Sida 1 av 12 ARSREDOVISNING 2015-01-01--2015-12-31 för Arsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Sida 2 5 6 8
Sida 2 av 12 ARSREDOVISNING FÖR SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVARDSFÖRBUND styrelsen och generalsekreteraren för avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01 --2015-12-31. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten är en ideell förening med uppgift att värna medlemmarnas intressen i frågor som rör sportfiske baserat på sunda ekologiska principer. Förbundets mål är att utveckla ett långsiktigt hållbart sportfiske som är tillgängligt för alla. Förbundet är en demokratisk organisation som bygger sin verksamhet på medlemmarnas engagemang. Förbundets strävan är att organisera alla sportfiskeintresserade i Sverige. Förbundet företräder ett sportfiske utövat på fritiden för nöje och rekreation. Förbundet har till uppgift att: - Värna och vårda vatten - Verka för livskraftiga bestånd i friska vatten - Sätta vattenmiljö- och fiskevård i centrum för all verksamhet - Värna och vårda fiskbestånden och motverka alla former av överexploatering - Skapa opinion i samhället för sportfiske och fiskevård - Genom ungdomsverksamhet stimulera fiske- och naturintresset hos ungdom Förvaltning Förbundets verksamhet fönaltas av en styrelse samt en generalsekreterare och anställd kanslipersonal. På kongressen i mars 2014 valdes nedanstående personer till styrelseledamöter. Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Joakim Ollen Michael Kanold Mikael Tuneld Carina Wallin Ewa Falklind Anders Eklöv Håkan Weberyd Tony Söderblom Förbundsstyrelsen har under året hållit 6 stycken protokollförda sammanträden.
Sida 3 av 12 Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Allmänt Sportfiskarna ska värna våra gemensamma vatten och fiskbestånd genom att sätta fiske- och vattenvården i centrum. Vi ska också verka för en ökad tillgänglighet till fiske, framförallt med fokus på barn och ungdom. Förbundets ändamål har främjats främst genom att bedriva intressepolitiskt arbete, fiske- och vattenvårdarbete samt främjandeverksamhet med fokus på barn- och ungdom. De viktigaste faktorerna som kan inverka på organisationens mål och verksamhet är EU :s gemensamma fiskeripolitik samt den nationella fiskeri- och miljövårdspolitiken. Den förda friluftspolitiken bör också nämnas i sammanhanget. Förbundets fortsatta verksamhet följer upprättad verksamhetsplan och utförs nästan uteslutande av den egna personalen. Verksamheten förvaltas av en styrelse samt en generalsekreterare och anställd kanslipersonal. Det finns i nuläget inga kända politiska förändringar som riskerar att begränsa förbundets möjligheter att genomföra planerade verksamheter och projekt. Från och med 2014 har förbundet 90-konton; BG 900-3708 och PG 90 03 70-8. Intressepolitik Sportfiske utövas årligen av fler än 2 miljoner svenskar. Av dessa har ca 500 000 personer sportfiske som främsta intresse. Sportfisket med tillhörande verksamheter omsätter ca 5 miljarder kronor per år. Sportfisket är den nya fiskenäringen l Inte nog med det; den växer samtidigt som den är hållbar. Ja, fisket blir till och med bättre ju mer sportfiskenäringen växer. Det kan förefalla paradoxalt men är ett faktum. Ju mer sportfisket utvecklas, desto högre krav ställs på fiskets kvalitet och desto mer satsas på fiske- och vattenmiljövård. Detta är ett fundamentalt och viktigt budskap som vi under året förmedlat till politiken i olika former. Det har vi gjort såväl på egen hand som i samverkan med övriga aktörer inom sportfiskenäringen, t ex Svensk Sportfiskehandel och Sveriges Fisketurismföretagare, bara för att nämna några. Huvudanledningen till att vi lyfter frågan är att sportfisket och sportfiskenäringen är en närmast obefintlig företeelse