SRAU 25 5--28 13.51 Sida 1 AKTIV UREMIVÅRD I SVERIGE 11 24 srau SVENSKT REGISTER FÖR AKTIV UREMIVÅRD 25
SRAU 25 5--28 13.51 Sida 2 Inledning Svenskt Register för Aktiv Uremivård startade 11 och har sedan 14 givit ut en publikation årligen, denna utgåva är således den tolfte i ordningen. Registrets datainnehåll uppdateras fortlöpande. Årets publikation innehåller aktuella överlevnadsberäkningar och srau frångår därmed principen att publicera dessa endast vartannat år. Kraven på öppenhet från kvalitetsregistren har ökat generellt och ett uttalat krav är att data skall redovisas på en lägre aggregationsnivå. Detta har medfört att srau denna gång visar demografiska data enhetsvis. Srau har däremot avstått från att visa mortalitetsdata och överlevnadskurvor på enhetsnivå eftersom denna typ av jämförelser utan möjlighet till beskrivning av patientkarakteristika inte är främjande för vare sig klinisk verksamhet eller registerarbete. Förra året visades för första gång hur patientöverlevnaden i aktiv uremivård förändrats över tiden. Efter åldersjustering ses en kontinuerlig förbättring av patienternas överlevnad, både i dialysbehandling och bland transplanterade, en förbättring som fortgått under år 24. Detta är den främsta orsaken till att antalet patienter i aktiv uremivård ökar. Antalet enheter i Sverige där aktiv uremivård bedrivs är för närvarande 64 till antalet och mycket varierande i storlek. Samtliga rapporterar till uremiregistret. Totalt finns nu data över 25 patienters uremivariabler samlade. I syfte att förbättra databasens kvalitet görs regelbundna samkörningar med Dödsorsaksregistret. Detta medför att registret med säkerhet inte innehåller inadekvata personuppgifter avseende patienter som avlidit. Srau samkörs också med SDDB (Svensk DialysDataBas) vilket ger möjlighet till kvalitetsförbättring av data för båda dessa nationella register. Srau utgör statistisk bas för flera genomförda studier och utnyttjas allt oftare vid samkörning med andra populationsbaserade patientregister. Srau har också ett omfattande samarbete med register i andra länder, i första hand med det europeiska ERA- EDTA Registry och det amerikanska USRDS, och srau deltar i ett stort antal internationella epidemiologiska studier. Avidentifierade svenska data av demografisk karaktär översändes till ERA-EDTA Registry för bearbetning och jämförelse med andra länder i Europa. Dessa data publiceras årligen och finns tillgängliga på Internet. Socialstyrelsen och Landstingsförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) har sedan registrets grundande finansierat dess verksamhet. Styrelsen för srau tackar samtliga som rapporterar till registret och på så vis skapar möjlighet för en god statistisk dokumentation av den aktiva uremivården i Sverige, samt sekreterare Susanne Gabara som sköter registrets dagliga arbete. Jarl Ahlmén Ordförande Björn Wikström Svensk Njurmedicinsk Förening Henrik Ekberg Svensk Transplantationsförening Staffan Schön Generalsekreterare 2
SRAU 25 5--28 13.51 Sida 3 Sammanfattning Alltsedan srau började dokumentera den aktiva uremivården i Sverige 11 har denna vård ökat kontinuerligt i omfattning. Samtliga behandlingsformer har ökat och den sista december 24 var 2 patienter i behandling, 381 med ett fungerande njurtransplantat, 2625 i hemodialys och 58 med peritonealdialysbehandling. För hela landet ger detta prevalenstalet per miljon invånare. Det prognostiserade antalet patienter år 21 som presenterades av srau 18 har därmed överskridits. Den årliga tillväxten har genomsnittligt