Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Relevanta dokument
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016

SMS-deklaration är populärast bland kvinnor. Undersökning från Länsförsäkringar mars 2009

Södra sjukvårdsregionen

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Civilförsvarsförbundet Nya influensan. Civilförsvarsförbundet: Anders M. Johansson Novus Group: Gun Pettersson Viktor Wemminger Datum:

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

FRII Allmänheten om givande 2017

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Sammanfattning

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Jämlikhet och hälsofrämjande

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vad tycker du om din vårdcentral?

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

NANOTEKNIK VAD TYCKER SVENSKA FOLKET? PUBLICERAD MARS 2018

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

NATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

4. Behov av hälso- och sjukvård

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Så sparar svenskarna Spargap mellan män och kvinnor insikter och råd från Folksam

Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Trend Vårdbarometern

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Barn och ungdomar om doping

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum:

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

SÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Så ser vi på delningsekonomi och delningstjänster. Ingela Gabrielsson

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Forska!Sveriges opinionsundersökning

Vanor och attityder kring lagring av digitala ägodelar

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13

Vad tycker du om vården?

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Nordeas Boendebarometer priser, räntor & bubblor. Ingela Gabrielsson

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Vad tycker du om akutsjukvården?

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

Fairtrade Kännedomsundersökning

Regionfrågor Skåne. Rapport

Apotekets hälsorapport 2019

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Vad tycker du om vården?

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

ETT ÅR #EFTERMETOO EN SIFO-UNDERSÖKNING OM MÄNS ATTITYDER TILL #METOO-UPPROREN

Transkript:

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2016-12-13 Publicering www.socialstyrelsen.se, december 2016

Förord I arbetet med att stödja införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har Socialstyrelsen låtit Kantar Sifo (före detta TNS Sifo) genomföra en enkätundersökning under 2016. I enkäten ställdes frågor om hur, när och till vem som individen vill lämna information om sina levnadsvanor gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor, till hälso- och sjukvården. Syftet med undersökningen är att ge kunskap om attityder hos patienterna som hälso- och sjukvården behöver känna till när man utvecklar processer och rutiner för arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Undersökningen ger bland annat information som är viktig för att förebygga en ojämlik hälsooch sjukvård. Lars-Torsten Larsson Avdelningschef Socialstyrelsen

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Vill du lämna information om dina levnadsvanor när du besöker hälsooch sjukvården?... 8 På vilket sätt vill du lämna information om dina levnadsvanor?... 9 Ställs frågor om levnadsvanor före besöket?... 11 Besvarat frågor inför besöket efter ålder...11 Besvarat frågor inför besöket efter bostadsort...12 Samtalade du om levnadsvanor vid ditt senaste besök?... 14 Mer tid att samtala med läkare...15 Stort eller litet förtroende... 16 Tänk framåt...17 Bilaga 1... 19 Enkätfrågor...19

