1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

EI2000, W-3.1, 2013-01-30 UTKAST 1 (14) Datum Konsekvensutredning avseende Energimarknadsinspektionens föreskrifter om naturgasföretags förslag till intäktsram och om insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek. Konsekvensutredningen avser Energimarknadsinspektionens föreskrifter om naturgasföretags förslag till intäktsram och om insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek. Bakgrund Riksdagen beslutade i juni 2013 att anta regeringens proposition 2012/13:85 Naturgasfrågor och införa en förhandsreglering av naturgasföretagens intäkter. Förändringen innebär att Energimarknadsinspektionen (Ei) på förhand ska besluta om intäktsramar för samtliga naturgasföretag. För dessa företag gäller intäktsramen för en tillsynsperiod om fyra år. Den första tillsynsperioden startar den 1 januari 2015 och avslutas den 31 december 2018. Ei måste fatta beslut om intäktsramarna senast den 31 oktober 2014. Ei har bemyndigats att meddela föreskrifter i förordningen (2014:35) om fastställande av intäktsram på naturgasområdet (kapitalbasförordningen). Bemyndigandena framgår nedan. Genom dessa föreskrifter avser Energimarknadsinspektionen nu närmare ange hur ansökan om intäktsram ska gå till, vilka uppgifter myndigheten behöver för att göra en bedömning av intäktsramens skälighet, vilka uppgifter naturgasföretagen ska dokumentera samt vad som sker om en intäktsram behöver ändras under eller efter tillsynsperioden. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund Den 1 juni 2013 infördes regler om en förhandsprövning av naturgasföretagens intäkter i naturgaslagen. Lagen fastställer ramarna för hur regleringen ska se ut och har sin förebild i en motsvarande reglering på elmarknaden. Regleringen innebär att Ei i förväg ska fastställa de samlade intäkter som ett naturgasföretag högst får uppbära under en kommande fyraårsperiod. Prövningen är alltså framåtsyftande. Intäktsramen ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva verksamheten och ger en rimlig avkastning på den verksamhet det är fråga om (kapitalbasen). Metoder för att beräkna kapitalförslitning blir centrala för hur intäktsramen bestäms. Härutöver kommer Box 155, 631 03 Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel 016-16 27 00. registrator@ei.se. www.ei.se. Org.nr. 202100-5695

2 (14) även kalkylränta, avskrivningstider, beräkning av nuanskaffningsvärde och andra specifika förhållanden att påverka naturgasföretagens avkastning. Kapitalbasförordning Lagstiftningen förutsätter komplettering med mer detaljerade bestämmelser i förordning och föreskrifter. Genom att grundläggande och väsentliga principer som har betydelse för intäktsramens storlek läggs fast direkt i förordningen, främjas stabiliteten i regleringen och förutsägbarheten ökar för både kunder och naturgasföretag. Regeringen har i förordning (2014:35) om fastställande av intäktram på naturgasområdet (kapitalbasförordningen), fastställt en del komponenter såsom att värdering av anläggningstillgångar ska ske med ett nuanskaffningsvärde, vilket index som ska användas vid beräkningen av kapitalbasen och användandet av den reala linjära metoden. Härutöver har regeringen lämnat ett antal bemyndiganden till Ei att utfärda föreskrifter. Ei:s föreskriftsrätt Ei har enligt kapitalbasförordningen möjlighet att meddela föreskrifter när det gäller följande: 1. Hur avdrag från intäktsramen för anslutningsavgifter ska beräknas (4 ). 2. Vilka kostnader som naturgasföretagen kan påverka, så kallade påverkbara kostnader (5 ). 3. Vilket index som ska användas för att räkna om de påverkbara kostnaderna med hänsyn till förändringar i prisläget (5 ). 4. Vilka tillgångar som ska ingå i kapitalbasen (6 ). 5. Hur indexet som ska användas för att räkna om kapitalbasen med hänsyn till förändringar i prisläget ska beräknas (9 ). 6. Beräkning av kapitalförslitningen (10 ). 7. Hur anläggningarnas ålder ska bestämmas i de fall åldersuppgifter saknas (11 ). 8. Om dokumentation (12 ). 9. Om skyldigheten att lämna in ett förslag till intäktsram (14 punkten 1). 10. Vilka uppgifter som ska lämnas när naturgasföretaget ansöker om omprövning (14 punkten 2). 11. Skyldigheten för naturgasföretagen att lämna uppgifter om tillsynsmyndigheten inleder omprövning (14 punkten 3). Den aktuella föreskriften avser punkterna 6 och 8-11. Problembeskrivning och mål För att inspektionen ska kunna pröva om naturgasföretagets förslag till intäktsram täcker skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet krävs uppgifter om företagets

