Noll hunger och fattigdom

Relevanta dokument
HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

Stoppa hunger. Köp en tröja.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2014

HUNGERPROJEKTET. Foto: Johannes Odé

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014

Stiftelse. Hungerprojektet är en global, ideell, strategisk organisation som verkar för att avskaffa hunger och fattigdom i världen.

Bangladesh Resultatrapport

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé.

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014

Avkastning à la Hungerprojektet:

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Hur vet vi om Hungerprojektet gör skillnad?

Vad vill vår organisation uppnå?

Jordens Vänners paket

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

EPICENTERSTRATEGIN JÄMSTÄLLD SAMHÄLLSUTVECKLING PÅ DEN AFRIKANSKA LANDSBYGDEN

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Tharaka, Kenya Projektrapport. I samarbete med NORES och projektpartner International Aid Service ANTAL UTDELADE SOLVATTEN

Hur vet vi om Hungerprojektet gör skillnad?

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

EN VÄRLD FRI FRÅN HUNGER.

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Avmagring en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Praktikrapport Hungerprojektet

FÖRÄNDRING I ETT AV DE FARLIGASTE LÄNDERNA I VÄRLDEN.

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Hållbarhetspolicy. - Agenda för den hållbara affären Denna hållbarhetspolicy fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 16 april 2018.

Ghana Tamale. Återrapport 1/2017 ÅTERRAPPORT 1/2017 GHANA TAMALE. Foto: SOS Arkiv

SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017

Tipspromenad. Fråga X

Ghana, Zuozugu. Återrapport 1/2017 ÅTERRAPPORT 1/2017 GHANA, 100 CHILDREN GO TO SCHOOL. Foto: SOS Arkiv

Utveckling och hållbarhet på Åland

Stadgar Antagna Reviderade , och

Centralafrikanska republiken, Bossangoa

Social hållbarhet ur energiperspektiv några exempel

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn.

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan

Policy för Hållbar utveckling

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

LITA PÅ VÅRT STÖD VI STANNAR SÅ LÄNGE VI BEHÖVS

HU2 vårmöte

Agenda varför vänta?

Centralafrikanska republiken, Bouar

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Omvärldsanalys ur ett seniorperspektiv

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

SÅ HÄR LEVERERAR VI HÅLLBARA UPPLEVELSER 2018

Policy för hållbar utveckling

Verksamhetsplan för 2012

Så bidrar Skellefteå Kraft till globala målen

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

SOS Barnbyar Bangladesh. Landinfo 2017

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

MW Förslag till beslut om fördelning av Stockholms stifts bidrag till internationell diakoni 2015

Gör ett annat Europa möjligt!

Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen

Programmen och pengarna

Swisha valfritt belopp till och ange SKOLMAT

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017

Senegal Tambacounda. Återrapport november Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT NOVEMBER 2018 SENEGAL TAMBACOUNDA

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

Kina Nanchang. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 KINA NANCHANG

Botswana. Återrapport 2/2017. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2017 BOTSWANA

Verksamhetsplan. för miljöfond. Diarienummer: KS 2018/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Extremism och lägesbilder

Vikten av vatten vid livets början

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

STADIGT kollektion. ett samarbete mellan IKEA. och sociala entreprenörer i Indien

Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Energi, klimat och miljö

Program för social hållbarhet

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling

EL SALVADOR INDIEN JORDANIEN MALAWI MOLDAVIEN ZIMBABWE. Studiematerial om kvinnors rättigheter och de globala målen

Transkript:

Noll hunger och fattigdom HUNGERPROJEKTET GHANA RAPPORT 2015

INLEDNING 2015 VAR ETT HISTORISKT ÅR. Ett år som många kommer att minnas för sina dystra rubriker. Över 60 miljoner människor befann sig på flykt från sina hemländer. Vi har inte upplevt så stora flyktingströmmar sedan andra världskriget. De globala temperaturerna nådde nivåer som inte tidigare uppmätts, och 2015 var därmed det varmaste året i modern tid. Men 2015 var också året då världens länder och ledare enades kring ett klimatavtal för att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa den globala uppvärmningen. 2015 var året då Milleniemålen gick ut, och 193 länder enades kring en ny global utvecklingsagenda, de så kallade Hållbarhetsmålen eller Sustainable Development Goals. 17 ambitiösa mål och 169 delmål ska visa vägen för en bättre, och mer rättvis, värld. Vi på Hungerprojektet är extra glada att det i den nya agendan finns ett specifikt mål för att avskaffa den extrema hungern; Hållbarhetsmål 2. Den kroniska hungern ska avskaffas helt till år 2030. Hållbarhetsmålen må vara ambitiösa, men är inte orealistiska. Andelen människor som lever i extrem hunger halverades mellan 1990 och 2010. Trots det lever 795 miljoner människor fortfarande i extrem hunger. Förändring är möjlig, men bara tillsammans. Hungerprojektet vill med den här rapporten visa vad vi med er hjälp har åstadkommit under 2015. Tack för att ni investerar i en bättre värld - en värld fri från hunger och fattigdom. Andelen människor som lever i extrem hunger halverades mellan 1990 och 2010.

