Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 15/16
Framtidsgymnasiet Stockholm Kvalitetsrapport läsåret 2015/16 Innehåll Beskrivning av Framtidsgymnasiet Stockholm... 3 Utbildningar... 3 Skolledning... 3 Elever... 3 Förutsättningar för verksamheten... 4 1.4.1 Lärare... 4 1.4.2 Elevhälsa och stödfunktioner... 4 1.4.3 Elevinflytande... 4 1.4.4 Arbetsplatsförlagt lärande... 4 1.4.5 Administrativa funktioner... 5 1.4.6 Lokaler... 5 1.4.7 Finansiering... 5 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 6 Kvalitetsbegreppen... 6 Metoder för uppföljning... 6 2.2.1 Interna granskningar... 6 2.2.2 Nationella kursprov... 6 2.2.3 Betygsprognostiseringar... 6 2.2.4 Betygsuppgifter... 7 2.2.5 Enkäter... 7 2.2.6 Uppföljningslogg för introduktionsprogrammen... 7 Kvalitetshjul... 8 Utvärdering av skolans fokusområden läsåret 2015-16... 9 Fokusområden 2015/16... 9 3.1.1 Undervisningskvalitet... 9 1
3.1.2 Trygghet och studiero... 11 3.1.3 Extra anpassningar... 12 3.1.4 Introduktionsprogrammen... 14 3.1.5 Arbetsplatsförlagt lärande (APL)... 15 Samlad bedömning av verksamhetens resultat... 17 Funktionell kvalitet... 17 Instrumentell kvalitet... 18 Upplevd kvalitet... 19 Sammanfattande bedömning... 19 Fokusområden för 2016/17... 20 Trygghet och studiero... 20 Extra anpassningar och särskilt stöd... 20 APL... 21 BILAGA: Resultatbilaga för läsåret 2015/16... 22 2
Beskrivning av Framtidsgymnasiet Stockholm Framtidsgymnasiet Stockholm är en fristående gymnasieskola med tydligt praktisk yrkesinriktning. Skolan startade 2007 och ligger sedan ett år tillbaka på Lövholmsvägen i Gröndal. Lokalerna är fräscha och är centralt belägen nära tunnelbana och tvärbana. Idrottsundervisningen bedrivs i Vintervikshallen som ligger nära skolan. Skolan är en del av Framtidsgymnasiet i Göteborg AB som i sin tur tillhör Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag. Utbildningar Under det aktuella läsåret bedrevs följande utbildningar på skolan: VVS- och fastighetsprogrammet (VF) med inriktning mot VVS, kyl- och värmepumpsteknik samt ventilationsteknik Programinriktat individuellt val (IMPRO) Yrkesintroduktion (IMYRK) Skolledning Skolan leddes av rektor Martin Åleheim. Ledningsgruppen bestod av rektor och en arbetslagledare. Ledningsgruppen sammanträdde en gång i veckan för att avhandla praktiska frågor samt planera och utvärdera verksamheten. Elever Under läsåret 2015/16 gick 110 elever på skolan. Skolan har en stor majoritet av pojkar och endast ett fåtal flickor. Eleverna kommer från hela Stockholms län och främst från city, från söderort och västerort. Intagningspoängen ligger runt 150 poäng. 3
Förutsättningar för verksamheten 1.4.1 Lärare Under det aktuella läsåret var tio lärare anställda på skolan på sammanlagt sju heltidstjänster. Lärarna har varit organiserade i ett arbetslag under ledning av en arbetslagledare. Lärartätheten har varit ca 12,5 (rikssnitt 12,1). Lärargruppens sammansättning har motsvarat fyra ämneslärare och tre yrkeslärare. Av ämneslärarna var alla utom en (som har en pågående behörighetsgivande utbildning) fullt behöriga för sina ämnen. I personalgruppen har det varit en bra blandning av män och kvinnor och även en blandning av åldrar med yngre och äldre kollegor. Flertalet i personalen har inför läsåret nyrekryterats. 1.4.2 Elevhälsa och stödfunktioner Skolans elevhälsoteam (EHT) bestod av skolsköterska (40 %), kurator (60 %) och lärare med specialpedagogisk kompetens (100 %) samt studie- och yrkesvägledare (20 %). Skolläkare för konsultation och mottagningsarbete har funnits inom ramen för avtal med Skolpool, men har under läsåret inte deltagit vid EHT- möten. Skolpsykolog anlitas av Moment Psykologi och skolpsykolog har anlitats och deltagit i möten under läsåret. EHT leds av rektor och har sammanträden på torsdagar. 1.4.3 Elevinflytande Utveckling av elevinflytandet på skolan har under läsåret varit en central del av skolans arbetsplan. Klassråd och elevråd har organiserats för att involvera eleverna i planering och utveckling av verksamheten. Ett viktigt arbete som elevrådet deltagit i har varit att ta fram ordningsregler för skolan. Eleverna har också haft inflytande över verksamheten i och med genomförda enkätundersökningar, kartläggningar och utvärderingar som genomförts på skolan kring bland annat trivsel, trygghet och undervisningskvalitet. Resultatet från dessa undersökningar har processats på arbetslags- och ledningsmöten och utgör en viktig del av beslutsunderlaget i frågor som rör skolan och eleverna. Återkoppling till klasserna har skett genom klassföreståndare och mentor. 1.4.4 Arbetsplatsförlagt lärande På skolan anordnas arbetsplatsförlagt lärande om minst 15 veckor för alla elever på yrkesprogram och praktik på introduktionsprogrammen. Lärarna som undervisar i de kurser som är APL- förlagda går efter genomförd APL igenom centralt innehåll enskilt med varje elev där man går igenom närvaro och diskuterar vad eleverna har gjort under APL. Kombinerat med de APL- besök lärarna har genomfört och de kontakter med handledare som lärarna haft, skapar lärarna sig en uppfattning om elevens kunskapsutveckling och utnyttjar på så sätt all tillgänglig information om elevernas kunskaper och kan göra en allsidig bedömning. APL är ett av skolans prioriterade fokusområden. Skolan har lyckats med att anskaffa fler platser 2015 än 2014 beroende på en ändrad organisation där skolan har personal som kontaktar företag för APL- platser. För APL- perioden för åk 2 under VT 2016 hade t ex nästan samtliga elever fått en APL- plats. För de elever som inte fått en APL- plats har skolan organiserat skolförlagd APL där eleverna på heltid under hela APL- perioden genomfört olika typer av VVS- installationer eller svetsarbeten. 4
