ARSREDOVISNING Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund för. Arsredovisningen omfattar: Sida.

Transkript

1 Sida 1 av 13 ARSREDOVISNING för Arsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Sida jo

2 Sida 2 av 13 ARSREDOVISNING FÖR SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVARDSFÖRBUND Styrelsen och generalsekreteraren för avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret FÖRVAL TNINGSBERÄ TTELSE Information om verksamheten är en ideell förening med uppgift att värna medlemmarnas intressen i frågor som rör sportfiske baserat på sunda ekologiska principer. Förbundets mål är att utveckla ett långsiktigt hållbart sportfiske som är tillgängligt för alla. Förbundet är en demokratisk organisation som bygger sin verksamhet på medlemmarnas engagemang. Förbundets strävan är att organisera alla sportfiskeintresserade i Sverige. Förbundet företräder ett sportfiske utövat på fritiden för nöje och rekreation. Förbundet har till uppgift att: - Värna och vårda vatten - Verka för livskraftiga bestånd i friska vatten - Sätta vattenmiljö- och fiskevård i centrum för all verksamhet - Värna och vårda fiskbestånden och motverka alla former av överexploatering - Skapa opinion i samhället för sportfiske och fiskevård - Genom ungdomsverksamhet stimulera fiske- och naturintresset hos ungdom Förvaltning Förbundets verksamhet förvaltas av en styrelse samt en generalsekreterare och anställd kanslipersonal. På kongressen i mars 2016 valdes nedanstående personer till styrelseledamöter. Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Joakim Ollen Michael Kanold Mikael Tuneld Carina Wallin Ewa Falklind Tony Söderblom Per Larsson Dan Källman Förbundsstyrelsen har under året hållit 7 stycken protokollförda sammanträden.

3 Sida 3 av 13 Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Organisation och ekonomi Sportfiskarna är en ideell medlemsorganisation vars högsta beslutande organ är kongressen som hålls vartannat år. Kongressen utser styrelsen som är förbundets verkställande organ mellan kongresserna. Styrelsen har till sin hjälp förbundskansliet som utför det löpande arbetet. Sportfiskarnas huvudkontor är beläget i Bromma. Därutöver finns fem regionkontor samt ett antal kontor med koppling till förbundets fiske- och vattenvårdsverksamhet Sportfiskarnas verksamhet 2016 har haft följande fokus: Det intressepolitiska arbetet har inriktats mot att verka för en ny och tidsenlig lagstiftning för vatten samt att miljöanpassa vattenkraften. Arbetet har skett i nära samverkan med övriga etablerade miljöorganisationer och riktats såväl mot politiken som mot berörda myndigheter och allmänhet. En annan viktig intressepolitisk uppgift har varit att påverka den nationella fiskepolitiken och fiskeförvaltningen för ökat engagemang för sportfisket och den växande sportfiskenäringen. Fiske- och vattenvårdsarbetet har fortsatt att utvecklas och Sportfiskarna är nu den största vattenvårdsorganisationen i landet. Verksamhetsåret har slutligen kännetecknats av förbundets genom tiderna största satsning på barn, ungdom och integrationsverksamhet i samverkan med klubbar och skolor. Sportfiskarna nådde vid utgången av året medlemmar. Intäkterna från dessa översteg för första gången 1 O Mkr. Antalet anställda var som mest 80 st varav 46 st fast anställda. Omsättningen uppgick till 44 Mkr. Kommunikation Sportfiskarnas kommunikationsavdelning sysselsätter tre medarbetare på heltid. Avdelningen ansvarar för både intern och extern kommunikation samt har en viktig funktion i förbundets intressepolitik. Under året har ett nytt verktyg för nyhetsbrev till förbundets medlemmar implementerats och ett eget pressrum har byggts på webbsidan. Medlemstidningen Svenskt Fiske utkom med fem nummer under Tidningens TS-kontrollerade up plagesitfor har fortsatt ökat och landade på för Det gör Svenskt Fiske till Sveriges i särklass största fisketidning. Den årliga Sportfiskemässan, som 2016 hölls i Älvsjö noterade besöksrekord för Stockholm med nästan besökare. Medialt fick förbundet stort genomslag under året, med flera inslag i Sveriges Radio Ekot, SVT Rapport och Aktuellt, TT, rikstidningar och förstås lokalmedia. Två händelser rapporterades det särskilt om under året; EU :s beslut om torskkvot i Öresund och det nya svenska gäddrekordet. Under 2016 avslutades flera filmprojekt, Silverskatten, Nyfiken Gäddfluga, Fånga sommargäddan, Abborrfiske i Malmö kanal och LiveFiske. En film om abborren, Sveriges mesta fisk, spelades in under året. Sportfiskarnas YouTube-film om det svenska gäddrekordet hade vid årsskiftet fler än visningar. Miljöminister Karalina Skog besökte under hösten projektet Skolbäcken i Malmö och träffade samtidigt Sportfiskarnas förbundsordförande och ledningen för Svenskt Friluftsliv.