GHANA 2015 FORTSATT ARBETE FÖR HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING PÅ LANDSBYGGDEN I GHANA Under 2015 har våra partners i Ghana gjort stora personliga och samhälleliga framsteg för att möjliggöra ett liv och framtid utan hunger och fattigdom. Ett flertal olika byinitierade utvecklingsprojekt för att möjliggöra människors självförsörjning har startats och utvecklats. Vid flera epicenter pågår tvålproduktion, tillverkning av skor och krukmakeri för att nämna några. Många av dessa projekt har dessutom en positiv inverkan på miljön i närområdet. Vid flera epicenter tar man numera hand om komposterbart avfall som sedan används som gödning inom jordbruket. Skogsskövling har minskat genom att djur som traditionellt jagas genom att tända eld på skog för att locka ut djuren numera domesticerats. Flertal utbildningar inom jordbrukstekniker har minskat användningen av kemiska gödningsmedel. Vid flera epicenter i Ghana har de öppnats butiker som säljer jordbruksprodukter såsom utsäde, gödningsmedel, utrustning och redskap. Butikerna drivs av människorna som bor kring epicentret. På så sätt skapas både arbetstillfällen och en mer levande landsbygd där de tjänster som efterfrågas finns närmare de som behöver dom. SAMHÄLLSGEMENSKAP De inkomstgenererande aktiviteter som startas är ofta i en liten skala. Det som möjliggör för hela samhället att dra nytta av det är de synergieffekter som skapas. När en liten verksamhet växer skapas arbetstillfällen för andra i samhället. För att säkra bra villkor och löner inkluderar Hungerprojektets workshops om inkomstgenererande aktiviteter även affärsutveckling och företagsekonomi. Många av de som deltar i Hungerprojektets utbildningar utbildar sedan i sin tur sina grannar, familjer och vänner. På så sätt skapas ringar på vattnet och fler får möjlighet att förändra sina livsvillkor till det bättre.

UTVECKLING FÖR HELA SAMHÄLLET Syftet med Hungerprojektets epicenter strategi är att skapa hållbara och bärkraftiga samhällen på landsbygden som på sikt inte är beroende av ekonomiskt stöd utifrån. Därför är det särskilt glädjande att flera av våra epicenter i Ghana närmar sig denna slutfas med status som självförsörjande epicenter. Under 2015 har stort fokus varit att utveckla specifika indikatorer för att följa utvecklingen när epicentret nått status som självförsörjande. Parallellt med detta har flera grupper vid epicentrena utbildats i metoder för datainsamling, uppföljning och utvärdering. Detta för att de själva ska kunna mäta och följa upp på den utveckling som sker efter det att Hungerprojektet fasar ut vår närvaro. Vid slutet av 2015 var 32 epicenter i Ghana registrerade som CBO (Community-Based Organization) vid respektive lokal myndighet, det är ett stort erkännande för våra partners i deras samhällen och innebär att epicentrena numera ses som en etablerad aktör på landsbygden. Vidare har arbetet med att säkra och registrera landrättigheter till marken där epicentret är uppfört fortgått vid flera epicenter. När Hungerprojektet fasar ut vår närvaro är det viktigt att alla lagliga dokument är på plats och att förutsättningarna för våra partners fortsatta arbete är de bästa tänkbara. En viktig del av epicenterstrategin är satsningarna på ledarskapet. Vid varje epicenter tillsätts kommittéer för att övervaka och driva utvecklingen i deras samhällen. I Ghana under 2015 har flera utbyten mellan kommittéer från olika epicenter genomförts. Vid dessa utbyten har kommittéerna kunna utbyta kunskap, diskutera lösningar och utmaningar. Det är även viktigt i syfte att skapa allianser och forum för den fortsatta driften av epicentrena. För att säkra ett gott framtida ledarskap har Hungerprojektet i Ghana även under 2015 genomfört ett flertal lyckade Vision Commitment Action workshops med ungdomsgrupper vid flera epicenter. Detta för att öka ungas inflytande och deltagande i epicenteraktiviteterna. Formatet för dessa workshops har varit quiz, fotbollsmatcher, gruppövningar och diskussioner. Det har även diskuterats att inkludera en ungdomsrepresentant i epicenterkommitén vid flera epicenter och arbetet med att implementera detta är i full gång. FAKTA GHANA Hungerprojektet har verkat i Ghana med epicenterstrategin sedan 1995. I dag finns 49 epicenter som når 545 byar och 338 061 människor. Ghana är det land där Hungerprojektet har flest epicenter varav flera beräknas nå status som självförsörjande inom några år.

