KARLSKRONA en tidigare storstad Text & bild Lars Erik Gewalli Karlskrona är en stad med ett mycket klart förflutet. Den grundades nämligen år 1680 som den svenska flottans huvudbas, och har därför haft en kraftig marin prägel genom åren. En prägel som även gett många avtryck i den svenska frimärksutgivningen. Lördagshandel på Stortorget med Karl XI:s staty och rådhuset i bakgrunden. Stumholmens batteri med Karlskrona Trossö i bakgrunden. 6 NORDISK FILATELI Oktober 2009
Ö rlogsstaden Karls kro - na som sedan 1998 är upp tagen på UNES - CO :s världs arvs lista, intar en central betydelse i Sve - riges marina krigs historia. Från 1100-talet låg Sveri - ges sydligaste militära fäste i Kalmarsund genom Kal - mar slott. I början av 1600- talet var spänningarna mel - lan Dan mark och Sverige så starka, att Kristian IV såg sig tvungen att stärka de östligaste danska provin - serna genom att anlägga en militär befästning som pendang till Kalmar slott. Det blev Kristianopel i öst ra Ble kinge, strax söder om den sven ska gränsen mot Småland. När Blekinge genom freden i Roskilde 1658 blev svenskt, blev det aktuellt att stärka försvaret av de ny vunna områdena. Kris - tian opel var inte en strategisk militär plats för Sve - rige. Skärgården runt nu- T.h.: Enligt legenden tiggde Rosenbom ihop pengar till behövande. Nedan ett par brevlådeliknande lådor som finns på Nya Marinmuseet, den ena med Karl XIII:s monogram, den andra med Karl XIV Johans. Kan de ha använts för post? varande Karlskrona kunde istället erbjuda ett fantastiskt skydd för en framtida marin försvarsanläggning med tillhörande varv. De sto ra ekskogarna i närheten innebar att man också hade riklig tillgång till timmer till skeppsbyggnad. Re sultatet blev att Karl XI enligt legenden pekade ut platsen där den blivande staden och flottbasen Karlskrona skulle grundas. An - lägg ningen i Kristianopel NORDISK FILATELI Oktober 2009 7
Karlskrona sett från Sturkö. Fantastiska hällristningar från bronsåldern finns i Hästhallen strax utanför Karlskrona. flyttades hit tillsammans med stora delar av befolkningen. Kristianopel förföll samtidigt som Karlskronas betydelse växte, och vid slutet av århundradet var staden med sina 10 000 innevånare Sveriges tredje största stad efter Riga (som var störst) och Stockholm (som var näst störst). Många frimärksmotiv med anknytning till Karlskrona En mycket stor del av alla flottans fartyg kom att byggas i Karlskrona under de kommande seklerna. Det märks inte minst om man går igenom alla skepp som finns på svenska frimärken. Postjakten Hjorten och hjulångaren Constitutio nen av - bildades i serien Post ver ket 300 år 1936; Linje skep pet Kung Karl finns på serien Svenska Flottan 1944; Gladan från 1857 kom på frimärke 2008. Alla dessa skepp är bygg da i Karls - krona. År 1997 invigdes det Nya Ma rin museet på Stumhol - men, och samtidigt utkom en fri märksserie med ma rina motiv. Att örlogs sta den Karls kro - na är upp tagen på världsarvslistan uppmärksammades på frimärken 2001. Marina motiv finner man också på Karls kro - nas lokalmärken från 1945. Varvet har naturligtvis undergått stora förändringar under årens lopp. Stål ersatte ek - trä under 1800-talet, och i våra dagar är kolfiberarmerad plast det viktigaste matrialet vid var - vet. Ägarstruktur och kundkategori har också ändrats genom att civila fartygsbyggen har ökat, samtidigt som den mili - tära anläggningen numera bara består av en bråkdel av den forna stoltheten. Den berömde Rosenbom En av de första personer som bosatte sig i Karlskrona sägs vara Mats Hindiksson Rosen - bom. Om honom finns en his - tor ia i lite olika versioner. Han arbetade på varvet, men på äldre dagar fick han malaria. Det blev svårare för honom att Det hundraåriga Sturkö skans är en av få märkliga infanteriskansar av denna typ. arbeta