Rasspecifik Avels Strategi för Dogue de Bordeaux 2006-2016 Innehållsförteckning: Förord sid 2 Historik sid 3 SDBK: s bildande och arbete sid 5 Uppfödaretiska regler sid 6 Avelsstrategi sid 10 Avelsetiska rekommendationer sid 11 Statistik sid 12 dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 1 (19)
Förord Denna dokumentation har tillkommit genom många engagerade personers arbete. Fakta och formuleringar har stötts och blötts många gånger och man har inte alltid varit överens om rasens avelsstrategi. Arbetet med avelsregler är för SDBK ett stort steg, då rasen inte har så många år tillbaka i tiden som ras i Sverige. SDBK är också en väldigt ung rasklubb och intresset för rasen ökar i ett oroande tempo. Ansvaret för rasens välbefinnande ökar därmed också för rasklubben att informera och utbilda nyregistrerade upp- födare gällande rasens hälsa och framtid. SDBK har under sin utredning av rasens hälsa uppmärksammat på rasens höga procenttal i höftledsdysplasi, och skall under en 10-års period införa en avelsplan för att försöka komma till rätta med, och få ned antalet dysplaster inom rasen. Man har även uppmärksammat att det inom rasen förekommer Demodex, allergier, entropion, ektropion svansfel och osteochondros i bog och armbågsleder till följd av att rasen är en så pass tung och snabbväxande hundras. Klubben skickade tidigare ut under vintern 2005, 150 st. hälsoenkäter till Ddb-ägare och uppfödare i landet och har av dessa fått 41 svar i retur, klubben har även tillfrågat ledande försäkringsbolag om statistik över inrapporterade sjukdomar och som till viss del ligger till grund för SDBK: s avelsstrategi för rasen Dogue de Bordeaux. Rasen är idag till stor del en ren sällskapshund men det har visat sig att den även visar ett stort intresse för sök och spårövningar där Bordeauxen gladeligen får bevisa sitt otroliga luktsinne! Dock har det visat sig att den inte lämpar sig till utbildning som t.ex. skyddshund anledningen kan möjligen bero på att Ddb: en är en ras som har en relativt lång utvecklingscykel (ca 3-3,5år) både mentalt och fysiskt. SDBK är också väldigt stolta över det stora antal Ddb ägare som ställer ut sina hundar på utställningar både här i Sverige och på kontinenten, vilket naturligtvis är en väldigt positiv insats för att profilera rasen som den magnifika och ståtliga ras hon faktiskt är. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 2 (19)
Historik Beskrivning av rasens historiska bakgrund och ändamål: Dogue de Bordeaux (DdB) är utan tvekan en av de äldsta hundraserna i världen. Den är känd för att besitta en enorm mental stabilitet. Det finns många teorier angående molossens ursprung. Precis som de andra molosserna, ser den Franska doggen ut att härstamma från den Tibetanska mastiffen som kom till Grekland år 480 fr.k. År 50 fr.k. tog Julius Ceasar den till sig och döpte rasen till Canis Pugnatis (det.latinska namnet för kamphund), för att kombatera mot björnar, tjurar eller andra sorters hundar. De användes även för att vakta arméförläggningar, dess soldater och vapen när de drog ut i fält, den har vaktat sin familj och gården, men den har också använts i jakt på stort villebråd. Enligt den franske veterinären Pierre Megnins teori (angiven i sitt verk Hundar & raser ) påstår han att om Mastiffen ser ut att härstamma från de Grekiska molosserna som importerades till Storbritannien borde då Bordeaux doggen härstamma direkt från den medeltida s.k. Alanhunden. Alanbefolkningen som kom från orienten bosatte sig nämligen i Aquitanetrakterna i Frankrike, närmare bestämt Bordeaux där våra doggar idag har namnet efter. Den ursprungliga