ARSREDOVISNING Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund för. Sida. Arsredovisningen omfattar: Sida 1 av 14

Transkript

1 Sida 1 av 14 ARSREDOVISNING för Arsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Sida

2 Sida 2 av 14

3 Sida 3 av 14 ARSREDOVISNING FÖR SVERIGEs SPORTFISKE- OCH FISKEVARDSFÖRBUND styrelsen och generalsekreteraren för avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret FÖRVAL TNINGSBERÄ TTELSE Information om verksamheten är en ideell förening med uppgift att värna medlemmarnas intressen i frågor som rör sportfiske baserat på sunda ekologiska principer. Förbundets mål är att utveckla ett långsiktigt hållbart sportfiske som är tillgängligt för alla. Förbundet är en demokratisk organisation som bygger sin verksamhet på medlemmarnas engagemang. Förbundets strävan är att organisera alla sportfiskeintresserade i Sverige. Förbundet företräder ett sportfiske utövat på fritiden för nöje och rekreation. Förbundet har till uppgift att: - Värna och vårda vatten - Verka för livskraftiga bestånd i friska vatten - Sätta vattenmiljö-och fiskevård i centrum för all verksamhet. - Värna och vårda fiskbestånden och motverka alla former av överexploatering - Skapa opinion_ i samhället för 5Rortfiske och fiskevård. -Genom ungdomsverksamhet stimulera fiske- och natunntresset hos ungdom Förvaltning Förbundets verksamhet förvaltas av en styrelse samt en generalsekreterare och anställd kanslipersonal. På kongressen i mars 2016 valdes nedanstående personer till styrelseledamöter. Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Joakim Ollen Michael Kanold Mikael Tuneld Carina Wallin Ewa Falklind Tony Söderblom Per Larsson Dan Källman Förbundsstyrelsen har under året hållit 6 stycken protokollförda sammanträden.

4 Sida 4 av 14 Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Organisation och ekonomi Sportfiskarna är en ideell medlemsorganisation vars högsta beslutande organ är kongressen som hålls vartannat år. Kongressen utser styrelsen som är förbundets verkställande organ mellan kongresserna. styrelsen har till sin hjälp en tjänstemannaorganisation som utför det operativa arbetet. Sportfiskarnas huvudkontor är beläget i Bromma. Därutöver finns fem regionkontor samt ett antal kontor med koppling till förbundets fiske- och vattenvårdsverksamhet Under året har styrelsen påbörjat ett visions- och strategiarbete. Syftet med arbetet är att formulera en vision, en strategisk inriktning och övergripande mål för Sportfiskarnas verksamhet Under året genomfördes ett antal workshops som engagerat sportfiskarnas styrelse och ledning, personalen samt vissa externa intressenter. Arbetet slutförs under andra kvartalet Under verksamhetsåret 2017 har det intressepolitiska arbetet främst inriktats på att verka för en ny och tidsenlig lagstiftning för vatten samt att miljöanpassa vattenkraften. Arbetet har riktats mot politiken och berörda myndigheter samt allmänheten. En annan viktig uppgift har varit att påverka den nationella fiskepolitiken och fiskeförvaltningen för ett ökat engagemang för sportfisket och den växande sportfiskenäringen. Fiske- och vattenvårdsarbetet fortsatte att växa i omfattning vilket medverkat till bättre fiskbestånd, friskare kustmiljö och en rikare biologisk mångfald. Vår stora satsning på barn och ungdomar samt integrationsverksamhet fortsatte under året i samverkan med klubbar och skolor. Totalt sett nådde vi barn och ungdomar. Den sedan flera år positiva trenden när det gäller antalet organiserade medlemmar fortsatte och vid slutet av året hade vi medlemmar. Vår tjänstemannaorganisation uppgick till 48 personer fast anställda och omsättningen blev 47 Mkr. Kommunikation Under 2017 har förbundet haft stor synlighet i media, lanserat flera fiskefilmer och även intensifierat kommunikationen med medlemmarna. Sportfiskarnas kommunikationsavdelning sysselsätter tre medarbetare på heltid. Avdelningen ansvarar för både intern och extern kommunikation samt har en viktig funktion i förbundets intressepolitik. Medlemstidningen Svenskt Fiske utkom med fem nummer under året. Webbplatsen uppdaterades med bland annat säkerhetsprotokoll Sportfiskarnas nyhetsbrev har snart mottagare som varje månad mottar aktuell information och medlemsförmåner. Sportfiskarna ger även ut nyhetsbrevet ph6.2 med nyheter om försurning och kalkning. En av årets mer uppmärksammade frågor var Sportfiskarnas tonfiskprojekt på Västkusten som fick stort medialt genomslag. Det rapporterades under året även om bland annat skarv, Sportfiskarnas malprojekt, miljöministerns besök i Sportfiskarnas gäddfabrik på Gotland i samband med Almedalsveckan och Sportfiskarnas nya gäddfabrik i Södermanland som invigdes av landshövdingen där. Den årliga Sportfiskemässan hölls i Jönköping i mars och noterade ännu ett nytt besöksrekord. Boken Fiskevård- för friska fiskbestånd i friska vatten släpptes i samband med mässan. Förbundet deltog också på Fiskekryssningen och Båtmässan i Göteborg. Under 2017 avslutades fyra filmprojekt. Filmerna har fått stor spridning digitalt. Arbete påbörjades under slutet av året för att ta fram ett lättillgängligt informationsmaterial om allemansrätten och fiskeregler. Materialet kommer att översättas till vanliga språk och spridas till olika intressenter. Under året hölls också arrangemanget Fiskevård på turne. Fem orter besöktes under hösten där öppna möten hölls för inspiration och samtal om fiskevård.