varit 4, %. Cirka 2/3 av patienterna är män, 1/3 är kvinnor. Under de senaste 8 åren har antalet nyupptagna patienter i aktiv uremivård varit cirka 11 årligen. Incidenstalet för hela landet varierar måttligt runt 125 per miljon invånare och år. Mellan olika län finns det variationer och antalet nyupptagna patienter ligger lägre än förväntat i Stockholm och Halland samt högre än förväntat i Gävleborgs, Västernorrlands och Östergötlands län vid en ålders- och könsjusterad beräkning av riskkvot jämfört med hela landet. Medelåldern bland patienter i behandling har ökat kontinuerligt och var vid senaste årsskiftet 5,5 år för samtliga, en ökning med 5 år sedan 11. Medelåldern vid start ökade under registrets första år men denna ökning har avtagit. Glomerulonefrit är den vanligaste uremiorsakande sjukdomen bland patienter i behandling trots ett stort inflöde av patienter med diabetesnefropati som är den vanligaste diagnosen bland dem som startar behandling. Förutom de 25 % som har diabetes som primär njursjukdom rapporteras ytterligare 1 % av nystartade patienter med annan nefrologisk diagnos ha diabetes. Typ II-diabetes ökade i början av 2-talet, en ökning som nu avtagit. De årliga mortalitetstalen för hela uremipopulationen har i genomsnitt varit 14, %, för transplanterade 2,8 % och för dialyspatienter 2,4 %. En kontinuerligt minskande mortalitet noteras för dialyspopulationen. Bland transplanterade ökar maligniteter som dödsorsak. Bland dialyspatienter har uremi, liktydigt med avbruten dialysbehandling, blivit vanligare under de senaste åren. Överlevnadsberäkningar har utförts av professor Anders Odén. Uremipopulationen har under registrets alla år haft en överlevnad långt under den förväntade. Beräkningar visar dock att med en ålders- och könsjustering finns över tiden en successivt förbättrad överlevnad i aktiv uremivård i Sverige. 3
SRAU 25 5-1-1 11.34 Sida 4 Innehållsförteckning Patienter i behandling Fig. 1 Antal patienter i aktiv uremivård 11 24. 6 Fig. 2 Antal patienter i aktiv uremivård 1231 respektive 41231. 6 Fördelade på behandlingsform och ålder. Fig. 3 Medelålder vid årsskiftena 1231 41231. Fördelad på kön. Fig. 4 Medelålder vid årsskiftena 1231 41231. Fördelad på behandlingsform. Fig. 5 Prevalens per miljon invånare vid årsskiftena 1231 41231. Regionsvis. 8 Fig. 6 Uremiorsakande sjukdom. Samtliga patienter i aktiv uremivård 41231. 8 Tab. I Antal patienter i aktiv uremivård 41231. Länsvis och regionsvis. Tab. II Antal patienter i aktiv uremivård 41231. Enhetsvis. 1 Fördelade på behandlingsform. Tab. III Antal patienter i aktiv uremivård 41231. Enhetsvis. 11 Fördelade på uremiorsakande sjukdom. Nyupptagna patienter Fig. Nyupptagna patienter årligen 11 24. Fördelade på första behandlingsform. 13 Fig. 8 Incidens. Nyupptagna patienter årligen 11 24. 13 Åldersgrupperade. Per miljon invånare i åldersgrupperna. Tab. IV Nyupptagna patienter 18 24. Förväntat och observerat antal samt riskkvot. 14 Fig. Nyupptagna patienter 11 24. Fördelade på uremiorsakande sjukdom. 14 Tab. V Uremiorsakande sjukdom. Samtliga patienter som startat behandling 15 11 24. Fördelade på enskilda diagnoser. Tab. VI Nyupptagna patienter med diabetesnefropati 11 24. 15 Fördelade på diabetestyp och startår. Tab. VII Antal patienter med diabetes som riskfaktor vid behandlingsstart men med 16 annan registrerad uremiorsakande sjukdom. Fig. 1 Medelålder vid behandlingsstart 11 24. Fördelad på kön. 16 Tab. VIII Medianålder vid behandlingsstart 11 24. Fördelad på kön. 16 Tab. IX Antal nyupptagna patienter 11 24. Länsvis och regionsvis. 1 Tab. X Antal nyupptagna patienter 24. Enhetsvis. 1 Fördelade på första behandlingsform. Mortalitet Fig. 11 Avlidna patienter i dialysbehandling årligen 11-24. 1 Fördelade på grupperade dödsorsaker. Fig. 12 Avlidna patienter med fungerande njurtransplantat årligen 11-24. 1 Fördelade på grupperade dödsorsaker. 4