Alan doggen kallades Alan Veaultre. Inte förrän 1863 då den första utställningen i Paris ägde rum, gjordes rasen officiellt godkänd under det idag aktuella ras namnet Dogue de Bordeaux. På den tiden fanns dock inte rasgrupper, de dömdes av Mr. Pierre Pichot som gav den vinnande tiken vid namn Magenta, enorma eloger och en kontant summa av 150 Frc. som första pris. 1883 hör man mycket om en hane vid namn Bataille, son till Mira som var mycket välrenommerad vid den tiden. Bataille som hade en otrolig storlek (67cm hög) vinner utställningen i Paris, och hans praktfulla utseende gjorde att några uppfödare blev rädda att deras avkommor skulle bli alldeles för små i jämförelse med Bataille, och bestämde sig för att para sina tikar med Engelska Mastiffer. Detta gav upphov till en ny karaktär i utseendet, nämligen svart och rödmaskad. Detta bäddade även för polemik (meningsskiljaktighet), de engelska och holländska domarna hade inte en blekaste aning om hur en Bordeauxdogg skulle se ut, och diskvalificerade de rödmaskade doggarna för att göra tvärtom året därpå. 1889 förvärrades polemiken, denna gång var det inte enbart masken det som åtskiljde opinionerna, utseendet var värst. Uppfödarna hade avlat fram tre olika doggtyper, Bordeaux, Toulouse och Parislooken, med totalt olika karaktärer angående huvud, mankhöjd och vikt. Kontroverserna blev så starka att mellan 1883-1910 fick rasen knappast någon tillväxt. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 3 (19)
År 1910 bestämde sig J. Kunstler, professor i anatomi och embriogeni i Bordeauxuniversitetet att tillsammans med veterinären Pierre Megnin och dennes son Paul Megnin att framställa en rasstandard för Bordeauxdoggen. Den nya rasstandarden skulle förena alla tre DdB-typerna. Samma år bildades även en egen rasklubb där Prof. Kunstler invaldes till ordförande, klubben bestod dock endast i tre år och 1913 bildades två nya rasklubbar, en i Bordeaux och den andra i Paris och här stod Kunstler i mot Megnin angående bettet, medan den sistnämnde tillhörde Parisklubbens åsikt med att ha godkänt med ett saxbett i rasstandarden. Kunstler däremot var för underbett på det sättet som Bordeaux alltid hade haft ( minst 1cmmax 2cm). Året därpå kommer rasstandarden till skott men arbetet avstannar då det första världskriget bryter ut (1914). 1926 tar båda klubbarna fram rasstandarden på nytt och bestämmer sig för att godkänna Röd som Svartmaskade som likvärdiga samt även två andra doggkategorier nämligen Doguini, dvs. en smalare Ddbx-typ med längre nosparti avlångt huvud och med en ngt, mindre kroppsmassa, och Dogue de Bordeaux, en kraftfull muskulös och kortnosad hund med ett stort huvud samt med en kraftigare kropp än en Doguini. Båda typerna skulle ha minst 1 cm underbett, dock angavs inte en övre gräns på underbettet. Vikten skulle på en Doguinis 40-50kg för hanar och 40-45kg för tikarna. Dogue de Bordeauxen skulle hålla minst 50 kilos vikt på hanarna respektive minst 45kg på tikarna. Efter andra världskriget slut stod det klart att Dogue de Bordeauxen nära var utdöd som ras. Utan personer som Prof. Raymond Triquet i dag kallad Dogue de Bordeauxn s fader hade rasen inte kommit så långt. Mr Raymond Triquet har ihärdigt arbetat och studerat rasen under hela sitt liv. Han har författat ett flertal hund böcker där bl.a. La Saga Du Dogue De Bordeaux i två verk, och är ordförande i FCI Standar Kommitté. År 1971 fastställdes en ny standard och 1995 fastställdes sista standarden i Israel vilken är den officiella idag. Några hundar som varit mycket betydelsefulla inom Dogue de Bordeaux aveln. Ochino De Rouge Sang,N Hems Du Domaine de Sources, Orouch De De Fenelon, Ull De la Bersee du Loup, Basco De L Etang de Mirloup, Tina Du Domaine de Sources och till sist Sirius Du Domaine de Sources dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 4 (19)