3 (14) verksamhet. För att vara säker på att få in dessa uppgifter anser Ei att det krävs att myndigheten utnyttjar sin föreskriftsrätt enligt kapitalbasförordningen. Föreskrifterna anger närmare hur naturgasföretagen ska utforma sitt förslag till intäktsram och vilka uppgifter som Ei behöver för att kunna göra en bedömning av vad som är en skälig intäktsram. Föreskrifterna innehåller också vissa bestämmelser om utformning och innehåll av en ansökan om omprövning av intäktsram under och efter tillsynsperioden vilket är viktigt för att Ei ska kunna göra en snabb analys och omprövning enligt de tidsfrister som fastställs i lag. Föreskrifterna innehåller även vissa bestämmelser om dokumentation om det redovisade förslaget om intäktsram. Detta är uppgifter som Ei anser att måste finnas dokumenterade för tillsynen men som inte behöver inrapporteras i samband med ansökan om intäktsram. Ei avser meddela föreskrifter med stöd av samtliga bemyndiganden utom det sista. Avseende det sista bemyndigandet gällande skyldigheten för naturgasföretagen att lämna uppgifter om tillsynsmyndigheten inleder omprövning anser Ei att naturgaslagen ger tillräcklig vägledning till såväl företagen som myndigheten vad gäller under vilka förutsättningar omprövning ska ske. Ei anser att vilka uppgifter som ska rapporteras in helt beror på den aktuella situationen och är inte möjligt att generellt fastställa i en föreskrift. Härutöver anser Ei att 6 kap. 24 naturgaslagen som anger att ett naturgasföretag ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen säkerställer Ei:s behov att få in relevanta uppgifter. Bemyndigandena i 5 och 9-11 kapitalbasförordningen hanteras inte i denna föreskrift och behandlas därför inte heller i denna konsekvensutredning. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Ei anser, inte minst mot bakgrund av den korta tid som föreligger mellan insamlingstillfället av uppgifter och besluten om intäktsramar, att det är rimligt att precisera i föreskrifter hur naturgasföretagens förslag till intäktsram ska vara utformat samt vilka uppgifter som ska samlas in för att pröva förslaget. Ei gör bedömningen att de uppgifter som finns i föreskrifterna är nödvändiga för att säkerställa att inspektionen kan pröva om naturgasföretagens förslag till intäktsram motsvarar skäliga kostnader i naturgasverksamheten. Utan föreskrifterna kommer naturgasföretagen inte att få någon större vägledning (utöver vad som anges i 6 kap. naturgaslagen och i kapitalbasförordningen) för hur ansökan om en intäktsram ska vara utformad och vilka uppgifter den ska innehålla. Ei anser att om enbart befintlig uppgiftsinhämtning ska användas kommer Ei inte att få tillgång till de uppgifter som krävs för att beräkna en skälig intäktsram. Den alternativa lösning som Ei anser möjlig vore att i brev till varje enskilt företag precisera behovet av uppgifter. En sådan ordning bedöms dock minska förutsägbarheten och transparensen i

4 (14) regleringen och innebär större administrativ börda eftersom det är många företag som i så fall ska få individuella brev. En sådan lösning skulle heller inte säkerställa att Ei faktiskt får in de uppgifter som krävs för att myndigheten ska kunna uppfylla naturgaslagens krav på en prövning. Ei anser att föreskriften kommer göra ansökningsförfarandet enklare för både företagen och Ei. De administrativa kostnaderna för myndigheten och berörda naturgasföretag skulle sannolikt bli högre utan föreskrifter. Detta på grund av att inspektionen då tvingas ha en mer omfattande dialog med respektive företag. En inrapportering som bygger på de föreskrifter inspektionen föreslår kan också understödjas med ett anpassat IT-stöd vilket möjliggör en högre grad av automatisering av inspektionens tillsyn till nytta både för Ei och för naturgasföretagen. