KRISTET PER PEKTIV S SVENSKA KYRKAN I ALINGSÅS HEMSJÖ ÖDENÄS NR 1 MARS 2006 om att bry sig om 1
VÅREN 2006 Christinae kyrka är öppen för stillhet och eftertanke må fre: 10.30 13, 16 19 lö sö: 10 14 ANDRUM i Christinae vardagar (utom tisdagar) kl 12 12.15. Olika program, olika dagar. En möjlighet att varva ner några minuter under lunchrasten. Onsdagar och fredagar serveras soppa i anslutning till Andrum. Läs mer om veckans program: www.svenskakyrkan.se/alingsas > Centrum. AFTER WORK FÖR KVINNOR Christinae kyrka kl 19.15 21.00 Onsdag 5 april HELEN LUNDBOM och MARIA AMSJÖ håller i kvällens röda tråd: När livet ställer nya krav om aktuella livsteman hos 55-åriga kvinnor För den som vill firas mässa i taizéanda kl 18.30. Enkel förtäring till självkostnadspris. Ingen anmälan. Stockslycke kyrkliga syförening har VÅRFÖRSÄLJNING i Stockslyckekyrkan lördag 8 april. Start kl 11. Kaffe med hembakat bröd, lotterier, tombola, auktion mm. Välkomna! Församlingskåren tisdag 11/4 kl 18.30 i Christinae kyrka. Kvällen inleds med Passionsandakt i kyrkan och därefter inbjuds till samkväm i Christinaesalen, där Sven Kloo berättar om Taizé. Gamla och nya medlemmar hälsas välkomna! Tomasmässa i Landskyrkan Söndag 23/4 kl 18.00 Tema: Sången i mitt hjärta SPELHELG i Stockslyckekyrkan Spela ditt eget instrument i ensemble, under ledning av Lennart och Monica Esborn 22 23 april. Övning lördag kl 10 13, gudstjänstmedverkan söndag kl 10. Anmälan till Karin Karlsson tel 669 141, E-post: karin.karlsson@alingkyrk.nu senast 18 april. Klädinsamling till Rumänien Lördag 6 maj kl 9 13 i Noltorpskyrkan. Vi tar emot kläder, hygienartiklar och leksaker. Vi bjuder på kaffe och tar tacksamt emot gåvor till transportkostnaderna. Vill du hjälpa till att lasta? Kontaktperson: Ylva Sunnanmyr, 669 134 Välkommen att fi ra PÅSKMÅLTID enligt gammal tradition Onsdag 12 april kl 20.00 i Hemsjö församlingshem Anmälan senast 10/4 till Ingemar Ekström, 669 191 Söndag 23 april kl 11.00 Familjegudstjänst på Hagatorpet Terminsavslutning för barn- och ungdomsarbetet i Hemsjö. Ingemar Ekström. Barnkörerna medverkar. Efter gudstjänsten: Fika, korvgrillning och annat skoj! Vid dåligt väder i Hemsjö kyrka. Söndag 7 maj kl 18.00 HEMSJÖ MUSIKGUDSTJÄNST i Hemsjö kyrka Kören VOX MAGNA Dirigent: Ulf Norberg Lovsångsbandet i Hemsjö Vill du vara med? Kontakta Madeleine Wengblad, 669 194 bild: anders eklund KRISTET PER SPEKTIV NR 1 2006 UTGES AV Alingsås pastorat Box 325 441 27 Alingsås tel 669 100 ANSVARIG UTGIVARE Jan Kesker, kyrkoherde I REDAKTIONSGRUPPEN DETTA NUMMER Olof Konnebäck, redaktör Diana Eliason, redaktionssekr. Katarina Sandblom, Helena Ingeborn E-POST diana.eliason@alingkyrk.nu GRAFISK FORM Margareta Brisell Axelsson PRODUKTION Lokomotiv kommunikation TIDNINGEN DISTRIBUERAS av sdr till alla hushåll i Alingsås pastorat VID UTEBLIVEN TIDNING ring 669 100 UPPLAGA 14 500 TRYCK wm-tryck, Alingsås NÄSTA NUMMER av Kristet Perspektiv utkommer 11 juni 2006 TEXT OCH BILD om inget annat anges: Olof Konnebäck www.svenskakyrkan.se/alingsas 2
Respekt handlar om... Vi ser alltför ofta hur människor kränks på olika sätt i teve, på internet, i skolan, på jobbet, i familjen Alla människors lika värde och rättigheter är något vi ständigt måste försvara. Vi bad några personer fundera över ordet respekt och vad det innebär. Respekt är att ta ansvar för att andras liv också blir bra. Men för att klara det måste man ha verktyg för att hantera konflikter. Tomas klug är fältsekreterare i Mobila teamet, som arbetar med ungdomar på uppdrag av kommunen. Att respektera andra handlar inte bara om att undvika att själv göra någon illa. För mig är att visa respekt en aktiv skyldighet, det vill säga att ta ansvar och ingripa när vi ser någon bli kränkt, säger Tomas. Tänk om