SDBK:s bildande och arbete Rasklubbens bildande: Rasklubben Svenska Dogue de Bordeaux klubben (förkortad SDBK) startades på initiativ av Sara och Viktoria Sjöberg. Det första årsmötet för föreningen hölls i Växjö i oktober 2003 där Sara Sjöberg (Belburgos kennel) valdes till ordförande, Thomas Jansson (Chevalier Rouge Kennel) valdes till vice ordf. Karl-Erik Bengtsson ( Doguehills kennel) avelsråd, Kjell Madsen ( Amberistic kennel) kassör, Maria Gullborn (Chien Douceur kennel) Webmaster, Lisa Carlstedt-Thomasdotter sekreterare och Ewa Eriksson (Pearl la Rouge kennel). Styrelsen påbörjade omgående sitt arbete med att framställa sina stadgar och att informera Dogue de Bordeaux ägare (förkortas DdB) om att en rasklubb i Sverige är startad. Under hösten 2004 påbörjades även arbetet med en informations-tidning för vilken Maria Gullborn var redaktör och som blev färdig till publikation under vintern 2004/ 2005. Även föreningens hemsida lades ut. Föreningens stadgar antogs i Mars 2005 av SBHK vilken sedermera SDBK skall sortera under, och den 31 juli 2005 fastslogs stadgarna av årsmötesstämman och därmed var SDBK en officiell Rasklubb under SBHK. Under sensommaren/hösten 2005 påbörjades arbetet med att försöka kartlägga rasens hälsa och en hälsoenkät skickades ut till alla medlemmar för att närmare försöka få en aktuell lägesbedömning för rasen i Sverige. Även material från ledande försäkringsbolag införskaffades och arbetet med RAS och en avelsstrategi för rasen påbörjades. Svenska Dogue De Bordeaux Klubbens övergripande mål är att väcka intresse för och främja avel av sunda hundar samt bevara rasens specifika egenskaper. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 5 (19)
Uppfödaretiska regler Population De två första DdB som importerades till Sverige var hanen Empereur Des Chenaies De Kom Pystou 1991, och en tik Hera Domaine De Peyrehaut 1992. December 1995 kom det en dräktig tik som födde en tikvalp och därmed var första DdB kullen ett faktum. Under perioden 1995-2000 fanns tre registrerade aktiva kennlar inom rasen. Under samma period registrerades 11 kullar från 6 olika tikar och 4 olika hanar, = 30 valpar. 14 av dem var exporter. Importerade hundar under samma period var 9 st. Antal hundar i Sverige var då 25 st. Intresset för rasen har alltid varit stort, dock har uppfödarna varit restriktiva, tack vare det goda omdömet att inte avla fram för fort. Rasen är dock på frammarsch och under perioden 2000-2005 föddes det 35 kullar i vårt land. 2004 registrerades 73 DdB, och 2005, 96 hundar. Antal registrerade kennlar är i dag 19st, varav 17 st. är aktiva kennlar, samt fyra privata personer som har tagit en kull vardera. Målsättning Rasens utveckling har grundats på uppfödarnas val av avelsdjur samt på den användning som dessa får. Ärftlig variation är en förutsättning för rasens möjlighet att fortleva. Därför skall aveln vara målinriktad, långsiktig och hållbar. Med hållbar menas att den inte leder till brister avseende hälsa, mentalitet eller funktion eller tömmer rasen på genetisk variation. Uppfödarna skall vara väl förtrogen med rasstandarden och dess innebörd, med särskild inriktning på de genetiska defekterna och den fysiska mentala hälsan. Användnings område Sällskap/vakt DdB har i många århundrade, används som stridshundar i hets mot tjurar, björnar och i kamp. Den har också används till att vakta vapen, soldater, gårdar och kött åt slaktarna. Samt används i jakt på stort villebråd, något den gjorde med stort mod och smidighet. För att få fram underbettet, blandade man in Engelsk Bulldog i rasen och på så sätt att de kunde få ett fastare grepp om sina jaktbyten, därmed blev rasen prognat (framskjutande underkäke). Beskrivning av nuläget Som vi tidigare har beskrivit har rasens användnings område varit många, men sedan 90-talets början, har rasen i hemlandet och i resten av världen endast avlats fram som sällskap och familjehundar. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 6 (19)
Trots sin korta nos, har DdB visat sig ha ett utomordentligt spår och sök sinne, och har ett stort jaktintresse, den vittrar först högt för att sedan sätta nosen i marken och följa spåret. P.g.a. av sin korta nos, lämpar sig rasen ej för jakt i dag. Mentala och fysiska egenskaper DdB är en mentalt stabil, kärleksfull och medgörlig ras. Den har massor av charm och en utpräglad personlighet som är svår att hitta i andra raser. Den vaktar sitt hem och sin familj, men utan obefogad aggressivitet Den har en koloss storlek med ett massivt huvud som bara det medför respekt. DdB markerar med skall och sitt allmänna uppförande om det kommer någon. Man måste ha klart för sig att sinnelaget är ganska så egensinnigt. Den har en klart egen vilja för vad som är nödvändigt, när detta eventuellt bör utföras, hur och i vilken takt, dock detta är mer präglad hos hanhundar. Den är känslig, och har en sen mognad så väl fysiskt som mentalt. Den är en fantastisk familjehund som fungerar socialt utmärkt inom sin familj, utanför, samt med andra djur. DdB kan i visa situationer vara lite reserverad mot främlingar. DdB är en atletisk koloss Målsättning Att bibehålla rasens mentala egenskaper och arbeta för att inte ta fram en alltför skarp och vaktbenägen hund. DdB populationen är liten, än mindre är den faktiska avelspopulationen. Därför bör avel ske med största försiktighet. Hälsa En hälsoenkät skickades till medlemmar i SDBK, under hösten 2005, det inkom 41 svar av 140. En ny mer omfattande hälsoenkät har upprätts och det är meningen att den skall sändas till samtliga DDB ägare, för att man skall kunna ge en trovärdig bild av rasens hälsa. Genetiska defekter Som hos alla raser förekommer även hos DdB genetiska defekter. I avelsarbetet bör man utgå från att avvikelser och problem i hälsa och sundhet alltid är ärftliga tills motsatsen är bevisat. Följande problem hos DdB har särskilt observeras: Höftledsdysplasi, armbågsdysplasi, och hudproblem, entropion, ektropion, svanskotdefekt så som, brutna svansar, sammansvetsade kotor, eller stubbsvansar. Armbågsledsdysplasi (AA) Med armbågsledsartros menas en onormal förslitning av ledbrosket i armbågsleden. Artros uppkommer av en successiv nedbrytning av brosket i lederna. Det vanligaste symtomet på artros hos hund är stelhet och hälta. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 7 (19)
I rasens hemland samt övriga länder har röntgen varit mycket sparsamt, idag röntgar man rasens höfter, medan armbågarna gärna utelämnas. Sveriges uppfödare har dock varit konsekventa och med tanken på att DdB bär 75 % av sin kroppsvikt på frambenen har avelsdjuren mestadels röntgats före parningen. Målsättning Att minska den nivå med armbågsdysplaster som den är idag. Höftledsdysplasi (HD) Höftledsdysplasi betyder avvikande utveckling av höftleden. Höftledsdysplasi är en relativt vanlig åkomma hos framför allt våra storvuxna hundraser. Rubbningen i ledens utveckling sker under hundens uppväxttid och först när skelettet är moget kan man bedöma höftlederna genom röntgen. Forskning har även