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Naturgasföretag De naturgasföretag som bedriver verksamhet med överföring, förgasning och lagring av naturgas kommer att beröras. I dagsläget berörs sex företag av regleringen och Ei:s föreskrifter. Fem av dessa företag bedriver också verksamhet på elmarknaden, där en motsvarande reglering redan tillämpas. En intäktsram kommer att fastställas var för sig för transmission, distribution, lagring i lagringsansläggning och drift av förgasningsanläggning, samt att en intäktsram för transmission även ska omfatta intäkter från lagring i rörledning, så kallad line-pack. De företag som berörs är Swedegas AB (lagring och transmission), Göteborg Energi Gasnät AB, Öresundskraft AB, Kraftringen Nät AB, E.ON Gas Sverige AB, Stockholm Gas AB och Varberg Energi AB. Swedegas bedriver lagring och transmission, övriga företag distribution. Stockholm Gas AB har tidigare inte omfattats av Ei:s tillsyn. Då företaget har börjat distribuera naturgas innebär detta att naturgaslagens regler blir tillämpliga även på dem. Stockholm Gas AB kommer på grund av detta också att omfattas av förhandsregleringen med start den 1 januari 2015. Kunderna Kunderna berörs indirekt av hela regleringen genom att intäktsramen kommer att få betydelse för hur höga avgifter som kan debiteras under en tillsynsperiod. Ei:s föreskrifter påverkar kunderna på det viset att Ei i vissa delar utformat den närmare utformningen av regleringen och att denna inte kommer att kunna överklagas av naturgasföretagen i dessa delar. Detta innebär att eventuell osäkerhet gällande kundernas tariffer reduceras i dessa delar. Myndigheter och domstolarna Domstolarna och övriga myndigheter berörs inte av aktuella föreskrifter.

5 (14) 4. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Av prop. 2012/13:85 - Naturgasfrågor sid 77 framgår att enligt Tillväxtverkets beräkningar har kostnaderna för fortlöpande årsrapportering beräknats till ca 300 000 kr. De administrativa kostnaderna förknippade med att ta fram och till Energimarknadsinspektionen lämna förslag till intäktsram enligt den föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 7 naturgaslagen (2005:403) är jämförbara men uppstår bara vart fjärde år. Energimarknadsinspektionen avser att samordna inrapporteringen av underlag till den nya förhandsregleringen med årsrapporterna, för att ytterligare minska administrationen. Ei har uppskattat tiden för genomförande för de bestämmelser som innebär kostnadsmässiga konsekvenser för företagen. De föreslagna föreskrifterna bedöms i huvudsak innebära följande administrativa kostnader. En summering med totala kostnader återfinns längst ner i avsnittet. 1 kap. Inledande bestämmelser Kapitlet bedöms inte medföra några kostnader för företagen 2 kap. Naturgasföretagets förslag till intäktsram Kapitlet anger bl.a. när naturgasföretaget ska lämna in en ansökan om intäktsram till tillsynsmyndigheten. Kapitlet anger vidare att naturgasföretaget ska lämna vissa uppgifter om företaget såsom organisationsnummer, adress, behörig firmatecknare mm. Det krävs inget utredningsarbete för att redovisa dessa uppgifter. För att underlätta ansökan om intäktsram kommer Ei ta fram en handbok om hur inrapporteringen ska ske. Hanboken kommer också inkludera vanligt förekommande frågor avseende inrapporteringen. För det fall nya frågor uppkommer under tiden för inrapportering kommer svar delges via inspektionens hemsida. I kapitlet anges också att redovisningen ska ske elektroniskt. Ei avser i förlängningen att tillhandahålla ett webbaserat IT-stöd för att förenkla den elektroniska rapporteringen. Ei anser det rimligt att utgå från att denna elektroniska rapportering inte kräver någon ytterligare utrustning hos naturgasföretaget. Inför företagens första inrapportering kan dock ett särskilt inrapporteringssystem föra med sig administrativa kostnader för företagen när företagens medarbetare ska lära sig hantera ett nytt system. Även om Ei avser att tillhandahålla en sådan utbildning så finns det inte tid att inför den inrapportering som ska ske senast den 30 juni 2014 att utbilda företagen. Inför den första inrapporteringen kommer Ei därför istället att tillhandahålla mallar i form av excel-filer som företagen ska fylla i och skicka in till myndigheten.