URVAL AV RESULTAT 2015 50 815 personer deltog i Vision Commitment Action Workshops under 2015. Syftet med workshopmetoden är att mobilisera och motivera våra partners. När visionen, engagemanget och lösningarna är människornas egna blir förändringarna bestående. 47 868 personer deltog i Women Empowerment utbildningar. Syftet med dessa utbildningar är att stärka kvinnors position i samhället och påvisa de positiva effekter som skapas när samhället är mer jämställt. 66 608 barn fick tillgång till förebyggande sjukvård, de vägdes, mättes och deras utvecklingskurvor övervakades. 47 129 barn vaccinerades under året. 46 360 personer deltog i Hiv/Aids workshops. Syftet med dessa workshops är att informera om sjukdomen och förhindra spridning. 10 057 personer deltog i näring och hälsa workshops. Syftet med dessa workshops är att utbilda i näringsintag, vilka grödor som är lämpliga att äta, hur de bäst tillagas och vikten av en balanserad kost. 2 157 barn skrevs in vid epicenterförskolor med matprogram. 44 862 personer deltog i matsäkerhet och jordbruks workshops. Syftet med dessa workshops är att främja klimat resiliens hos småskaliga bönder genom bland annat att utbilda i olika odlingstekniker.

BERÄTTELSE FRÅN GHANA Faktaruta Namn: Elisabeth Ålder: 48 år Familj: Man och tre barn Region och land: Östra Ghana Yrke: Jordbrukare, krukmakare, sömmerska och fiskare. Elisabeth skapar förändringar på landsbygden i östra Ghana Elisabeth är ett lysande exempel på en kvinna som skapat förändringar för sig själv, sina barn och sitt samhälle vid epicentret Matsekope i östra Ghana. Hon driver i dag flera olika inkomstgenererande aktiviteter, sänder sina barn till skolan och förser sina medmänniskor i samhället med jobb. Det har dock inte alltid varit så. Elisabeth Obubuafo är en jordbrukare i östra Ghana vid epicentret Matsekope. Elisabeth föddes i en fattig familj på landsbygden, utan möjligheter till att studera längre än till grundskolenivå. Hon gifte sig ung och hennes möjligheter att påverka sin och sina tre barns framtid i en positiv riktning var begränsade. Genom Hungerprojektets utbildningar fick Elisabeth kunskap och mod att starta eget företag. Elisabeth är en driven person som sökte möjligheter att förändra sina omständigheter. Hon kom i kontakt med Hungerprojektet för 10 år sedan och har genom Hungerprojektets program utbildat sig i jämställdhet, företagande och olika jordbrukstekniker. Genom dessa utbildningar fick Elisabeth den nödvändiga kunskapen och modet att starta sitt egna företagande, skicka sina barn till skolan och påverka sitt äktenskap i en mer jämställd riktning. Genom Hungerprojektets mikrofinansprogram har Elisabeth utökat sina grönsaksodlingar från 10 till 60 hektar och har nu anställda som hjälper henne med brukandet av marken. Numera driver även Elisabeth inkomstgenererande aktiviteter inom krukmakeri, klädproduktion och fiske. Att hon numera får sin inkomst från flera olika källor innebär att hon inte är lika sårbar för exempelvis torka eller dåligt fiske. Hennes man stöttar henne i de förändringar och förbättringar hon driver. Elisabeth är ett lysande exempel på de positiva förändringar som kan ske på individ och samhällsnivå när kvinnors ställning stärks och de får ta plats i samhället på lika villkor som männen.

TACK! Ndereppe epicenter, Senegal 2015. Foto: Johannes Odé TACK för att ni investerar i en värld fri från hunger och fattigdom! Utan alla er fantastiska investerare och samarbetspartners hade vårt arbete inte varit möjligt. För mer information, tveka inte att höra av er till oss på 08-735 23 30 eller info@hungerprojektet.se Noll hunger och fattigdom