och han avskedades. Som arbetslös fick han tillstånd att samla in allmosor till de fat - tiga. Under nyårsfestande ett år blev han under sin insamlingsrunda bland de mera välbeställda bjuden på en hel del brännvin. Det fick till följd att han på ett ställe tappade hatten när han skulle tacka. Värden sade då: Vill man ha tack av Rosenbom får man allt själv lyfta på hans hatt. Rosenbom tog inte illa upp utan använde själv samma ram sa vid ett efterföljande tillfälle. Det föll dock inte i god jord i det huset. Man kastade helt enkelt ut Rosenbom som hamnade i en snödriva. Efter - som han var rädd för att få mera stryk vågade han sedan inte visa sig, utan gömde sig utanför Amiralitets kyr kan där han uppehöll sig under den kalla natten. Här hittades han ihjälfrusen dagen därpå. Den som kastade ut Rosen - bom lär ha fått dåligt samvete, 8 NORDISK FILATELI Oktober 2009
06_10:Layout 1 2009-09-22 22:19 Sida 9 Karlskrona Avstämplingar från Karlskrona: 3 skilling banco (1857) och 5 öre lejon (1938) Postjakten Hjorten byggdes i Karlskrona 1692 (20 öre 1936) Linjeskeppet Kung Karl byggdes i Karlskrona 1693 (30 öre 1944) Skonerten HMS Falken vid Karlskrona hamn (55 öre 1972) Vrakeka var en typ av blekingeeka som användes på 1800-talet (1,65 kr 1981) Nya Marinmuseet på Stumholmen i Karlskrona. Galjonsfigur från 1700-talet från linjeskeppet Carl XIII (6 kr 1997) Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona (6 kr 2001) NORDISK FILATELI Oktober 2009 Hjulångaren Constitutionen sjösattes i Karlskrona 1822 (25 öre 1936) Tillgång till ek vid byggandet av krigsfartyg i Karlskrona var förr i tiden nödvändigt. Eken är nu landskapsblomma för Blekinge (Rabattmärke 1984). Det undre märket är Skånes landskapsvapen. Kompassros från 1568, sjökort över Karlskrona (8 kr 1997) Blekingestuga (9 kr 2004) Skicklighet med att slå knopar var viktigt för flottans män (2003) Gladan byggdes i Karlskrona 1857 och är numera övningsfartyg i marinen (11 kr 2008) 9
Utsikt mot Stumholmen som numera är tillgängligt för ickemilitärer. Vänstra bilden: Fredrikskyr kan på Stortorget ger ett lite skrämmande intryck. Högra bilden: De många trähusen i Karlskrona ger staden en speciell karaktär. och såg då till att sätta upp en fattigbössa på platsen. Det har i varje fall sedan 1700-talet fun - nits en träfigur här som före - ställer Rosenbom. Man kan lyfta på hans hatt och skänka en slant. På ett plakat framför står: Ödmjukt jag Er ber Fast rösten är nog matt Kom lägg en penning ner Men lyften uppå min hatt Säll är den som låter sig Wårda om de fattige Fredrikskyrkan En byggnad man inte kan undgå att se är Fredrikskyrkan. Den na koloss till barockkyrka ligger mitt i staden på Stortor - get, som också är Karlskronas Kristianopel med kyrkan från den danska tiden i bakgrunden. högsta punkt. Kyrkan ser onek - ligen lite malplacerad ut där den står i ensamt majestät. Den ritades av Nicodemus Tessin d.y. och är uppkallad efter 1700 -talskungen Fredrik I. Torhamnsområdet Området och skärgården runt Karlskrona har mängder av minnesmärken med inte bara militär anknytning. Gravar och hällristningar från järn- och bronsåldern finner man på flera ställen på Torhamnslandet. Den största koncentrationen av hällristningar finns på Hästhal len. Det är ett mycket spän - nande område med flera hundra figurer och symboler. Inte bara hästar är inristade utan människor, båtar, solsymboler och kanske till och med gudarnas fotspår. De har ristats in under en lång tid under brons - åldern, och platsen har sannolikt varit en viktig kultplats för folk från ett större område. Torhamns udde är Bleking - es och svenska fastlandets syd - östligaste plats. Här på detta of - ta blåsiga ställe stannar många flyttfåglar till där de blir observerade från den närliggande fågelstationen. 10 NORDISK FILATELI Oktober 2009