Sammanfattning I arbetet med att stödja införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har Socialstyrelsen låtit TNS Kantar genomföra en enkätundersökning. I enkäten ställdes frågor om hur, när och till vem i hälsooch sjukvården som individen vill lämna information om sina levnadsvanor gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Resultaten visar att nästan alla intervjuade vill lämna information om sina levnadsvanor i samband med besök i hälso- och sjukvården för att de ska få rätt vård och behandling. I undersökningen har de intervjuade fått ange hur de ser på olika sätt att lämna information om sina levnadsvanor på en skala från mycket bra till mycket dåligt. Det sätt som uppskattas mest är att lämna uppgifterna muntligt i möte med läkaren. 85 procent angav att det var ett mycket bra eller ganska bra sätt att lämna information. Minst uppskattat var att lämna uppgifterna via webblösningar. 36 procent tyckte det var mycket bra eller ganska bra att lämna uppgifterna på webben hemifrån och 40 procent tyckte det var mycket bra eller ganska bra att lämna uppgifterna på en skärm i väntrummet. Samtidigt så var det 41 procent som tycker att det är dåligt eller mycket dåligt att lämna uppgifterna via webben vare sig det är hemifrån eller på skärm i väntrummet. Hur man vill lämna information varierar bland annat beroende på ålder och utbildning. Yngre är mer villiga att lämna information om levnadsvanor digitalt än äldre. Högutbildade är mer positiva till webblösningar än lågutbildade. Gemensamt för samtliga åldersgrupper och oavsett utbildning är att man helst vill lämna information muntligt vid besök hos läkare. Det finns anledning för sjukvården att ta hänsyn till att många i dagsläget är negativa till att använda digitala lösningar och att det i högre utsträckning gäller äldre och personer med låg utbildning. Det finns således en risk att en för snabb övergång till digitala lösningar kan bidra till en ökad ojämlikhet i hälsan om man inte skapar bra alternativ. Det är också en viktig signal från befolkningen att man som patient vill ha tid att samtala om sina levnadsvanor med läkaren. Idag är det många patienter som inte får frågor om sina levnadsvanor. Det gäller i särskilt stor utsträckning personer över 65 år. I den åldersgruppen bör det finnas goda möjligheter att förebygga insjuknande och motverka försämring av kroniska sjukdomar genom att stödja patienterna till hälsosamma levnadsvanor. Undersökningen visar också på skillnader mellan olika delar av landet både när det gäller om man frågar om levandsvanor och hur man i så fall ber patienterna att lämna sina uppgifter. SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR 7

Vill du lämna information om dina levnadsvanor när du besöker hälso- och sjukvården? Den inledande frågan i enkäten handlade om man vill lämna information om sina levnadsvanor för att få rätt vård och behandling. Diagram 1. Vill du lämna information om dina levnadsvanor när du besöker hälso- och sjukvården? Personer som vill dela med sig info om sina levnadsvanor i procent. 2 1 Ja Nej Tveksam\vet ej Källa: Socialstyrelsens enkät om att lämna information om levnadsvanor 2016 97 Totalt 97 % av de tillfrågade svarar Ja på frågan: För att du ska få rätt vård och behandling vid dina vårdkontakter behöver läkaren eller annan vårdpersonal ibland känna till dina levnadsvanor, gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Kan du tänka dig att dela med dig av sådan information? Det finns således inte skäl för vårdpersonalen att oroa sig för att stöta sig med patienter genom att fråga om levnadsvanor. Däremot är det viktigt att fråga med respekt för den enskilde och att förklara varför levnadsvanorna kan ha betydelse för patientens hälsoproblem och hur de kan påverka behandlingsresultatet. 8 SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR

På vilket sätt vill du lämna information om dina levnadsvanor? En annan fråga handlade om på vilket sätt den enskilde i så fall skulle vilja lämna information om sina levnadsvanor. Någon vecka eller några dagar före besöket via 1177 Vårdguidens e- tjänster som tidigare kallades mina vårdkontakter Skriftligt på papper eller blankett som du har fått hemskickad inför besöket och som du tar med ifylld till sjukhuset eller vårdcentralen när du ska göra ditt vårdbesök På dator eller skärm i väntrummet på sjukhuset eller på vårdcentralen innan du träffar vårdpersonal Skriftligt i väntrummet på sjukhuset eller på vårdcentralen innan du träffar vårdpersonal Muntligt vid möte med läkare Muntligt vid möte med sjuksköterska eller annan vårdpersonal som inte är läkare Diagram 2. På vilket sätt skulle du vilja lämna information om dina levnadsvanor? Muntligt vid sjuksköterskebesök Muntligt vid läkarbesök Papperblankett i väntrummet Webblösning i väntrummet Pappersblankett hemma Webblösning hemma 0 20 40 60 80 100 Mycket bra eller ganska bra Mycket dåligt eller ganska dåligt Procent Källa: Socialstyrelsens enkät om att lämna information om levnadsvanor 2016 En klar majoritet av de svarande 85 procent, menar att det är mycket bra eller ganska bra att lämna information om levnadsvanor muntligt vid möte med läkare. Något färre 65 procent, tycker det är bra att dela sådan information med sjuksköterska eller annan vårdpersonal. När det gäller metoder att lämna uppgifter före besöket hos läkare eller sjuksköterska föredrar de flesta pappersblanketter före digitala lösningar. Det SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR 9

