Egen undersökning 6 Material och metoder 6 Resultat 6

Innehållsförteckning Referat 2 Inledning 2 Litteraturstudie 3 Kvalitetsbedömning 3 Bakgrund 3 Målsättning 3 Genomförande 3 Forskningsresultat 4 BLUP-index 5 Stokvalitet inom svensk halvblodsavel 6 Egen undersökning 6 Material och metoder 6 Resultat 6 Diskussion 7 Litteraturförteckning 9 1

Referat För att svensk ridhästavel ska kunna utvecklas optimalt krävs ett gott underlag att avla på. För hingstarna finns väl genomtänkta bruksprov med höga krav för godkännande. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur mycket stoet betyder för avkommans prestation. Har hennes meriter betydelse för avkommans resultat vid kvalitetsbedömning? Undersökningen omfattar 735 hästar som genomförde kvalitetsbedömning år 2000. En närmare granskning har gjorts på de hästar vars mödrar har resultat från kvalitetsbedömning, placering vid tävling samt BLUP-index. Studien berör endast disciplinen hoppning. De mödrar som blivit tilldelade klass I vid kvalitetsbedömning har i större utsträckning avkommor som också blivit klass I, jämfört med de mödrar som blivit klass II till IV. Ston i klass IV har flest avkommor i klass IV. Tävlingsresultaten visar att av de avkommor som var klass I och II vid kvalitetsbedömning hade fler mödrar med placeringar i samtliga klasser jämfört med avkommor som var klass III eller IV. Av BLUP-indexet framgår att stona med avkommor i klass I vid kvalitetsbedömning hade ett medelvärde i hoppning på 106. För mödrarna med avkommor i klass IV var medelvärdet endast 88. Undersökningen visar att de ston som själva presterar bra också lämnar avkommor av hög kvalitet. De ston som presterar dåligt bör således inte gå in i aveln, de blir då bromsande i arbetet mot avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen. För att få bort de dåliga stona och gynna de som håller hög standard skulle ett införande av ett obligatoriskt bruksprov för ston kunna vara en lösning. Endast avkommor som både har godkänd moder och fader skulle då få gröna papper. Kvalitetsbedömningen skulle kunna fungera som ett sådant obligatoriskt bruksprov för ston eftersom det är en allsidig bedömning med stor kapacitet och det är möjligt för alla ston att genomföra den. Bara ston som tilldelats klass I eller II bör sedan sättas i avel! För att locka ägare till bra ston att betäcka bör förmåner ges till de ston som visat goda resultat vid proven. Inledning Inom svensk hästavel ställer vi i dag höga krav på våra avelshingstar. De genomgår hårda prov där de granskas ingående vad gäller exteriör och hållbarhet, temperament, gångarter och/eller hoppförmåga. Många uppfödare lägger stor vikt vid att använda en så bra hingst som möjligt till sitt sto för att få fram en avkomma med god hoppförmåga och/eller goda gångarter. Hur stor vikt bör man då lägga vid stoets egna kvalitéer, hur stor betydelse har hennes meriter för avkommans prestation? Mått på avelsstonas kvalitet kan vara deras egna prestationer vid treårstest, kvalitetsbedömning, tävling eller deras BLUP-index. Hultqvist (2001) undersökte standarden på de ston som betäcktes 1999. Av de ston som deltagit i kvalitetsbedömning tillhörde 2/3 klass I eller II i hoppning. I medeltal hade avelsstona 1999 ett BLUP-index i hoppning på 101,1. Spridningen i hoppindex var dock stor och värdena varierade mellan 59 och 174. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan mödrarnas prestationer och avkommornas resultat vid kvalitetsbedömning. I undersökningen har hoppresultat från hästar, som genomförde kvalitetsbedömning år 2000, deras mödrars resultat i hoppning, från kvalitetsbedömning och tävling, samt BLUP-index för hoppning använts. Min hypotes är att 2

