vill sända till en annan användare. Vad händer med detta meddelandet i de olika protokollen på vägen från sändare till mottagaren? router Nät 1 Nät 2 39

Sändarsidan applikation transport AH S TH AH S data nät NH S TH S TH S AHS data S länk LH S NH S TH S data AH S fysisk länk 11010101100011100011... 40

Switchar Ethernet-switchar ändrar normalt inte någon header. till utgående länk LH S Ny länkheader = NH S TH S AH S LH S NH S TH S AH S gammal llänkheader 11010101100... fysisk länk 41

Router Routern gör en ny länk-header som passar. Nät-header är i princip(?) p( oförändrad. till nästa nät NH S LH U LH X NH S TH S TH S AH S AH S ny(a) header(s) gamla headers 11010101100... fysisk länk 42

Mottagarsidan applikation transport AH S TH AH S nät NH Z TH S TH S AHS S länk LH U NH Z TH S AH S fysisk länk 110100111011000011... 43

Fragmentering Om det kommer data från ett övre skikt som inte får plats i ett enda datapaket sker så kallad fragmentering. Skikt 1 H1 dt data Skikt 2 H2 H1+data H2 data 44

Hopsättning På mottagarsidan sätts datan ihop igen. Skikt 1 H1 data Skikt 2 H2 H1+data H2 dt data 45