SRAU 25 5--28 13.51 Sida 5 Njurtransplantationer Fig. 13 Antal transplantationer årligen 11 24. 2 Fig. 14 Antal förlorade transplantat årligen 11 24. Efterföljande behandlingsform. 2 Registrering av riskfaktorer Fig. 15 Andel patienter med riskfaktorer, i procent, inom varje behandlingsform. 21 Tab. XI Antal riskfaktorer per nystartad patient i respektive behandlingsform. 18-2. 21 Tab. XII Antal riskfaktorer per nystartad patient i respektive behandlingsform. 21-24. 22 Tab. XIII Antal patienter med -5 kardiovaskulära riskfaktorer vid behandlingsstart 22 18-24. Fördelade på första behandlingsform. Prognosuppföljning Fig. 16 Jämförelse mellan data och prognos publicerade 18 och aktuella data. 22 Statistisk bearbetning Fig. 1 Patientöverlevnad hela materialet med 5% konfidensintervall. 23 Fig. 18 Patientöverlevnad hela materialet åldersfördelad. 23 Fig. 1 Patientöverlevnad transplanterade. Levande respektive avliden donator. 24 Fig. 2 Patientöverlevnad transplanterade. Diabetiker respektive icke diabetiker. 24 Fig. 21 Graftöverlevnad första och andra graft. 24 Fig. 22 Graftöverlevnad första graft. Levande respektive avliden donator. 24 Fig. 23 Patientöverlevnad hemodialys och peritonealdialys med 5% konfidensintervall. 24 Fig. 24 Patientöverlevnad hemodialys och peritonealdialys, åldersfördelad. 24 Fig. 25 Patientöverlevnad hela materialet räknat med start tre månader 25 efter behandlingsstart. 5% konfidensintervall. Fig. 26 Patientöverlevnad 65 år och äldre jämfört med förväntad överlevnad 25 i åldersgruppen. Fig. 2 Patientöverlevnad yngre än 65 år jämfört med förväntad överlevnad 25 i åldersgruppen. Fig. 28 Patientöverlevnad hela materialet. Diabetiker respektive icke diabetiker. 25 Fig. 2 Reduktion i dödlighet med kalendarisk tid. 25 5
SRAU 25 5--28 13.51 Sida 6 Patienter i behandling Antalet patienter i aktiv uremivård har ökat kontinuerligt sedan behandlingsmöjligheterna för uremiker etablerades på 16-talet. Denna ökning har gällt samtliga behandlingsformer, hemodialys, peritonealdialys och njurtransplantation. De senaste åren har dock antalet patienter i PD-behandling minskat och denna minskning tillsammans med en relativt svag ökning av antalet HD-patienter medförde att antalet patienter i dialysbehandling under 23 förändrades i ringa grad. Under 24 har återigen antalet HD-patienter ökat, även en ytterligare ökning av hem-hemodialysbehandling har skett, vilket medför att totala antalet dialyspatienter ökat med 3 %. Skälen till att PD-behandling minskar är, förutom ett något lägre nyupptag i denna behandlingsform, en generellt större omsättning inom patientgruppen, 16 % av prevalent patientgrupp transplanteras och 25 % byter till hemodialysbehandling under året. Motsvarande siffror för HD-patienterna var 8 respektive 4 % (byte till PD-behandling). Den årliga tillväxten av uremipopulationen var som starkast i början av 1-talet och har i genomsnitt varit 4, % under de fjorton år registret har funnits. Under 24 var tillväxten 3,4 %. Den 31 december 24 fanns det i Sverige 2 patienter i dialysbehandling eller med ett fungerande njurtransplantat. Av de 3383 Fig 1. Antal patienter i aktiv uremivård 11 24. 