Da Capo Hantverksskola Mariestad. Södra Råda Kultur- och Kunskapscentrum Programutredning 2006

Relevanta dokument
KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

Minneslund vid Himmeta kyrka

SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK

Sköns medeltidskyrka Bent Fridholm 1

Berg, Svedvi och Säby kyrka

DEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Dnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala

Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund

Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.

Programutredning. Södra Råda gamla kyrkplats - ett kultur och kunskapscentrum? Björn Ohlén Västarvet/ Byggnadsvård Nääs

Rapport Dendrokronologisk datering av långhusportalen i Källa gamla kyrka, Källa socken, Borgholm kommun, Öland

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

BJURÅKERS KYRKAS KLOCKSTAPEL

Välkommen till Sjonhem kyrka

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SÖDRA RÅDA GAMLA KYRKPLATS

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Västerhaninge kyrkas bogårdsmur

PROGRAMSAMRÅDSHANDLING

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

Edebo kyrka, vattenavledning

Under golvet i Värö kyrka

Arby kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av spån på Arby kyrka och klockstapel. Kalmar läns museum

Kärna kyrka. grävning för en ny orgel. Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka. Dnr

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka

Stora gatan i Sigtuna

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Skå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund

Fritidshus Göteborgs kommun 2008

HISTORISKA VANDRINGAR I SÖDRA VÄTTERBYGDEN KULTURVANDRINGAR I LÄNET JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

MARITIMT VITENSENTER I TUNGEVÅGEN

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Tångeråsa kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke.

FALSTERBO KYRKA FALSTERBO 2:25

Uppsala-Näs kyrka. Utvändiga schaktningsarbeten i samband med ombyggnation i Uppsala-Näs kyrka. Arkeologisk schaktningsövervakning

Ett schakt i Brunnsgatan

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Särskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Utsikt över Halle- och Hunneberg, Västra Tunhem. Källa: DigitaltMuseum.

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur

Stockholms stift Stockholm

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr Karin Lindeblad.

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.

Ett hålvägssystem på Finnslätten

Rapport av utförd arkeologisk undersökning

Vidbo kyrka. Lisa Sundström Rapport 2010:22

VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN

Sala sockenkyrka. Omläggning av spåntak. Antikvarisk rapport. Sala klockargård 1:2 Sala landsförsamling Västmanland.

Lindesberg Lejonet 16

Studiehäfte LADANS LOV. Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka,

Engelsfors Gestaltningsprogam

Södra Hestra kyrkogård

Fjärrvärme i V. Långgatan, Köping

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR OMRÅDET VID NORRA INFARTEN TILL MELLERUDS TÄTORT UTMED VÄG E45.

byggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Bygglovshandling

Vårby gårds kyrka. Lisa Sundström Rapport 2004:18

Datum. Besiktningsdatum Fotodokumentation

Dalslandsstugan Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts. plan. sektion A-A.

Tyresö kyrka. Lisa Sundström Rapport 2007:34

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5

Jönköpings stads historia Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

VÄSTRA HALLERNA STENUNGSUND

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

ANTAGANDEHANDLING. Kvalitets- och gestaltningsprogram för TOLLARE DEL 2

Bygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg

Crugska gården i Arboga

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

Tåstarp 36:1, fornlämning 39

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad Jämtland. Medelpad

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

OM LERBYGGNAD, JORDHUS OCH

Roslags-Kulla kyrka, klockstapeln Rapport 2014:17

MELLAN HIMMEL OCH VATTEN - ett flexibelt boende i samklang med naturen

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Skolverksamhet. Skolverksamheten Skolverksamheten erbjuder: Miniviking Vikingadag Vikingakämpen Arkeologen

Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80


Husberget i Torshälla

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning

Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist

LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD

Transkript:

Da Capo Hantverksskola Mariestad Södra Råda Kultur- och Kunskapscentrum Programutredning 2006

På den gamla kyrkplatsen i Södra Råda uppförs en rekonstruktion av en kyrka och en besöksanläggning. Tillsammans bildar de ett museum över den nedbrunna medeltidskyrkan i Södra Råda och den märkliga grupp bevarade timmerkyrkor i Sverige som kyrkan tillhörde. Anläggningen ska vara intressant genom en omsorgsfullt utformad miljö och verksamheter inriktade på fortsatt kunskapssökande om våra timrade kyrkor från medeltiden. Södra Råda ska förbli ett besöksmål värt en omväg. Södra Råda gamla kyrka brann ner till grunden i november 2001. På stengrunden från tidigt 1900-tal finns idag förkolnade rester av syllvarvet och fem timmervarv av den norra väggen bevarade. Brandresterna är dokumenterade och merparten lagras tillsvidare intill kyrkplatsen. Efter branden har omfattande arkeologiska utgrävningar gjorts och man har bland annat konstaterat att den nedbrunna kyrkan haft en föregångare i form av en mindre stavkyrka som stått på samma plats. 3