är också till de digitala lösningarna som flest patienter är mest negativt inställda. Yngre vill lämna information om levnadsvanor vid besök hos med läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal i större utsträckning än äldre. Några kommentarer från undersökningen: Det är lättast att få prata mer med läkare, det behövs mer tid där. Blanketten man får hem måste ta upp många olika punkter man kan svara på. Sen ska man ha tiden att gå igenom svaren med läkaren. Jag skulle vilja ha en mer djupgående diskussion om min hälsa. Det går alltid så fort. Personer i de äldre åldersgrupperna, 66 år eller äldre, är generellt mer negativa till att lämna information digitalt än skriftligt. Mest positiva till att besvara frågor digitalt är man i åldersgruppen 26 till 49 år. Fler kvinnor än män tycker att det är dåligt att lämna information digitalt (kvinnor 29 %, män 24 %). Diagram 3. Skriftligt på papper hemskickat innan besöket Personer efter ålder och viljan att lämna information via hemskickad blankett i Ålder 75-84 år 66-74 år 50-65 år 35-49 år 26-34 år 18-25 år 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej Källa: Socialstyrelsens enkät om att lämna information om levnadsvanor 2016 Oavsett utbildningsnivå så tycker fler att det är bra att lämna uppgifterna på papper än via en digital lösning. Det är en större andel av de universitets- och högskoleutbildade som tycker det är bra att lämna information om levnadsvanor digitalt än bland personer med lägre utbildning. Fler av de äldre än de yngre har grundskola som högsta utbildningsnivå vilket kan påverka att gruppen äldre är mer negativa till digitala lösningar än övriga åldersgrupper. 10 SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR

Ställs frågor om levnadsvanor före besöket? Respondenterna fick frågan: Om du tänker på ditt senaste besök hos hälsooch sjukvården, hade du blivit ombedd att besvara frågor om dina levnadsvanor inför detta besök?. Drygt åtta av tio besvarar frågan med nej. Bland dem som har lämnat uppgifter i förväg så är det vanligast att man har fått svara på frågor i ett skriftligt frågeformulär, vilket gäller för 7 procent av dem som besvarat frågan i enkäten. Knappt 1 procent av de svarande besvarade frågor på en skärm i väntrummet. Diagram 4. Om du tänker på ditt senaste besök hos hälso- och sjukvården, hade du blivit ombedd att besvara frågor om dina levnadsvanor inför detta besök? Personer som blivit ombedda att besvara frågor innan det senaste besöket i procent. Ja, webblösning hemma 0,3 Ja, pappersblankett hemma 6,9 Ja, webblösning i väntrummet 0,7 Ja, papperblankett i väntrummet 3,1 Ja, på annat sätt 5,2 Vet ej 0,6 Nej 83,2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Socialstyrelsens enkät om att lämna information om levnadsvanor 2016 Procent Besvarat frågor inför besöket efter ålder Det är skillnad mellan olika åldersgrupper hur vanligt det är att man får frågor om sina levnadsvanor före besöket i hälso- och sjukvården. Det är fler bland de yngre än bland äldre som får frågan. I ålderskategorin 66 84 år är det 89 procent som inte får frågor om sina levnadsvanor. Väntrumsenkäter är vanligast i gruppen 18 34 år. SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR 11