8 6 5 4 3 2 HD HHD PD TRPL 1 1231 11231 21231 31231 41231 51231 61231 1231 81231 1231 1231 11231 21231 31231 41231 HD 1 121 1346 1532 1588 13 164 183 12 263 2186 2284 238 243 2526 HHD 48 5 58 53 6 58 6 54 54 62 5 63 6 6 PD 341 4 46 55 588 638 681 68 35 62 8 6 5 58 TRPL 2216 246 252 2652 254 2836 252 368 31 3265 334 3431 353 3683 381 Totalt 34 482 44 44 4 5235 545 565 514 6125 6354 6565 68 664 2 Fig 2. Antal patienter i aktiv uremivård 1231 respektive 41231. Fördelade på behandlingsform och ålder. 1 8 HD HD 4 PD PD 4 TRLP TRPL 4 68 3 16 6 64 6 5 553 531 553 543 4 3 2 1 433 38 31 35 26 253 15 214 1 18 16 11 11 13 1 3 8 153 135 53 3 2 1 63 6 88 2 3 4 45 1 4 5 25 15 2 42 36 13 5 2 6 <15 15 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 4 5 84 85 6
SRAU 25 5--28 13.51 Sida dialyspatienterna behandlades 2625 med hemodialys, varav skötte behandlingen själva i hem-hemodialys, medan 58 hade peritonealdialysbehandling. 381 eller 53 % av totalantalet patienter med aktiv uremibehandling hade ett fungerande njurtransplantat. Gruppen njurtransplanterade har således en något större procentuell tillväxt än dialysgruppen, 3,6 % under 24. Könsfördelningen har varit oförändrad under de senaste 6 åren, 63 % har varit män, 3 % har varit kvinnor. En förskjutning mot en större övervikt för män har skett emedan andelen män respektive kvinnor var 5 % respektive 41 % i slutet av 11. Fig 3. Medelålder vid årsskiftena 1231 41231. Fördelad på kön. 58 5 56 55 54 53 52 52,22 52,16 52, 52,8 53,65 53,5 54,28 54,15 54,52 55, 54,2 54,3 55,33 54,8 55,55 54,5 55, 55,55 56,13 55,85 56,46 56, Män Kvinnor 56,84 55,86 5,13 56,36 5,42 56,56 5, 56,1 51 1231 11231 21231 31231 41231 51231 61231 1231 81231 1231 1231 11231 21231 31231 41231 Medelåldern bland hela gruppen patienter i behandling har stigit för varje år och var vid senaste årsskiftet 5,46 år. Männen är något äldre än kvinnorna. Skillnaden i prevalenstal mellan könen finns i alla åldersgrupper men är större i högre åldrar. Som tidigare är hemodialyspatienterna äldst men denna grupps medelålder har ökat endast marginellt under de senaste sju åren. Medelåldern för patienter med peritonealdialysbehandling har ökat förhållandevis mer under de senaste åren och denna grupp är nu knappt 2 år yngre i genomsnitt. De njurtransplanterade är ytterligare 11 år yngre genomsnittligt men även bland dessa stiger medelåldern kontinuerligt. I figur 2 ses hur åldersfördelningen inom varje patientgrupp har förändrats sedan uremiregistrets första år. Den 31 december 24 var prevalenstalet för Sverige per miljon invånare. Under år 24 har prevalenstalen ökat i alla regioner, till skillnad från 23 då det inte skedde några förändringar. Stockholmsregionen har under snart ett decennium haft det lägsta prevalensta- Fig 4. Medelålder vid årsskiftena 1231-41231. Fördelad på behandlingsform. 65 6 55 5 6,36 5,33 52,18 4,16 61,65 63,11 63,41 63,1 63,1 64,6 64,56 64,52 62,35 5,4 5,3 5,5 5,66 5,51 54,23 54,43 54,81 53,5 52,85 6,5 5,22 5,56 5,8 55,12 55,32 55,83 56,3 4,44 4,3 48,23 48,36 48,54 48,88 48,8 4,24 4,64 64,42 5, 56,2 5,4 64,12 6,23 56,48 5,4 64,4 64,54 6,4 61,8 56,85 5,1 5,6 51,6 64,5 62,86 5,46 51,3 45 HD PD Samtliga TRPL 4 1231 11231 21231 31231 41231 51231 61231 1231 81231 1231 1231 11231 21231 31231 41231