i den svenska fiskeripolitiken. Än värre är det inom EU:s gemensamma fiskeripolitik, där sportfisket hanteras som ett motverkande intresse. Givet att merparten av våra gemensamma fiskbestånd förvaltas och nyttjas inom ramarna för den förda fiskepolitiken inser var och en vilken inverkan detta har på sportfiskets möjligheter att utvecklas. Här måste till en kraftfull förändring, vilket i sin tur kräver hårt och idogt arbete. Beträffande EU:s fiskepolitik verkar vi via den Europeiska sportfiskeunionen EAA. Tillsammans med den Europeiska redskapsbranschens intresseorganisation EFTTA drivs ett lobbykontor i Bryssel. Med hjälp av denna funktion har EAA påverkat EU-parlamentet och EU -kommissionen för att sportfisket ska ses som en viktig tillgång för ett hållbart nyttjande och inkluderas i den gemensamma fiskepolitiken. Vid sidan av denna verksamhet har Sportfiskarna genomfört egna uppvaktningar av bl a svenska EU parlamentariker och av representanter för kommissionen. Sportfiskarna har även varit värd för EAA;s General Assembly 2015. Nationellt har Sportfiskarna uppvaktat regeringen via landsbygdsministern och miljöministern. Vi har även uppvaktat och samverkat med riksdagspolitiker, berörda departement och centrala myndigheter. Förutom frågor rörande fiskeförvaltning har vi även lyft vikten av ökade satsningar på vattenm iljöarbete samt satsningar på barn och ungdomars fiske. Med hjälp av vår kommunikationsenhet och våra media har vi spridit ett stort antal nyheter och artiklar om allt vad organisationen genomfört och drivit opinionsmässigt. ju
Sida 4 av 12 Fiske- och vattenvård Sportfiskarna ska sätta fiskevården i centrum för all verksamhet samt värna fiskbestånden och våra fiskevatten. Under året har vi sannolikt slagit rekord i genomförda insatser. Vi har jobbat på alla plan, från EU-parlamentet i Bryssel ända ner till botten av minsta bäck. l politiken har det främst handlat om att driva på för en mer hållbar fiskeförvaltning, för ny vattenlagstiftning och för en miljöanpassning av vattenkraften och lantbruket. Vi har försvarat fiskets och vattenvårdens intressen i otaliga miljömål; mot nya kraftverk i exempelvis Långan, stora fiskodlingar i känsliga miljöer eller muddring i viktiga lekvikar. Vi har medverkat till inköp av laxfiskerätter utanför älvarna i Bottenviken, vi har återskapat kustnära våtmarker längs hela Östersjökusten och på Öland och Gotland, vi har restaurerat otaliga vattendrag, rivit ut vandringshinder och kalkat försurade vatten. Vi har till och med planterat ut flodpärlmusslor. Allt i syfte att återskapa en fungerande miljö, där både fisken och fiskaren trivs! På köpet har vi berikat den biologiska mångfalden, minskat övergödningen av haven och tagit ett rejält kliv mot vattendirektivets mål om god ekologisk status i våra vatten. Främjandeverksamhet - barn, ungdom & tävling Det är inte bara inom fiske- och vattenvårdsarbetet vi har slagit rekord. Förenings- och ungdomsverksamheten har gått minst lika bra. Vi har tagit ut 1 O 000 elever på fiske genom vår portalsatsning Klassdraget runt om i landet och vi har utbildat hundratals lärare och skolpersonal om fiske och miljövård. Vi har genomfört fiskearrangemang, prova-på fisken och höstlovsfisken runt om i landet i en omfattning som vi tidigare inte har varit i närheten av. Sammantaget tog förbundet ut ca 23 000 barn och ungdomar på fiske under 2015. Samtidigt förmedlades grundläggande kunskaper i ekologi, fiskevård och allemansrätt. Vi har även lanserat och stöttat nya former av tävlingsfiske med tydligare utgångspunkt från etik och hållbarhet. Som exempel kan nämnas 08-ABBORREN och gäddfisketävlingar som gjort stor succe och attraherat nya kategorier fiskare. Mycket av detta arbete har skett lokalt, i nära samverkan med våra klubbar och