PLATSEN OCH KYRKAN Södra Råda ligger i ett skogs- och åkerlandskap på en halvö mellan sjön Skagern och Vänern ca 5 km öster om Gullspångs samhälle. Kyrkplatsen ligger i utkanten av den platta åkermarken. Terrängen stiger i en sluttning öster om platsen och gårdarnas bebyggelse ligger i sluttningen längs byvägen. Ovanför bebyggelsen tar skogen vid. Troligen har den ursprungliga stavkyrkan byggts intill en nord-sydlig vägsträckning från Hova och norrut. Vägen kan ha varit en del av en pilgrimsled mot Nidaros. Södra Råda gamla kyrka byggdes omkring 1310. Den användes i mer än 500 år och togs ur bruk efter att den nya kyrkan stod färdig 1859. Kyrkan hade uppmärksammats för sina välbevarade och delvis unika målningar och löstes därför in av staten och har sedan dess fungerat som en museikyrka. Före branden reste sig den medeltida kyrkan påtagligt ur det omgivande åkerlandskapet. Det höga, branta takfallet har under många sekler skilt ut den från den omgivande traktens bebyggelse. Klockstapeln som låg på tomtens västra del revs 1856 då klockorna flyttades till den nya kyrkan. I kyrkans närhet fanns bara den 1995 uppförda servicebyggnaden med toalett, förråd och lokal för guidepersonal. Denna byggnad finns kvar. Bogårdsmuren av liggtimmer som omgärdar kyrkotomten är till stor del bevarad. Marken innanför bogårdsmuren var gräsbevuxen och runt kyrkan fanns enstaka solitära träd. Den timrade bogårdsmuren och kyrkan där varje vägg- och takyta var täckt av rödtjärade träspån gav ett massivt intryck av träbygge. Utöver fönsterytorna var nästan inga andra byggnadsmaterial än trä överhuvud taget synliga. I branden förlorades en av Europas äldsta timmerkyrkor. Det var troligtvis också den träkyrka som hade de flesta och bäst bevarade interiörmålningarna från den här tiden. Södra Råda gamla kyrka var en tio bevarade medeltida timmerkyrkor i landet. Utöver den förstorade öppningen mellan kor och långhus som gjorts i alla kyrkor efter reformationen, hade kyrkan genomgått mycket få förändringar. Denna grupp kyrkor från 12- och 1300-talet är till sin ålder unik i ett internationellt perspektiv och bör betraktas som ett världsarv. För bygden var kyrkan ett kulturminne och en sevärdhet som gjorde att människor tog omvägen från allfarvägarna för att se denna märklighet. Många forskare i arkitektur- och konsthistoria har kommit för att studera kyrkan. Den har underhållits och restaurerats med hjälp av bygdens folk och dokumenterats och konserverats av experter. Den gamla kyrkan var ett besöksmål värt en omväg som gav namnet Södra Råda en tydlig plats på kartan. Den gamla kyrkplatsen ska återigen bli intressant genom den nya, rekonstruerade kyrkan. Som besöksmål och förmedlare av kunskaper och upplevelser kommer platsen att ha en självklar nationell och internationell dragningskraft. Den stora mängden bevarade medeltida träskulpturer i Sverige är redan internationellt kända. Våra få kvarvarande timmerkyrkor är mindre uppmärksammade men är minst lika märkliga i ett internationellt perspektiv. Kyrkplatsen med den rekonstruerade kyrkan ska bli ett museum som visar berättelserna om den gamla kyrkan i Södra Råda och presenterar landets övriga timmerkyrkor från 12- och 1300-talen. 4

Södra Råda Kyrka Programutredning Fågelperspektiv skala 1:2000 Anna Blomberg Arkitekt SAR/MSA 2006-03-31 5

