Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Relevanta dokument
08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Åtgärdsområde:Hagbyån

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Åtgärdsområde 138 Målenån

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Åtgärdsområde 010 Bolån

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län

Vad finns att berätta om denna rapport?

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Hammarskogsån-Danshytteån

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Vad finns att berätta om denna rapport?

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Planering av våtmarkskalkning

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

2.1 Miljöproblem Försurning

BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL. Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Referensgruppsmöte JordSkog

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Kalkspridningsplan för Anråse å

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Kunskapsunderlag för delområde

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Murån Koord: X: / Y:

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...15

FALU KOMMUN - INNEHÅLL

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Kunskapsunderlag för delområde

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Transkript:

ID: SNÄH1 Avrinningsområde: 76 Snärjebäken Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: 85 % 6 MS MS67 3 MV21 BF 4 8STA3 864 MS65 MV4 MS15 MV39 MS59 8STA3 98 MS66 BF 28 BF 43 8STA3 888 8STA4 265 PV1 9 MS64 8STA3 94 MV41 Åtgärdsområde: Snärjebäken KD515 ED 8STA4 234 KD515 MS61 BF 44 8STA3 621 NF 4 MS62 MV22 8STA3 617 8STA3383 BF7 NF43 88 8STA368 MS73 BF 65 8STA3652 8STA4412 BF131 3 5 6 1 8STA338 BF57 12 2 Tekenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi KEU biologi kalkade sjöar BF-sjö VK-dos Pågående BF-vdr VK-sjö Vilande EF-vdr VK-styr Avslutad FK-sjö VK-vdr Kalkade våtmarker Målområde sjöar FM-vdr a Pågående Målområde vattendrag NF-sjö Avslutade PV-vdr ED Kalkdoserare 18 3 24 4 Meters

Åtgärdsområde: Snärjebäken ID: SNÄH1 Beskrivning av åtgärdsområde Snärjebäken ID: SNÄH1 Stensjön dränerar via Smedjevikabäken till Snärjebäken - ett vattendrag med besynnerligt få sjöar. Endast Stensjön kalkas inom åtgärdsområdet. Stensjön är en förhållandevis grund sjö med vildmarkskaraktär. Ytan är 68 ha. Runt sjön finns äldre magra tallskogar till rikare lövskogar med gott om död ved på fd kulturmarker. Vissa delar av skogen liknar i myket naturskog. Sjömaden söder om sjön är ett våtmarksområde av riksintresse för naturvården oh ingår i den nationella myrskyddsplanen. Snärjebäken rinner genom ett kulturlandskap med höga naturvärden. Bäken kantas av betesmarker oh våtmarker med höga naturvärden. Även mindre sumpskogar finns längs vattendraget. Längre nedströms är fisket upplåtet som kortfiske. Även havsöring leker i nedre delen av vattendraget. Snärjebäken förses även med kalkat vatten från Alsterån via en bifurkation. Biologi I Stensjön finns sutare, gädda, abborre oh mört. Signalkräfta, gös oh regnbågslax har planterats in i sjön. Fågellivet är rikt oh fiskgjuse oh storlom häkar vid sjön. Trana förekommer regelbundet vid sjön samt orre oh tjäder. De flesta hakspettsarterna har påträffats oh flera rödlistade insekter är bofasta i området. Sällsynta våtmarksfjärilar finns i området oh rester av en värdefull aspskog finns vid sjön vilken har betydelse för insektsfaunan, framförallt för fjärilsfaunan. Murkna träd oh torrakor med trädtikor är vanliga, vilket indikerar stora entomologiska oh ornitologiska värden. Sjöns närhet till Sjömaden har stor betydelse. Sjömaden har geologiska, botaniska, ornitologiska oh entomologiska värden. Botaniskt värdefulla arter som t ex klokljung oh myrlilja förekommer i Sjömaden. Snärjebäken är relativt dåligt dokumenterad. Gädda, lake oh mört finns i bäken. Bland bottenfaunan kan nämnas Stenelmis analiulata. Även Utter förekommer längs vattendraget. Nyttjande Sjön har stort värde för rekreation. Dakeleden, en av kommunens vandringsleder, passerar både sjön oh Sjömaden. Fisket är upplåtet oh har stor betydelse. Entomologiska studier bedrivs i anslutning till sjön. Kalkningshistorik Våren 1979 genomförde länsstyrelsen en undersökning av försurningssituationen i Kalmar län där man konstaterar i vilka områden försurningshotet är som störst. Denna undersökning följs upp med en översiktlig kalkningsplan våren 1983. Här bedöms försurningskänslighet, nyttjande (fiske, vattentäkt) oh naturvård/friluftsliv. Därefter upprättar Nybro kommun sin första kalkningsplan 1985. Stensjön har kalkats sedan 1984, i början med bil i sjön oh i vattendragen, sedan 199 används till största del helikopter. Efter revideringen av spridningsplanen 2 kalkas Stensjön endast med helikopter. Sida 1