1.4.5 Administrativa funktioner Skolans administrativa funktioner sköts i stor utsträckning av rektor och administratör. Viss administration utförs även av lärare och elevhälsopersonal. Framtidsgymnasiet har därutöver en central administration för HR-, marknad-, fastighet, IT- och ekonomifunktioner. 1.4.6 Lokaler Skolan inryms i fräscha lokaler på Lövholmsvägen i Gröndal. Lokalerna är centralt belägna i Liljeholmen nära till tunnelbana och tvärbana. Skolan har tillgång till verkstadslokal för utbildning i VVS, kyl- och värmepumpsteknik samt svetsning som är fullgott utrustade. Skolan har tillgång till fem teorisalar som rymmer 25 elever/sal samt ett bibliotek där eleverna kan studera och låna böcker. Idrott genomförs i Vintervikshallen som är belägen nära skolan. På skolan finns restaurang- och caféförsäljning som finansieras av Ticket Elevkortet. Eleverna har möjlighet att äta skollunch på ett antal restauranger i närheten av skolan med Ticket Elevkortet. 1.4.7 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Skolan har haft 110 elever under innevarande läsår. Nästa läsår beräknas elevantalet vara ungefär detsamma, förhoppningen är att skolan i oktober 2016 ska ha ca 120-140 elever. 5
Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsbegreppen I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Vi använder också begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Slutligen använder vi även begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning, men dessa resultat redovisas endast på huvudmannanivå (eftersom mängden data på enhetsnivå är alltför begränsad för att utgöra ett gott underlag för analys och diskussion). Dessa begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Metoder för uppföljning 2.2.1 Interna granskningar Samtliga varumärken inom AcadeMedia arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 2.2.2 Nationella kursprov Syftet med de nationella kursproven är att dels ge läraren ytterligare underlag för betygssättning, dels bidra till likvärdighet i bedömning och utbildning. Proven är av betydelse för skolans kvalitetsarbete genom att de ger en god indikation på hur väl skolans undervisning står sig gentemot övriga riket. Även korrespondensen mellan provresultat och satta betyg är av intresse då den fungerar som underlag för diskussioner kring bedömningspraktik och betygssättning på skolan. 2.2.3 Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna i AcadeMedia betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika 6
programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. 2.2.4 Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för bedömning kring hur väl skolan arbetat med att stötta eleverna i utvecklingen mot läroplanens kunskapsmål under läsåret. Skillnader i måluppfyllelse mellan olika program, ämnen eller kurser utgör viktig information inför fortsatt utvecklingsarbete på skolan, liksom jämförelser mellan skolans måluppfyllelse och måluppfyllelsen i liknande verksamheter i Sverige. 2.2.5 Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna gällande främst upplevd kvalitet. Bland annat genomförs årligen en AcadeMedia- gemensam kundundersökning som mäter nöjdhet och arbetsmiljö. Därutöver genomförs ett antal skolgemensamma enkäter, bland andra en likabehandlings- och värdegrundsenkät samt en undervisningsutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skolan i övrigt och ger indikationer på områden som behöver utvecklas och förbättras. 2.2.6 Uppföljningslogg för introduktionsprogrammen Nytt för läsåret 2015/16 är en gemensam uppföljningslogg för eleverna på introduktions- programmen, den så kallade IM- loggen. Eftersom introduktionsutbildningarnas längd, syfte och innehåll varierar, inte bara från program till program utan även från elev till elev, är utbildningarnas resultat svåra att följa upp på ett tydligt och strukturerat sätt, varför uppföljningsloggen har tagits fram. I loggen registreras när eleverna börjar, vilket introduktionsprogram de går, när de flyttar till andra program eller avslutar sin utbildning samt i vilken mån de t.ex. antas till ett nationellt program eller går ut i anställning. 7
Kvalitetshjul 8
Utvärdering av skolans fokusområden läsåret 2015-16 Nedan följer en beskrivning och utvärdering av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom identifierade fokusområden på skolan under det aktuella verksamhetsåret. Fokusområden 2015/16 I skolans arbetsplan finns för läsåret fem fokusområden; undervisningskvalitet, trygghet och studiero, extra anpassningar och särskilt stöd, uppföljning av introduktionsprogrammen och arbetsplatsförlagt lärande. 3.1.1 Undervisningskvalitet Bakgrund: Fokusområde nummer ett för läsåret var att förbättra undervisningskvaliteten. Bakgrunden var att skolan under flera år haft låg måluppfyllelse. Även om om andel elever som fick ut en examen ökade till 91 % 2014, så sjönk resultatet 2015 till 82%. Skolan har även haft en hög andel satta F och ett relativt lågt GBP. Skolan behövde även komplettera skolbiblioteket och att utveckla arbetssätt så att det används av lärare i undervisningen i större utsträckning. Mål: Förbättra undervisningskvaliteten på skolan så att alla elever ges chansen att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Säkerställa att eleverna har tillgång till ett skolbibliotek som motsvarar behoven i undervisningen och stimulerar till läsning. Säkerställa att det finns studieverkstad för elever som behöver extra stöd för att nå godkända betyg, men även för de elever som vill nå högre betyg än E. Metod: Skapa ämnesövergripande undervisningsmoment/projekt för samverkan mellan ämnen och kurser genom att strukturera centrala innehåll i kurser inom gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnen samt inom inriktningarna. Använda alignmentmatris. Tillämpa formativ bedömning. Stimulera elevernas egna motivation till att nå högre än E. Utveckla metodiska arbetssätt för att utveckla det kollegiala lärandet, t ex tvålärarsystem, skuggning. Använda skolgemensam struktur för lektionsuppupplägg (Återkoppling - Mål - Uppgifter - Sammanfattning - Utvärdering - Nästa lektion). Använda mall och struktur för kursmatris, kursomdöme i Schoolsoft och utvecklingssamtal. Fasta dagordningar på möten. Protokoll på Onedrive. 9
