Zink och koppar som byggmaterial Annikki Hirn Nordic Galvanizers Pia Voutilainen SCDA
Vilka är vi? Nordic Galvanizers är en branschorganisation för företag som arbetar med varmförzinkning av stål SCDAs uppgift är att främja en korrekt och effektiv användning av koppar och dess legeringar med speciell hänsyn till miljöoch hälsofrågor Både koppar och varmförzinkat stål är vanliga i byggnadskonstruktioner, som tak- och fasadmaterial, i rör mm.
Miljöanpassning Varmförzinkningsanläggningarna i Norden arbetar med marknadens renaste zink, SHG-zink, med mycket låga halter av kadmium och bly Man har även arbetat målinriktat med andra områden inom varmförzinkningsprocessen för att minimera miljöbelastningen Att bästa tillgängliga teknik används övervakas av länsstyrelserna De flesta av våra medlemmar har inte egna produkter utan är underleverantörer Det är deras kunder som registrerar sina produkter, men de behöver input ifrån varmförzinkaren
BASTA bra för både användare och tillverkare BASTA är ett bra system då tillverkarna själva lägger in sina produkter, till skillnad ifrån vissa andra system på marknaden Det är viktigt att systemen är relativt enkla och användarvänliga små företag har begränsat med resurser och det är mycket miljödata som ska fram idag Det är också viktigt att produkterna finns i miljöbedömningssystemen om man ska kunna bli vald som leverantör Vi upplever att många beställare och kunder tycker att BASTA är ett seriöst system som de har stort förtroende för
Kriterier baserade på CLP - förordningen Miljöbedömning kan vara svårt, och vi upplever att det finns mycket tyckande Då är det en fördel att kunna säga att produkten är BASTAgodkänd Viktigt att sprida vad BASTA:s egenskapskriterier innebär ibland förekommer felaktiga uppfattningar om att metaller som koppar och zink skulle ha en rad negativa egenskaper BASTA:s egenskapskriterier bygger på CLP-förordningen: (Classification, Labbeling, Packing) Resultat från LCA och riskbedömningar skulle kunna utveckla systemet ytterligare
Varför varmförzinka? Stål är vår tids mest använda konstruktionsmaterial Tyvärr har stål en stor nackdel den höga korrosionshastigheten Genom att belägga med zink skyddas stålet Beroende på typ av zinkbeläggning och exponeringsmiljö kan underhållsfria livslängder på 50-100 uppnås
Produktexempel - varmförzinkning
Användning av metaller genom århundraden I Europa är över 45% av koppar producerad av återvunnet skrot Komplexitet av materialval och återvinning ökar i takt med smarta lösningar 9/18/2013
Hållbart resursutnyttjande
Koppar i kampen mot klimatförändring I byggnaders livscykel är det användningsfasen som har störst miljöpåverkan Koppars suveräna värme- och elledningsegenskaper kan ge enorma besparingar i användingsfasen för olika applikationer 1 MW solceller innehåller 4 ton koppar och sparar 12 000 ton CO 2 Koppar är oersättlig i många applikationer i klimatkampen luft- och vattenvärmepumpar, bergvärme, värmeväxlare, solenergi, vindkraft etc. 1 MW vindturbin Innehåller 2 ton koppar och sparar 16 000 ton CO 2
Energiförbrukning i byggsektorn 9/18/2013
Koppar och zink- miljöanpassade byggmaterial Riskbedömningar accepterad av EU Byggvarudeklaration (BVD3) sedan 2009 Livscykelanalyser tillgängliga BREEAM, LEED, Miljöbyggnad, Green building (EU), EU Blomman Litet underhåll Hållfasta: tål sol, hetta, kyla, snö och is Brandsäkra Lång livslängd: tak och fasader århundraden, rörsystem årtionden Kan återvinnas till 100 % och återanvändas till samma ändamål eller andra produkter Pori Simhall Kopparfasad med inbyggd solvärmeutvinning
Återvinning och återanvändning Åbo läns administrationsbyggnad i Åbo, Finland, har klätts om med samma kopparmaterial som användes i den ursprungliga installationen på 1960-talet
Växelverkan med miljö Alla byggmaterial växelverkar med omgivningen korrosion, vittring, föråldring, förruttnelse Byggnader och byggmaterial måste skyddas mot korrosion och förruttnelse oftast med någonting som anses vara miljöfarligt Metaller bildar själv en skyddande skikt mot korrosion, med svårlösliga föreningar som förekommer som mineraler i naturen Mycket myter om metallers spridning och miljöfarlighet finns kvar, trots metallindustrins och universitetens fortsatta forskning under årtionden industrin har tagit ansvar för sina produkter, men ofta lyssnar olika intressegrupper inte på tillverkande industri
Diffus spridning av koppar från produkter i EU Kemikalier: Växtskyddsmedel (67%) (spec. vinodling) Foder (23%) Gödsel Träskyddsmedel Målarfärg Fyrverkeri
CASE Clarion Hotel Post, Göteborg En ny fasad av koppar Beräknad avrinning av koppar 160-230 g per år Naturligt kopparflöde av Göta älv 20-30 ton per år Jämförelse: 300 personer äter enligt rekommendation 2 mg koppar varje dag -> 0,002 g x 300 pers x 365 dagar = 219 g per år clarionpost.se
Kopparrör som har tagits ur bruk i Stockholm efter 60 år i tjänst Livslängd flera årtionden Löser ut enbart koppar som är ett livsnödvändigt näringsämne Släpper inte ut några främmande ämnen
Kopparhalter i svenskt slam och åkermark 9/18/2013
Regionalspecifika PNEC-värden för koppar i jordbruksmark med hänsyn tagen till biotillgänglighet, lokala markförhållanden och jordtyp PNEC = predicted no-effect concentration
Miljöbedömningssystemen får aldrig vara godtyckliga! Det är viktigt att industrins omfattande riskbedömningar beaktas och att lagstiftningen följs! 9/18/2013