Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor



Relevanta dokument
Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor

Enkätfrågor skolor och förskolor

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson (18) Peter Bergkvist

Anna Dahlman-Höglund, CYMH, Docent Avd för Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Asema Dzafic, Anna Persson (16) L. Hellgren

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

VARUINFORMATION. Produktkod: Kemiskteknisk produktbenämning: Molybdendisulfid i avaromatiserad petroleum och mineralolja /aerosol, drivgas CO2

Astma, allergi och laboratoriearbete

SÄKERHETSDATABLAD. Godkänt för användning Godkänt för Laboratorieanvändning Godkänd av Pon Equipment

SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 SUPI SAUNAVAHA (Bastuwax) 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 2. FARLIGA EGENSKAPER

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Säkerhetsdatablad. Ytterligare information När två komponenter skall blandas, se säkerhetsdatabladen för båda komponenterna.

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk

1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

Arbeta säkert med isocyanater

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET

Kjell Andersson, BR MM14101

Hosta. Version 1.2 Juha Söderqvist

Inomhusmiljö och hälsa

SÄKERHETSDATABLAD. Swed Handling AB, Box 21, Spårgatan 9, NORRKÖPING, Tfn: , Fax:

Säkerhetsdatablad. GT-1 Full SYNTHETIC MOTOR OIL with Liquid Titanium

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul Miljö ES 32, 46, 68/4, Helsyntet

NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Säkerhetsdatablad: Elite Hydraul ISO 150, 220, 320

SÄKERHETSDATABLAD KINAOLJA

Undvik det farliga dammet i lantbruket

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

Dokument id : Utfärdande datum : 2006/07/10 Version : 3.10 Ersätter : 2006/02/15 Dokumentstatus: : Utfärdat

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Säkerhetsdatablad: Elite Tvåtaktsolja

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET

Skötsel, hantering och byte av Oemeta Skärvätskor

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk. Pentan

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV TDI

VARUINFORMATION SID 1

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV TDI. 1 Version09/06

NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET CASCOL TRÄLIM POLYURETAN

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

VARUINFORMATIONSBLAD PP Rostskyddsprimer (burk)

SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 SUPI LAUDESUOJA (Bastulaveskydd) 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 2. FARLIGA EGENSKAPER

CAS nr: Halt%: Klass: R-fraser: % Xn % Xi 36, % F 11

SÄKERHETSDATABLAD Tarkett Matt Bättringslack

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI

Agrol Avfettning X Säkerhetsdatablad 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Säkerhetsdatablad. Rusta Acaciaolja

1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD SDB från Pride Chess Omarbetad: Internt nr: Ersätter datum: AKZO NOBEL CR COMBO MED AUTOBASE PLUS

BASF Coatings Safety Week. Andning

Fukt inomhusmiljö FTF

SÄKERHETSDATABLAD. Putsa: Grundning CSIV (A), röd/grå/vit

SÄKERHETSDATABLAD VIB från Pride Chess Omarbetad: Internt nr: Ersätter datum: BT-SVART STATIVFÄRG


SÄKERHETSDATABLAD WINSOR & NEWTON DAMMAR VARNISH (AEROSOL)

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. LG Collection AB.

Varuinformation Platon Fogmassa

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB (Centre anti-poisons, Belgien)

SÄKERHETSDATABLAD CM 780 Snabb Fiberavjämning

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Pneumatiska skaktransportörer har länge använts inom industrin. Nu finns Elektriska. Varför byta? Våra argument är:

Viktiga faktorer i innemiljön

SÄKERHETSDATABLAD Enligt 1907/2006/EF, Artikel 31

SÄKERHETSDATABLAD SORBENTER FÖR LAB OCH RENRUM

SÄKERHETSDATABLAD Golv: CM Industri Bas 900/CM Industri 920/CM Industri Top 940

VARUINFORMATION SID 1

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

VARUINFORMATIONSBLAD BECKERS "A" TAVELFERNISSA BLANK

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

MEKONOMEN Avfettning Säkerhetsdatablad

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

Datum: 14/07/2004. Atlas Copco Airpower N.V. Portable Air Division Ingberthoeveweg 7, 2630 Aartselaar - BELGIUM lubricants