civilkurage kunde bli en folkrörelse! Vi ska inte tro att samhället klarar alla problem. Vi måste själva ta aktiv ställning. Men allt bygger på förmågan att hantera konflikter på ett bra sätt, annars blir begreppet respekt ihåligt, menar Tomas. Det gäller såväl i storpolitiken som på det individuella planet. Vi måste skaffa oss andra verktyg än kränkningar och våld, som ju förstärker istället för löser konflikterna. Att kunna hantera konflikter Ett sådant verktyg är medling i samband med brott. I Alingsås är det Mobila teamet som ansvarar för medlingsverksamheten. Om den som begått ett brott har erkänt och har brottsinsikt är det en mycket bra möjlighet för gärningsmannen och brottsoffret att lägga det som hänt bakom sig och återupprätta respekten för varandra. Tyvärr uppmuntrar inte vårt rättssystem öppenhet och ärlighet, konstaterar Tomas. Man frestas att manipulera sanningen för att få större skadestånd respektive lägre straff. Det innebär att konflikten och känslan av att vara kränkt finns kvar efter en rättsprocess. Det fina med medling är att det finns ingen anledning att ljuga för varandra och båda parter kan komma ut som vinnare. På det här området ligger Sverige efter bl a Norge, där medling delvis ersätter det vanliga domstolsförfarandet. I Sverige sker medlingen parallellt med rättsprocessen. Problemet är när den ska komma in. Sker den först påverkas rättegången, vilket åklagaren inte tycker om. Sker den efter rättegången har man ett sämre utgångsläge eftersom risken är stor att konflikten parterna emellan fördjupats. NÄRHET Vad är då grunden för att bemöta varandra med respekt? Vårt samhälle bygger till stor del på de kristna värderingarna. Men man bör kunna komma fram till liknande slutsatser även utan religionen, utifrån ett rent filosofiskt resonemang, menar Tomas, som i sin utbildning har läst samhällsoch religionsvetenskap med inriktning på de etiska frågorna. Vi är alla del av ett större sammanhang. Hur vi handlar mot andra får konsekvenser också för oss själva. Man kan jämföra med hur världen hänger ihop ekonomiskt. På samma sätt finns det moraliska samband, även om de kanske inte är lika tydliga. Och när respekten brister, vad beror det på? När det gäller mer opersonliga kränkningar handlar det nog ofta om att vi saknar förståelse för varandras handlingar. Här spelar närheten stor roll. Vi stjäl i regel inte från våra släktingar, säger Tomas. Mer kunskap och inlevelseförmåga alltså. Men ibland klarar man inte att hantera relationen till någon som står en nära. Då kanske orsaken snarare är missförstånd än bristande respekt, funderar Tomas. Kommunikationsproblem är nog en bidragande orsak i de flesta konflikter. Jag brukar säga att det är lika bra att utgå från att vi missförstår varandra till 80 90 procent. Det är svårt med mellanmänsklig kommunikation! SPRÅKBRUK Vilka uttryck för bristande respekt ser du i ditt arbete bland ungdomar? Dels är det vad man skulle kunna kalla lågnivå-respektlöshet. Det är framförallt att man använder ett allt grövre språkbruk, såväl mot varandra som mot vuxna. Det är inte i första hand en moralisk fråga att vissa ord är fulare eller värre än andra. Problemet är att den glidande 3
Tre fjärdedelar av Mobila teamet: Tomas Klug, Malin Persson och Jonas Holmquist. Mobila teamets mål är att snabbt kunna identifiera och ta sig an problem som rör ungdomars situation i Alingsås. Kommande projekt är bl a Skolor mot rasism. förändringen av språket gör det svårt för omgivningen att bedöma vad man egentligen menar. Vi behöver ett gemensamt språk för att undvika missförstånd och kunna förstå när någon verkligen blir kränkt, menar Tomas. Som exempel nämner han när ett gäng killar skojbråkar med varandra. Hur ska vi vuxna veta när det är dags att ingripa? Likaväl