4 Sida 4 av 13 Intressepolitik Mycket av arbetet sker i form av påverkan på beslutsfattare. Överfisket av våra fiskbestånd är en sådan fråga. Under 2016 tog Sportfiskarna över ordförandeskapet för Internationella Fiskesekretariatet, som jobbar för ett hållbart fiske i EU med fokus på Östersjön. En särskilt viktig roll är den koordinerande roll som sekretariatet har för andra miljö- och intresseorganisationer runt Östersjön. Annars sker den största arbetsinsatsen inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik genom den europeiska sportfiskeunionen European Anglers Alliance, EAA. Genom EAA har vi ett lobbykontor i Bryssel för påverkan på parlament och kommission, en plats i Baltic Sea Advisory Council och en gemensam plattform för de europeiska sportfiskeförbunden att driva intressegemensamma frågor. Det övergripande målet är att våra gemensamma fiskbestånd måste börja förvaltas och nyttjas inom ramarna för den gemensamma fiskeripolitiken. Utöver detta träffar Sportfiskarna årligen svenska EU-parlamentariker, politiker och departementstjänstemän för att driva på för en mer hållbar fiskeförvaltning, för att sportfisket ska ses som en viktig tillgång för samhället, för ett hållbart nyttjande för ny vattenlagstiftning och för en miljöanpassning av vattenkraften och lantbruket. Sportfiskarna deltar också i möten med den nationella rådgivande gruppen för fritidsfiskefrågor. Bland annan nationell samverkan kan nämnas den med övriga aktörer inom sportfiskenäringen, som Svensk Sportfiskehandel och Sveriges Fisketurismföretagare. Sportfiskarna sitter också med i övervakningskommitten för Europeiska Havs- och Fiskeriprogrammet Fiske- och vattenvård Sportfiskarna bedriver i allt högre utsträckning praktiskt fiskevårdsarbete med syfte att stärka fiskbestånden och förbättra miljön i och kring våra vatten. Särskilt uppmärksammat har blivit Sportfiskarnas arbete med att restaurera våtmarker särskilt anpassade för gäddreproduktion längs ostkusten, populärt kallade gäddfabriker. Totalt har ett 20-tal gäddfabriker anlagts och under 2016 har särskild fokus legat på att identifiera nya projekt för genomförande de kommande åren. Fokus har också legat på att utveckla fiskevårdsmetoder för abborre, vilket väntas bli ett ökat fokusområde framöver. Utöver åtgärder för gädda och abborre så bedrivs på Sportfiskarnas olika kontor ett omfattande fiskevårdsarbete. Vi restaurerar lekområden och river vandringshinder för att gynna bland annat asp och öring. Vi utför även ett omfattande utrednings- och kartläggningsarbete och utför olika former av beståndsövervakning i sjöar och vattendrag. Sammantaget växer den praktiska fiskevårdsverksamheten för varje år och 2016 var inget undantag. De flesta fiskevårdsåtgärder som genomförs är tillstånds- eller anmälningspliktiga. För att minimera risken för negativ miljöpåverkan under anläggningsarbetet vidtas en rad försiktighetsåtgärder. Exempelvis bör åtgärder i regel utföras under perioder med torra marker och låg vattenföring för att undvika körskador och grumling. Vid val av genomförandetid tas hänsyn även till andra aspekter, exempelvis olika fiskarters lektid och fåglars häckning. Maskiner som används ska använda vegetabilisk hydraulolja. Främjandeverksamhet- barn, unga och tävling Förbundets främjandeverksamhet uppvisar ett mycket starkt resultat 2016, såväl vad gäller utvecklingen av antalet medlemmar och föreningar som den praktiska verksamheten riktad mot barn, unga och tävling. Statens stöd till det organiserade friluftslivet näst intill fördubblades Paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv fördelar pengarna. Det ökade stödet har bl a möjliggjort för en större satsning inom förbundets barn- och ungdomsverksamhet. Under året tillsattes tre heltidstjänster med uppgift att från kontoren i Stockholm, Malmö och Forshaga regionalt utveckla möjligheterna för fiske bland barn och unga. Sportfiskarna har också delat ut mer pengar till anslutna föreningar för främjandeaktiviteter än tidigare år, och inom förbundets portalsatsning Klassdraget kunde elever över hela landet njuta av fiske och friluftsliv på skoltid. Sammantaget tog förbundet ut barn och unga via Sportfiskarnas personal och genom bidrag från förbundet centralt till anslutna klubbar och distrikt.

