FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB i Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -07-27 FM5001 M06

Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september Publikationen Finansmarknadsstatistik har från och med publiceringen avseende september uppdaterats och delvis fått nytt utseende. Dispositionen i publikationen är i stort densamma däremot har förändringar genomförts för tabeller, diagram och metoddelar. Vissa tabeller och diagram är helt nya medan andra är förändrade eller borttagna. För detaljer kring förändringarna se dokumenten Förändringar Finansmarknadsstatistik september samt Tabell- och diagramförteckning som finns publicerade i anslutning till publikationen. Bakgrunden till förändringarna är att nya rapporteringsformulär införts, i första hand för att anpassa statistiken till nya rapporteringskrav från Europeiska centralbanken. Det innebär samtidigt att osäkerheten i inrapporterade uppgifter ökar. Vissa serier kommer därför inte att publiceras de första månaderna. Den ändrade insamlingen tillsammans med att många rapportörer sett över sina rapporteringssystem gör att vissa serier får större tidsseriebrott, dessa är markerade i tabeller och beskrivs i noter. I samband med uppdateringen har även äldre uppgifter uppdaterats vilket gör att vissa serier reviderats historiskt.

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.15 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 5.11 MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatistik 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparande 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Fr.o.m. publiceringen avseende september har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti finns för jämförelse på SCB:s hemsida. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Johannes Holmberg 08-506 945 11 fornamn.efternamn@scb.se Anders Nyberg 08-506 944 43 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-506 940 98 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-506 942 40 e-post: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212+213) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del två, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna 4.17-4.21 och 4.26 visar fr.o.m. september svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :1. Vid utgången av augusti fanns det 207 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september. Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag började rapportera MFI-blanketten mars 2003 och finansbolag i december 2001. De är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT 2000. Uppgift kan ej förekomma

Snabbfakta -06-30 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1-0,2 % M2 4,6 % M3 5,5 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 6,7 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO 2 587 667 Mkr Tabell 4.3.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 2 069 654 Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 4,13 % Tabell 5.6.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,85 % Tabell 5.6.1 MFI:s utlåning till icke-finansiella företag 1 794 311 Mkr Tabell 3.9.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) 28 457 Mkr 15 061 Mkr 13 396 Mkr 2 574 413 Mkr 2 069 654 Mkr 322 884 Mkr 181 875 Mkr Tabell 4.26.4 Tabell 4.11.1 Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll 42 413 Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 1 084 520 Mkr 196 747 Mkr 887 773 Mkr Tabell 4.33.1 Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFI:s tillgångar, -06-30, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 105 062 4 858 185 893 939 441 227 377 651 534 060 Bostadsinstitut 2 375 831 2 295 275 23 733 1 31 046 25 775 Finansbolag 304 675 171 710 5 690 6 199 282 120 795 MFI 740 634 370 936 310 381 907 45 671 12 740 MFI totalt 10 526 202 7 696 105 1 233 744 448 333 454 650 693 369

1.2 MFI:s skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFI:s skulder, -06-30, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 105 062 3 883 270 1 914 505 375 288 504 132 427 866 Bostadsinstitut 2 375 831 683 662 1 544 940 32 720 27 885 86 623 Finansbolag 304 675 207 487 9 521 94 18 084 69 490 MFI 740 634 20 900 636 311 25 030 35 931 22 463 MFI totalt 10 526 202 4 795 318 4 105 277 433 133 586 032 606 441

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% 2006 2007 2008 2009-10% 2006 2007 2008 2009 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -06-30, Mkr Utlåning till Inlåning från svensk icke-mfi svensk icke-mfi Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Banker 2 158 195 839 248 1 138 188 2 025 576 Bostadsinstitut 2 156 325 1 641 742 489 127 0 Finansbolag 124 204 70 572 52 803 24 465 MFI 217 994 36 105 114 192 864 MFI totalt 4 656 719 2 587 667 1 794 311 2 050 904