Översyn av befintligt skolbibliotek. Komplettering av litteratutur (BTJ och svensk byggtjänst ) med insyn och urval av ämnes/yrkeslärarare. Använda biblioteket i undervisningen. Studieverkstad schemalagd för alla lärare tisdag (8.30-10.00) och torsdag 15.05-16.05, mentorstid och klassråd tisdag 10.10-11.15). Använda rutin och handlingsplan för ökad närvaro. Uppföljning och utvärdering: Löpande avstämning av fokusområdet har skett under skolans fredagsmöten samt med uppföljning av skolans måluppföljningsmatris. Kursutvärderingar har genomförts vid tre tillfällen under läsåret. Därtill genomförde Skolinspektionen en fördjupad tillsyn av skolan under våren 2016. Den slutliga utvärdering av fokusområdet skedde naturligt i och med betygssättning och examensutfärdande vid läsårets avslutning. Resultat: Rikssnittet för andel elever som läser in högskolebehörighet på VF- programmet ligger på 21 %. På Framtidsgymnasiet Stockholm har dock inga elever fram till 2015 läst in behörighet till vidare studier. En förklaring till detta är att skolan har haft en tydligt praktisk inriktning och att elever erbjudits flera olika kurser inom det individuella valet som inte givit behörighet till vidare studier. För lå 2015-16 har dock skolan genomfört en förändring i kursutbudet för individuellt val och i studie- och yrkesvägledningen strävat efter att få eleverna att välja kurser som ger högskolebehörighet. Detta har givit resultat och andel elever som uppnådde högskolebehörighet ökade till 56%. Vad gäller andel elever med gymnasieexamen ligger resultatet kvar på samma nivå som tidigare, 82 %. Vad gäller betygsfördelning ökade andel minst godkända betyg till 84% för elever på nationellt program, och 81% för samtliga elever inklusive introduktionsprogram. Vad gäller betygsfördelning förbättrades resultaten men endast i liten utsträckning. Andel F minskade från 21% till 19% vilket var en mindre minskning än planerat. Däremot ökade antal satta betyg för de övre betygen vilket är ett resultat av höga förväntningar och att motivera elever att nå även den högre betygen. Slutsatser: Förväntningarna på resultatet av skolans arbete med att följa upp skolans F- skuld och att förbättra resultaten markant var högre än nu resultaten visar. Skolans arbete att strukturellt arbeta med kursutbudet och högt ställda mål ökade andel högskolebehöriga elever. Däremot spelade elevernas höga frånvaro en större roll än beräknat, och resultaten blev inte så bra som planerat. Detta gör att skolan måste arbeta än mer fokuserat på undervisningskvalitet, på ledning och stimulans i undervisningen och följa upp frånvaroproblematiken mer systematiskt. 10
3.1.2 Trygghet och studiero Bakgrund: Fokusområde nummer två för året var trygghet och studiero. Detta beslutades mot bakgrund av det relativt stora antal kränknings- och disciplinärenden som hanterats på skolan under föregående läsår, samt mot bakgrund av att resultatet av AcadeMedias kundundersökning visade att eleverna inte i tillräckligt hög grad kände sig trygga på skolan, även om siffrorna hade förbättras. Skolan har sedan ett par år haft en relativt stökig miljö där man inte fullt ut kunnat garantera eleverna den studiero, trygghet och säkerhet som de är berättigade till enligt 5 kap. Skollag (2010:800). Skolans ordningsregler har inte följts i tillräcklig utsträckning och det har också förekommit skadegörelse, stölder och hot. Flera elever har blivit föremål för disciplinära åtgärder med skriftliga varningar och avstängningar. Skolan upplevdes vara en relativt otrygg arbetsplats av såväl elever som personal. 61 % av eleverna var missnöjda med studiemiljön enligt en undersökning från höstterminen 2014. Mål: Skolans elever ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där de kan trivas och som främjar deras kunskapsutveckling. Skolan ska fostra eleverna till ansvarstagande medborgare med förståelse för vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i samhället. Metod: Tydliga ordningsregler som elever får skriva på. Tydlig och förankrad konsekvenstrappa. Tillämpa nolltelerans mot kränkningar. Tillämpa disciplinära åtgärder. Process kring ordningsregler med personal och elever. Lärardubblering i schema. Personalförstärkning vid behov. Avskiljande skärmar i klassrum. Ökad närvaro av personal och pedagogisk lunch. Utveckling av mentorsrollen, motiverande samtal samt mentors roll i arbetet med grundläggande värderingar och särskilt stöd. Skapa struktur för elevinflytande så eleverna får ett reellt inflytande (klassråd - mentorstid - elevråd). Klassråd ska schemaläggas för alla klasser. Genomföra akivitetsdagar med inbjudna föreläsare kopplade till problematik med "machokultur", droger och kriminalitet Genomföra aktivitetsdag på t ex Bosön (skola) och aktiviteter på t ex Skansen för klasser (klass). 11