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart

VARUINFORMATION Sid 1(5)

SÄKERHETSDATABLAD. Ingrediens CAS-nr. Vikt-% FM FB FH R-Fraser. Högraffinerad mineralolja Smörjbasolja >99 % Additiv <5 %

Säkerhetsdatablad: Elite Växellådsolja 80w/90

SÄKERHETSDATABLAD Univar Gear Oil HD 1000

SÄKERHETSDATABLAD. 2. Sammansättning / ämnenas klassificering % Xn R10, R65, R66, R67 Dimetylpolysiloxan % - -

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från:

SÄKERHETSDATABLAD PRIMER HANDELSNAMN. Artikelnummer Tillverkare/leverantör

Åtgärder för att minska mjölspridning i små bagerier

Copyright 2010 chemtox-trotters.dk All Righs Reserved B SWE. Läs varningstexten! Ta reda på farorna och undvik olyckor med kemikalier i hemmet.

Säkerhetsdatablad: 1/5 Elite Centralsmörjningsfett 00

Trikloramin i badhus. Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare. Arbets- och miljömedicin Göteborg

Transkript:

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve,

När används skärvätskor Skärvätskor används i de flesta industriella skärande metallbearbetningsoperationer. Dess uppgift är att smörja, kyla detaljen och verktyget samt transportera bort spånorna. Anställda exponeras för aerosol ( skärvätskedimma ) och stänk, på huden och i andningsvägarna. 6300,Martin Kurdve, MCR member konference 2 2009-05-26

Skärvätsketyper Raka oljor Vattenbaserade: - emulsioner, syntetiska lösningar, semisynteter. Innehåll i vattenbaserade skärvätskor som påverkar hälsan -Emulgatorer -ph buffert -Rostskydd -Skumdämpare -Biocider Föroreningar -Metallpartiklar -Smörjoljor -Andra processvätskor -Bakterier/svamp -Endotoxiner och restprodukter 3 Date

Hälsoeffekter av skärvätskor Akuta effekter Övre luftvägar Nedre luftvägar Huvudvärk Ögon Eksem Kroniska effekter Astma Allergiskt eksem Kroniska lungsjukdomar Cancer, hud och lungor 4 Date

irritation hudkontakt allergi cancer Arbetsmiljö Aerosol/stänk irritation inandning astma cancer 5 Date

Stänk hudkontakt irritation allergi olja biocid metaller formaldehyd MIT, CIT Co; Ni Arbetsmiljö Aerosol inandning irritation bakterier oljedimma formaldehyd cancer aminer partiklar endotoxiner Nitrosaminer 6 Date

Hälsorisker med Skärvätskor Studier har visat att de flesta skärvätskor in use har en negativ effekt på andningsvägarna. Raka oljor och vattenbaserade påverkar övre andningsorganen. Farlighet: Semisynteter > emulsioner >> syntetiska lösningar (Gordon 2004) synteter/semisynteter > rak olja > emulsioner (Greaves 1997) Slipning > skärande bearbetning Olika definitioner på syntet, semisyntet etc i olika studier Problem med sammanblandning av resultaten för slipning/synteter Vad i vätskan bidrar till de negativa effekterna? Farliga komponenter: Biocider-formaldehyd, aminer, emulgatorer Föroreningar: Metallpartiklar, bakterier, endotoxiner 7 Date

Ämnen i skärvätskor med hälsoeffekt Ämne Aktiv substans Effekt Biocider - formaldehyd - Allergi, luftvägar isothiazoliner - Allergi, hud Etanolaminer - nitrosaminer - Cancer Aminer - alla - Allergi, luftvägar Borsyrekomplex- borsyra - Reprotox Fettsyreestrar - alla - Allergi, hud Oljor - PAH - Cancer, hud luftvägar Lösningsmedel - Neurotox Bakterier, levande - mycobakterier - olika symptom Bakterier, döda - endotoxiner - luftvägar, HP? 8 Date