som det inte är någon bra idé att gå in på banken med en rånarluva på skoj ska man inte bete sig kränkande på skoj. Ett annat problem är de gruppkonflikter som vissa ungdomar dras in i, ofta med rasistiska inslag. Här finns ständigt spänningar som ligger och gror, framförallt mellan tre grupperingar: nazister, rödingar (aktivister på vänsterkanten) och olika etniska grupper med invandrarbakgrund. Och allt bygger på att man anser någon annan grupp mindre värd, och tar sig rätten att visa detta med våld. KEDJEREAKTION Att man själv känner sig kränkt blir lätt ett argument att kränka andra, konstaterar Tomas. Egentligen borde man inte vilja utsätta andra för det man själv utsatts för. Men så fungerar det inte tyvärr. Kränkningar sätter djupa spår och ökar sannolikheten för att man ska dras in i en negativ kedjereaktion. Den som är utsatt för brott blir oftare själv brottsling. Det är helt klart. Därför är brottsofferstöd oerhört viktigt, menar Tomas. Hur vi bemöter brottsoffer av alla slag är en nyckel till ett respektfullare samhälle och något vi måste bli betydligt bättre på. Vad betyder respekt i vardagen? Frågan väcker flera tankar. Olika människor har säkert olika svar, beroende på olika erfarenheter. Hur tänker två personer som har många års erfarenhet av kyrkligt socialt arbete? För att ta reda på det har jag träffat Britta Lindman och Lena Kesker. Både Britta och Lena är diakoner (Britta numera pensionär) och båda har erfarenheter av att praktisera respekt i vardagslivet! Vad betyder respekt för er? frågar jag Lena och Britta. Lena plockar fram en minneslapp där hon har antecknat ordbokens förklaring: respekt betyder aktning, vördnad, hänsyn och fruktan och att respektera betyder följaktligen att högakta, att uppskatta, att ta hänsyn till och att foga sig efter. Respekt handlar primärt om att vilja sätta sig in i andras situation, men att lyckas med det är en annan sak, svarar Britta. Lena fyller i och säger att respekt är något som vi tar ansvar för gemensamt i samhället. Vi har alla olika bitar av ansvar, som vi inte kan skylla ifrån oss, menar hon. Vi konstaterar att man talar om respekt och brist på respekt i många sammanhang idag. Innebörden av respekt har förändrats över åren. Respekt på 50 60 talet handlade mycket om respekt för äldre och myndighetspersoner. Numera känns det som om respekt har fått en mer ömse- sidig innebörd, där respekt förutsätter att man möts och beaktar varandra oavsett ålder, kön eller andra olikheter. I grund och botten handlar det om att respektera både sig själv och andra. INLEVELSE Att visa ömsesidig respekt handlar om att kunna bortse från vissa saker och inse det viktiga, säger Lena med bestämdhet. Ibland handlar det om sånt som inte syns men som är viktigt ändå, säger Britta. Hon kommer att tänka på sina muslimska vänner och nämner ett exempel från vardagen: När jag ska bjuda någon av dem på köttfärssås, så visar jag dem respekt genom att laga maten på nötfärs istället för blandfärs, eftersom de inte äter fläskkött. En liten gest som visar mycket respekt. Ibland måste vi ta ansvar och ingripa när vi anar att en människa far illa, säger både Britta och Lena. Annars visar vi inte den människan respekt. Det krävs både mod och klokhet för att våga ingripa och kanske är det orsaken till att en del människor avstår... Man kanske är rädd för att få uppmärksamhet och hamna i strålkastarljuset, funderar Britta. Hon har många erfarenheter av att hjälpa utsatta människor både barn, gamla och flyktingar, och har också sett att hennes agerande gett positiva resultat. Ibland kostar det på: När man ställer upp för någon, så krävs det att man får mycket stöd och praktisk hjälp av andra människor för det tar mycket kraft, understryker Britta. Att vilja sätta sig in i andras situation 4