Uppföljning och utvärdering: Löpande avstämning gjordes i fokusgrupperingarna under skolans fredagsmöten. Löpande avstämningar gjordes även tillsammans med elevrådet som också besvarade kortare enkätundersökningar. Även kursutvärderingarna berörde trygghet och studiero. Därtill genomförde Skolinspektionen en fördjupad tillsyn av skolan under våren 2016. Den slutliga utvärdering av fokusområdet påbörjades med elevenkäten i februari 2016 varpå resultaten under våren processades i personalgruppen, på klassråd och på elevråd. Resultat: VT 2015 har varit relativt turbulent. Under senare delen av hösten 2014 och även in på våren 2015 beslutade skolan att fortsätta sitt elevintag då platser fanns på skolan och då intresse fanns från elever som inte kommit in på önskad utbildning eller i efterhand valt att byta skola. Tillförseln av nya elever skapade emellertid en stor oro på skolan med ett antal allvarliga incidenter inträffade som följd, vilka påverkade elevernas upplevelse av trygghet och studiero. Incidenterna resulterade i flera disciplinära åtgärder från skolans och huvudmannens sida. Slutsatser: I det uppföljande arbetet kring situationen på skolan blev det tydligt att samsyn kring skolans ordningsregler är av stor vikt för att kunna upprätthålla en god miljö, samt att upprätthållandet kräver en gemensam insats av all skolans personal. Här har skolan utvecklat sina arbetssätt samt genomfört insatser för ökad samsyn i kollegiet i syfte att redan på kort sikt förbättra arbetsmiljön och tryggheten på skolan. Även ordningsreglerna har formulerats om i samråd med eleverna och alla elever och vårdnadshavare har fått skriva på att man tagit del av och accepterat ordningsreglerna. Vid sidan av de incidenter som inträffat under läsåret har skolledning, elevhälsa och lärare kontinuerligt fört diskussioner med elevrådet och analyserat årets kartläggning. Sammanfattningsvis har det funnits problem med studiero, men efter kraftfulla åtgärder från huvudmannens sida och ett utvecklingsarbete kopplat till ledarskap i klassrummet och en ökad acceptans för skolans ordningsregler, har studiemiljön förbättrats avsevärt. 3.1.3 Extra anpassningar Bakgrund: Det tredje fokusområdet för läsåret har varit arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Beslutet fattades mot bakgrund av den genomlysning av elevhälsan som genomfördes av huvudmannen under våren 2015. I granskningen fastslogs behovet av förbättrad struktur och organisation kring arbetet med extra anpassningar och elever i behov av särskilt stöd, samt behovet av en tydligare ledning och styrning av elevhälsans arbete. Mål: Skolan ska systematiskt arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Elever i behov av extra anpassningar ska erbjudas sådana utan dröjsmål. Om en elev kan antas vara i behov av särskilt stöd ska behoven skyndsamt utredas varpå stöd ska erbjudas i den utsträckning eleven har rätt till. Elevhälsoplan ska finnas för elevhälsans arbete. 12
Metod: Använda diagnosverktyget för elevhälsa för kartläggning. Ta fram och förankra elevhälsoplan, ärendegång och rutiner, frånvarorutin och handlingsplan och plan mot kränkande behandling och diskriminering. Använda flödeschema för överblick över öppna ärenden. Tydlig ansvarsfördelning i flödesschema för hur information och samverkan mellan rektor, EHT och lärare ska gå till. Ärendegång med pedagogisk bedömning, utredning och beslut och åtgärdsprogram. Skapa struktur för information och samverkan mellan lärare, EHT och rektor. Elevdokument på Onedrive. Genomföra utbildning om främjande och förebyggande arbete, extra anpassning, särskilt stöd och och av olika typer av funktionsnedsättningar genom handledning av specialpedagog. Uppföljning och utvärdering: Skolans elevhälsoteam använde sig löpande av en beskrivningsmodell med ett ramverk för diskussion och diagnos av nuläge av elevhälsans arbete. Skolan använde också flödesscheman för att systematiskt följa upp elevhälsans ärendegång och vilka beslut som fattas. Därtill kommer genomförde Skolinspektionen en fördjupad tillsyn av skolan under våren 2016. Resultat: Eleverna har fått tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, bland annat en mini ipad med tangentbord. ipad kommer ha möjlighet till olika typer av funktioner för kompensatoriska hjälpmedel, t ex inläsningstjänst, Outlook OneDrive och talsyntes. De har också fått tillgång till arbetsminnesträningsprogrammet Cogmed. Programmet används för att träna upp arbetsminnet, vilket ger ökad koncentrationsförmåga och uthållighet vid kognitivt krävande uppgifter samt ökad inlärningsförmåga. Extra undervisning med lärare i mindre grupp har erbjudits på studieverkstad för stöd med arbete som eleven har i elevens kurser, stöd med att sortera och förstå. Extra och individuell undervisning enskilt eller i mindre gupp har också erbjudits utanför ordinarie undervisningstid med lärare med specialpedagogisk kompetens. Inom ramen för extra anpassningar erbjuds individuella och ej för långa muntliga instruktioner i klassrumssituationen samt möjlighet att få instruktioner upprepade och förklarade. Förlängd tid vid prov och skrivarbete samt möjlighet att redovisa muntligt erbjuds elever som behöver detta. Det har också beslutats att elever med särskilda behov får behålla de läroböcker som skolan använder för att de ska kunna få göra anteckningar/understrykningar i dem. Dessutom tillämpar skolan tvålärarskap i undervisningsgrupper med elever i stort behov av stöd. Tvålärarskapet innebär att lektioner dubbleras så att två lärare arbetar på lektionen samtidigt. Tvålärarskapet har inneburit att behovet av särskilt stöd har minskat och att stödet istället kan tillgodoses i större utsträckning inom ramen för extra anpassningar. Slutsatser: Diagnosverktyget för kartläggning av elevhälsan har fördjupat förståelsen för vikten av samverkan mellan rektor, elevhälsa och arbetslag. De brister som kunnat identifieras är att trots tydligt flödesschema och digitala verktyg, så har samverkan inte förbättrats mellan elevhälsa och arbetslag. Slutsatsen är att arbetsformerna för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram behöver struktureras bättre och skolans specialpedagogiska stöd behöver förbättras och effektiviseras. 13