Målområden Snärjebäken ID: SNÄH1 ObjID Målområde Sjö/ Vdr Areal (ha) Längd (km) Motiv Skydds -status* Kemiskt Mål Areal Avr.omr. (ha) Arealdos Doserare Arealdos Sjökalk Arealdos Våtmark MV22 Snärjebäken Vatten drag 7,7 RLFH Utter; ÖM Höga 6, 1543 4 metallhalter;mört; MS73 Stensjön Sjö 68 Regionalt fiske; ÖM Högt naturvärde; FH Storlom; ÖM Höga metallhalter;mört; FH Fiskgjuse; N2 PNR 6, 1362 32,3 * FSO - Fågelskyddsområde, FV - Skyddat fiskevatten NFS 22:6, NP - Nationalpark, NR - Naturreservat, N2 - Natura 2, RIBM - Riksintresse Biologisk mångfald, RIKM - Riksintresse Kulturmiljö, RIN - Riksintresse Nyttjande, PNR - Planerat reservat Försurningsbedömning målområde SNÄH1 ID: SNÄH1 ID Namn Typ Sjö/Vdr ph innan kalkning Lägsta phokalk idag Oorg Aluminium Uppmätt (µg/l) _ph MV22 Snärjebäken Vattendrag 5,3 53 MS73 Stensjön Sjö 4,8 5,6 2,5-,52 Kommentar: Lägsta ph okalk är skattat utifrån sammanvägda bedömningar av data från målsjöinventeringen oh beräkningar av kalkpåverkan i ordinarie uppföljning i målpunkterna. Kalkningsplanering Kalkstart: 1984 Kalkade objekt Snärjebäken ID: SNÄH1 Obj ID koord Ykoord Namn Spridd Spridd Spridd Spridd Spridd Plan Plan Plan Plan Plan Plan Metod Medel 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 88 63746 1541 STENSJÖN 66 44 44 21 65 44 44 44 44 44 44 FLYG KM Totalt sjö: 66 44 44 21 65 44 44 44 44 44 44 Totalt : 66 44 44 21 65 44 44 44 44 44 44 Sida 2

Effektuppföljning Snärjebäken ID: SNÄH1 PpID Koordinat Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning 8STA368 63749 15413 Stensjön utlo VK-sjö 2 8STA3383 637147 151722 Snärjebäken bäkebo VK-vdr 6 NF43 6376 153565 Stensjön NF-sjö 1/6 16 nätansträngningar BF7 63695 15181 Snärjebäken, Bäkebo BF-vdr 1/3 Vattenkemiska resultat SNÄH1 Stensjön utlo 8STA368 Typ av provtagning: VK-sjö ph 8 7 6 5 4 mekv/l,8 25 26 27 28 29 21 211 ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l 1 8 6 4 2 25 26 27 28 29 21 211 Färg (mgpt/l) Kommentar: Depåkalkning i Stensjön för vattendraget nedströms. Snärjebäken bäkebo 8STA3383 Typ av provtagning: VK-vdr ph 8 7 6 5 4 25 26 27 28 29 21 211 ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk mekv/l,8,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l 45 4 35 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 Färg (mgpt/l) Kommentar: Sida 3

Biologiska Resultat Snärjebäken ID: SNÄH1 MS73 Stensjön ( Granskad 27 ) Provfisket 27 visar inga försurningsskador på mört. Dok har fiskbiomassan minskat, särskillt för abborre. MV22 Snärjebäken Bottenfaunaprov 26 visar att vattnet har en betydlig påverkan av försurning. ( Granskad 26 ) Behov av biologisk återställning Snärjebäken ID: SNÄH1 Mört återintroduerades i Stensjön 1996 med goda resultat. Det finns behov av att öppna upp vattendraget så att havsvandrande fisk kan nå målområdet i Snärjebäken. Detta innebär att minst tre vandringshinder behöver åtgärdas. Då vattendraget är kraftigt ränsat på vissa avsnitt finns behov av biotopvårdande åtgärder. Lämpligen görs i första skedet en plan för bilogisk återställning av vattendraget som preiserar var åtgärderna ska genomföras oh vilka kostnader åtgärderna medför. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom Snärjebäken SNÄH1 Målområden Målområden är definierade oh korrigerade 23 oh uppdaterade 21. Kalkningsplanering Spridningsplanen har reviderats 2. Spridningsplanen behöver följas upp oh revideras så att man erhåller en jämnare effekt i nedre delen av Snärjebäken. Ny revidering av spridningsplanen genomförd 29. Kalkning sker via depåkalkning i Stensjön med 44 ton per år fördelat på två spridningstillfällen. Effektuppföljning Effektuppföljningsprogrammet har reviderats 23. Effektuppföjningen har kontrollerats oh vid behov reviderats hösten 21. Sida 4

Referenser Snärjebäken ID: SNÄH1 195 Ålind P 1979 Försurningssituationen i Kalmar läns sjöar, våren 1979 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1979:4 3 Möller L 1983 Översiktlig Kalkningsplan för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1983:2 9 Gunnarsson C 1985 Kalkningsplan, Nybro kommun Miljö- oh hälsoskyddsförvaltning en, Nybro kommun 5 Johansson Å 1994 Utvärderingen av kalkningen i Snärjebäken Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1994:2 62 Lönnbom H 1995 Kalkningsplan Miljökontoret informerar, Nybro kommun 137 Forslund M (red) 1997 Natur i Östra Småland Länsstyrelsen i Kalmar län 136 Lindberg P oh Nöbelin F 1999 Nätprovfiske i Kalmar län 1998 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1999:2 111 Sangedal L 2 Kalkning av sjöar oh vattendrag i Nybro kommun, Planrevidering 2, Snärjebäken Sangedal konsult AB 127 Bisther M 21 Utter i sydöstra Sverige, Inventering 2 Föreningen Rädda uttern i Småland 124 Lindberg P oh Nöbelin F 22 Elfiske i Kalmar län 21 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 22:8 125 Nilsson C 22 Bottenfaunan i Kalmar län 21 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 22:18 215 Sangedal L 29 Kalkning av sjöar oh vattendrag i Nybro kommun. Planrevidering 28-212 Nybro kommun Sida 5