visat att raser med litet avelsutbud, kraftig inavel etc. löper större risk att få HD problematik. Därför är det viktigt i en liten population att öka den genom utavel. Målsättning Att verka för högre antal HD undersökta djur och inte enbart de som ska gå i avel. Att få ner det höga procenttalet kraftig dysplasi. Att helt och hållet få bort HD hos rasen är i dagsläget inte realistiskt. Hudproblem/allergier Flertal DdB har uppvisat hudproblem/besvär och har då mestadels uppkommit periodvis och i samband med första könsmognaden. Dessa problem består vanligen utav finnar, allergier, kvalster angrep (Demodicos). Demodicos har påvisats i två former, Lokal Demodex, samt Generaliserad Demodex. Den lokala formen debuterar vid puberteten och försvinner utan behandling efter en kortare period. Den generaliserade formen kan däremot debutera redan vid två månaders ålder, den är genetiskt betingad samt måste medicinering ske under en längre period. Målsättning Att inte använda hundar i avel som har uppvisat återkommande hudproblem. Hundar som har diagnostiserad Generaliserad Demodex skall ej användas i avel. Hundar som på ett eller annat sätt som vid upprepade gånger påvisat någon av ovannämnda hudåkomma, eller går under livs medicinerig bör inte ingå i avel. Två individer som båda visat tecken på lokal Demodex bör ej kombineras. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 8 (19)
Övrigt Under åren Dogue de Bordeauxen har funnits här i Sverige har det även påträffats enstaka fall av sjukdomar (enl. förteckning nedan) dessa skall uppmärksammas för att om möjligt förhindra spridning inom rasen. - Tonsilit ( 3st ) - Hyperceratosis ( 2st ) - Korsbandsskador ( 6st ) - Hjärtåkommor ( 3st ) - Magomvridning ( 2st ) - Stafylokocker (okänt) (Uppgifterna hämtade ur Försäkringsbolagens statistik) Målsättning Samla information för att sedan sammanställa och se hur hälsostatusen är för rasen. Utifrån denna sammanställning arbeta för en friskare Dogue de Bordeaux. Livslängden hos Dogue de Bordeaux är idag ca: 8 år, vårt långsiktiga mål är att öka det med minst 2 år. Strategi Öppenhet hos uppfödare & valpköpare. Hälsoenketer vid 18mån ålder & vid 6 års ålder. Goda regler är att: När man gör en avelsselektion, kolla noggrant blodslinjer, hälsan och inte minst standarden. Gällande standarden är det nog bra att ta i beaktningen de tre olika Bordeaux typerna som inte för så länge sedan fanns i hemlandet och som i högsta grad rör våra doggar idag. Doguini typen, förekommer även idag. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 9 (19)
Rasspecifika avelsstrategier för Dogue de Bordeaux Svenska Dogue de Bordeauxklubbens övergripande mål är att väcka intresse för och främja avel av friska, mentalt och fysiskt sunda, exteriört fullgoda hundar samt bevara rasens specifika egenskaper i enlighet med rasstandarden för Dogue de Bordeaux. Dogue de Bordeauxrasens utveckling grundas på uppfödarnas val av avelsdjur och användning. För rasens möjlighet att fortleva är en ärftlig variation en förutsättning. Aveln skall därför vara målinriktad, långsiktig och hållbar. Med hållbar menas att aveln inte leder till brister avseende hälsa, mentalitet eller funktion och inte heller tömmer rasen på genetisk variation. Svenska Dogue de Bordeaux klubben vill uppmuntra till att verka till ett bibehållet gott samarbete mellan uppfödare och enskilda Dogue de Bordeaux ägare i hela Europa och i övriga världen. Svenska Dogue de Bordeaux klubben ansvarar tillsammans med Svenska Bergs och Herdehundsklubben och Svenska Kennelklubben för rasen och dess utveckling i Sverige. All avel och uppfödning skall ske i