1.4 Ut- och inlåningsräntor % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 8 8 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 2006 2007 Hushåll inkl HIO, utestående 2008 2009 Icke-fin. Ftg. utestående 0 0 2006 2007 2008 Hushåll inkl HIO, utestående 2009 Icke-fin. Ftg. utestående 0 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag jun-10 2,69 2,32 0,29 0,29 maj-11 4,00 3,72 1,41 1,46 jun-11 4,05 3,78 1,42 1,47

1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 M1 M3 10 0 5 0-5 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån förändr i M2, Mkr 12-mån förändr i M3, Mkr 12-mån förändr i M1, % M2, % M3, % jun-10 1 495 470 7,0 1 923 549 4,3 2 158 318 3,0 maj-11 1 503 499-0,7 1 962 521 3,9 2 222 528 3,8 jun-11 1 550 261-0,2 2 012 951 4,6 2 276 547 5,5 Tillväxttakten för M1 anges justerad för omklassificeringar som gjordes i november, se not i 2.7.

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut jun-10 109 985 64 518 778 132 1 084 252 maj-11 95 418 21 603 777 135 1 144 117 jun-11 91 916 24 926 782 045 1 113 943

1.7 Noter till del 1 Inledning September. I september ändrades tabell 1.4.3 från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September. I september ändrades tabell 1.6.2 så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 25 20 15 10 5 0-5 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 M1 M2 M3 0

2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. november publiceras tillväxttakten i M1 både inklusive och exklusive omklassning. Detta eftersom villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med villkor till avistakonto. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat Sedan hösten clearas vissa repor på den svenska marknaden via central motpart istället för att som tidigare handlas direkt mellan banker. Då repor clearas via central motpart blir motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag) i statistiken. Exempel: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi.

Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor.

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 105 165 8 843 96 322 1 393 238 1 296 386 96 851 125 113 508 336 40 204 679 900 39 685 1 489 560 Aug 104 113 7 729 96 384 1 377 876 1 292 646 85 230 120 181 497 920 40 848 679 606 39 322 1 474 260 Sep 103 125 8 644 94 481 1 399 163 1 315 502 83 661 130 201 495 238 45 156 688 949 39 619 1 493 644 Okt 102 657 8 558 94 099 1 421 019 1 327 714 93 305 124 722 510 060 42 836 703 810 39 592 1 515 118 Nov 102 153 7 653 94 500 1 450 857 1 368 087 82 769 121 437 499 996 36 398 753 839 39 187 1 545 356 105 401 9 007 96 394 1 488 259 1 397 219 91 039 115 088 535 220 39 598 760 173 38 179 1 584 653 Jan 100 099 8 331 91 768 1 473 662 1 381 185 92 477 131 190 521 359 27 842 755 153 38 117 1 565 429 Feb 99 246 8 207 91 039 1 424 954 1 340 517 84 437 120 330 483 991 33 909 747 980 38 744 1 515 993 Mar 98 580 8 472 90 108 1 428 810 1 345 046 83 764 124 882 505 614 24 636 734 490 39 189 1 518 918 Apr 99 555 8 850 90 705 1 432 434 1 343 297 89 138 115 774 506 460 30 055 740 380 39 766 1 523 139 Maj 98 543 8 183 90 360 1 413 139 1 324 450 88 689 120 374 491 549 30 854 730 070 40 291 1 503 499 100 182 9 022 91 160 1 459 101 1 357 146 101 955 125 154 512 688 32 683 749 095 39 482 1 550 261 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 443 089 418 140 24 949 22 800 86 689 8 599 318 810 6 193 1 932 649 57 727 74 018 125 263 2 189 657 Aug 441 009 422 261 18 747 21 175 79 889 12 394 321 626 5 924 1 915 269 62 446 73 975 112 603 2 164 293 Sep 446 731 429 477 17 254 19 226 81 481 9 292 330 866 5 866 1 940 375 69 808 74 214 110 124 2 194 520 Okt 454 861 431 894 22 966 19 631 85 985 7 963 335 614 5 668 1 969 979 67 367 74 213 106 068 2 217 627 Nov 420 310 399 391 20 919 38 475 93 669 5 343 276 504 6 319 1 965 666 81 463 74 213 118 088 2 239 430 424 783 407 351 17 431 28 656 85 721 5 498 293 286 11 622 2 009 435 76 646 68 041 118 469 2 272 592 Jan 439 710 412 086 27 624 34 356 93 399 5 457 298 535 7 962 2 005 139 94 969 67 990 111 523 2 279 621 Feb 445 241 419 753 25 488 30 760 98 823 5 773 303 331 6 555 1 961 234 96 255 67 951 111 141 2 236 581 Mar 472 094 446 116 25 978 32 869 110 606 5 395 316 207 7 016 1 991 012 86 513 76 905 109 422 2 263 852 Apr 461 189 445 807 15 382 31 331 97 109 5 900 319 380 7 470 1 984 328 64 896 76 900 98 627 2 224 751 Maj 459 022 442 926 16 097 31 592 84 668 8 015 326 837 7 911 1 962 521 70 364 76 904 112 738 2 222 528 462 689 445 273 17 416 26 614 86 771 6 058 334 706 8 540 2 012 951 63 096 76 905 123 596 2 276 547 November. Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, se not i 2.7 M3 (k) =