Diagram 5. Besvarat frågor inför besöket Personer efter ålder som har besvarat frågor om levnadsvanor inför besöket Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 18-25 år 26-34 år 35-49 år 50-65 år 66-74 år 75-84 år Nej Ja Vet ej Källa: Socialstyrelsens enkät om att lämna information om levnadsvanor 2016 Diagram 6. Besvarat frågor inför besöket Personer efter ålder, som blivit ombedda att besvara frågor om levnadsvanor inför besöket. Procent 25 20 15 10 5 0 18-25 år 26-34 år 35-49 år 50-65 år 66-74 år 75-84 år Skriftligt hemma Webblösning hemma Skriftligt i väntrummet Webblösning i väntrummet Annat sätt Källa: Socialstyrelsens enkät om att lämna information om levnadsvanor 2016 Besvarat frågor inför besöket efter bostadsort Det finns skillnader i hur vanligt det är att man får frågor om sina levnadsvanor innan besök hos hälso- och sjukvården beroende på var man bor. 9 av 10 boende i Sydsverige får inte frågan om levnadsvanor innan besök i hälso- och sjukvården. I norra Sverige är det knappt 8 av 10 som inte får frågan om levnadsvanor. Metoden för att samla in information skiljer sig åt mellan landsändarna. I Västsverige utom Göteborg är det relativt vanligare med enkäter som sänds ut i förväg. I både Göteborg och övriga Västsverige 12 SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR

använder man sig också av digitala lösningar i väntrummen i större utsträckning än i andra delar av landet. I Norra mellansverige är det relativt vanligare med skriftliga enkäter i väntrummen. Diagram 7. Besvarat frågor inför besöket, alla svarsalternativ Personer efter bostadsort, om de har blivit ombedda att besvara frågor om levnadsvanor inför besöket Bostadsort Malmö Sydsverige Småland Göteborg Västsverige Stockholm Östra mellansverige Norra mellansverige Norra Sverige 0 20 40 60 80 100 Nej Webblösning hemma Webblösning i väntrummet Skriftligt hemma Skriftligt i väntrummet Annat sätt Källa: Socialstyrelsens undersökning om att lämna information om levnadsvanor 2016 Diagram 8. Besvarat frågor inför besöket Personer efter bostadsort som har besvarat frågor om levnadsvanor inför besöket Bostadsort Malmö Sydsverige Småland Göteborg Västsverige Stockholm Östra mellansverige Norra mellansverige Norra Sverige 0 5 10 15 20 25 Procent Skriftligt hemma Webblösning hemma Skriftligt i väntrummet Webblösning i väntrummet Annat sätt Källa: Socialstyrelsens underökning om att lämna information om levnadsvanor 2016 SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR 13

Samtalade du om levnadsvanor vid ditt senaste besök? Till de som svarat att de besökt hälso- och sjukvården de senaste sex månaderna ställdes frågan; Om du igen tänker på ditt senaste besök hos hälsooch sjukvården, samtalade du då om dina levnadsvanor, t ex gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor med läkare eller sjuksköterska/ annan vårdpersonal? Diagram 9. Om du tänker på ditt senaste besök hos hälso- och sjukvården, samtalade du om dina levnadsvanor vid ditt senaste Personer som anger att de pratat om sina levnadsvanor vid det senaste besöket i Vet ej/minns ej 1,5 Ja, men minns inte om det var med läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal Ja, med både läkare och sjuksköterska eller annan vårdpersonal Ja, med sjuksköterska/annan vårdpersonal som inte är läkare 0,7 3,3 8,3 Ja, med läkare 23,5 Nej 62,7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Källa: Socialstyrelsens enkät om att lämna information om levnadsvanor 2016 36 procent av de svarande samtalade om sina levnadsvanor vid senaste besöket i hälso- och sjukvården. Det betyder att knappt två tredjedelar inte samtalade om sina levnadsvanor. Det var nästan tre gånger så vanligt att samtala med läkare som med annan vårdpersonal. En mindre grupp samtalade både med läkare och sjuksköterska eller annan vårdpersonal. Fler boende i Stockholmsområdet, 43 %, samtalar om levnadsvanor med läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal jämfört med övriga Sverige. Det är också vanligare att boende i Stockholmsområdet har samtal med läkare än boende i övriga Sverige. Lägst andel som har samtalat med läkare bor i norra Sverige. I västsverige är det vanligare att man samtalar med sjuksköterska/annan vårdpersonal jämfört med resten av landet. 14 SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR

Diagram 10. Samtalade om levnadsvanor Personer efter ålder och hur uvida de samtalade om sina levnadsvanor med läkare eller sjuksköterska/annan vårdpersonal vid besöket, procent. 75-84 år 66-74 år 50-65 år 35-49 år 26-34 år 18-25 år 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja, med läkare Ja, med båda Vet ej Ja, med sjuksköterska Ja, men minns inte med vem Nej Källa: Socialstyrelsens enkät om att lämna information om levnadsvanor 2016 Åldersgruppen 66 84 år samtalar mer sällan om levnadsvanor med läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal jämfört med yngre åldersgrupper. Mer tid att samtala med läkare Det fanns möjlighet att lämna egna kommentarer om att samtala om levnadsvanor med vårdpersonal. Av de 1800 tillfrågade lämnade 252 personer synpunkter. Av de 252 personerna sa 24 personer att de upplever att det är stressigt och inte finns tid för att tala om allt man vill nämna eller fråga om. Mer tid vid läkarbesök var den synpunkt som var mest frekvent bland de som lämnade synpunkter. Några citat från undersökningen: Lite bättre med tid för varje patient. Det behöver finnas mer tid med läkare. Allting är så stressat, hinner inte få tala med någon läkare, om det är något man undrar SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR 15

Stort eller litet förtroende Majoriteten har stort eller ganska stort förtroende för hur hälso- och sjukvården hanterar uppgifter som lämnas. 74 % anger att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för hur hälso- och sjukvården hanterar uppgifter som lämnas jämfört med 7 % som har mycket litet eller ganska litet förtroende för hur hälso- och sjukvården hanterar uppgifter som lämnas. Diagram 11. Har du stort eller litet förtroende för hur hälso- och sjukvården hanterar uppgifter som du lämnat? Personer som har stort eller litet förtroende för hur hälso- och sjukvården hanterar uppgifter i procent. 4 3 2 17 38 36 Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende Tveksam/vet ej Källa: Socialstyrelsens enkät om att lämna information om levnadsvanor 2016 Det finns vissa skillnader i förtroende mellan olika grupper. Universitets- och högskoleutbildade har i högre grad mycket stort förtroende för hur uppgifterna hanteras än de som har sin högsta utbildning från gymnasium eller grundskola. Något fler boende i norra mellansverige och i Småland samt på Öland och Gotland har mycket litet förtroende för hur uppgifter hanteras. Kanske kan skillnader i utbildningsnivå delvis förklara skillnader i förtroende mellan olika geografiska områden. 16 SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR

Tänk framåt Yngre är mer positiva till att besvara frågor digitalt. Därför kan man tänka sig att det går att utveckla och pröva fler digitala lösningar framöver. Några citat från undersökningen: Portal där man själv fyller i sina uppgifter men det bygger då på att patienten själv håller koll på uppdateringen. Jag tror på digitala samtal. Internetinlogging med Bank-id. Via email, besvara frågor på datorn. En länk där man kan gå in och göra det själv över dator eller smartphone. SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR 17

Faktaruta Om undersökningen Kantar Sifo (före detta TNS Sifo) fick uppdrag att genomföra en kvantitativ undersökning/datainsamling i allmänheten, 18-84 år. Eftersom kontakter med vården är mer frekventa i de äldre åldersgrupperna, ville Socialstyrelsen säkerställa en hög statistisk precision bland personer i åldrarna 50-84 år. Av den anledningen gjordes följande fördelning av urvalet (inom parentes antal nettointervjuer): 18-49 år: 613 50-84 år: 1 187 Totalt genomfördes 1800 nettointervjuer. Resultaten vägdes, dels för att skapa korrekta resultat för åldersgruppen 18-84 år som helhet, och dels för att parera mindre snedfördelningar för variablerna ålder, kön och region. Urvalet, slumpmässigt och riksrepresentativt, hämtades från PAR Konsument. Vid kontakt säkerställdes att intervjupersonerna verkligen var i åldern 18-84 år. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. För mer information om nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder se: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebygga ndemetoder Mer information Du hittar fler tabeller, diagram och annan information i Excel-filen: www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-12-13 18 SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR

Bilaga 1 Enkätfrågor Fråga 1. För att du ska få rätt vård och behandling vid dina vårdkontakter behöver läkaren eller annan vårdpersonal ibland känna till dina levnadsvanor, gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Kan du tänka dig att dela med dig av sådan information? Ja Nej Tveksam/vet inte Fråga 2. Om respondenten svarat Nej på fråga 1; Av vilken anledning vill du inte lämna sådan information eller är tveksam till det? Öppet svarsalternativ. Fråga 3. På vilket sätt skulle du i så fall vilja lämna denna information om dina levnadsvanor? Någon vecka eller några dagar före besöket via 1177 Vårdguidens e- tjänster som tidigare kallades mina vårdkontakter Skriftligt på papper eller blankett som du har fått hemskickad inför besöket och som du tar med ifylld till sjukhuset eller vårdcentralen när du ska göra ditt vårdbesök På dator eller skärm i väntrummet på sjukhuset eller på vårdcentralen innan du träffar vårdpersonal Skriftligt i väntrummet på sjukhuset eller på vårdcentralen innan du träffar vårdpersonal Muntligt vid möte med läkare Muntligt vid möte med sjuksköterska eller annan vårdpersonal som inte är läkare Fråga 4. Finns det något annat sätt du skulle vilja lämna information om dina levnadsvanor till läkare eller vårdpersonal på? Öppet svarsalternativ. Fråga 5. Hur många gånger har du besökt hälso- och sjukvården de senaste sex månaderna? Räkna bara in besök som gällt dig själv, inte där du följt med t ex anhörig eller som förälder. Har inte besökt hälso- och sjukvården 1 2 gånger 3 5 gånger 6 gånger eller fler Vet ej SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR 19

Fråga 6. Om du tänker på ditt senaste besök hos hälso- och sjukvården, hade du blivit ombedd att besvara frågor om dina levnadsvanor inför detta besök? Ja, jag blev ombedd att svara på frågor i ett skriftligt frågeformulär några veckor eller dagar före vårdbesöket Ja, jag blev ombedd att svara på frågor via dator, surfplatta eller mobiltelefon före mötet Ja, jag blev ombedd att svara på frågor i ett skriftligt frågeformulär i väntrummet innan jag träffade vårdpersonal Ja, jag blev ombedd att svara på frågor på en dator eller surfplatta i väntrummet innan jag träffade vårdpersonal Ja, jag blev ombedd att svara på frågor på annat sätt Tveksam/vet ej Fråga 7. Om du igen tänker på ditt senaste besök hos hälso- och sjukvården, samtalade du då om dina levnadsvanor, t ex gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor med läkare eller sjuksköterska/ annan vårdpersonal? Ja, med läkare Ja, med sjuksköterska/annan vårdpersonal som inte är läkare Ja, med både läkare och sjuksköterska eller annan vårdpersonal Ja, men minns inte om det var med läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal Vet ej/minns ej Nej Fråga 8. Om du sammanfattar dina vårdbesök, har du stort eller litet förtroende för hur hälso- och sjukvården hanterar uppgifter som du har lämnat under dina besök? Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende Tveksam/vet ej Fråga 9. Kön? Man Kvinna Fråga 10. Ålder? 18 25 år 26 34 år 35 49 år 50 65 år 66 74 år 75 84 år 20 SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR

Fråga 11. Vad är din högsta utbildning? Grundskola Gymnasieskola/folkhögskola Högskola med slutförd examen Högskola utan slutförd examen Ej svar Fråga 12. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Arbetar heltid Arbetar deltid Föräldraledig Eget företag Studerar Pensionär Arbetssökande/arbetsmarknadspolitisk åtgärd Ej svar Fråga 13. Var är du född? I Sverige Annat nordiskt land än Sverige Europa, utanför Norden Utanför Europa Ej svar Fråga 14. Har du något ytterligare som du vill framföra, t ex när det gäller att samtala om levnadsvanor med vårdpersonal? Öppet svarsalternativ. SÅ HÄR VILL PATIENTER BERÄTTA FÖR SJUKVÅRDEN OM SINA LEVNADSVANOR 21