6 (14) När alla uppgifter har tagits fram rörande ansökan så bör överföringen av uppgifter till excel-mallen kunna hanteras snabbt och enkelt. Därutöver kommer Ei inte begära in uppgifter om alla anläggningar utan istället hantera dessa på en aggregerad nivå. Detta leder sammanfattningsvis fram till att framtagandet av själva ansökan med tillkommande uppgifter enligt denna föreskrift inte bör ta mer än en manvecka per företag. Denna uppskattning inkluderar inte framtagandet av uppgifterna för ansökan. Dessa behandlas nedan under de avsnitt som berör de uppgifter som ska tas fram. När företagen ska använda ett inrapporteringsverktyg kommer det är att krävas några ytterligare dagar, uppskattningsvis ytterligare en manvecka per företag för att lära sig hantera systemet. Sammanlagt alltså två personveckor. 3 kap. Uppgifter för beräkning av intäktsram Enligt 2 ska företaget kategorisera sina anläggningstillgångar enligt sju kategorier. Det är i princip samma kategorier som används i Ei:s tidigare bedömning av naturgasföretagens tariffintäkter (se Ei R2013:08 tabell 4). Ei bedömer därför att fördelningen i kategorier kräver en mycket begränsad arbetsinsats. Det är heller inte fråga om att företaget behöver inventera sina anläggningstillgångar om naturgasföretaget har en övergripande kännedom om sina anläggningar, vilket är något som redan krävs för att kunna bedriva verksamheten enligt befintligt regelverk. Den administrativa arbetsbördan bedöms därför som försumbar. För att Ei ska kunna beräkna ett så kallat nuanskaffningsvärde enligt förordningen (2014:35) om fastställande av intäktsram på naturgasområdet bedömer Ei att myndigheten behöver viss detaljkunskap om naturgasföretagets tillgångar som används i nätverksamheten. Sådana detaljuppgifter erhåller inte Ei idag genom andra föreskrifter. De uppgifter som ska redovisas framgår av föreslagna 3. Ei bedömer att de uppgifter som behövs för att kunna redovisa uppgifter enligt 3 återfinns i naturgasföretagens tekniska register. Redan idag behöver företaget för den dagliga driften av verksamheten ha denna kunskap. Företagen är därutöver skyldiga enligt 13 förordningen (2006:1051) om redovisning och revision av överföring av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning att hålla ett aktuellt anläggningsregister. Viss administrativ kostnad uppstår när uppgifterna ska redovisas i för ändamålet framtaget system. Inrapporteringen kommer dock ske på aggregerad nivå. Sammanfattningsvis anser Ei att det faktum att i princip samma anläggningskategorier redan använts av Ei i den tidigare regleringen och att naturgasföretagen är skyldiga att hålla ett aktuellt anläggningsregister gör att kostnaderna för insamlingen av dessa uppgifter inte borde bli så hög. Flera naturgasföretag har redan informerat om att de redan har tillgång till de uppgifter som krävs enligt föreskriften. Även det förhållandet att de flesta av näten är relativt nya innebär att uppgifterna inte bör vara alltför svåra att ta fram. Med anledning av att mängden uppgifter kan vara omfattande kan dock en viss arbetsinsats antas vara nödvändig. En grov uppskattning är att arbetsbördan kan antas uppgå till en till tre personmånader beroende på hur bra register företagen redan har.

7 (14) Enligt 8-9 ska företagen uppskatta företagets kommande investeringar och utrangeringar under tillsynsperioden. Hur dessa tillgångar ska ingå i kapitalbasen följer av 6 förordningen (2014:35) om fastställande av intäktsram på naturgasområdet. Ei bedömer att redovisningen kräver att företaget upprättar fleråriga investerings och utrangeringsplaner. Redan idag har företaget ett behov av att planera investeringar och utrangeringar. Det finns dock inget krav på att redovisa dessa uppgifter till Ei. Ei bedömer att det för ett medelstort företag kommer att krävas cirka en arbetsvecka för en person per rapporteringstillfälle att upprätta dessa investerings och utrangeringsplaner. Eftersom ansökningsförfarandet endast sker var fjärde år är det inte nödvändigt enligt föreskriften att göra dessa planer varje år. Om planerna blir felaktiga får dessa dock justeras efter tillsynsperiodens slut. Detsamma gäller även om en anläggning skulle förbises. När det gäller 3 kap. 10-15 i föreskriften som avser naturgasföretagens redovisning av kostnader i verksamheten så behöver merparten av de angivna uppgifterna redovisas enbart om inte motsvarande uppgifter tidigare redovisats enligt förordning eller föreskrifter om redovisning av naturgasverksamhet. Ei bedömer att en majoritet av uppgifterna redan har lämnats in till Ei enligt STEMFS 2006:3. I dessa fall behöver företaget bara kontrollera de uppgifter som Ei tillhandahåller. Ei bedömer därmed att den administrativa bördan är mycket begränsad i denna del. För Swedegas innebär det dock att de måste inkomma med samtliga uppgifter enligt 3 kap. 10-15 eftersom indelningen i intäktsramar skiljer sig från den redovisningsskyldighet som har tillämpats. De administrativa kostnaderna för majoriteten av företagen kommer endast uppgå till några persondagar och för Swedegas uppskattningsvis en personvecka. 