SRAU 25 5--28 13.51 Sida 8 Fig 5. Prevalens per miljon invånare vid årsskiftena 1231-41231. Regionsvis. 85 8 5 65 6 55 5 45 Södra Västra Sydöstra Stockholm Uppsala-Örebro Norra 4 1231 11231 21231 31231 41231 51231 61231 1231 81231 1231 1231 11231 21231 31231 41231 Södra 32 443 484 532 552 588 615 644 668 65 26 64 83 85 Västra 421 463 44 52 53 563 58 68 635 666 63 35 5 88 Sydöstra 46 515 552 65 623 66 1 14 56 81 88 8 818 826 851 Stockholm 456 48 52 548 55 52 51 588 5 613 615 615 62 62 642 Uppsala/ Örebro 42 464 45 542 53 5 628 65 14 25 5 4 823 82 846 Norra 433 48 515 58 55 5 611 636 63 23 58 86 835 855 81 Fig 6. Uremiorsakande sjukdom. Samtliga patienter i aktiv uremivård 41231, i procent. n=2. Glomerulonefrit 2,1 Pyelonefrit,8 Cystnjuresjukdom 13,2 Nefroskleros 1,5 Diabetesnefropati 18,4 Uremi UNS 6,3 Övriga 16,8 8
SRAU 25 5--28 13.51 Sida Tabell I. ANTAL PATIENTER I AKTIV UREMIVÅRD 41231. LÄNSVIS OCH REGIONSVIS. BLÅ SIFFROR ANGER ANTAL PER MILJON INVÅNARE. Bostadslän HD, n PD, n TRPL, n Totalt, n Blekinge län 6 3 16 16 8 532 156 138 Dalarnas län 86 312 23 83 124 44 233 844 Gotlands län 11 11 3 52 2 53 43 46 Gävleborgs län 83 3 35 12 142 513 26 4 Hallands län 55 14 33 116 111 31 1 1 Jämtlands län 3 2 6 4 64 52 1 84 Jönköpings län 23 2 82 13 416 254 1 Kalmar län 3 311 24 12 121 516 218 3 Kronobergs län 58 325 24 135 82 46 164 2 Norrbottens län 5 234 28 111 1 424 14 68 Skåne län 34 33 11 5 48 413 84 848 Stockholms län 432 231 11 54 664 355 11 63 Södermanlands län 82 314 2 111 3 21 84 Uppsala län 4 245 14 46 321 185 611 Värmlands län 281 2 16 124 453 23 841 Västerbottens län 85 331 15 58 125 48 225 86 Västernorrlands län 85 348 1 8 155 635 25 161 Västmanlands län 2 352 24 2 144 552 26 6 Västra Götalands län 44 25 134 88 626 411 12 4 Örebro län 1 332 2 133 486 251 16 Östergötlands län 152 365 3 8 13 416 362 8 Södra regionen 532 33 164 12 688 42 1384 85 Västra regionen 484 28 153 1 61 41 1328 88 Sydöstra regionen 315 321 88 431 44 834 851 Stockholmsregionen 443 22 14 54 63 35 124 642 Uppsala/Örebro-regionen 585 34 181 4 863 448 162 846 Norra regionen 266 32 68 451 512 85 81 Sverige 2625 21 58 84 381 424 2 let i landet, vid senaste årsskiftet noterades 642 per miljon invånare. Norra regionen hade liksom föregående år det högsta, 81 per miljon invånare. Det jämförelsevis låga talet i Stockholm har som tidigare visats i första hand sin grund i stark befolkningstillväxt i yngre åldrar men också i en lägre ålders- och könsjusterad incidens som kan ses i tabell IV. Glomerulonefrit har sedan registret startades varit den vanligaste diagnosen bland patienter i aktiv uremivård. Långsamt ses dock andelen patienter med denna diagnos sjunka mot bakgrund av ett större inflöde av patienter med annan diagnos, framför allt diabetes och nefroskleros. Andelen patienter med pyelonefrit minskar då inflödet av patienter med denna diagnos är litet. Diabetes typ I är den vanligaste enskilda diagnosen och IgA-nefrit den vanligaste specificerade typen av glomerulonefrit. Vid slutet av 24 var 2 patienter i aktiv uremivård i Sverige. Uppsala län hade det lägsta prevalenstalet, 611 per miljon invånare medan det högsta talet 161 per miljon invånare noteras i Västernorrland. Skillnader finns också i utnyttjande av de olika behandlingsformerna. PD-behandling är nu inne i en fas med svag tillväxt och antalet patienter med PD-behandling har minskat i 11 av 21 län. Lokal behandlingstradition torde vara avgörande för valet av behandlingsform. Det finns ingen trend som antyder att andelen patienter med PDbehandling ökar i län med låg andel eller vice versa. I tabellerna II och III ses antal patienter per enhet, fördelade på behandlingsform respektive nefrologisk diagnos. Eftersom denna sammanställning inte tar hänsyn till bostadsort kan de sammanlagda talen länsvis skilja sig något från den rent demografiska sammanställningen länsvis.