3.1.4 Introduktionsprogrammen Bakgrund: Inför läsåret 2015-16 tog Framtidsgymnasiet fram en utbildningsplan för introduktionsprogrammen som var gemensam för Framtidsgymnasiets alla skolor. Syftet med planen var att skapa en gemensam struktur för utbildningarna och för att skapa bättre förutsättningar för att öka måluppfyllelsen. Skolan har under de senaste två läsåren haft en ökande andel elever på introduktionsprogrammen. Fokusområdet valdes dels för att förbättra måluppfyllelsen så att fler elever kunde övergå till nationellt program eller etablera sig på arbetsmarknaden, dels för att skolan även framöver kommer att ta emot fler elever på introduktionsprogrammet och behöver därför förbättra strukturen och systematiken för utbildningen. Mål: Alla elever ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Skolan ska följa upp och utvärdera den egna verksamheten i syfte att utveckla arbetssätt och strategier som är gynnsamma för elevernas måluppfyllelse. Metod: Uppföljning av IM- logg. Elevernas kunskapsnivå och grsk/gy- kurser ska synas i schema och vara kopplade till kursmatriser. Använda mall och struktur för kursmatris, kursomdöme i Schoolsoft och utvecklingssamtal. Insatser för gemensam struktur för IM- programmen: 1. Introduktion, 2. Individuella studieplan och 3. Stöd. Uppföljning och utvärdering: Löpande avstämning med fokusgrupperingarna genomfördes under skolans fredagsmöten. Uppföljning skedde också i och med uppföljning av introduktionselevernas studieplaner i enlighet med utbildningsplanen, samt genom skolans måluppföljningsmatris och IM- loggen. Skolinspektionen genomförde därtill en fördjupad tillsyn av skolan under våren 2016. Resultat: Skolan har ökat antalet elever på introduktionsprogrammen avsevärt under läsåret. Under läsåret har 9 av sammanlagt 40 elever uppnått behörighet och gått över till nationellt program. Övriga elever fortsätter på introduktionsprogrammen och ett fåtal har enbart grundskolebetyget i Idrott och hälsa kvar. Slutsatser: Under läsåret har arbetsformerna och schemat utvecklats så att eleverna ska kunna komplettera de grundskolebetyg som krävs för behörighet. Detta ställde krav på schemaläggning vilket innebar problem, men problemen avhjälptes under höstterminen. De arbetsformer som utvecklats är framförallt kartläggning och nivåindelning samt uppföljning av introduktionselevernas 14
kunskaper. En viktig slutsats är att med ett strukturerat arbetssätt och högt ställda förväntningar så kan även elever med mycket begränsade förkunskaper på kort tid läsa in gymnasiebehörighet. 3.1.5 Arbetsplatsförlagt lärande (APL) Bakgrund: Eleverna har Arbetsplatsförlagt lärande (APL) under 15 veckor, 7 veckor i åk 2 och 8 veckor i åk 3. Lärarna i karaktärsämnen beskrev i den senaste interna granskningen att det i regel inte är problem med att hitta platser. Lärarna beskrev att elever i första hand kontaktar företagen för att få en plats, i andra hand att lärarna hjälper till med kontakten. Dock framkommer det i samtal med elever att det fanns viss oklarhet på skolan kring vems ansvaret var för att ordna platser. Det förekom att elever förväntades att ordna platser själv vilket resulterat i att elever har blivit utan plats. Mål: Alla elever ska ha tillgång till APL- plats med god kvalitet under minst 15 veckor av sin utbildning. Skolan ska samverka med näringslivet för att skapa goda chanser till ömsesidig utveckling för att både anpassa vår utbildning till vad branschen kräver och ge mottagande arbetsplatser stöd för att på bästa sätt kunna möta våra elever. Att ta fram dokumentationsmallar för avtal, för närvarorapportering under APL, att ta fram register på tidigare använda APL- platser samt att snarast möjligt efter skolstart inhämta information om vilka av eleverna som har sin APL plats klar och inhämta överenskommelsen om APL- plats ifrån dessa. Metod: Dokument på Onedrive för vilka APL- platser skolan har hur många platser som klara. Datum för besök och uppföljning. APL- ansvarig VVS, APL- ansvarig Kyla och administratör stöder elever att kontakta företag. Bjuda in till programråd med representanter för några av de företag som skolan samarbetar med. Ansöka hos VVS- branschens yrkesnämnd om att bli Förstklassig skola. Uppföljning och utvärdering: Löpande avstämning med fokusgrupperingarna genomfördes under skolans fredagsmöten. Uppföljning gjordes också i en matris över vilka APL- platser skolan samarbetade med och hur många besök som gjorts på företaget. Efter genomförd APL både i åk 2 och 3 har skolan genomfört en utvärdering av APL- platserna som inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat: Skolan har lyckats med att anskaffa fler platser 2015 än 2014 beroende på en ändrad organisation där skolan har särskilt avsatt personal som kontaktar företag för APL- platser. För APL- perioden för åk 2 under VT 2016 hade nästan samtliga elever fått en APL- plats. För de elever som inte fått en APL- plats har skolan organiserat skolförlagd APL där eleverna på heltid under hela APL- 15
perioden genomfört olika typer av VVS- installationer eller svetsarbeten. Arbetet med att följa upp placeringarna på APL- platser och bedömning av eleverna behöver ytterligare förbättras. Slutsatser: Organisationen med APL- ansvarig personal behöver fortgå, företagsregistret behöver utökas för att säkerställa att alla elever får APL- plats. Med start under höstterminen 2016 anställs ytterligare en APL- samordnare på skolan för att tillgodose skolans behov och tillse att konstaterad brist gällande tillgång till APL- platser avhjälps. Vad gäller kvalitet och säkerhet, bedömning av elevers kunskaper och färdigheter samt att handledare introduceras i skolans arbete, behöver även det arbetet fortgå. 16
Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen: Vid läsårsslutet 2013 uppnådde endast 54 % av avgångseleverna på skolan en gymnasieexamen. Måluppfyllelsen ökade därefter rejält till 2014, då siffran landade på 91 %, men minskade sedan igen till 2015, då resultatet landade på 82%. Detta resultat kvarstår vid läsårsslutet 2016, då andelen elever med examen ännu en gång landar på 82 %. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Rikssnittet för andel elever som läser in högskolebehörighet på VF- programmet ligger på 21 %. På Framtidsgymnasiet Stockholm har dock inga elever fram till 2015 läst in behörighet till vidare studier. En förklaring till detta är att skolan har haft en tydligt praktisk inriktning och att elever erbjudits flera olika kurser inom det individuella valet som inte givit behörighet till vidare studier. För läsåret 2015-16 har dock skolan genomfört en förändring i kursutbudet för individuellt val och i studie- och yrkesvägledningen strävat efter att få eleverna att välja kurser som ger högskolebehörighet. Detta har givit resultat och andel elever som blev högskolebehörighet ökade till 56%. Genomsnittlig betygspoäng: Genomsnittlig betygspoäng beräknas på de betyg som ingår i elevens ordinarie studieplan, undantaget gymnasiearbetet (eftersom eleven endast kan få F- E i betyg på det). Snittet för skolan kan därefter beräknas på antingen endast examen eller på samtliga avgångselever (alltså även de elever som inte uppnått kraven för examen och istället fått ett studiebevis). Genomsnittligt betygspoäng för examensbevis på skolan har legat stabilt på 12,1-12,2 sedan 2014, en trend som håller i sig även 2016 då siffran landar på 12,2. Även genomsnittlig betygspoäng för samtliga avgångsbetyg har sett ungefär likadan ut de senaste åren, mellan 11,4 och 11,5. Även 2016 landar den på 11,4. Resultat för introduktionselever: Skolan har ökat antalet elever på introduktionsprogrammen avsevärt under läsåret. Sammanlagt har 40 introduktionsutbildningar anordnats på skolan under det aktuella läsåret. Av dessa har 9 elever uppnått behörighet och gått över till nationellt program. 20 av de övriga eleverna fortsätter på sina introduktionsprogram och ett fåtal har enbart grundskolebetyget i Idrott och hälsa kvar. 5 elever har valt att avbryta sina studier och 6 har övergått till annan fortsatt utbildning. Andelen minst godkända betyg samt betygsfördelning: Vad gäller betygsfördelning ökade andelen minst godkända betyg från 83 % till 84 % för elever på nationellt program, och från 79 % till 81 % för samtliga elever (inklusive introduktionsprogram). Resultaten har alltså förbättrats, om endast i liten utsträckning. Bland annat har andelen minst godkända betyg i Engelska 5 ökat från 70 % till 78 % och i Matematik 1a från 70 % till 79 %. Betygen i Svenska 1 har dock sjunkit något, från 76 % till 70 %. Andel F satta på skolan minskade från 21% till 19% vilket var en något mindre minskning än planerat. Däremot ökade antal satta betyg för de högre betygen (A- D) vilket är ett resultat av att lärarna på ett tydligare sätt haft positiva höga förväntningar på eleverna och motiverat dem att nå högre. 17
Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: Skolinspektionen genomförde en fördjupad tillsyn under april 2016. Tillsynen resulterade i brister inom två områden: Trygghet och studiero samt APL. Efter uppföljning bedömde Skolinspektionen att bristerna hade avhjälpts, och tillsynen avslutades utan vidare uppföljning eller krav på åtgärder. Likvärdig bedömning: Skolan har sedan tidigare en summativ bedömningskultur och en stor F- skuld som skolan arbetat med att minska. Arbetet har inneburit ett ökat fokus på formativ bedömning. Detta arbetet har också givit resultat vad gäller likvärdigheten mellan satta betyg och resultat på nationella prov. Andel elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget har ökat från 51% 2013-14 till 60% 2014-15. Resultatet för 2015-16 var detsamma som året innan, 60%. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Under läsåret har 16 elever fått särskilt stöd. Mot bakgrund av skolan elevstruktur hade antalet elever som får särskilt stöd kunnat vara större, men skolan har istället utvecklat arbetsformerna så att elevernas behov ryms inom ramen för extra anpassningar. Diagnosverktyget för kartläggning av elevhälsan har fördjupat förståelsen för vikten av samverkan mellan rektor, elevhälsa och arbetslag. De brister som kunnat identifieras är att trots tydligt flödesschema och digitala verktyg, så har samverkan inte i tillräckligt stor utsträckning förbättrats mellan elevhälsa och arbetslag. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Under 2015 har skolan arbetat systematiskt med att informera elever samt personal i arbetet med att anmäla kränkande behandling, hot och att tillämpa disciplinära åtgärder när så är nödvändigt. Skolan har även byggt upp en tydlig struktur för hur klagomålshantering ska gå till och hur man får återkoppling kring detta. Under kalenderåret 2015 inkom åtta anmälningar om befarad diskriminering eller kränkande behandling till huvudmannen. Samtliga utreddes. Två av ärendena befanns efter utredning inte vara fall av diskriminering eller kränkande behandling. Fyra av anmälningarna bedömdes efter utredning vara fall av kränkande behandling elever emellan och i två av fallen bedömdes att diskriminering eller trakasserier från personal till elev ha förekommit. Under 2015 och fram till januari 2016 har nio elever avstängts under olika tidsperioder efter att eleverna på olika sätt inte följt skolans ordningsregler och arbetet med de disciplinära åtgärderna har skett enligt den konsekvenstrappa som finns i ordningsreglerna på skolan Arbetsplatsförlagt lärande: Skolan har lyckats med att anskaffa fler platser 2015 än 2014 beroende på en ändrad organisation där skolan har personal som kontaktar företag för APL- platser. För APL- perioden för åk 2 under VT 2016 hade t.ex. nästan samtliga elever fått en APL- plats. För de elever som inte fått en APL- plats har skolan organiserat skolförlagd APL. 18