13 är föranledd av att definitionen av en anläggningstillgång skiljer sig åt mellan årsredovisningslagen (1995:1554) och 3 förordningen (2014:35) om fastställande av intäktsram på naturgasområdet. Ei bedömer att mindre än 10 % av naturgasföretagets anläggningstillgångar kommer att omfattas av 13. Ei bedömer också att de samlade avskrivningarna samt det ingående bokförda värdet som ska redovisas enligt denna paragraf med enkelhet kan utfås ur befintlig redovisning enligt STEMFS 2006:3. Ei bedömer att denna redovisning innebär mycket liten administrativ börda, och för ett litet eller medelstort företag inte mer än ca en arbetsdag för en person per ansökningstillfälle som endast uppstår vart fjärde år. Enligt 14 ska naturgasföretaget uppskatta de opåverkbara kostnaderna för överliggande nät och myndighetsavgifter för den kommande fyraårsperioden. Ei bedömer att denna uppskattning innebär mycket liten administrativ börda då företaget kan utgå från tidigare års redovisning. Den administrativa kostnaden uppskattas till en persondag. Enligt 15 ska ett naturgasföretag redovisa anslutningsavgifterna under tillsynsperioden. De behöver redovisa vilka anslutningsintäkter som kommer intäktsföras under tillsynsperioden och vilka inkomster från anslutning som prognosticeras under tillsynsperioden. Den första uppgiften framgår av företagens redovisning och bedöms endast leda till försumbara kostnader. Uppskattningsvis tar denna uppgift några

8 (14) mantimmar. För den senare uppgiften så behöver företagen prognosticera hur stora inkomster som kommer från anslutningar under tillsynsperioden. Även här är det möjligt för företagen att utgå från tidigare års anslutningar för att göra en prognos. Uppgifterna i denna del bedöms ta två mandagar för företagen. Sammanfattningsvis kan denna bestämmelse uppskattas ta tre persondagar för företagen. 4 kap. Ansökan om omprövning av intäktsram Naturgasföretaget har enligt 6 kap. naturgaslagen möjlighet att begära omprövning av en intäktsram under eller efter tillsynsperioden om vissa förutsättningar är uppfyllda. Av 4 kap. i föreskriften anges att naturgasföretaget i samband med begäran om omprövning ska ange de skäl och uppgifter som åberopas som stöd till ändringen av intäktsramen. Ei bedömer att det är svårt att göra en generell bedömning av den administrativa bördan då omprövningens omfattning kan variera. Ei utgår dock från att omprövning under en tillsynsperiod är begränsad till enskilda uppgifter. De uppgifter som krävs från företagen är endast de som verkligen krävs för att myndigheten ska kunna pröva en ansökan om omprövning. Ei uppskattar därför att en sådan ansökan om omprövning under tillsynsperioden enligt 6 kap. 13 naturgaslagen maximalt ska ta en personvecka för företagen. En ansökan om omprövning efter tillsynsperioden som syftar till att öka intäktsramen kan dock vara mer omfattande om den inte är begränsad endast till ett fåtal uppgifter. En sådan ansökan kan uppskattningsvis ta en till fyra personveckor att formulera. 5 kap. Uppgifter som ska lämnas efter tillsynsperioden Av 5 kap. framgår att företaget ska vara skyldigt att lämna vissa uppgifter efter att tillsynsperioden är slut, dvs. i normalfallet efter fyra år. Av 1 framgår att företaget ska redovisa det faktiska utfallet av de prognostiserade uppgifter de lämnat enligt 3 kapitlet. Av 2 framgår att företaget ska redovisa det faktiska utfallet av intäkterna i verksamheten under tillsynsperioden. Ei bedömer att den administrativa bördan bör vara begränsad eftersom naturgasföretaget redan idag har en skyldighet att uppge anskaffningsvärden och anskaffningsår för en tillgång enligt 13 förordning (2006:1051) om redovisning och revision av överföring av naturgas, lagring av naturgas och drift av förgasningsanläggning. Vidare behöver företaget dokumentera utrangeringar för att kunna uppfylla bokföringslagens bestämmelser. Avseende att naturgasföretagen ska redovisa det faktiska utfallet avseende kostnader för överliggande nät mm så är detta är en uppgift som naturgasföretaget redan behöver sammanställa och redovisa enligt STEMFS 2006:3. Naturgasföretagen har även en skyldighet att följa upp sina intäkter enligt STEMFS 2006:3. Ei bedömer därför att den administrativa bördan för dessa bestämmelser uppgår till högst en personvecka per redovisning och tillsynsperiod. 6 kap. Dokumentation av anläggningstillgångar Kapitlet anger att de uppgifter som redovisas i ett förslag till intäktsram också ska dokumenteras i naturgasföretagets anläggningsregister. Detta underlättar uppföljning och granskning av naturgasföretaget.