5 Sida 5 av 13 Förbundet har även lanserat och stöttat nya former av tävlingsfiske med tydligare utgångspunkt från etik och hållbarhet. Som exempel kan nämnas 08-Abborren där vi arrangerat tävlingar från land, båt och is under Ytterligare exempel är olika typer av gäddfisketävlingar som attraherat en ny kategori fiskare. Tävlingsfisket är fortsatt mycket stort bland klubbar och distrikt. Mycket av förbundets verksamhet inom barn och ungas fiske, tävlingsfiske, lokalt och regionalt påverkansarbete liksom praktiskt fiske- och vattenvårdsarbete sker ute bland anslutna klubbar och distrikt. Det är därför mycket glädjande att förbundets medlemsutveckling är fortsatt positiv. Sportfiskarna organiserade vid 2016 års utgång sportfiskare och fiskevårdare! Betydande samarbeten: Svenskt Friluftsliv, Svenska Postkodstiftelsen M e dl emsu t vec kl' mg Medlemmar Föreningar Distrikt ö versikt f örbundets utveckling Intäkter Kostnader Finansiellt netto Eget kapital Beträffande förbundets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor.

6 Sida 6 av 13 RESULTATRÄKNING Not Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter g61 g 272 g2g Projektmedel och bidrag og Gåvor sg1 Övriga intäkter g g Verksam hetskostnader Utbildning/information l ntresse politik/f is k evård -21 g Främjandeinsatser -5 82g gsa Medlemskap och organisation -1 o g 574 Summa kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ARETS RESUL T AT (före fördelning) Fördelning av årets resultat enligt ovan: g Årets resultat enligt ovan: Utnyttjande av ändamålsbestämda medel: g74 Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp av årets resultat

7 Sida 7 av 13 BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag o Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

8 Sida 8 av 13 BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Fritt eget kapital Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel g Kvarstående belopp av årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga Ju

9 Sida 9 av 13 TILLÄGGSUPPL YSNINGAR Redovisningsprinciper Förbundets redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Återstående del av erhållna återredovisningsskyldiga bidrag som inte utnyttjats skuldförs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande: Byggnader Datorer Inventarier 2% 33% 20% Varulager Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad. Verkligt värde utgörs av beräknat försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Kollektiv värdering är tillämpad för homogena varugrupper. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. 1o

10 Sida 10 av 13 Noter Not 1 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män uppgår till Kvinnor Män Totalt Löner och ersättningar uppgår till: styrelsen och generalsekreterare Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader enligt lag och avtal Pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader Av bolagets pensionskostnader avser kr (f.å kr) generalsekreteraren. Not 2 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Reavinster Ränteintäkter Summa o Not 3 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Om klassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Om klassificeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde o o o o o jo c6

11 Sida 11 av 13 Not 5 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 6 Andelar i koncernföretag Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa

12 Sida 12 av 13 Not 8 Förändring i eget kapital Ändamåls- Kvarstående Balanserat bestämda belopp av kapital medel årets resultat Belopp vid årets ingång Överföring av föregående års resultat Nyttjande av ändamålsbestämda medel Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp av årets resultat Utgående balans Not 9 Ändamålsbestämda medel Ingående Utgående balans Avsatt Utnyttjat balans Fiskevårdsfonden Kompetensutveckling o Främjande/Klassdraget o storstadsnära fiske o Fiskesnack o o Ekonom i system o Ge fan i våra vatten Naturbonus o o Unga Sportfiskares förbund o o Summa

13 Sida 13 av 13 Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Förutbetalda intäkter Övriga poster Summa Michael Ka \ Mikael Tuneld Carina Wallin Dan Källman ~ Ewa Dahlgren Falklind ~~-~ Tony Söderblom Per Larsson

14

15 Revisionsberättelse Allegretto Revision Till kongressen i Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund, Org.nr Rapport om årsredovisni ngen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund för räkenskapsåret Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Gru nd för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International standa rds on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt de ssa standa rder beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt Den förtroendevalda revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska an sva r enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Anna n information än årsredovisningen Det är styrelsen som har ansva ret för den andra informationen. styrelsen har inte lämnat någon annan information under detta verksamhetsår och har därför inget att rapportera i det avseen det. st yrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att års redovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av års redovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera förbundet, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternat iv till att göra något av detta. De n auktoriserade revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåll er mina uttalanden. Rimlig sä kerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revision ssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en vä sentlig felaktighet om en så dan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de en skilt eller tillsammans rimligen kan förvänta s påverka de ekonomiska beslut som användare fa ttar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. De ssutom: - identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent ligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig fela ktighet till följd av oegentligheter är högre än för en vä sentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. - skaffar jag mig en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. - utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. - drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om hu ruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfa ktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. - utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. J'g m"te ock å iofo cm"' om betydel.efoll' ;,kt,gelm ~

16 2 (2) under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Den förtroendevalda revisorns ansvar Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisn ingen ger en rättvisande bild av förbundets resu ltat och ställning. andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. stockhalm den 15 februari 2017 Rapport om andra krav en li gt lagar och andra f örfattni ngar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund för räkenskapsåret Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Den auktoriserade revisorns ansvar respektive Den förtroendevalda revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något vä sentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka t illkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser sku lle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund, Org.nr