5 Sida 5 av 14 Intressepolitik Miljöanpassning av svensk vattenkraft samt en för ändamålet förnyad vattenlagstiftning har varit Sportfiskarnas viktigaste intressepolitiska fråga under Förbundet har intensifierat arbetet med att få en ny lagstiftning på plats genom ett omfattande påverkansarbete. Sportfiskarna har uppvaktat de politiska partierna, regeringen, berörda departement, ansvariga myndigheter och berörda näringsintressen med förslag och synpunkter på den kommande lagstiftningen. Förbundet har även genomfört olika uppvaktningar och aktiviteter tillsammans med övriga miljöorganisationer; SNF, WWF samt Älvräddarna. En proposition om ny vattenlagstiftning är för närvarande under beredning. Hållbar fiskeförvaltning är en annan viktig intressepolitisk fråga. Under 2017 har Sportfiskarna innehaft ordförandeskapet för Internationella Fiskesekretariatet, som jobbar för ett hållbart fiske i EU med fokus på Östersjön. Annars sker den största arbetsinsatsen inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik genom den europeiska sportfiskeunionen European Anglers Alliance, EAA. Genom EAA har vi ett lobbykontor i Bryssel, en plats i Baltic Sea Advisory Council och en gemensam plattform för de europeiska sportfiskeförbunden att driva intressegemensamma frågor. Det övergripande målet är att våra gemensamma fiskbestånd måste förvaltas hållbart och i fokus har legat den akuta situationen för östersjötorsken. Utöver detta träffar Sportfiskarna årligen svenska EU-parlamentariker, politiker och departementstjänstemän för att driva på för en mer hållbar fiskeförvaltning samt för att sportfisket ska ses som en viktig tillgång för samhället. Sportfiskarna har även uppmärksammat den påverkan som de växande skarv- och sälpopulationerna har på svaga fiskbestånd. Sportfiskarna deltar också i den nationella rådgivande gruppen för fritidsfiskefrågor. Bland annan nationell samverkan kan nämnas den med övriga aktörer inom sportfiskenäringen, som Svensk Sportfiskehandel och Sveriges Fisketurismföretagare. Sportfiskarna sitter också med i övervakningskommitten för Europeiska Havs- och Fiskeriprogrammet Fiske- och vattenvård Förbundet har under 2017 haft en fortsatt positiv utveckling för det praktiska åtgärdsarbetet och har ytterligare etablerat sig som en utav landets största genomförare av akvatisk naturvård. Arbetet spänner över en stor bredd av åtgärder från återetablering av flodpärlmussla till vattendragsrestaureringar, utrivning av vandringshinder återskapande av våtmarker och restaurering av grunda kustmiljöer. Av de åtgärder som utförts under året bör särskilt nämnas projektering av ett stort antal våtmarker på Öland, restaurering av våtmarker i Blekinge-, Södermanland- och Stockholms län samt framtagande av ansökningshandlingar för storskaliga restaureringsprojekt i Hamrångeån i Gävleborg och för Paviken på Gotland. Regionkontoret i Göteborg har som första aktör i Sverige lyckats utföra en kontrollerad infektering av larver från flodpärlmussla på öring för återintroduktion av unga musslor i västsvenska vattendrag. l september 2017 genomfördes det första tonfiskmärkningsprojektet i svenska och danska vatten. Projektet skedde med stöd av ICCAT och var ett samarbete mellan Sportfiskarna, SLU Aqua, DTU Aqua och WWF. Sportfiskarna organiserade den svenska fiskeinsatsen när totalt 18 stora blåfenade tonfiskar märktes, varav 14 i Sverige. Detta var första gången sedan 1964 som tonfisk spöfångades i Sverige och projektet uppmärksammades i sportfiskekretsar över hela världen. Fiske- och vattenvårdsarbetet bedrivs till stor del med utgång från de lokala projektkontoren vilket möjliggör ett nära samarbete med regionala aktörer som kommuner, vattenvårdsförbund, länsstyrelser och inte minst de nära 400 fiskeklubbar som är anslutna till förbundet. Flera projekt har bedrivits i samarbete med andra ideburna organisationer, exempelvis WWF, Naturskyddsföreningen, Jägareförbundet och Sveriges ornitologiska förening. En stor del av de vattenvårdande åtgärder som genomförs av Sportfiskarna utgörs av tillståndspliktig ~ vattenverksamhet enligt miljöbalken. Framtagande av underlag och detaljerade projekteringar inför, ansökningsprocesser är därför en central del i arbetet. Arbete i vatten ställer höga krav på