hästar med väl meriterade mödrar presterar bättre vid kvalitetsbedömning än hästar med icke väl meriterade mödrar. Litteraturstudie Kvalitetsbedömning Bakgrund 1973 påbörjade Mälardalens Varmblodsklubb ett system som skulle bedöma ridhästens egenskaper på ett allsidigt sätt, det vi i dag kallar för kvalitetsbedömning för ridhästar. Ursprunget finns bland annat i Svenska Lantliga Ryttarnas Centralförbunds kvalitetstävlan som hölls på Flyinge, samt de tyska material und eignungsprüfungen. Till dessa lades en veterinärundersökning för att få en mer komplett bild av hästarna. I samband med att arméns hästhållning klingat av var det viktigt att hitta ett nytt system som uppfyllde de krav som ridsporten ställde på hästarna (ASVH, 2001). Avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen lyder: En ädel, korrekt och hållbar varmblodshäst, som genom sitt prestationsinriktade temperament, sin ridbarhet, goda rörelser och/eller hoppförmåga är konkurrenskraftig internationellt. (ASVH, 2001, s 1). Avelsmålet innebär att följande egenskaper ska förbättras genom avelsarbete: Exteriör Temperament Gångarter Samarbetsvilja Hållbarhet Ridbarhet Hoppförmåga Fruktsamhet Målsättning Målsättningen med kvalitetsbedömning är att ge besked om hästens hälsotillstånd och anlag. Detta ger en fingervisning om vilken status hästen har och gör det lättare att ta beslut gällande belopp vid försäkring, försäljning eller köp. Vidare skall det ge kvalificerad rådgivning om varje hästs fortsatta utbildning och underlätta upptäckandet av tävlingsämnen. Bedömningen är dessutom ett tillfälle för stambokföring för fyra- och femåriga avelsston och ska även fungera som ett prestationstest för dessa. Kvalitetsbedömningen ska ge en objektiv bild av den egna hästens brister, förtjänster och möjligheter att utvecklas (ASVH, 2001). Genomförande Regionala kvalitetsbedömningar anordnas varje år över hela landet. Samma protokoll används vid samtliga bedömningsplatser. De bästa hästarna från varje bedömning går vidare till en riksfinal. Kvalitetsbedömningen är öppen för fyraåriga varmblodiga ridhästar, men även femåriga ston som haft föl som fyraåringar, får deltaga (ASVH, 2001). Hästen bedöms vid fem olika stationer. Betyg mellan ett och tio sätts vid varje station. 1. Veterinärstation I. Hovar och medicinskt tillstånd. 2. Veterinärstation II. Ortopediskt tillstånd. 3. Exteriör. Här sätts fem delpoäng; typ, huvud-hals-bål, extremiteter och rörelsernas korrekthet, rörelsemekanik i skritt, rörelsemekanik i trav. 3

4. Gångarter. Hästen visas under ryttare i fri skritt, trav under lättridning och galopp. Ett betyg ges för varje gångart. 5. Hoppning. Uppsutten eller löshoppning. Temperament och allmänt intryck bedöms på alla stationer utom exteriörbedömningen (ASVH, 2001). Forskningsresultat En undersökning av Arnason (1994), gjord på 3489 hästar som deltog i kvalitetsbedömning 1988-1993, visar att gångarter och hoppegenskaper har medelhög arvbarhet (tabell 1). Tabell 1. Arvbarheter för bedömda egenskaper vid kvalitetsbedömning mellan åren 1988-1993 (Arnasson, 1994) Egenskap Arvbarhet Exteriör 0,29 Gångarter 0,35 Temperament gångarter 0,27 Hoppning (löshoppning) 0,20 Temperament hoppning 0,14 I sin undersökning skattade Arnason (1994) även genetiska och fenotypiska samband. En av slutsatserna från sambandsanalyserna var att resultaten för hoppning och gångarter är positiva, det vill säga att det inte finns något motsatsförhållande mellan hopp- och dressyregenskaper. Därmed ger rätt urval av ston och hingstar framgång i aveln för både dressyr och hoppning. Det är viktigt att så många fyraåringar som möjligt genomgår kvalitetsbedömning, för att ge ett underlag för avkommebedömning och urval av ston och hingstar i svensk halvblodsavel. Det föreligger ett visst samband mellan gångartsresultaten och exteriörpoängen, för hoppningen spelar dock exteriören en mindre roll. Ett starkt samband mellan resultaten för uppsutten hoppning och löshoppning har påvisats, därmed kan hästägaren välja hur hästen skall visas vid hoppmomentet (ASVH, 2001). I en undersökning av Ohlsson och Philipsson (1992) analyserades det fenotypiska sambandet mellan resultat vid kvalitetsbedömning och senare tävlingsresultat. Underlaget bestod av kvalitetsbedömda hästar mellan åren 1973 och 1986 och deras tävlingsresultat till och med 1991. 1658 hästar ingick i undersökningen. Resultaten tyder på att hästar som fått höga poäng på kvalitetsbedömning har goda chanser att bli framgångsrika tävlingshästar (tabell 2). Detta beror givetvis till stor del på hästarnas kvalitet, men också delvis på att hästar med goda anlag överlag får en bättre utbildning än de med mindre goda anlag. 4