2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M2 M3 Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn M2 M3 Jul -0,4 8,0 8,0 6,2 5,6-0,6 7,1 7,1 4,8 3,2 Aug -0,3 5,1 5,1 4,0 3,4-0,3 6,7 6,7 4,8 4,0 Sep -2,7 6,0 6,0 5,4 5,8-1,1 6,4 6,4 5,2 4,9 Okt -2,7 6,8 6,8 6,8 5,9-1,9 6,0 6,0 5,4 5,0 Nov -2,3 8,8 4,7 6,4 5,9-2,6 7,2 5,8 6,2 5,9-3,7 6,6 2,7 5,1 6,4-2,9 7,4 4,7 6,1 6,1 Jan -4,0 5,7 1,7 5,0 5,0-3,3 7,0 3,1 5,5 5,8 Feb -4,1 3,5-0,5 3,7 3,8-3,9 5,3 1,3 4,6 5,0 Mar -5,8 3,4-0,6 4,9 5,4-4,7 4,2 0,2 4,5 4,7 Apr -4,4 3,3-0,6 4,2 4,0-4,8 3,4-0,6 4,3 4,4 Maj -5,1 3,3-0,7 3,9 3,8-5,1 3,3-0,6 4,4 4,4-6,0 3,7-0,2 4,6 5,5-5,1 3,5-0,5 4,3 4,4

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 96 375 1 649 037 115 141 961 617 2 576 531 236 98 431 156 184 14 135 32 343 1 892 897 Aug 96 437 1 654 026 100 202 964 478 2 582 528 777 83 685 160 770 13 935 28 723 1 879 387 Sep 94 578 1 685 165 93 101 984 188 3 103 539 667 77 010 161 310 12 988 25 298 1 898 142 Okt 94 198 1 727 633 108 592 1 004 282 3 195 535 211 93 788 188 140 11 608 19 066 1 949 489 Nov 94 599 1 746 831 99 321 1 000 658 3 203 540 992 85 782 205 181 10 337 21 423 1 962 174 96 911 1 759 322 104 272 1 021 577 3 349 546 058 91 508 191 686 9 415 17 061 1 977 567 Jan 92 285 1 773 058 110 666 1 022 097 3 562 546 151 89 238 204 809 17 865 13 990 1 989 998 Feb 91 559 1 746 633 106 199 1 020 571 3 875 511 167 87 922 214 895 14 403 13 165 1 957 557 Mar 90 587 1 768 541 109 745 1 020 540 3 832 541 715 95 337 206 287 10 577 17 524 1 986 398 Apr 91 200 1 759 718 100 656 1 030 361 3 967 535 086 84 868 194 271 11 822 17 206 1 968 781 Maj 90 836 1 734 994 102 528 1 027 204 4 180 507 129 87 488 200 661 10 860 20 445 1 948 803 91 638 1 746 365 119 632 1 053 828 4 345 511 160 102 973 181 377 12 314 20 188 1 977 823