6 Sida 6 av 14 miljöhänsyn. Åtgärderna utförs i möjligaste mån vid låg vattenföring och torra markförhållanden för att undvika grumling och körskador. Vid upphandling av entreprenörer ställs krav på användning av miljövänliga hydrauloljor och tillgång till relevant saneringsutrustning och utbildning. Arbete undviks under känsliga fiskarters leksäsong eller fåglars häckning. Främjandeverksamhet- barn, unga och tävling Förbundets främjandeverksamhet uppvisar ett starkt 2017, såväl vad gäller antalet anslutna medlemmar och föreningar som den praktiska verksamheten riktad mot barn, unga och tävling ökade det statliga anslaget till det organiserade friluftslivet. Paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv beslutar om fördelningen av medlen. Sportfiskarna har genom anslagsökningen avsevärt ökat genomförandetakten i främjandearbetet, bl. a. via anställda regionala ungdomsansvariga på flera kontor i landet. De statliga pengarna har också växlats upp med lokal och regional medfinansiering, vilket möjliggjort för fler barn och unga att komma ut i naturen. Sportfiskarnas portalsatsning inom främjandeverksamheten-klassdraget-möjliggjorde under 2017 för elever att uppleva en riktig friluftsdag på isen eller vid metevattnet tillsammans med förbundets anslutna föreningar. Sammantaget tog förbundet ut drygt barn och unga på fiske och fiskevård via Sportfiskarnas personal och genom bidrag från förbundet centralt till anslutna klubbar och distrikt. Utöver Svenskt Friluftsliv var även Svenska Postkodstiftelsen en betydande samarbetspartner. Många medlemmar i Sportfiskarna tävlingsfiskar och förbundet har under året fortsatt utvecklingen av befintliga grenar liksom framtagandet av nya tävlingskoncept Särskilt populärt är tävlingsfisket inom grenarna pimpel och gädda. Mycket av förbundets verksamhet inom barn och ungas fiske, tävlingsfiske, lokalt och regionalt påverkansarbete liksom praktiskt fiske- och vattenvårdsarbete sker ute bland anslutna klubbar och distrikt. Det är därför mycket glädjande att förbundets medlemsutveckling är fortsatt positiv. Medlemsutveckling Medlemmar Föreningar Distrikt ö vers "k t f or " b un d ets utvec mg Intäkter Kostnader Finansiellt netto Eget kapital Beträffande förbundets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor.