enlighet med FCI: s code of breeding ethics Svenska Kennelklubbens grundregler, Djurskyddslagen och Jordbruksverkets föreskrifter samt Svenska Dogue de Bordeaux klubbens avelsrekommendationer. Utöver detta skall Svenska Dogue de Bordeaux klubben verka för att: Fortlöpande följa rasens hälsostatus genom hälsoenkäter till uppfödare och enskilda hundägare. Kartlägga förekomsten gällande höftledsdysplasi, artros, osteochondros i bog- och armbågsleder, hjärtsjukdomar, demodicos och övriga genetiskt överförbara sjukdomar. Ge fortlöpande information via klubbens medlemstidning och hemsida, avelskonferenser och utbildning över rasens hälsostatus. Bredda avelsbasen och öka den genetiska variationen. Rasen skall ha en god hälsostatus som möjliggör ett långt liv. Endast individer med officiell HD/AD status ska användas i aveln. Att undanta till avel individer med HD status sämre än D, fr.o.m. 2008 01 01 Att om användande av individ med HD status D inte para med en individ som har sämre än HD status B. Att undanta till avel individer som återkommande drabbas av Demodicos (DEMODEX) angrepp, samt får återkommande allergier. Att rekommendera att ej använda två individer som båda uppvisat den lokala formen av Demodicos angrepp till avel med varandra. Bibehålla rasens specifika egenskaper. Klubb och medlemmar bemöter varandra med respekt och förtroende. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 10 (19)
Avelsetiska rekommendationer för medlemmar i SDBK Dogue de Bordeauxen är en snabbväxande och tung hundras, det är en hundras som det bedrivits avel på i Sverige (ca) 13 år, rasen har ökat snabbt i antalet registrering/år, och det ställer naturligtvis stora krav på de som valt att ägna sig åt att föda upp rasen. Hunduppfödning är, vare sig den bedrivs i liten eller stor skala, en på många sätt givande och intressant verksamhet och det är mycket viktigt att uppfödning sker på ett sätt som väl motsvarar de krav som ställs från valpköpare, kennelklubbsorganisationen samt från de olika myndigheterna Det sätt på vilket seriös hunduppfödning sker finns reglerat i bl a. Svenska Kennelklubbens stadgar, grundregler och bestämmelser, Jordbruksverkets anvisningar för uppfödning samt respektive kommuns miljö- och hälsobestämmelser. Dessutom har varje specialklubb, rasklubb t.ex. Svenska Dogue de Bordeaux klubben möjlighet att komplettera med ytterligare råd och anvisningar. Dessa kan dock inte ersätta eller stå över Svenska Kennelklubbens stadgar, grundregler och övriga bestämmelser. Det är Svenska Dogue de Bordeaux klubbens absoluta önskemål och förhoppning att Svenska uppfödare av Dogue de Bordeaux respekterar ovan- och nedanstående. Medlem i SDBK inte parar tik före 24 mån. ålder Medlem i SDBK rekommenderas att om ett av avelsdjuren har HD grad D, skall det andra avelsdjuret ha HD grad A-B. Medlem i SDBK rekommenderas att om möjligt endast använda sig av AD röntgade individer avlästa med sämst LBP. Medlem i SDBK rekommenderas att arbeta aktivt för rasens bevarande och utveckling i samarbete med andra uppfödare och Ras/Specialklubbens intentioner. Medlem i SDBK rekommenderas att hålla sig väl förtrogen med det lagar, regler och riktlinjer som styr uppfödning och hållande av sällskapsdjur Medlem i SDBK följer SKK: s grundregler och Rasklubbens avelsstrategi. Medlem i SDBK följer SDBK: s rekommendationer angående röntgen av HD/AD av avelsdjur. Medlem i SDBK är väl insatt i rasens standard gällande exteriör, mentalitet, hälsa och funktion. Medlem i SDBK granskar alltid kritiskt sitt avelsmaterial och använder alltid noga utvalda djur som bidrar positivt till rasens bevarande och utveckling. Medlem i SDBK bör ha tydliga mål och syften med sin uppfödning, och i enlighet med Rasklubbens avelsmål. Vid brukandet av avelsmaterial från annat land, gäller respektive lands regler. Sammanfattningsvis är det SDBK: s önskan att rasens existens säkerställes för framtiden, och att alla med ett seriöst intresse för rasen Dogue de Bordeaux följer ovannämnda rekommendationer vid avel. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 11 (19)