Föroreningar i vätskan Läckolja och partikelföroreningar bidrar till bakterietillväxt Bakterier och mögel kan påverka hälsan direkt Små metallpartiklar i aerosolen kan bidra till hälsoproblem/irritation Bakterier kan bidra till bildning av nitrosaminer och toxiska restprodukter som endotoxiner*. * Endotoxiner är en restprodukt från döda bakterier. Figur från Daghini L och Kurdve M. Best practice i anläggningsutformning och monitoreringsystem för skärvätskorprocessvätskecentrum Workshop 2, 20080417 9 Date

Skötsel av Skärvätskesystem Skötseln av systemen har visat sig ytterst viktiga för att undvika hälsorisker. Ofta viktigare än typ av vätska. (Simpson 2003) - Specifikationen för en funktionell vätska är gynnsam för bakterietillväxt. Bakterierna kan ge ökad hälsorisk - Instabila processer ger hög bakteriehalt, kräver addering till hög biocidhalt som vid avdödning ger hög endotoxinhalt. - Läckolja bidrar till båda de ovanstående problemen. 10 Date

Studier av självupplevda besvär (Volvo) Flera studier har gjorts vid olika anläggningar Självupplevda besvär ger svårighet med klinisk bedömning Väldigt få medicinskt konstaterade symptom Gruppsykologiska effekter kan inverka Trots detta ett gott mått på produktivitet Resultat Övre luftvägarna, rinnsnuva och förkylningsliknande symptom verkar korrelera med högre halter av aerosol Vissa anläggningar huvudvärk, otydlig mätning. Ibland har allvarliga symptom i nedre luftvägarna förekommit, men ännu finns inte bevis att det har med aerosoler att göra. Linnea Lillienberg kommer snart att publicera en mer omfattande besvärsstudie för hela Sverige. 11 Date

Skärvätske aerosolhalter i luft AIHAs (ACGIH) rekommendation <0,5mg/m3 luft Mätningar i fem svenska verkstäder medelhalt 0,19-0,25 mg/m3 luft (inhalerbart)* - Linnea Lillienberg Toppar med 10-20 gånger detta mättes under kortare tider.* Trots låga halter förhindrar det inte att vi ser signifikanta symptom på luftvägsbesvär (även internationella studier). Oavsett vad i innehållet som är farligast bör man minska exponeringen för vätskan. Särskilt högre halter under kortare tid bör begränsas. Dessa toppar i exponering är vanliga vid renblåsning med tryckluft, arbete inuti maskinen och vid otillräcklig inneslutning *L. Lilienberg, Exposure to metalworking fluid aerosols and determinants of exposure, MRF Symposium Detroit 2008 12 Date

Rekommendationer för att undvika hälsorisker Inom Volvo rekommenderas minskning av peakarna genom att: Undvika eller minska torrblåsning Sköljning före torrblåsning (ger lokalt sänkt koncentration) Förbättra processventilationen runt operatören Innesluta maskiner Ingen luft-recirkulation, ventilera ut processventilation genom filter och värmeåtervinning. (minskar även temperaturgradienter) Bibehålla god skötsel och kontroll av vätskan Designa maskiner enligt principerna: lätt att hålla ren, lätt att underhålla vätskan, korrekt processventilation och inneslutning 13 Date

Luftvägsbesvär av skärvätskor (2002-2004) - typiska besvär där exponering för skärvätskeaerosol kan bidra (Volvo A och Volvo B) Besvär från övre luftvägar och ögon Sveda i svalget Heshet Sveda och röda ögon Rinnande eller tät näsa Torrhosta Slemhosta Besvär från nedre luftvägar Tät i bröstet Pip i bröstet Andnöd Torrhosta Slemhosta 14 Date