Kyrkorummet ska rekonstrueras i sitt medeltida utförande med små och färre fönster och en betydligt mindre öppning mellan långhus och kor. Det kan inte upplevas någon annanstans. Här ska berättelserna om målningarna och medeltidens bildvärld presenteras. Om man utifrån besöket i Södra Råda planerar att se någon av de övriga medeltida kyrkorna kan man bära med sig bilden av detta ursprungligen katolska kyrkorum. Museianläggningen i övrigt ska presentera Södra Råda gamla kyrka närmare samt Sveriges övriga medeltida timmerkyrkor. Presentationerna bygger på den kunskap som kommit fram i projektet. Detta görs i en särskild besöksanläggning öster om kyrkotomten. Här inryms även butik, servering och toaletter. År 2009 planeras rekonstruktionen och besöksanläggningen vara färdig. Därefter ska kyrkplatsen vara intressant under många år. Den ska förbli ett besöksmål värt en omväg. För varje säsong ska sevärdheten förnyas för att behålla sin lyskraft. Detta förutsätter en aktiv verksamhet med den gamla kyrkan och kyrkplatsen som utgångspunkt; ett fortsatt undersökande av medeltida kyrkoliv, medeltidens kyrkobygge och träbyggnadstekniker samt utformning och inredning av timmerkyrkornas rum. Besökaren ska erbjudas en upplevelse, att delta i en aktivitet (kursverksamhet) eller att genom utställningarna och biblioteket inbjudas till eget kunskapssökande. Den kontinuerliga undersökande verksamheten genomförs i samverkan med Västarvet, Göteborgs universitet/dacapo hantverksskola och Riksantikvarieämbetet. Kyrkplatsen - funktionella krav Den rekonstruerade kyrkan ska främst fungera som utställningslokal där man kan uppleva det medeltida kyrkorummet. Här ska de olika berättelserna om väggmålningarna presenteras. Vid guidade turer kan historien om både den gamla kyrkan och rekonstruktionsprojektet levandegöras. Kyrkan kan också användas som samlingslokal för mindre grupper i olika sammanhang, för dop och bröllop m. m. Bogårdsmuren av timmer markerar kyrkotomtens begränsning och ska kompletteras. Tomten återställs. Besöksanläggningen ska ha en tydlig entré. Här ska lättöverskådligt finnas information, butik, vägar till utställningarna inklusive den rekonstruerade kyrkan. I anslutning till entrén ska det finnas möjlighet att fika för c a 60 personer (en turistbuss). Utställningarna inomhus ska ge besökaren upplevelser och kunskaper om Södra Råda gamla kyrka, de genomförda undersökningarna efter branden samt de övriga medeltida timmerkyrkorna i Sverige. I anslutning till utställningarna finns en hörsal för bildspel och filmvisning. I utställningarna ingår även den färdigställda multimediaproduktionen, datorplatser med länkskafferi och Internet-databaser, online-kameror som visar de övriga timmerkyrkorna samt referensbibliotek för fortsatt kunskapssökande. Utomhus ska det finnas utrymmen under enkla tak där nytillverkade detaljer av byggnadskonstruktioner från Södra Råda och andra medeltida kyrkor kan visas. Detta är också en del av basutställningen men denna bör ständigt förnyas efter nya aktiviteter och undersökningar. Alternativ disponering av hörsal 6

Den rekonstruerade kyrkan: 120 m 2 Entré/servering/butik: 60 personer, 82 m 2 Hörsal/utställning: 60 personer, 82 m 2 Utställning/bibliotek: 2 datorplatser, 110 m 2 Toaletter, personelutrymmen 82 m 2 Uppvärmda utrymmen totalt: 360 m 2 Utomhus: Workshop-yta: 100 m 2 Utomhusutställning: 90 m 2 Förråd: 30 m 2 7