Tabell 2. Antal hästar med placering på tävling på olika nivå i relation till kvalitetsklass i kvalitetsbedömning (Ohlsson och Philipsson, 1992) Antal placerade hästar Klassindelning från kvalitetsbedömning Lätt Msv Svår Lätt Msv Svår Dressyr Hoppning Totalt Totalt klass klass klass klass klass klass Klass 1 152 45 25 222 163 83 14 260 Klass 2 110 26 4 140 140 40 3 183 Klass 3 104 14 3 121 131 32 3 166 Klass 4 51 4 0 55 124 16 0 140 Totalt 417 89 32 538 558 171 20 749 Wallin (2001) skattade genetiska korrelationer mellan bedömningsresultat för gångarter och hoppning i kvalitetsbedömning och senare tävlingsprestationer i dressyr respektive hoppning. De genetiska korrelationerna uppgick till värden mellan 0,7 och 0,9. Detta innebär att kvalitetsbedömningsresultaten redan vid fyra års ålder mycket väl förutsäger hästarnas utvecklingsmöjligheter. Det gör att man ur avelsmässig synpunkt bör utnyttja den information som kommer tidigt i hästarnas liv istället för att vänta på prestationer som kommer sent i hästens liv. BLUP-index BLUP står för Best Linear Unbiased Prediction. Det betyder att BLUP ger den mest korrekta, linjära sammanvägningen av alla data, vid en beräkning av varje enskilt djurs förväntade avelsvärde. Således avänds all information i flera generationer, både på mödernet och fädernet, samt om individen själv och dess avkommor, syskon och halvsyskon (Philipsson, 1998). Genom BLUP-metoden kan man jämföra hästar mellan olika generationer och tidsperioder, och därmed visa på de genetiska framstegen i respektive egenskap. BLUP-metoden används i de flesta stora hästnationer för att skatta avelsvärden. I Sverige har BLUP-index skattats för hingstar sedan 1986, och sedan 1997 skattas även BLUP-index för ston. Index redovisas för alla ston som själva deltagit i kvalitetsbedömning, eller är stamboksförda och har en, eller flera, avkommor som deltagit i kvalitetsbedömning (ASVH 1998). För ston betyder oftast det egna resultatet mest för indexet, därefter följer hästamning och avkommor som spelar en ganska jämlik roll. Detta på grund av det, i jämförelse med hingstarna, låga antalet avkommor (Philipsson, 1998). BLUP-index beräknas för exteriör, gångarter, hoppförmåga och mankhöjd, baserat på den information som framkommer vid kvalitetsbedömning. Vid exteriören baseras resultaten på den sammanlagda poängen av de fem bedömningsgrupperna. Lika vikt läggs vid samtliga betyg för gångarter, precis som vid hoppningen där lika vikt läggs vid teknik och förmåga som vid temperament och allmänt intryck. För exteriör, gångarter och hoppförmåga anges indexen som ett relativtal, med värdet 100 som bas. Ett totalindex räknas ut, som är ett medeltal mellan dessa tre. Mankhöjden redovisas i centimeter avvikelse från medeltalet för basgruppen och är ett mått på storleksförärvningen (Philipsson 1998). Sedan 1998 beräknas också index för olika delegenskaper såsom typ och huvud-hals-bål, extremiteternas 5