Besvär vid några Volvo anläggningar 2002-2004 Volvo A och Volvo B: Främst besvär från de övre luftvägarna Rinnande eller tät näsa Torrhosta Sveda eller röda ögon Få personer med hudbesvär, inga med allergiska eksem Vid Volvo C även besvär med trötthet och huvudvärk Inga rapporter om HP (influensa liknade symptom med feber, ledvärk) 15 Date

Besvär, åtgärd och resultat: Volvo C Åtgärder 2002-2003: Byte av skärvätska, minskning av renblåsning och förbättrad processventilation Förändringar av besvär 2002-2004 (n=21 resp 31) Trötthet från 52% till 13% Huvudvärk från 29% till 3% Klåda/irritation i ögon från 38% till 0% Rinnande/täppt näsa från 52% till 19% Heshet, halstorr från 38% till 10% Torr/rodnande hud i ansiktet från 43% till 3% Torr/rodnande hud på händerna från 33% till 10% 80 70 60 50 40 % 30 20 10 0 NUVARANDE BESVÄR Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda/sveda/irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Heshet, halstorrhet Hosta Torr eller rodnad hud i ansiktet Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnad hud på händerna 2001% totalt 2002 % Totalt 2004 % 16 Date

En Volvostudie 2007-2008 (Volvo D) En avdelning visar större andel besvär än två andra avd. (varav en kontroll) >50% har uppgett upprepade problem under 2 år, 8% lunginflammation 38% förkylningsliknande symptom Såväl mätningar som självupplevda symptom har undersökts Förändrade förhållanden: mer bakterier/endotoxiner lägre ventilation. Renblåsning förekommer vid båda avdelningarna med SKV användning. Inga mätbara skillnader i astma, spirometri och antikroppar mellan avd Rökare (9% n=18) hade oftare besvär än icke-rökare Gruppsykologiska effekter kan inverka Resultat Övre luftvägsbesvär dominerar. Flera lunginflammationer, behöver utredas mer. Svårt att påvisa något statistiskt säkerställt. 17 Date

Volvo D: Jämförelse mellan avdelningar: Bearbetn I Bearbetn 2 Ej bearbetning Antal: (n) 71 46 26 (referensgrupp) Pågående luftvägsbesvär 39 % +/-12% 24 % +/- 13% 19% +/-15% Infektioner < 2 år 57 % 35 % 27% +/-12% +/-14% +/-17% Det går inte att påvisa något statistiskt säkerställt då det är relativt få i studien särskilt i kontrollgruppen, felet angivet med 95% konfidentidensintervall. 18 Date

Erfarenheter efter åtgärder vid anläggningarna Volvo A Inga arbetsrelaterade besvär registrerade hos FHV efter vidtagna åtgärder. Volvo B Mycket färre arbetsrelaterade besvär till FHV efter åtgärderna, speciellt i de övre luftvägarna Volvo C Mycket färre arbetsrelaterade besvär i uppföljningsundersökning Volvo D Förbättring av systemdesign och skötsel av skärvätskesystem tycks ge positivt resultat, uppföljning planerad. 19 Date

Pågående arbete/studier Volvo fortsätter att arbeta med begränsning av exponering för kemiska hälsorisker Deltagande i forskningsprojekt och samarbete med övrig verkstadsindustri. Forskning på förbättrad mätning och kontroll av skärvätskesystem Volvo D: Uppföljning planerad. Vidare arbete med fysikaliska metoder för bakteriekontroll och mätningar av föroreningar i vätskan. Kontakta gärna för samarbete och utbyte av erfarenheter. 20 Date

Sammanfattning Många personer exponeras av skärvätskor i arbetet. Detta påverkar allmänhälsa och produktivitet negativt. 1. Undvik eller minska torrblåsning med tryckluft 2. Inneslutning av maskiner är viktigt 3. Tillse god processventilation runt operatören 4. Återcirkulera ej processluft 5. Bibehåll god skötsel och kontroll av vätskan 6. Designa maskiner enligt: Lätt att hålla rent vätskan och tankarna, Lätt att underhålla, filtrera och tilläggsdosera vätskan, Se till att processventilation och inneslutning är korrekt designade och dimensionerade 21 Date