SRAU 25 5--28 13.51 Sida 1 Tabell II. ANTAL PATIENTER I AKTIV UREMIVÅRD 41231. Enhetsvis. fördelade på behandlingsform. Behandlande klinik HD PD TRPL Halmstad, Länssjukhuset i Halmstad, medicinska kliniken 2 14 52 Helsingborg, Helsingborgs lasarett, medicinska kliniken 4 11 5 Hässleholm, Hässleholms sjukhus, medicinska kliniken 45 2 12 Karlshamn, Blekingesjukhuset Karlshamn, medicinska kliniken 3 15 2 Karlskrona, Blekingesjukhuset Karlskrona, medicinska kliniken 24 1 Kristianstad, Centralsjukhuset, medicinska kliniken 23 Ljungby, Ljungby lasarett, medicinska kliniken 23 1 Lund, Park dialys 32 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, barnmedicinska mottagningen 12 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, dialysavdelningen 4 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, hemdialysen 3 43 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, njurmedicinska mottagningen 214 Malmö, Universitetssjukhuset MAS, njurmedicinska sektionen 5 2 141 Malmö, Universitetssjukhuset MAS, transpl. sektionen 2 Malmö, Citydialysen 3 Trelleborg, Lasarettet Trelleborg, dialysavdelningen 3 Växjö, Centrallasarettet i Växjö, medicinska kliniken 35 24 82 Ystad, Lasarettet i Ystad, medicinska kliniken 34 14 Ängelholm, Ängelholms sjukhus, medicinska kliniken 3 22 Borås, Södra Älvsborgs sjukhus, medicinska kliniken 66 24 5 Falköping, Mössebergsdialysen 42 Göteborg, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 16 Göteborg, Lundby sjukhus, dialysavdelningen 6 Göteborg, SU/Sahlgrenska, dialysavdelningen 4 53 Göteborg, SU/Sahlgrenska, transplantationsenheten 3 362 Mölndal, SU/Mölndal, medicinska kliniken 81 2 Skövde, Kärnsjukhuset, njurmedicinska kliniken 6 21 86 Trollhättan, Norra Älvsborgs länssjukhus, medicinska kliniken 36 14 Varberg, Sjukhuset i Varberg, medicinska kliniken 3 1 2 Eksjö, Höglandssjukhuset, medicinska kliniken 26 1 26 Jönköping, Länssjukhuset Ryhov, medicinska kliniken 45 18 8 Kalmar, Länssjukhuset i Kalmar, medicinska kliniken 5 14 3 Linköping, Universitetssjukhuset i Linköping, njurmedicinska kliniken 6 1 11 Motala, Lasarettet i Motala, medicinska kliniken 26 Norrköping, Vrinnevisjukhuset, medicinska kliniken 4 18 4 Värnamo, Värnamo sjukhus, medicinska kliniken 1 11 Västervik, Västerviks sjukhus, medicinska kliniken 23 26 Danderyd, Danderyds sjukhus, medicinska kliniken 84 21 2 Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, njurmedicinska kliniken 21 45 32 Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, transplantationskirurgiska kliniken 216 Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, barnmed klin 64 Solna, Karolinska Universitetssjukhuset, njurmedicinska kliniken 131 35 2 Visby, Visby lasarett, medicinska kliniken 11 3 25 Avesta, Avesta lasarett, medicinska kliniken 15 Bollnäs, Bollnäs sjukhus, medicinska kliniken 35 16 51 Eskilstuna, Mälarsjukhuset, medicinska kliniken 4 2 61 Falun, Falu lasarett, medicinska kliniken 45 14 84 Gävle, Gävle sjukhus, medicinska kliniken 41 1 6 Karlskoga, Karlskoga lasarett, kliniken för Medicin och Geriatrik 25 6 Karlstad, Centralsjukhuset i Karlstad, medicinska kliniken 6 2 123 Mora, Mora lasarett, medicinska kliniken 31 2 Nyköping, Nyköpings lasarett, medicinska kliniken 3 2 14 Uppsala, Akademiska sjukhuset, medicinska kliniken 81 1 11 Uppsala, Akademiska sjukhuset, transplantationskirurgiska kliniken 25 1