9 (14) Såsom tidigare angetts anser är företagen redan idag skyldiga att hålla ett aktuellt anläggningsregister. Härutöver bör företaget ha kunskap om dessa uppgifter för den dagliga driften av verksamheten. Eftersom företagen har en inrapporteringsskyldiget av dessa uppgifter borde de redan vid inrapporteringen dokumenteras hos företagen. Mot bakgrund av detta och att Ei inte ställer några särskilda krav på vilket sätt dokumentationen ska ske, bedömer Ei att kostnaderna för små och medelstora företag kan minimeras genom att dokumentationssättet anpassas efter företagets förutsättningar. Ei utgår därför från att naturföretaget inte ska behöva investera i några särskilda IT-stöd för de tillkommande kraven. Ei bedömer sammantaget att det är rimligt att anta att den årliga administrativa bördan i denna del uppgår till ca en personvecka per år. Nedan framgår vilka totala kostnadsmässiga konsekvenser under tillsynsperioden som aktuell föreskrift kan ge upphov till. 1 Persondagar min Persondagar max Lägsta kostnad (kr/tillsynsperiod) Högsta kostnad (kr/tillsynsperiod) Kapitel 2 10 10 25 000 kr 25 000 kr Kapitel 3 31 75 77 500 kr 187 500 kr Kapitel 4 10 25 25 000 kr 62 500 kr Kapitel 5 5 5 12 500 kr 12 500 kr Kapitel 6 20 20 50 000 kr 50 000 kr Summa 76 135 190 000 kr 337 500 kr 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med och är en direkt följd av artikel 41 punkt 6 a i Europarlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG. I artikeln anges att [t]illsynsmyndigheterna ska ansvara för att tillräckligt lång tid i förväg innan dessa träder i kraft, fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för a) anslutning och tillträde till nationella nät, inbegripet överförings- och distributionstariffer, samt villkor och tariffer för tillträde till LNG-anläggningar; dessa tariffer eller metoder ska utformas så att nödvändiga investeringar i näten och LNGanläggningarna kan göras på ett sätt som gör det möjligt att säkra nätens och LNGanläggningarnas funktion på längre sikt. 1 Lönekostnad (lön samt arbetsgivaravgifter) per persondag om 2 500 kr. Baserat på en genomsnittslön för en privat tjänsteman om 36 210 kr per månad.

10 (14) 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Aktuella bestämmelser i naturgaslagen trädde i kraft den 1 juni 2013. Naturgaslagen fastställer att de aktuella bestämmelserna ska tillämpas första gången för en tillsynsperiod som inleds den 1 januari 2015. Enligt samma lag ska tillsynsmyndigheten meddela beslut om intäktsram senast två månader innan tillsynsperioden börjar vilket innebär senast den 30 oktober 2014 för den tillsynsperiod som börjar 1 januari 2015. Kapitalbasförordningen utfärdades den 23 januari 2014 och träder i kraft den 1 mars 2014. Den aktuella föreskriften planeras att träda i kraft den 15 maj 2014. Ett tidigare ikraftträdande är inte möjligt med tanke på att regeringens förordning meddelats ganska sent och eftersom det är viktigt att myndighetens förslag blir tillräckligt genomarbetade och att samtliga intressenter får möjlighet att lämna synpunkter. Ett senare ikraftträdande ska helst undvikas eftersom myndigheten måste ha tillräckligt god tid på sig att göra korrekta bedömningar av de förslag till intäktsramar som företagen ska lämna in. Det är viktigt att naturgasföretagen får tillräckligt god tid på sig att förbereda sig för inrapporteringen av de uppgifter som fastställs i föreskriften. Ei bedömer att företagen bör få åtminstone en och en halv månad på sig från det att föreskriften träder i kraft till dess att inrapportering ska ske. Föreskriften fastställer som huvudregel att företagen ska lämna förslag till intäktsram senast nio månader för tillsynsperioden börjar. Inför den första tillsynsperioden som börjar den 1 januari 2015 skulle det innebära att naturgasföretagen ska lämna in förslag till intäktsram senast den 31 mars. Eftersom kapitalbasförordningen inte utfärdades förrän den 23 januari 2014 och inte träder i kraft förrän den 1 mars 2015 och att Ei:s föreskrifter inte träder i kraft förrän den 15 maj 2014 är en sådan inrapporteringstidpunkt inte möjlig. Inför första tillsynsperioden 2015 har det därför i föreskriften införts en övergångsbestämmelse som innebär att företagen inte behöver