Alla runt bordet är rörande överens om att brist på respekt orsakar många människor skada i vårt samhälle. Vi behöver träna oss i att visa respekt i skolan, i arbetslivet, i mötet med de äldre, i kyrkan ja, överallt där människor möts! Jag är kanske lite gammaldags, säger Lena, men jag tycker att barn ska få lära sig att respektera sina föräldrar och äldre människor i sin omgivning. Jag har alltid reagerat då barn tilltalar vuxna respektlöst, säger hon och frågar sig: Hur blir det för de barnen i fortsättningen? Vad får det för konsekvenser i deras vuxenliv om de inte får lära känna respekt för den de möter? Men vem bestämmer vad som är respekt? Vem sätter gränser för respekt, och har alltid de vuxna tolkningsföreträde? Nej, det menar ingen av oss, men däremot kan man förvänta sig att de vuxna är förebilder för de uppväxande generationerna och på så vis sätter gränser för umgänget. Föräldrar kan aldrig frånsäga sig ansvaret att lära barn vad respekt kan handla om. MOTSATSEN Avsaknad av respekt är inte bra, vare sig det handlar om barn, ungdomar eller vuxnas situation. Det är inte ok att kalla varandra för olika skällsord i t ex skolan eller på arbetsplatsen! Om man är stark så klarar man kanske det, tror Britta, men alla blir ledsna och nedtryckta. Om man ser på pensionärer som en homogen grupp och inte respekterar den enskildes behov, då underlåter man att visa människan respekt, säger Lena. Varje människa som har blivit gammal har en historia och sina speciella behov. Tyvärr finns det inte alltid resurser (läs: prioriteras det inte) att tillgodose dessa behov. Det är tragiskt för varje enskild människa som drabbas. Genom att fråga sig vad motsatsen till respekt är, kan man förstå hur ett samhälle blir där man lider brist på respekt: Då handlar det om o-empati och o-känsla, säger Britta, och vi andra fyller i med orden maktmissbruk och likgiltighet. Ett sådant samhälle vill vi inte medverka till, utan till ett samhälle där vi värnar om varandra! Text och bild: Diana Eliason Att se människan bakom orden och handlingarna Alla är inte alltid nöjda med våra beslut. Men vi försöker att bemöta alla med respekt och en positiv inställning. Saeed ardane kom till Alingsås från Karlsborg i september 2004. Som chef för Socialförvaltningen har han ett övergripande ansvar för handikappomsorgen, individ- och familjeomsorgen och arbetsmarknadsavdelningen. En förvaltning som har 900 anställda och omsätter 400 miljoner kr varje år. Att arbeta inom Socialförvaltningen innebär att man ofta möter människor som befinner sig i ett utsatt läge. Människor med personliga behov av något slag. Det verbala är mycket viktigt i vårt jobb, säger Saeed Ardane. Vi producerar ju inte alltid synliga produkter. Hur vi kommunicerar med och bemöter våra kunder visar på kvalitén i det vi gör. Och ord är färskvara, tillägger han, vilket innebär att de tjänster vi erbjuder bedöms i det ögonblick de utförs. I den här typen av arbete händer det ibland att människor blir besvikna och arga. Ibland måste man kanske till och med avslå en ansökan för att personen ifråga inte uppfyller de krav som ställs. Hur hanterar man det? Man måste vara professionell, annars blir det problem. Det handlar bland annat om att vi måste vara tydliga med vad som är vårt uppdrag. Och att kunna se människan bakom orden och handlingarna. Man ska komma ihåg att det aldrig kommer att finnas tillräckligt med pengar, menar Saeed. Alltså måste man använda de resurser som finns så bra som möjligt. Det är en fråga om respekt för kommuninvånarnas skattepengar. Vår uppgift är att bygga en bro mellan de finansiella och de humanitära värdena. Hur den bron ska se ut, på kort och lång sikt, är något vi funderar över varje dag. Om du inte har mat