korrekthet, rörelser vid hand, de enskilda gångarterna, temperament för gångarter, teknik för hoppning samt temperament och allmänt intryck för hoppning (Philipsson, 1999). Stokvalitet inom svensk halvblodsavel I Hultqvists (2001) studie udersöktes de ston som fanns i svensk halvblodsavel år 1999. Vart tionde sto som betäcktes detta år granskades närmare, vilket blev 430 ston. Resultat från treårstest, kvalitetsbedömning, tävling och BLUP-index analyserades. 2/3 av de ston som bedömts som treåringar var diplom eller klass I. Endast 45 ston var visade på kvalitetsbedömning varav 2/3 var klass I eller klass II i hoppning. 46% av stona med BLUPindex hade under 100 i hoppning. 75 ston hade placeringar i hoppning i lätt till medelsvår klass. 60% av dessa var som högst placerade i lätt klass, 39% i medelsvår. Egen undersökning Material och metoder Undersökningen omfattar 735 halvblodshästar som genomförde kvalitetsbedömning år 2000. En närmare granskning har gjorts av de 179 hästar vars mödrar har resultat från kvalitetsbedömning, de 595 hästar vars mödrar har BLUP-index (2000) samt de 92 hästar vars mödrar har placeringar i lätt till svår klass på tävling. Materialet är hämtat från Institutionen för husdjursgenetik, SLU. Undersökningen omfattar endast resultat, klassindelning samt BLUP-index för disciplinen hoppning. För bearbetning av materialet har Microsoft Excel använts. Resultat I figur 1 redovisas sambandet mellan avkommornas och mödrarnas klassindelning vid kvalitetsbedömning. Det framgår tydligt att de mödrar som blivit tilldelade klass I i hoppning, i större utsträckning har avkommor som också blivit klass I i hoppning, jämfört med mödrar som blivit tilldelade klass II IV. Vidare kan man utläsa att mödrar i klass IV har flest avkommor som också blivit klass IV. 6

25 Antal avkommor 20 15 10 5 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 0 1 2 3 4 Mödrarnas klass i kvalitetsbedömning Figur 1. Antal avkommor indelade efter kvalitetsklass i hoppning vid kvalitetsbedömning i förhållande till mödrarnas kvalitetsklass i hoppning. I figur 2 presenteras förhållandet mellan mödrarnas bästa resultat vid tävling i hoppning och avkommornas klass vid kvalitetsbedömning. Mödrar som inte var placerade hade nästan lika stor andel avkommor i alla klasser. Mödrar med placering i lätt eller medelsvår+svår klass hade större andel avkommor i klass I-II (68 respektive 78%) jämfört med klass III-IV. Det enbart ett sto som hade placering i svår klass och därför slogs medelsvår och svår klass ihop. Andel avkommor 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% lätt klass msv+svår klass ej tävlade/oplacerade n=65 n=27 n=643 Mödrarnas hoppresultat klass I klass II klass III klass IV Figur 2. Avkommornas klass i hoppning vid kvalitetsbedömning i förhållande till mödrarnas bästa resultat i hopptävling. Av figur 3, där mödrarnas medelvärde i BLUP-index för hoppning redovisas, framgår att mödrarna till avkommorna i klass I, hade det högsta medelvärdet i hoppning i jämförelse med avkommorna i klass II IV. Avkommorna i klass IV var också de vars mödrar hade lägst medelvärde. Medelvärdet för alla stona var 97,1. 7