2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul 105 165 71 088 18 71 070 0 0 156 578 332 831 Aug 104 113 23 753 58 23 695 0 0 94 733 222 599 Sep 103 125 46 088 25 46 063 0 0 67 893 217 106 Okt 102 657 18 882 24 18 858 0 0 0 121 539 Nov 102 153 14 449 14 14 435 0 0 0 116 602 105 401 5 142 45 5 097 0 0 0 110 543 Jan 100 099 9 984 29 9 955 0 0 0 110 083 Feb 99 246 10 717 37 10 680 0 0 0 109 963 Mar 98 580 11 633 64 11 569 0 0 0 110 213 Apr 99 555 16 871 49 16 822 0 0 0 116 426 Maj 98 543 17 971 75 17 896 0 0 0 116 514 100 182 16 285 98 16 187 0 0 0 116 467

2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september. Fr.o.m. september avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April 2009. Fr.o.m. publiceringen avseende 2009-04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November 2009. I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September. Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari 2003. Oktober. Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september. November. Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med 50-150 miljarder för perioden december 2003-oktober. Mindre revideringar även 1998-2003. November. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. M1:s tillväxttakt beräknas därför både med och utan omklassificering fr.o.m. november.

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 8 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 8 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 0 2006 2007 2008 2009 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 21% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2002-juni 2003-juni 2004-juni 2005-juni 2006-juni 2007-juni 2008-juni 2009-juni -juni -juni 0% -6% 2005 2006 2007 2008 2009 Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

3.2 Metod balansräkningar Teckenförklaring De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

3.3 MFI:s balansräkning -06-30 3.3.1 MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 82 576 63 928 7 696 105 5 632 471 2 063 634 Icke-MFI 12 729 219 002 5 679 916 4 547 632 1 132 284 Svenska icke-mfi 9 872 269 362 4 656 719 4 469 011 187 708 Finansiella företag, ej MFI -17 885 6 542 110 497 107 751 2 746 Icke-finansiella företag 13 656 90 760 1 794 311 1 612 246 182 065 Offentlig sektor -3 004 10 051 164 244 163 692 552 Hushåll inkl. HIO 17 104 162 009 2 587 667 2 585 322 2 345 Utländska icke-mfi 2 857-50 360 1 023 197 78 621 944 576 EU-länder -1 254 600 509 209 45 081 464 128 utlandet 4 111-50 960 513 988 33 540 480 448 MFI 69 848-155 073 2 016 190 1 084 839 931 351 Svenska MFI 87 373-118 397 1 004 545 934 753 69 792 Banker 14 594-164 574 252 331 237 884 14 447 Bostadsinstitut 71 005 58 560 637 447 602 687 34 761 Andra monetära kreditmarknadsföretag 1 776-12 397 114 736 94 160 20 576 MFI -2 14 31 21 10 Utländska MFI -17 525-36 676 1 011 645 150 086 861 558 EU-länder -14 246-88 298 655 138 118 167 536 971 utlandet -3 279 51 622 356 506 31 919 324 587 Räntebärande värdepapper -25 245-209 245 1 233 744 738 096 495 648 Aktier och andelar -3 911 10 070 448 333 167 072 281 262 Derivatinstrument -43 809-221 169 454 650 248 823 205 827 tillgångar 56 993 88 072 693 369 341 761 351 608 SUMMA TILLGÅNGAR 66 605-268 343 10 526 202 7 128 222 3 397 980 Svenska kronor -21 820-259 290 7 128 222 Euro och EMU-valutor 10 398-115 816 1 424 331 EU-valutor 2 433 14 107 415 108 utländska valutor 75 594 92 656 1 558 540