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 11 Västerås, Västerås centrallasarett, njurmedicinska kliniken 85 23 133 Örebro, Universitetssjukhuset, medicinska kliniken 6 2 11 Boden-Luleå, Sunderby Sjukhus, medicinska kliniken 5 23 1 Gällivare, Gällivare sjukhus, medicinska kliniken 8 4 25 Skellefteå, Skellefteå lasarett, medicinska kliniken 15 16 Sollefteå, Sjukhuset i Sollefteå, medicinska kliniken 15 Sundsvall, Sundsvalls sjukhus, medicinska kliniken 54 1 116 Umeå, Norrlands universitetssjukhus, medicinska kliniken 6 15 12 Örnsköldsvik, Sjukhuset i Örnsköldsvik, medicinska kliniken 2 2 Östersund, Östersunds sjukhus, medicinska kliniken 3 5 58 Tabell III. ANTAL PATIENTER I AKTIV UREMIVÅRD 41231. Enhetsvis. fördelade på uremiorsakande sjukdom. Behandlande klinik Glomeru- Pyelonefrit Cystnjure- Nefroskleros Diabetes- Uremi UNS Övriga Okänd lonefrit sjukdom nefropati Halmstad, Länssjukhuset i Halmstad, medicinska kliniken 24 6 16 12 11 8 Helsingborg, Helsingborgs lasarett, medicinska kliniken 42 1 11 18 24 3 2 Hässleholm, Hässleholms sjukhus, medicinska kliniken 13 3 13 11 21 8 8 Karlshamn, Blekingesjukhuset Karlshamn, medicinska kliniken 11 1 1 1 11 3 12 Karlskrona, Blekingesjukhuset Karlskrona, medicinska kliniken 8 1 4 1 6 Kristianstad, Centralsjukhuset, medicinska kliniken 4 3 2 2 5 Ljungby, Ljungby lasarett, medicinska kliniken 4 3 4 3 3 8 1 Lund, Park dialys 6 2 3 8 1 5 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, barnmedicinska mottagningen 3 2 1 1 5 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, dialysavdelningen 5 4 4 12 14 2 8 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, hemdialysen 2 6 14 15 2 16 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, njurmedicinska mottagningen 63 22 33 1 3 6 41 Malmö, Universitetssjukhuset MAS, njurmedicinska sektionen 54 24 26 21 51 13 3 1 Malmö, Universitetssjukhuset MAS, transpl. sektionen 1 1 Malmö, Citydialysen 4 8 3 8 Trelleborg, Lasarettet Trelleborg, dialysavdelningen 2 2 4 8 4 1 Växjö, Centrallasarettet i Växjö, medicinska kliniken 35 12 13 5 38 18 2 Ystad, Lasarettet i Ystad, medicinska kliniken 5 5 13 6 1 Ängelholm, Ängelholms sjukhus, medicinska kliniken 11 2 4 6 16 1 12 Borås, Södra Älvsborgs sjukhus, medicinska kliniken 55 12 21 1 2 15 18 Falköping, Mössebergsdialysen 6 4 3 6 1 5 8 Göteborg, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 2 1 3 11 Göteborg, Lundby sjukhus, dialysavdelningen 13 8 13 1 16 Göteborg, SU/Sahlgrenska, dialysavdelningen 18 4 14 1 1 12 23 Göteborg, SU/Sahlgrenska, transplantationsenheten 133 31 52 1 46 1 5 1 Mölndal, SU/Mölndal, medicinska kliniken 16 16 1 24 15 18 Skövde, Kärnsjukhuset, njurmedicinska kliniken 48 14 21 16 3 1 1 Trollhättan, Norra Älvsborgs länssjukhus, medicinska kliniken 5 15 24 3 23 5 Varberg, Sjukhuset i Varberg, medicinska kliniken 2 2 11 12 13 5 8 Eksjö, Höglandssjukhuset, medicinska