Medelvärde, BLUP-index, mödrar 110 105 100 95 90 85 80 75 1 2 3 4 Kvalitetsklass, avkommor Figur 3. Mödrarnas medelvärde för BLUP-index i hoppning, i förhållande till avkommornas kvalitetsklass i hoppning vid kvalitetsbedömning. Diskussion Undersökningen visar på ett tydligt samband mellan resultat för avkommorna i kvalitetsbedömning och mödrarnas meriter. Oavsett om man ser till mödrarnas resultat i kvalitetsbedömning, tävling eller BLUP-index finns det ett samband. När det gäller BLUPindex var detta beräknat efter kvalitetsbedömningarna år 2000. Således är den aktuella avkomman medräknad i stoets BLUP-index och därmed uppstår en autokorrelation. Det var endast 12,5% av mödrarna som hade placering i hopptävling och det anser jag är en väldigt liten andel. Det kunde ändå visas att avkommor till ston med placeringar i hoppning i större utsträckning var bland den bättre hälften på kvalitetsbedömning jämfört med avkommorna till oplacerade ston. I den här studien togs ingen hänsyn till fadershingstarna och det kan vara så att tävlingsstona i större utsträckning var betäckta med utpräglade hopphingstar. Hur ser då stomaterialet i halvblodsaveln ut, hur pass bra är egentligen våra ston? Jag har jämfört min egen undersökning som gjorts på ston som blev betäckta år 1995 med Hultqvists (2001) studie av de ston som betäcktes 1999. Antalet ston som genomfört kvalitetsbedömning var betydligt fler i min undersökning (179 st) än i Hultqvists (2001) studie (45 st). Trots den stora skillnaden i mängd, så var det lika stor andel av stona som blivit klass I och II i hoppning (2/3) i båda undersökningarna. Av de ston som blivit placerade vid tävling hade 40% placeringar i medelsvår klass i hoppning enligt Hultqvist (2001), motsvarande endast 28% min undersökning. Medelvärdet för stonas BLUP-index i hoppning var 101,1 i Hultqvists studie jämfört med 97,1 i denna undersökning. Trenden pekar därmed svagt uppåt vad gäller stonas prestationer under denna fyraårsperiod. Stämmer då denna undersökning med verkligheten? Kan det vara så att det till största delen är avkommor till bra ston som kommer till kvalitetsbedömning? Hur stor del av de hästar som inte visas har bra respektive dåliga anlag? Hur ska vi kunna reglera de hästar som förs in i aveln, så att inte de ston som håller en alltför låg standard bromsar avelsframsteget? Ett alternativ vore att införa ett liknande system för stona som vi har för hingstarna. Ett bruksprov där stona måste göra ett godkänt resultat för att avkomman ska få gröna papper. 8

Kvalitetsbedömningen skulle kunna fungera som ett sådant obligatoriskt bruksprov för ston eftersom det är en allsidig bedömning med stor kapacitet och det är möjligt för alla ston att genomföra den. Bara ston som tilldelats klass I eller II bör sedan sättas i avel! Här kan man också locka de stoägare som har bra hästar, till att betäcka dem genom att införa förmåner till de ston som har goda resultat vid proven. Litteraturförteckning Arnason, Th. 1994. Rapport om genetiska analyser av kvalitetsbedömningar av svenska fyråriga ridhästar 1973-1993. Knubbo: IHBC AB, ASVH, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen. 1998. BLUP-index 1997 för hingstar och ston i ridhästaveln. Arlöv. ASVH, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen. 2001. Råd och anvisningar för kvalitetsbedömning 2001. Hultqvist, L. 2001. Vilken kvalitet har stona inom svensk halvblodsavel? Fördjupningsarbete nr 167. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, enheten för hippologisk högskoleutbildning. Ohlsson, L & Philipsson, J. 1992. Relationship between field test for Warmblood horses as four-year-olds and later competition performance. 43 rd Ann. Meet. of European Ass. for Animal Prod., Madrid, 14-17 September 1992. Philipsson, J. 1998. BLUP i ridhästaveln varför och vad betyder indexen? Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för husdjursgenetik. Philipsson, J. 1999. Utvidgade BLUP-index för 1998 information om delegenskaper gör det lättare att välja hingst! Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för husdjursgenetik. Wallin, L. 2001. Kan man förutspå hästarnas senare öden redan vid 4 års ålder? Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för husdjursgenetik. 9