Ute ska det också finnas plats för kursverksamhet och undersökande experiment, en workshop-yta / byggplan som ger platsen aktivitet och liv. Att tillverka saker är intresseväckande. Utöver detta ska det finnas toaletter, personalutrymmen, kontorsplatser samt förråd för anläggningens skötsel. Det ska finnas en avstigningsplats för buss intill anläggningen, HK-parkering, personalparkering, parkering för 2 bussar, parkering för ca 30 personbilar. Platsen ska vara tillgänglig för virkesleveranser för framtida aktiviteter/ kursverksamhet. Hela besöksanläggningen ska vara handikappanpassad. Kyrkplatsen gestalning Före branden fanns bara kyrkan, bogårdsmuren samt den lilla servicebyggnaden på platsen. Kyrkotomten var gräsbevuxen och ytan öster om var grusbelagd. Tomten med kyrkan ska även efter färdigställandet präglas av den enkla gräsytan och den rödtjärade träbyggnaden. De nya byggnaderna samt ytor för parkering och aktiviteter ska till volym, form och färg inte konkurrera med huvudattraktionen, den rekonstruerade kyrkan. Den ska så långt som möjligt fortfarande kunna upplevas som en solitär byggnad i landskapet. Förslaget innebär att inget av den gamla kyrkans mest karaktäristiska uttryck höjden, det branta takfallet, den komplexa formen, spånklädnaden, färgen av rödtjära används i den nya anläggningen. Den skall vara en enkel modern byggnad, underordna sig kyrkan, men vara tydlig i sin egen form. Besöksanläggningen byggs kring en gårdsplan öster om kyrkan. I en förlängning av kyrkans längdaxel ligger entrén och gårdsplanens byggplan. På detta sätt sammanbinds hela besöksmålets viktigaste beståndsdelar. Mellan kyrkan och besöksanläggningen finns en gräsyta med dubbla rader fruktträd som markerar en gräns mellan den historiska kyrkplatsen och den nya miljön. Fasaden mot kyrkotomten på den nya byggnaden är sluten förutom ett glasparti i mitten och har en spaljé med klätterväxter När man vandrar runt på kyrkotomten ska man så långt möjligt kunna uppleva den som den en gång var utan att de nya byggnaderna inkräktar på upplevelsen. Formen på de nya byggnaderna är enkla med pulpettak. Fasadmaterialen och andra synliga konstruktioner är av trä. I förhållande till kyrkomiljön är materialet det sammanhållande medan färg och form blir det särskiljande. Markytorna på besöksanläggningens gård, samt stigarna kring kyrkan är hårdgjorda ytor av främst fint slitlagergrus med vissa partier belagda med sten. Jämförbara anläggningar Kring enskilda kulturminnen och kulturmiljöer har flera besöksanläggningar byggts under senare år. De präglas av gedigen och seriös mottagning av besökarna i högkvalitativa miljöer som i flera fall utformats genom arkitekttävlingar. Anläggningarna erbjuder förutom kulturminnet/sevärdheten: utställningar, film, bildspel, reception, butik, kafé och toaletter. Siffra inom parentes är besöksbyggnadens yta. Vitlycke museum, Bohuslän (1 450 m 2 ) Hällristningar i världsarvsmiljö Eketorps fornborg, Öland (510 m 2 ) Rekonstruerade miljöer i fornborg från 500-talet Gamla Uppsala Kungshögarna, medeltidskyrka m. m. (1 200 m 2 ) Stenåldersmuseum i Vuollerim En av Norrlands äldsta fornlämningslokaler (460 m 2 ) Birkamuseet Vikingatidens huvudstad (650 m 2 ) 8

Södra Råda Kyrka Programutredning Axonometri skala 1:300 Anna Blomberg Arkitekt SAR/MSA 2006-03-31 9