för dagen måste vi ge dig pengar, men samtidigt hitta alternativ så att du klarar dig längre fram. TILLIT OCH FÖRTROENDE Som invandrad från Iran i 20-årsåldern har Saeed sett hur det svenska samhället har förändrats. Problemen med rasism och etniska konflikter är inget man ska överdriva, tycker han. Visst finns det fortfarande fördomar och områden som släpar efter, men vi har kommit jättelångt i Sverige. Det är viktigt att också analysera det som är bra. För tio år sedan såg man nästan aldrig mörkhyade personer i offentliga roller som t ex programledare i teve eller minister i regeringen. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, slår Saeed fast. Och det har gått förvånansvärt fort och bra även om det krävt möda och hårt arbete. Men vi behöver prata mer om hur vi förvaltar vårt sociala kapital, menar han. Vi pratar mycket om det ekonomiska kapitalet, men hur bygger vi upp tillit och förtroende för varandra? Den mellanmänskliga relationen är grunden för ett samhälle. Vi har ett fantastiskt socialt kapital, som skulle kunna utvecklas mycket mer om vi vågade komma varandra lite närmare. 5
VÄLKOMMEN ATT FIRA GUDS Christinae kyrka Onsdag 5/4 18.30 Mässa i taizéanda. Christina Lövestam. Lördag 8/4 10.30 Pie Jesu. Musik av Andrew Lloyd Webber, Gabriel Fauré m fl. Ann Brith Strömberg, Maria Kraft och Kjell Bengtsson. Jan Kesker Christina Lövestam. Christinaekören. Fasteinsamlingen avslutas. Närradiosändning Måndag 10/4 18.30 Passionsandakt. Christina Lövestam Tisdag 11/4 18.30 Passionsandakt. Församlingskåren Onsdag 12/4 18.30 Passionsandakt. Jan Steenbrink 19.00 Skärtorsdagsmässa. Jan Steenbrink 11.00 Långfredagsgudstjänst. Christina Lövestam. Christinae vokalensemble 17.00 Aftonsång. Jan Kesker Påskafton 15/4 23.30 Påsknattsmässa. Jan Steenbrink. Musikmedverkan av Lacrimosa. Jan Kesker. Christinaekören. Billy Westerholm trumpet 16.00 Påskfestgudstjänst. Jan Steenbrink. Christinae Voice, barnkör, flickkör och gosskör. Körledare: Margareta Andréasson, Emma Undemar Annandag påsk 17/4 11.00 Högmässa. Christina Lövestam Onsdag 19/4 18.30 Mässa i taizéanda för fred och försoning. Christina Lövestam Lördag 22/4 10.30 Musikandakt. Jazz i Alingsås. Carrick z New Orleans Band. Christina Lövestam Jan Kesker. Christinae Ungdomskör Landskyrkan 18.00 Sinnesrogudstjänst. Sigvard Järrebring viola. Emma Undemar orgel och piano. Sofia Eriksson. Fasteinsamlingen avslutas. 19.00 Skärtorsdagsmässa i keltisk anda. Sofia Eriksson. Vox Femina Påskafton 15/4 10.00 Estnisk gudstjänst. Jaak Reesalu 18.00 Påskdagsmässa med inslag av keltisk musik. Sofia Eriksson. Mariakören. Katia Randén piano Torsdag 20/4 19.00 Ekumenisk vesper 18.00 Tomasmässa. Tema: Sången i mitt hjärta. En gudstjänst förberedd av många, för dig som söker, tvivlar, anar och längtar. Bälinge kyrka 16.00 Ekumenisk gudstjänst. Sofia Eriksson. Anita Larsson. Johan Ivarson sång och trombon. Fasteinsamlingen avslutas. Kyrkkaffe 9.00 Påskotta. Jan Steenbrink. Ingrid Morén Lasko sång och flöjt. Påskfrukost Stockslyckekyrkan 10.00 Söndagsgudstjänst. Katarina Sandblom. Söndagsskola. Fasteinsamlingen avslutas. Kyrkkaffe 19.00 Skärtorsdagsmässa. Katarina Sandblom. Klara Albinsson solosång 10.00 Långfredagsgudstjänst. Elisabeth Tengler. Stockslycke kyrkokör 17.00 Finsk gudstjänst. Erkki Mäkinen 10.00 Påskdagsmässa med stora och små. Katarina Sandblom. Barnkörerna. Stockslycke kyrkokör. Kyrkaffe med kak-knytkalas. 10.00 Söndagsgudstjänst. Elisabeth Tengler. Lennart och Monica Esborn med instrumentalgrupp. Söndagsskola. Kyrkkaffe Se notis på sid 2 om Spelhelg. Gå gärna in på www.svenskakyrkan.se/alingsas 6