7 Sida 7 av 14 RESUL T ATRÄKNING Not Verksamhetsintäkter Medlem savgifter Projektmedel och bidrag Gåvor övriga intäkter Verksamhetskostnader 1 Kommunikation Fiskevård/l ntressepolitik Främjandeinsatser Medlemskap och organisation Summa kostnader Verksam hetsresultat Resultat från finansiella investeringar övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ARETS RESUL T AT (före fördelning) Fördelning av årets resultat enligt ovan: 9 Arets resultat enligt ovan: Utnyttjande av ändamålsbestämda medel: Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp av årets resultat

8 Sida 8 av 14 BALANSRÄKNING Not TILLGANGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGANGAR

9 Sida 9 av 14 Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Fritt eget.k:apital Balanserat kapital Andamålsbestämda medel g Kvarstående belopp av årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga

10 Sida 10 av 14 TILLÄGGSUPPL YSNINGAR Redovisningsprinciper Förbundets redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Aterstående del av erhållna återredovisningsskyldiga bidrag som inte utnyttjats skuldförs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande: Byggnader Datorer Inventarier 2% 33% 20% Varulager Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad. Verkligt värde utgörs av beräknat försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Kollektiv värdering är tillämpad för homogena varugrupper. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta.

11 Sida 11 av 14 Noter Not 1 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män uppgår till Kvinnor Män Totalt Löner och ersättningar uppgår till: styrelsen och generalsekreterare övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader enligt lag och avtal Pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader Av bolagets pensionskostnader avser kr (f.å kr) generalsekreteraren. Not 2 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Reavinster o Ränteintäkter Summa Not 3 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp o o Försäljningar/utrangeringar o o Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Om klassificeringar o o Arets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

12 Sida 12 av 14 Not 5 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Arets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 6 Andelar i koncernföretag l ngående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa

13 Sida 13 av 14 Not 8 Förändring i eget kapital Ändamåls- Kvarstående Balanserat bestämda belopp av kapital medel årets resultat Belopp vid årets ingång överföring av föregående års resultat Nyttjande av ändamålsbestämda medel Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp av årets resultat Utgående balans Not 9 Ändamålsbestämda medel Ingående Utgående balans Avsatt Utnyttjat balans Fiskevårdsfonden Kompetensutveckling o Främjande/Klassdraget o o storstadsnära fiske o Fiskesnack o Ekonomisystem o o Ge fan i våra vatten Naturbonus Gåvor till rovfiskprojekt o o Unga Sportfiskares förbund o o Summa

14 Sida 14 av 14 Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ( Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Förutbetalda intäkter övriga po~j~ ~ ~~9 _!~.?..~~~ -~ -- Summa ( ( ~~~ockholm 14~ru~ri a f ' l -.r.--.~ J akim Ollen rdförande u haeika old ~Ju:rdr::;;d!c;(_ Mikael Tuneld ~) ~....c ' - o~~ Carina Wallin ~--- - Dan Källman Ewa Dahlgren Falklind <:\ }. -~ T ony~derblom Per Larsson (

15 Allegretto Revisionsberättelse Revision Till kongressen i Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund, Org.nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund för räkenskapsåret Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvor samt Den förtroendevalda revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information än årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för den andra informationen. styrelsen har inte lämnat någon annan information under detta verksamhetsår och har därför inget att rapportera i det avseendet. styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera förbundet, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Den auktoriserade revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: - identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamälsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. - skaffar jag mig en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. - utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. - drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett <iitt <n m <IPr P n riittvi<rinrlp hilrl /

16 2 (2) ( Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Den förtroendevalda revisorns ansvar Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. ( ( ( Rapport om andra krav en ligt lagar och andra författ ningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund för räkenskapsåret Vi tillstyrker att kongressen beviljar Styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Gru nd för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Den auktoriserade revisorns ansvor respektive Den förtroendevalda revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen Stockholm den 14 februari 2018