KULTURMINNE OCH REKONSTRUKTION 10 Den gamla kyrkan är för alltid förlorad och kan inte återskapas med sina historiska värden. Den förlorade byggnaden kan däremot ersättas med en rekonstruktion av den gamla kyrkan. Det som är möjligt och intressant är att återskapa ett bygge med historiska dimensioner, inte att återskapa det fysiska kulturminnet. På den gamla kyrkans plats byggs en ny byggnad som inte är ett kulturminne av historisk materia utan ett kulturminne som minner om det historiska bygget och den nedbrunna kyrkan. En rekonstruktion innebär både en process och att bestämma en ambitionsnivå. Processen ska ha ett undersökande och förmedlande förhållningssätt så som projektet hittills genomförts. Förhållningssättet ska prägla anläggningen även sedan den står färdig. Det är viktigt för att Södra Råda ska förbli ett intressant besöksmål med en kunskapsförmedling som håller hög kvalité. Rekonstruktionen ska i så stor utsträckning som det kunskapsmässigt, produktionstekniskt och ekonomiskt är möjligt vara ett återskapande av vad den brunna kyrkan representerade av byggnadsmaterial, byggnadstekniker och produktionsmetoder. Ju högre ambitionsnivån sätts desto mer kunskaper kommer fram i projektet som i sin tur kan förmedlas på platsen. Rekonstruktionen ska vara så trovärdig och kompromisslös som möjligt. I de delar rekonstruktionen inte bygger på säkert vetande ska detta redovisas för besökaren. Besökaren ska veta vad som utgår från säker kunskap, vad som är kvalificerade gissningar och vad som inte varit möjligt att göra av exempelvis ekonomiska eller säkerhetsmässiga skäl. Det kommer att vara svårt att nå säker kunskap om hela byggprocessen. Konstruktioner och byggnadstekniker, som avsatt spår i den gamla kyrkan eller de andra timmerkyrkorna, går att visa som en trovärdig rekonstruktion. Men transporter och organisationen runt kyrkobygget kommer att förbli mera osäkert. Det innebär att man kan experimentera kring dessa delar och sedan redovisa resultaten för besökaren. Denna experimenterande, kunskapssökande verksamhet kan även fortsätta i form av workshops och kurser sedan anläggningen står färdig. Om kompromisser ändå måste göras får det inte innebära att man tar hjälp av moderna tekniker genom hela processen och sedan bara ger konstruktionerna en trovärdig yta. Rekonstruktionen ska kunna utvärderas och förmedlas som resultatet av ett omfattande och mödosamt arbete. Kyrkobygget på 1300-talet innebar val av ändamålsenligt virke i lämpliga skogsbestånd, manuell fällning och aptering av trädstammarna, transporter med oxar eller hästar, en genomtänkt arbetsplatsorganisation, ställningar och lyftredskap, en omfattande virkesberedning samt själva bygget och inredningen av kyrkan. En helt autentisk rekonstruktion innebär att all virkesberedning och bygget görs med medeltida byggteknik. Om möjligt huggs även virket, transporteras och lyfts på plats med medeltidens metoder. I de delar det inte är möjligt redovisas det tydligt och genomförs i den fortsatta undersökande verksamheten som knyts till platsen. På detta sätt blir Södra Råda gamla kyrkplats inte bara ett attraktivt besöksmål utan också ett centrum för kunskapsvård och kunskapsbygge. Om inte hela kyrkan kan genomföras som en autentisk rekonstruktion ska målet vara att kyrkans kor görs på detta sätt. Ett medeltida kyrkorum De få kvarvarande medeltida timmerkyrkorna i Sverige bör betraktas som ett världsarv. De är troligen de äldsta bevarade timmerkyrkorna i världen, i varje fall som grupp betraktad och bevarade på sin ursprungliga plats. Enstaka jämförbara kyrkor finns men de är då ofta flyttade till friluftsmuseum. Medeltidskyrkorna har förändrats, främst beroende på förändrad liturgi i samband med reformationen. I de flesta kyrkorna går det att uppleva att det är medeltida byggen. Men det medeltida, relativt mörka kyrkorummet med små fönster, utan predikstol och kyrkbänkar och korets tydliga avgränsning ifrån långhuset går idag inte att uppleva någonstans. Rekonstruktionen ska därför göras så som kyrkan såg ut före reformationen. Södra Råda blir en del av ett större sammanhang. Upplevelser, kunskaper och aktiviteter på kyrkplatsen kan komplettera ett besök i de andra medeltida timmerkyrkorna. I Södra Råda får man den samlade bilden av denna grupp kyrkor. Och man kan få det som bara finns här kyrkorummet så som det en gång var utformat. Det är i de andra kyrkorna som de fysiska kulturminnena med historiska värden kan upplevas. I Södra Råda finns mervärden i form av samlad kunskap och den byggnad som minner om kyrkan i sitt ursprungliga utförande.

sektion före branden 11

SÖDRA RÅDAPROJEKTET Kyrka: c a 1310 1859 Museikyrka: 1859 2001 Läge: 5 km öster om Gullspång Kommun: Gullspång Landskap: Värmland Län: Västra Götaland Undersökningar efter branden: Brandplatsdokumentation 2002 Program för rekonstruktion 2002 Arkeologiska undersökningar 2002-2004 Byggnadshistoriska förundersökningar 2003-2006 Omlandsstudie 2005 Aktiviteter 2002-2006: Amatörarkeologiska utgrävningar 2003-2004 Skolprojekt 2003-2006 Studiecirklar 2003-2006 Föreläsningsserier 2004-2005 Kurser i äldre träbyggnadsteknik 2005 Guidning och hantverksdemonstrationer på platsen 2002-2005 Ägare:och förvaltare: Riksantikvarieämbetet Projektägare: Insamlingsstiftelsen Södra Råda gamla kyrkplats Finansiärer 2001-2006: Riksantikvarieämbetet, Kungl. Vitterhetsakademien, Västra Götalands-regionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, privata donationer Hemsida: www.sodrarada.se SÖDRA RÅDA KULTUR- OCH KUNSKAPSCENTRUM Programutredning 31 mars 2006 Utredningen har utförts av Dacapo Hantverksskola tillsammans med arkitekt Anna Blomberg på uppdrag av Insamlingsstiftelsen Södra Råda gamla kyrkplats.