Upplevd kvalitet Studiemiljö och undervisning samt elevnöjdhet: Under de senaste två åren har det bedrivits ett intensivt och fokuserat kvalitetsarbete på skolan. Detta har medfört en hög personalomsättning vilket varit till nackdel för skolans organisatoriska kontinuitet. Ett flertal enkäter har genomförts för att följa upp skolans upplevda kvalitet. Trots skolans fokuserade arbete att förbättra kvaliteten, visar enkäterna på det motsatta. NKI för 2016 var 32 jämfört med 2015 62. På samtliga påståenden kring studiemiljö och undervisning visar enkätresultatet på stor försämring. En analys kring detta är naturligtvis svårt. Det kan förmodas att det försämrade resultatet till viss del beror på enkättrötthet, men också att resultaten är en reaktion på det strukturerade arbete som genomförts och som till exempel i flera fall inneburit tydligare konsekvenser för eleverna vid överträdelser än tidigare. Resultatet motsvarar inte det allmänna intrycket av trivseln på skolan. Sammanfattande bedömning I skolans arbetsplan har det för läsåret funnits fem fokusområden: undervisningskvalitet, trygghet och studiero, extra anpassningar och särskilt stöd, uppföljning av introduktionsprogrammen och arbetsplatsförlagt lärande. Fokusområdena har blivit framtagna i det systematiska kvalitetsarbetet efter analys och uppföljning av skolans resultat och interna granskningar under flera års tid. Tillsynen av Skolinspektionens som resulterade i endast två brister, trygghet och studiero samt APL, visar att skolans fokuserade arbete har givit resultat och skolan är i bättre skick än tidigare. Den största utmaningen är skolans arbete med trygghet och studiero och att skapa förutsättningar för att lärarna ska kunna vara tydliga ledare i klassrummet. En viktig del i det arbetet är att skapa en långsiktighet och att minska den höga personalomsättningen. Fortsatt arbete krävs även för APL samt för extra anpassningar och särskilt stöd. 19
Fokusområden för 2016/17 Mot bakgrund av tidigare kvalitetsarbete och resultatet av Skolinspektionens tillsyn kommer skolans fokusområden för 2016-17 att var trygghet och studiero, extra anpassningar och särskilt stöd samt APL. Trygghet och studiero Bakgrund: Skolan har sedan ett par år tillbaka kämpat med att garantera eleverna den studiero, trygghet och säkerhet som de är berättigade till enligt 5 kap. Skollag (2010:800). Skolans ordningsregler följs inte i tillräckligt stor utsträckning och skadegörelse, stölder och hot förekommer mellan eleverna. Flera elever har blivit föremål för disciplinära åtgärder, t.ex. skriftliga varningar och avstängningar. Skolan upplevs inte i tillräcklig utsträckning som en trygg och trivsam arbetsplats av elever och personal. Mål: Skolans elever ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där de kan trivas och som främjar deras kunskapsutveckling. Skolan ska fostra eleverna till ansvarstagande medborgare med förståelse för vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i samhället. Extra anpassningar och särskilt stöd Bakgrund: Diagnosverktyget för kartläggning av elevhälsan har fördjupat förståelsen för vikten av samverkan mellan rektor, elevhälsa och arbetslag. De brister som kunnat identifieras är att trots tydligt flödesschema och digitala verktyg, så är samverkan mellan elevhälsa och arbetslag ännu inte tillräckligt bra. Slutsatsen är att arbetsformerna för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram behöver struktureras bättre och skolans specialpedagogiska stöd behöver förbättras och effektiviseras. Mål: Skolan ska systematiskt arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Elever i behov av extra anpassningar ska erbjudas sådana utan dröjsmål. Om en elev kan antas vara i behov av särskilt stöd ska behoven skyndsamt utredas varpå stöd ska erbjudas i den utsträckning eleven har rätt till. 20
APL Bakgrund: Eleverna har arbetsplatsförlagt lärande (APL) under 15 veckor, 7 veckor i åk 2 och 8 veckor i åk 3. Lärarna i karaktärsämnen beskrev i den senaste interna granskningen att det i regel inte är problem med att hitta platser; elever kontaktar i första hand företagen för att få en plats, i andra hand hjälper lärarna till med kontakten. Dock framkommer det i samtal med elever att det förekom oklarheter på skolan kring vems ansvaret var för att ordna platser. Det förekom att elever själva förväntades ordna platser, vilket resulterat i att elever har blivit utan plats. Mål: Alla elever ska ha tillgång till APL- plats med god kvalitet under minst 15 veckor av sin utbildning. Skolan ska samverka med näringslivet för att skapa goda chanser till ömsesidig utveckling för att både anpassa vår utbildning till vad branschen kräver och ge mottagande arbetsplatser stöd för att på bästa sätt kunna möta våra elever. Att utveckla företagsregistret Att anordna handledarutbildning och att handledare har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget. Att använda och utveckla framtagna dokumentationsmallar Att förbättra uppföljning och utvärdering av APL- platser 21
BILAGA: Resultatbilaga för läsåret 2015/16 22
Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 [Framtidsgymnasiet Stockholm]
Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamenför elever på högskoleförberedande program: Betyg (F- A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamenför elever på yrkesprogram: Betyg (F- A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).
Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100% 90% 91% 86% 86% 82% 82% 88% 91% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016** 30% 20% 10% 0% Skolan totalt FTG totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Avser rikssnitt för yrkesprogram. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.
Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100% 90% 80% 91% 91% 87% 86% 82% 82% 82% 82% 70% 60% 50% 40% Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016** 30% 20% 10% 0% VF Skolan totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.
Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 56% 56% 34,8% Rikssnitt 2015* 2015 2016** 30,0% 20,0% 20,9% 10,0% 0,0% VF Skolan totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.
Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.
Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,9 12,9 12,0 11,5 11,7 11,4 11,4 12,0 12 Rikssnitt 2015* 10,0 2014 2015 8,0 2016** 6,0 4,0 2,0 0,0 Skolan totalt FTG totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Avser rikssnitt för yrkesprogram. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.
Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 12,3 11,5 11,4 11,4 11,5 11,4 11,4 12,9 Rikssnitt 2015* 10,0 2014 2015 8,0 2016** 6,0 4,0 2,0 0,0 VF Skolan totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.
Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 13,5 13,5 12,1 12,1 12,2 12,2 12,3 12,4 Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016** 6,0 4,0 2,0 0,0 Skolan totalt FTG totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Avser rikssnitt för yrkesprogram. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.
Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 12,80 12,10 12,10 12,2 12,10 12,10 12,2 13,50 Rikssnitt 2015* 10,00 2014 2015 8,00 2016** 6,00 4,00 2,00 0,00 VF Skolan totalt Uppgifter saknas för utbildningar med färre än 10 elever. *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. **Baseras på skolans egna resultatsammanställningar. Övriga siffror är hämtade från Siris.
Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.
Diagram 8 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 90% 84% 83% 84% 84% 83% 84% 88% 88% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 2013/2014 2014/2015 2015/2016 30% 20% 10% 0% VF Skolan totalt* FTG totalt* *Totalen innefattar endast elever på nationella program, ej introduktionsprogram.
Diagram 9 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (samtliga elever) 100% 90% 80% 83% 79% 81% 86% 86% 89% 70% 60% 50% 40% 2013/2014 2014/2015 2015/2016 30% 20% 10% 0% Skolan totalt* FTG totalt* *Siffrorna innefattar samtliga elever i verksamheten.
Diagram 10 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per nationellt program) 100% 90% 5% 5% 3% 9% 9% 7% 80% 10% 10% 14% 70% 60% 50% 40% 30% 17% 17% 18% 43% 43% 48% A B C D E F 20% 10% 0% 16% 16% 10% VF Skolan totalt* FTG totalt* *Totalen innefattar endast elever på nationella program, ej introduktionsprogram.
Diagram 11 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (samtliga elever) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 0% 2% 4% 3% 6% 5% 6% 8% 8% 13% 10% 13% 15% 17% 18% 17% 53% 42% 41% 50% A B C D E F 20% 10% 0% 21% 17% 19% 11% Skolan 13/14* Skolan 14/15* Skolan 15/16* FTG 15/16* *Siffrorna innefattar samtliga elever i verksamheten.
Diagram 12 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 100% 90% 90% 90% 89% 90% 88% 84% 80% 70% 78% 79% 79% 76% 70% 70% 76% 76% 70% 64% 63% 72% 60% 50% 40% 2013/2014 2014/2015 2015/2016 30% 20% 10% 0% Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1a Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 Gymnasiearbete 0% 0%
Diagram 13 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (grundskoleämnen)* 100% 90% 80% 70% 60% 4% 0% 9% 48% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 3% 0% 5% 0% 9% 7% 18% 0% 20% 9% 25% 40% 19% 0% 47% 0% 41% 40% A B 50% 40% 100% 64% 75% 45% C D E 30% 60% F 20% 39% 47% 41% 40% 10% 18% 26% 0% 0% 0% 0% 0% EN FY HI MA SL SV SVA TK Totalt *Sammanställningen avser betyg utfärdade i grundskolans ämnen inom ramen för skolans introduktionsprogram.
Diagram 14 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (grundskoleämnen)* 100% 90% 80% 3% 0% 3% 7% 9% 19% 10% 70% 60% A B 50% 40% 45% 71% C D E 30% F 20% 10% 26% 0% FTG Stockholm 6% FTG Totalt *Sammanställningen avser betyg utfärdade i grundskolans ämnen inom ramen för skolans introduktionsprogram.
Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.
Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2014/2015 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1a Matematik 2 a Svenska som andraspråk 1 Svenska 1 Samtliga ämnen 17 0% 59% 41% 12 0% 58% 42% 31 0% 74% 26% 5 20% 80% 0% 9 22% 44% 33% 13 31% 31% 38% 87 8% 60% 32%