Statistik Dogue de Bordeaux 1991-2006 *Uppgifterna hämtade från SKK Avelsdata Dogue de Bordeaux Registreringsstatistik Antal reg/år 1991 1992 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Tikar (varav importer) 0 1 4 8 4 8 7 11 10 24 35 ( 14) 40 ( 11) 22 ( 2) Hanar (varav importer) 1 0 0 9 3 2 13 10 14 22 36 ( 2) 56 ( 10) 14 ( 2) Totalt 1 1 4 17 7 10 20 21 24 46 71 ( 16) 96 ( 21) 36 ( 4) Importer kan visas fr.o.m. 2004 dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 12 (19)
Djur använda i avel 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Totalt Kullar 1 1 2 1 2 4 2 2 9 8 14 4 50 Tikar 1 1 2 1 2 4 2 2 8 8 14 4 32 Hanar 1 1 2 1 2 3 2 2 9 6 11 4 34 Antal olika tikar resp. hanar använda i avel ett visst år. (År = födelsedatum för kull) D.v.s. Hur många tikar resp. hanar användes i avel till kullar födda år xxxx. dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 13 (19)
Föräldradjurens ålder vid första valpkull Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2006 (Totalt 4 st). Moder 0 0 0 0 1 2 0 3 Fader 0 0 0 0 1 1 0 2 Totalt 0 0 0 0 2 3 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2005 (Totalt 14 st). Moder 0 0 0 0 9 1 0 10 Fader 0 0 1 3 3 1 0 8 Totalt 0 0 1 3 12 2 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2004 (Totalt 8 st). Moder 0 0 0 1 4 0 0 5 Fader 0 0 0 1 2 2 0 5 Totalt 0 0 0 2 6 2 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2003 (Totalt 9 st). Moder 0 0 0 0 5 1 0 6 Fader 0 0 0 0 7 1 0 8 Totalt 0 0 0 0 12 2 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2002 (Totalt 2 st). Moder 0 0 0 0 1 0 0 1 Fader 0 0 0 0 1 0 0 1 Totalt 0 0 0 0 2 0 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2001 (Totalt 2 st). Moder 0 0 0 0 0 0 0 0 Fader 0 0 0 0 1 1 0 2 Totalt 0 0 0 0 1 1 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2000 (Totalt 4 st). Moder 0 0 0 1 1 0 0 2 Fader 0 0 0 0 1 0 0 1 Totalt 0 0 0 1 2 0 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 1999 (Totalt 2 st). Moder 0 0 0 0 1 0 0 1 Fader 0 0 0 0 0 1 0 1 Totalt 0 0 0 0 1 1 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 1998 (Totalt 1 st). Moder 0 0 0 0 0 0 0 0 Fader 0 0 0 0 1 0 0 1 Totalt 0 0 0 0 1 0 0 dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 14 (19)
Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 1997 (Totalt 2 st). Moder 0 0 0 1 0 1 0 2 Fader 0 0 0 2 0 0 0 2 Totalt 0 0 0 3 0 1 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 1996 (Totalt 1 st). Moder 0 0 0 0 0 1 0 1 Fader 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 0 0 0 0 0 1 0 Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 1995 (Totalt 1 st). Moder 0 0 0 0 0 1 0 1 Fader 0 0 0 0 1 0 0 1 Totalt 0 0 0 0 1 1 0 Kullstorlek genomsnitt 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kullstorlek genomsnitt 1,0 8,0 5,0 2,0 4,5 6,3 9,5 5,5 5,4 5,3 6,1 5,8 Antal kullar 1 1 2 1 2 4 2 2 9 8 14 4 dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 15 (19)