TJÄNST I PÅSKTID I Kingston säger man inte hej Noltorpskyrkan 18.00 Stefan Ytterbrink. Ensemblen Myrra. Fasteinsamlingen avslutas. Kyrkkaffe Mån, tis, ons 10 12/4 19.00 Passionsandakt. Musik, bön, stillhet och läsning ur evangeliernas texter om Jesu lidandes historia. Ett tillfälle att stanna upp i reflektion inför påskens händelser. 20.00 Skärtorsdagsmässa. Stefan Ytterbrink 11.00 Långfredagsgudstjänst. Jan Kesker 11.00 Familjemässa. Stefan Ytterbrink. Happy Singers och Noltorpskyrkans kör. Johan Ivarson solist. Kyrkkaffe 11.00 Söndagsgudstjänst. Mikael Lindgren. Johanna Sandberg solosång. Söndagsskola Hemsjö kyrka Palmsöndag 9/4 Jan Kesker. Ensemble ur Hemsjökören. Fasteinsamlingen avslutas. Måndag 10/4 19.30 Passionsandakt. Svenska Kyrkans Unga Tisdag 11/4 19.30 Passionsandakt. Hemsjökören Onsdag 12/4 19.30 Passionsandakt. Kyrkorådet 18.00 Skärtorsdagsmässa. Ingemar Ekström 11.00 Långfredagsgudstjänst. Jan Steenbrink. Hemsjökören Elisabeth Tengler. Hemsjökören, trumpeter Annandag påsk 17/4 8.00 Emmausvandring till Ödenäs kyrka där vi firar gudstjänst kl 11.00 (Samling i Ryd) 11.00 Familjegudstjänst på Hagatorpet. Ingemar Ekström. Barnkörerna. Kyrkkaffe mm. Se notis på sid 2! Ödenäs kyrka Stefan Ytterbrink. Klara Albinsson sång. Fasteinsamlingen avslutas. Kyrklunch till förmån för Lutherhjälpen Stilla veckan 10 12/4 19.00 Passionsandakt. Församlingskåren. Kyrkokören medverkar på tisdagen. 19.30 Skärtorsdagsmässa. Ingemar Ekström 11.00 Långfredagsgudstjänst. Stefan Ytterbrink. Ödenäs kyrkokör Påskafton 15/4 23.30 Uppståndelsemässa. Ingemar Ekström. Drama av Tonårsgruppen Sofia Eriksson. Ödenäs kyrkokör. Lennart Johnsson trumpet Annandag påsk 17/4 11.00 Familjegudstjänst. Klubb Fisken medverkar. Ingemar Ekström. Kyrkkaffe. Sammanlyst med Hemsjö. Katarina Sandblom Ikingston, Jamaicas huvudstad, säger man inte hej när man ses, där säger man: Respekt! Det började en gång i de stora och fattiga slumområdena i västra Kingston och spred sig sedan genom alla samhällsskikten. Kanske inte så underligt att det började just där om man tänker efter. Ordet respekt handlar ju om människovärde och i slummen är det nog svårt att behålla sin värdighet. Man vill vara någon att räkna med men så upplever man istället att samhället ser en som ett onödigt avskrap. Och vem klarar ständig förödmjukelse? Nej, då får man kämpa sig till respekt på annat vis. Kanske genom en position som en gangsteridol, en värsting. Att skaffa sig respekt genom mynningen på sin pistol. Ett annat sätt är att bli stjärna inom musik eller idrott, att få respekt för att man har en särskild talang eller för att man är känd. Och visst anger ordboken både fruktan och vördnad som synonymer till respekt, men om man vänder på riktningen, hur blir det då? Känner den som är hotad sig respekterad? Och kan man respektera en som föraktar mig? Har jag visat en annan människa respekt om jag skrämmer den eller kräver okritisk beundran? Att kräva respekt är en sak men hur är det att visa respekt? operation kvinnofrid skriver på sin hemsida: Respekt är att höra vad de säger och vilja dem väl. Och Ola Jörhall som leder föräldrautbildning i Göteborg säger att respekt vinns genom god kontakt och kommunikation med varann. Här är inte respekt synonymt med rädsla, här handlar respekt om att vilja väl, att lyssna och vara varandra nära. Här handlar respekt inte bara om något jag vill åt hos andra, det handlar om hur jag vänder mig mot min medmänniska. Kanske som det står i psalm 209: Och vad mitt hjärta beder, det vet jag att du hör; och vad mitt väl bereder, det vet jag att du gör. I nödens högsta smärta din hjälp mig närmast är; jag vet att på ditt hjärta du mina sorger bär. En Gud som visar människan sin djupa respekt genom att vilja hennes väl och bära henne på sitt hjärta. Sofia Eriksson 7