distrikt. Utan engagerade medlemmar och sportfiskare runt om i landet hade detta inte varit möjligt. Därför är det extra glädjande, och kanske det viktigaste i allt det positiva, att vi har en fortsatt god medlemsutveckling. Sportfiskarna organiserar 56 000 sportfiskare! M e dl emsu t vec kl" mg 2015 2014 2013 Medlemmar 56 012 54 294 52 968 Föreningar 377 377 372 Distrikt 26 26 26 2012 52 436 377 26 ö vers1 "k t f"" or b un d ets utvec kl" mr~ 2015 2014 2013 Intäkter 38 725 164 36 587 654 33 042 532 Kostnader 38 381 392 34 881 484 33 357 400 Finansiellt netto 72 936 130 921 296 881 EQet kapital 26 617 562 26 200 854 24 363 763 2012 31 898 766 32 209 978 672 942 24 381 750 Beträffande förbundets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor.
Sida 5 av 12 RESULTATRÄKNING Not 2015-01-01 2014-01-01 2015-12-31 2014-12-31 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 9 272 929 8 815 362 Projektmedel och bidrag 17 217 708 16 002 139 Gåvor 208 591 69 819 Övriga intäkter 12 025 936 11 700 334 38 725 164 36 587 654 Verksamhetskostnader Utbildning/information -2 862 278-2 956 980 Intressepolitik/Fiskevård -20 842 080-18 065 671 Främjandeinsatser -3 887 460-3 471 633 Medlemskap och organisation -10 789 574-1 o 387 200 Summa kostnader -38 381 392-34 881 484 Verksamhetsresultat 343 772 1 706 170 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 132 640 132 836 Räntekostnader och liknande resultatposter -59 704-1 915 Resultat efter finansiella poster 416 708 1 837 091 ARETS RESUL TAT (före fördelning) 416 708 1 837 091 Fördelning av årets resultat enligt ovan: 9 Arets resultat enligt ovan: 416 708 1 837 091 Utnyttjande av ändamålsbestämda medel: 1137 974 865 104 Avsättning till ändamålsbestämda medel -1 222 302-1 851178 Kvarstående belopp av årets resultat 332 380 851 017 do
Sida 6 av 12 BALANSRÄKNING Not 2015-12-31 2014-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 3 7 029 287 7 479 434 Inventarier 5 299 821 176 286 7 329 108 7 655 720 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 6 100 000 100 000 100 000 100 000 Summa anläggningstillgångar 7 429 108 7 755 720 Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror 53 473 23 765 53 473 23 765 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 576 758 1 577 119 Fordringar hos koncernföretag 1 451 250 o övriga fordringar 26 790 38 181 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 3 640 670 3 874 785 6 695 468 5 490 085 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 11 166 409 11 142 505 11 166 409 11 142 505 Kassa och bank 12 039 297 12 342 426 Summa omsättningstillgångar 29 954 647 28 998 781 SUMMA TILLGÅNGAR 37 383 755 36754~ ~i)
Sida 7 av 12 BALANSRÄKNING Not 2015-12-31 2014-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Fritt eget kapital Balanserat kapital 21 657 795 20 806 778 Ändamålsbestämda medel g 4 627 387 4 543 059 Kvarstående belopp av årets resultat 332 380 851 017 26617562 26 200 854 Summa eget kapital 26 617 562 26 200 854 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 837 007 1 294 022 övriga kortfristiga sku lder 3 374 499 3 830 749 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 5 554 687 5 428 876 10 766 193 10 553 647 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 37 383 755 36 754 501 Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga jo
Sida 8 av 12 TILLÄGGSUPPL YSNINGAR Redovisningsprinciper Förbundets redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Aterstående del av erhållna återredovisningsskyldiga bidrag som inte utnyttjats skuldförs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande: Byggnader Datorer Inventarier 2% 33% 20% Varulager Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad. Verkligt värde utgörs av beräknat försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Kollektiv värdering är tillämpad för homogena varugrupper. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. jo