3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 166 093-82 560 4 795 318 3 249 081 1 546 237 Icke-MFI 78 019 222 557 2 616 938 2 013 416 603 521 Svenska icke-mfi 16 926 141 217 2 050 904 1 921 900 129 005 Finansiella företag, ej MFI -4 471 24 863 215 424 197 885 17 538 Icke-finansiella företag 19 722 7 510 616 920 513 738 103 182 Offentlig sektor -25 486 15 129 85 620 82 244 3 375 Hushåll inkl. HIO 27 162 93 714 1 132 941 1 128 032 4 909 Utländska icke-mfi 61 093 81 340 566 033 91 517 474 517 EU-länder 28 174 32 410 268 769 62 022 206 747 utlandet 32 919 48 930 297 264 29 494 267 770 MFI 88 075-305 117 2 178 381 1 235 665 942 716 Svenska MFI 98 014-264 786 991 092 916 093 74 999 Banker 85 027-192 648 881 714 811 463 70 251 Bostadsinstitut 17 519-76 184 70 662 70 662 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag -4 876 3 810 32 413 27 942 4 471 MFI 344 237 6 304 6 026 278 Utländska MFI -9 939-40 331 1 187 289 319 572 867 717 EU-länder -1 142-37 630 724 190 225 262 498 928 utlandet -8 797-2 701 463 099 94 310 368 789 Emitterade värdepapper 2 866 66 892 4 025 480 1 710 803 2 314 677 Certifikat 4 391-31 162 676 281 51 054 625 227 Obligationer 8 053 116 994 3 075 123 1 597 329 1 477 794 Förlagslån 403-40 142 170 537 47 578 122 959 emitterade värdepapper -9 981 21 203 103 539 14 842 88 697 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0 3 931 79 797 79 797 0 Derivatinstrument -67 422-148 407 433 133 267 639 165 494 skulder -40 851-139 211 586 032 414 400 171 632 Eget kapital 5 919 31 011 606 441 438 473 167 969 SUMMA SKULDER 66 605-268 343 10 526 202 6 160 193 4 366 009 Svenska kronor -17 298-274 043 6 160 193 Euro och EMU-valutor 42 403-39 833 1 858 174 EU-valutor 11 795-16 177 360 264 utländska valutor 29 705 61 710 2 147 571

3.4 Bankernas balansräkning -06-30 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 30 553-23 182 4 858 185 2 998 515 1 859 670 Icke-MFI -15 588 76 735 2 998 258 2 056 002 942 256 Svenska icke-mfi -8 653 148 261 2 158 195 1 981 196 176 999 Finansiella företag, ej MFI -17 886 9 556 110 011 107 357 2 655 Icke-finansiella företag 8 215 84 618 1 138 188 966 121 172 067 Offentlig sektor -6 304-6 484 70 747 70 744 3 Hushåll inkl. HIO 7 322 60 571 839 248 836 974 2 274 Utländska icke-mfi -6 935-71 526 840 063 74 805 765 257 EU-länder -5 347-14 617 451 480 42 076 409 404 utlandet -1 587-56 910 388 583 32 730 355 853 MFI 46 140-99 917 1 859 927 942 513 917 414 Svenska MFI 74 543-44 577 893 192 826 631 66 561 Banker 1 483-135 014 151 214 137 975 13 240 Bostadsinstitut 71 005 102 593 637 447 602 687 34 761 Andra monetära kreditmarknadsföretag 2 045-12 163 104 517 85 966 18 551 MFI 11 7 14 4 10 Utländska MFI -28 403-55 339 966 735 115 882 850 853 EU-länder -24 938-108 114 612 975 83 970 529 005 utlandet -3 465 52 775 353 760 31 911 321 848 Räntebärande värdepapper -24 610-141 760 893 939 543 279 350 659 Aktier och andelar -4 033 20 395 441 227 162 119 279 107 Derivatinstrument -43 918-178 683 377 651 224 151 153 501 tillgångar 52 530 91 631 534 060 212 471 321 590 SUMMA TILLGÅNGAR 10 522-231 599 7 105 062 4 140 535 2 964 527 Svenska kronor -64 864-278 647 4 140 535 Euro och EMU-valutor 6 134-69 477 1 255 090 EU-valutor 765 18 748 389 754 utländska valutor 68 488 97 777 1 319 683