Föreläsningar om kyrkan och rättvisan En serie föreläsningar under rubriken Kyrkan och rättvisan i världen planeras i samarbete mellan Internationella rådet i Missionskyrkan och Svenska kyrkan i Alingsås. bild: magnus aronsson/ikon Områden som kommer att belysas är internationellt bistånd och hjälparbete, rika länders handelspolitik, rättvis handel, mänskliga rättigheter, Palestina/Israel, jämställdhet mm. Den 5 april startar föreläsningsserien i Missionskyrkan med Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg. Han kommer att koncentrera sig på handelspolitiska frågor, men också ge en bild av hur Diakonia arbetar för rättvisa. Den 2 maj kommer professor Ulf Bjereld och professor Marie Demker från Institutionen för statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. De talar om kyrkan och rättvisan nu när olika religioners ledare gör anspråk på politisk makt. Frågan för kvällen är: Är starka religiösa krafter bra för rättvisa och jämlikhet? Svenska Missionskyrkans missionsföreståndare Göran Zettergren medverkar den 25 oktober. Han kommer att belysa ämnet Kyrkan och rättvisan i världen utifrån Sveriges Kristna Råds och Kyrkornas Världsråds synvinkel. Utrota hungern! Ett angeläget sätt att visa respekt är att bidra till att utrota hungern. Lutherhjälpens fasteaktion pågår för fullt runt om i landet och syns också på olika sätt i Alingsås. När Kristet Perspektiv kommer ut har Livsloppet genomförts både i Alingsås och Hemsjö. Dessutom har man hunnit ha Gemenskapsdag i Stockslyckekyrkan och Lutherhjälpsfest i Noltorpskyrkan. Du kanske har mött engagerade människor som skramlar med Lutherhjälpens lila bössor?! På serveras kyrklunch i Ödenäs. Allt detta görs för att stödja Lutherhjälpens strävan att utrota hungern i världen. Alla gåvor bidrar till förändring! fem miljoner barn dör varje år för att de inte har tillräckligt att äta och över 800 miljoner människor går ständigt hungriga. Men det finns tillräckligt med mat för att alla skall kunna äta sig mätta. Därför arbetar Lutherhjälpen med långsiktigt och uthålligt utvecklingssamarbete med lokala partner i ett 40-tal länder, kombinerat med ett omfattande påverkansarbete för en rättvisare värld. Målet med fasteaktionen är att engagera människor i kampen mot hungern, samt att samla in 50 miljoner kronor. HUR KAN MAN VARA KRISTEN? Föredrags- och samtalskvällar Varannan onsdag kl 19.15 i Noltorpskyrkan Alla intresserade är välkomna! Ingen föranmälan behövs. Tillfälle till frågor och samtal i grupper efter föredragen. Vi bjuder på frukt och juice. 5 april Tro eller göra? Handlar min tro om vad jag gör, eller mer om tillit och förtröstan. Jan Kesker, kyrkoherde i Alingsås pastorat 19 april När livet inte blir som man tänkt sig. Var kommer Gud in i bilden när livet prövar oss? Bertil Hedlund, lärare på Hjälmareds folkhögskola och projektanställd för samarbetsrådet EFS-Svenska kyrkan Lyssna gärna på NÄRRADIO (98,6 MHz) från Svenska kyrkan i Alingsås! Morgonsändning med tankar, reflektioner och morgonbön varvas med musik varje tisdag kl 7.00 7.30 med repris kl 9.00 9.30. Under april utformas programmet av: Lena Kesker, 4 april Christina Lövestam, 11 april Diana Eliason, 18 april Jan Kesker, 25 april Himlafin musik sänds två förmiddagar i veckan, tisdagar och fredagar kl 9.30 12.00, tisdagar även kl 7.30 9.00 Fredagssändningen avslutas med Orgelbrus från Christinae kyrka kl 12.00 12.15. PÅSKVANDRING en levande påskberättelse! Mellan 23/3 och 6/4 inbjuds elever i åk 2 och 5 att påskvandra i Christinae kyrka. Inbjudan har gått ut till de klasser som berörs i Alingsås församling. Påskberättelsen blir levande i påskvandringen, både för stora och små. Torsdag 6/4 på Andrumstid kl 12.00 inbjuds ungdomar och vuxna att påskvandra. Elever från Alströmergymnasiets estetprogram medverkar. Påskvandringen tar knappt 30 minuter. Välkomna! www.svenskakyrkan.se/alingsas 8