Sida 9 av 12 Noter Not 1 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män uppgår till Kvinnor Män Totalt Löner och ersättningar uppgår till: Styrelsen och generalsekreterare Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader enligt lag och avtal Pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 2015 2014 7 9 31 28 38 37 877 793 1 051 035 13 372 225 11 898 906 14 250 018 12 949 941 4 663 279 4 155 527 981 975 950 417 19 895 272 18 055 885 Av bolagets pensionskostnader avser 165.454 kr (f.å. 201.1 00 kr) generalsekreteraren. Not 2 Övriga rä nteintäkter och liknande resultatposter 2015 2014 Reavinster Ränteintäkter Summa 81 882 50 758 132 640 25 883 106 953 132 836 Not 3 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Försälj n ingar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Om klassificeringar Arets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde 2015-12-31 8 971 778 o -309 782-5 000 8 656 996-1 492 344 5 000-140 365-1 627 709 7 029 287 2014-12-31 8 952 108 24 670 o -5 000 8 971 778-1 349 308 5 000-148 036-1 492 344 7 479 434 ~
Sida 1 O av 12 Not 5 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Arets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde 2015-12-31 2014-12-31 1 722 719 1 587 194 298 368 135 525 2 021 087 1722719-1 546 433-1 435 722-174 833-110 711-1 721 266-1 546 433 299 821 176 286 Not 6 Andelar i koncernföretag 2015 2014 Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde 100 000 100 000 100 000 100 000 Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa 2015-12-31 221 646 3419024 3 640 670 2014-12-31 261 445 3 613 340 3 874 785
Sida 11 av 12 Not 8 Förändring i eget kapital Balanserat kapital Belopp vid årets ingång 20 806 778 överföring av föregående års resultat 851 017 Nyttjande av ändamålsbestämda medel Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp av årets resultat Utgående balans 21 657 795 Ändamålsbestämda medel 4 543 059-1 137 974 1 222 302 4 627 387 Kvarstående belopp av årets resultat 851 01 7-851 017 332 380 332 380 Not 9 Ändamålsbestämda medel Ingående balans Avsatt Utnyttjat Utgående balans Fiskevårdsfonden 1 493 186 382 832 Kompetensutveckling 59 535 o Främjande/Klassdraget 611 488 o storstadsnära fiske 107 119 o PR/Information (fd Fisqe) 607 045 o IT -satsning 187 918 o Ekonomisystem 135 633 o Ge fan i våra vatten 1 341 135 839 470 Summa 4 543 059 1 222 302 149 000 o 22 325 5 604 263 187 918 56 877 715 987 1 137 974 1 727 018 59 535 589 163 101 515 606 782 o 78 756 1 464 618 4 627 387 e jo
Sida 12 av 12 Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Förutbetalda intäkter Övriga poster Summa 2015-12-31 2014-12-31 1 136 371 1 062 672 759 071 706 066 3 004 318 2 666 310 654 927 993 828 5 554 687 5 428 876 ~ old Carina Wallin ~ Ewa Dahlgren Falklind cu~ Tony~ erblom
R ev i s i o n s b e rätt e l s e Till kongressen i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund,. Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund för räkenskapsåret 2015. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Den auktoriserade revisorn har utfört revisionen enligt International standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte in nehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevi s om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anse r att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav en ligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Sveriges Sportfiskeoch Fiskev!lrsförbund för räkenskapsåret 2015. styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig. till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Auktoriserad revisor