lämna in förslag till intäktsram förrän den 30 juni 2014. Detta innebär att företagen får en och en halv månad på sig att ta fram nödvändiga uppgifter från det att föreskrifterna träder i kraft. Denna övergångsbestämmelse är endast avsedd att användas för de företag som ska rapportera in inför den tillsynsperiod som börjar den 1 januari 2015. Samtliga berörda företag har deltagit i Ei:s referensgrupp och har löpande fått information om arbetet med föreskrifterna under hösten 2013 och vintern 2014. Även kundrepresentanter har deltagit på referensgruppsmötena. En bred krets av intressenter och samtliga berörda företag har fått lämna synpunkter på förslaget till föreskrift under februari och mars 2014. Ei kommer att publicera föreskrifterna på Ei:s hemsida, www.ei.se, när de kommer från trycket och informera berörda företag när så skett. Några ytterligare informationsinsatser anser Ei inte är nödvändigt. Ei kommer också att tillhandahålla en handbok till stöd för företagen vid inrapporteringen och kommer kalla till ytterligare ett referensgruppsmöte under våren för genomgång av den praktiska hanteringen.

11 (14) Information i samband med att föreskriften träder i kraft kommer att finnas tillgängligt på Energimarknadsinspektionens webbplats, www.ei.se. 7. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen I dagsläget berörs sju företag av Ei:s föreskrifter. Fem av dessa företag bedriver också verksamhet på elmarknaden, där en motsvarande reglering redan tillämpas. Göteborg energi Gasnät AB, Öresundskraft AB, Kraftringen Nät AB, E.ON Gas Sverige AB och Varberg energi AB tillhandahåller el (både handel och elnät), naturgas och fjärrvärme. Swedegas är ensam ägare av stamnätet för naturgas i Sverige (landets alla högtrycksledningar) och agerar som systembalansansvarig för det svenska naturgassystemet. Swedegas äger även lagringsanläggningar. Stockholm Gas AB har tidigare inte omfattats av Ei:s tillsyn. Då företaget har börjat distribuera naturgas innebär detta att naturgaslagens regler blir tillämpliga även på dem. Stockholm Gas AB kommer på grund av detta också att omfattas av förhandsregleringen med start den 1 januari 2015. Ei har dock inte samlat in några uppgifter om företaget tidigare och då företaget haft verksamheterna integrerade är det inte möjligt att ta fram information om total nettoomsättning och antal anställda för den del av företaget som kommer bedriva distribution av naturgas. Av den information som Stockholm Gas AB har på sin hemsida framgår dock att företagets kundantal överstiger 70 000, vilket innebär att företaget är ett av de största distributionsföretagen i Sverige. Detta är dubbelt så många kunder som övriga naturgasföretag har sammanlagt. I tabellen nedan framgår övriga företags totala nettoomsättning och antal anställda för år 2012. Naturgasföretag Verksamhet Total nettoomsättning 2012 (tkr) E.ON Gas Sverige AB Distribution 483 223 39 Göteborgs Energi Gasnät AB Distribution 144 555 0 Kraftringen Nät AB Distribution 44 405 10 Swedegas AB Lagring 11 071 1 Swedegas AB Transmission 354 903 29 Varberg Energi AB Distribution 6 217 2 Öresundskraft AB Distribution 57 706 13 Antal anställda (medel) Från och med 1 januari 2005 finns en rekommendation från EU om definition av mikroföretag samt små och medelstora företag, SMF, (small and medium sized

12 (14) enterprises, SME). 2 Enligt denna definition anses Kraftringen Nät AB, Varberg Energi AB och Öresundkraft AB vara små företag. Tar man hänsyn till hela koncernen anses dock inget av företagen vara små enligt denna definition. Stockholm Gas är ett helägt dotterbolag till AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad. Detta tyder på att inte heller det företaget kan anses vara ett litet företag enligt EU:s definition. 8. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Föreskrifterna innebär att företagen ska sammanställa och rapportera in ett antal uppgifter en gång vart fjärde år. Dessutom ska företagen rapportera in tillsynsperiodens verkliga utfall året efter tillsynsperiodens slut. Rapportering kan också krävas om naturgasföretaget eller Ei anser att det finns skäl för omprövning av intäktsramen under eller efter tillsynsperioden. Inrapporteringen ska i förlängningen ske via ett av Ei utvalt och administrerat system. Eftersom fem av sju företag också bedriver verksamhet på elmarknaden är dessa väl bekanta med hur systemet fungerar, vilket minskar den initiala arbetsbördan. Inför den första inrapporteringen kommer Ei skapa mallar i excel-filer som företagen får fylla i och skicka in. Företagen rapporterar redan idag in ett antal uppgifter till Ei via sina årsrapporter. Utifrån dessa har Ei tillämpat den så kallade ex post regleringen. Enligt Tillväxtverkets mätningar har kostnaderna för fortlöpande årsrapportering beräknats till ca 300 000 kr. Det är dock inte till fullo samma uppgifter som kommer att krävas genom den nya ex ante regleringen men regeringen har bedömt att de administrativa kostnaderna förknippade med att ta fram och till Ei lämna förslag till intäktsram enligt den aktuella regleringen är jämförbara med den tidigare. Skillnaden är dock att inrapporteringsskyldigheten som nu avses som huvudregel endast sker vart fjärde år till skillnad från övrig inrapportering som även fortsättningsvis ska ske varje år. Ei avser vidare att samordna inrapporteringen av underlag till förhandsregleringen med årsrapporterna för att minimera administrationen. Rapporteringsbördan bedöms bli störst första gången som inrapporteringen ska ske. En av de mest administrativt tunga uppgifterna är inrapporteringen om anläggningarnas ålder. Uppgifter om samtliga anläggningarnas ålder behöver endast redovisas en gång, därefter redovisas endast investeringar och utrangeringar. När regleringen väl är etablerad kommer naturgasföretagen således att kunna utgå från befintlig redovisning och göra tillägg och justeringar i takt med investeringar och utrangeringar i verksamheten. Ei har sammanställt de tids- och kostnadsmässiga konsekvenserna för företagen i avsnitt 4. ovan. 2 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG (1) om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag

13 (14) 9. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Ei anser inte att föreskrifterna kommer att medföra några kostnader för investeringar i anläggningar eller personal, anpassning av produkter eller nya eller ändrade skatter eller avgifter. 10. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Förhandsregleringen och föreslagna föreskrifter avser att tillämpas på de verksamheter som räknas upp i 6 kap. 6 naturgaslagen. Det finns inga undantag för vissa av dessa företag utan samtliga behandlas lika. Naturgasföretag behöver tillstånd, koncession, för att få bedriva nätverksamhet i Sverige. En koncession meddelas vanligen på 40 år. Koncessionens giltighet kan sedan förlängas med 40 år i taget. Reglerna om tillstånd medför att parallella naturgasnät inte byggs. I praktiken innebär detta i princip att de företag som har beviljats tillstånd för en viss sträcka har monopol på att leverera naturgas på den sträckningen. Det har hittills inte skett någon kraftig utbyggnad av distributionsnäten i Sverige. Föreskrifterna innehåller inga krav på avgift eller liknande för att få bedriva verksamhet. Ei bedömer att samtliga företag kan leva upp till de krav som ställs i föreskriften. Sammanfattningsvis anser Ei inte att föreskriften kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen. 11. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Ei anser inte att reglerna i andra avseenden kommer att påverka företagen negativt. 12. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Den nya regleringen och därmed också de föreslagna föreskrifterna har sitt ursprung i EU-rätten. Det är nödvändigt att såväl kunder som är anslutna till små företag som stora är garanterade att naturgasföretagens intäktsramar motsvarar skäliga kostnader i verksamheten. De företag som enligt EU:s definition anses vara små är del av en större koncern som förutom naturgas även levererar el och fjärrvärme. Dessa företag är dessutom nätkoncessionshavare vad gäller el och lever redan idag efter en motsvarande reglering på el. Ei anser därför inte att det finns ett behov eller motiv att ta särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning.

14 (14) 13. Kontaktperson Johan Carlsson, jurist, tel. 016-16 27 65, johan.carlsson@ei.se Rebecka Thuresson, jurist, tel. 016-16 27 52, rebecka.thuresson@ei.se