Avelsstruktur - barnbarn Övriga är de ej svenskfödda avkommor/barnbarn som finns i SKKs databas, t.ex. importer och tävlingshundar. Dessa räknas ej med i annan statistik. Antal hundar: 19 Regnr Hundnamn OBS! Föd.år Sv.födda avk. * Övr. avk Sv. barnbarn * Övr. barnbarn S23474/97 Isabella Von Nordniedersachsen 1995 15 0 66 0 MET5762/01 Tanakajd Szépe Vanda 2001 0 8 25 2 S13912/99 Bon Vitalis Babuska 1998 37 0 22 3 S44363/2000 Laruscade Ollywood 1999 13 0 19 0 NHSB2117473 Hooch 1996 15 1 18 9 S43595/96 Fiona De El Siscar 1993 7 0 17 0 PKR18599/II/96 Al Capone Coloss 1996 5 0 15 0 DK02277/97 Istarskog Porijekla Monty 1996 2 2 13 0 DK25339/96 Henry Von Nordniedersachsen 1995 5 0 8 0 S44608/2000 Belburgo's Felicia 2000 14 0 7 0 NHSB2299726 LOF006558/01013 Rascal De La Maison De Hollande Nirvana Kwan Delaseigneuriedeschart 2000 6 0 7 0 1997 1 3 6 3 S40704/99 Belburgo's Daphne 1999 15 0 6 0 S24714/2000 Belburgo's Escudo 2000 9 3 6 0 S54939/2002 Bon Vitalis Gangster 2001 28 0 5 0 S48043/2001 Famara De El Mencey Loco 2001 8 0 5 0 S40708/99 Belburgo's De'ja'vu 1999 4 0 5 0 NHSB2224876 Buddy-Kobus V D Weelsedijkhoeve 1998 11 3 4 2 LOF5483 Iroc De La Gaie Maisonnee 1993 9 2 0 3 Inavelstrend Kullar födda Fördelning parningar i % 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Upp t.o.m. 6,25% 1 1 2 1 2 4 2 2 9 8 13 4 6,26% - 12,49% 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12,5% - 24,99% 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 25% - 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 16 (19)
Hälsa Diagnos 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 HD grad A 1 (100,0 %) 1 (33,3 %) 2 (20,0 %) 2 (8,3 %) 2 (28,6 %) HD grad B 1 (50,0 %) 3 (30,0 %) 1 (10,0 %) 2 (8,3 %) 1 (14,3 %) HD grad C 1 (50,0 %) 4 (40,0 %) 1 (10,0 %) 7 (29,2 %) 2 (28,6 %) HD grad D 2 (66,7 %) 2 (20,0 %) 4 (40,0 %) 5 (83,3 %) 10 (41,7 %) 2 (28,6 %) HD grad E 1 (10,0 %) 2 (20,0 %) 1 (16,7 %) 3 (12,5 %) Totalt antal undersökta 2 1 3 10 10 6 24 7 Snittålder för undersökning (månader) 26 35 25 27 27 24 23 19 Antal födda 10 2 9 25 19 11 49 42 dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 17 (19)
Föräldradjur Kullar födda Kombinationer 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 HD grad A HD grad C 1 HD grad A HD grad D 1 1 HD grad B HD grad B 1 HD grad B HD grad D 2 2 HD grad B HD grad E 1 1 HD grad C HD grad C 1 1 1 HD grad C HD grad E 1 HD grad C HD grad 2 1 okänt HD grad A 1 okänt HD grad B 1 okänt HD grad C 1 2 4 2 okänt HD grad D 1 2 3 2 okänt HD grad E 1 1 okänt okänt 1 1 2 1 2 3 3 1 Diagnos 1995 1996 1997 1998 1999 artros ua (0) 1 (100,0 %) 2 (66,7 %) 1 (100,0 %) 2 (66,7 %) artros, lindrig utbredning (1) 1 (100,0 %) 1 (33,3 %) artros, måttlig utbredning (2) 1 (33,3 %) artros, kraftig utbredning (3) Totalt antal undersökta 1 1 3 1 3 Snittålder för undersökning (månader) 17 14 18 35 23 Antal födda 1 8 10 2 9 Diagnos artros ua (0) artros, lindrig utbredning (1) artros, måttlig utbredning (2) artros, kraftig utbredning (3) Totalt antal undersökta Snittålder för undersökning (månader) Antal födda 2000 2001 2002 2003 2004 5 (71,4 %) 9 (90,0 %) 4 (66,7 %) 18 (75,0 %) 3 (37,5 %) 2 (28,6 %) 3 (12,5 %) 2 (25,0 %) 1 (10,0 %) 1 (16,7 %) 2 (8,3 %) 2 (25,0 %) 1 (16,7 %) 1 (4,2 %) 1 (12,5 %) 7 10 6 24 8 29 27 24 23 19 25 19 11 49 42 dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 18 (19)
Föräldradjur Kullar födda Kombinationer 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 artros ua (0) artros ua (0) 1 4 1 2 artros ua (0) artros, lindrig utbredning (1) 2 1 artros ua (0) artros, måttlig utbredning (2) 1 artros ua (0) artros, kraftig utbredning (3) 1 okänt artros ua (0) 1 2 1 3 6 5 2 okänt artros, måttlig utbredning (2) 1 1 okänt okänt 1 1 2 1 2 3 1 3 1 Ögon Diagnos 2001 UA 1 (100,0 %) Diagnos Totalt antal undersökta 1 Antal födda 19 dogue-de-bordeaux-001 2007-05-09 Sid 19 (19)