kliniken 15 5 12 1 13 2 5 Jönköping, Länssjukhuset Ryhov, medicinska kliniken 43 15 1 1 26 16 Kalmar, Länssjukhuset i Kalmar, medicinska kliniken 3 13 24 2 34 6 23 Linköping, Universitetssjukhuset i Linköping, njurmedicinska kliniken 6 18 35 21 33 31 Motala, Lasarettet i Motala, medicinska kliniken 6 1 2 4 6 1 6 Norrköping, Vrinnevisjukhuset, medicinska kliniken 32 15 1 2 16 2 1 Värnamo, Värnamo sjukhus, medicinska kliniken 12 1 4 3 2 1 Västervik, Västerviks sjukhus, medicinska kliniken 16 11 5 1 3 6 Danderyd, Danderyds sjukhus, medicinska kliniken 4 14 21 34 2 12 2 Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, njurmedicinska kliniken 18 42 3 44 3 5 3 11
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 12 Behandlande klinik Glomeru- Pyelonefrit Cystnjure- Nefroskleros Diabetes- Uremi UNS Övriga Okänd lonefrit sjukdom nefropati Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, transplantationskir. klin 3 3 45 8 35 Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, barnmed klin 8 11 11 1 33 Solna, Karolinska Universitetssjukhuset, njurmedicinska kliniken 54 11 26 35 48 15 4 Visby, Visby lasarett, medicinska kliniken 15 3 1 2 3 4 2 Avesta, Avesta lasarett, medicinska kliniken 2 1 1 1 3 Bollnäs, Bollnäs sjukhus, medicinska kliniken 28 1 12 23 8 12 Eskilstuna, Mälarsjukhuset, medicinska kliniken 34 11 14 18 34 1 Falun, Falu lasarett, medicinska kliniken 34 21 12 3 5 2 Gävle, Gävle sjukhus, medicinska kliniken 3 6 18 18 22 28 Karlskoga, Karlskoga lasarett, kliniken för Medicin och Geriatrik 1 4 6 1 5 Karlstad, Centralsjukhuset i Karlstad, medicinska kliniken 66 16 31 3 45 5 26 Mora, Mora lasarett, medicinska kliniken 2 8 5 8 14 4 8 Nyköping, Nyköpings lasarett, medicinska kliniken 12 3 6 1 2 4 Uppsala, Akademiska sjukhuset, medicinska kliniken 5 15 25 25 3 16 31 Uppsala, Akademiska sjukhuset, transplantationskir. klin 5 1 5 2 3 2 Västerås, Västerås centrallasarett, njurmedicinska kliniken 8 23 25 21 45 4 45 Örebro, Universitetssjukhuset, medicinska kliniken 64 21 25 1 44 4 Boden-Luleå, Sunderby Sjukhus, medicinska kliniken 25 2 1 21 22 1 2 Gällivare, Gällivare sjukhus, medicinska kliniken 12 2 5 3 8 1 6 Skellefteå, Skellefteå lasarett, medicinska kliniken 8 2 6 1 2 5 Sollefteå, Sjukhuset i Sollefteå, medicinska kliniken 1 1 3 5 5 Sundsvall, Sundsvalls sjukhus, medicinska kliniken 62 8 25 21 4 4 2 Umeå, Norrlands universitetssjukhus, medicinska kliniken 45 12 21 14 4 22 25 Örnsköldsvik, Sjukhuset i Örnsköldsvik, medicinska kliniken 12 6 14 4 5 2 6 Östersund, Östersunds sjukhus, medicinska kliniken 24 1 12 23 5 1 Nyupptagna patienter I genomsnitt har 154 patienter påbörjat behandling årligen under de 14 år som registret existerat. Under åren 18 till 22 låg antalet konstant över 11 per år, under 23 och 24 var antalen något lägre. Incidenstalen har ökat sedan början av 1-talet men sedan ett decennium legat mycket stabilt runt 125 per miljon invånare och år för hela landet. I detta hänseende skiljer sig Sverige från många europeiska länder emedan incidenstalen i Europa i allmänhet ökat för varje år under slutet av 1-talet och början av 2-talet. En viss ökning i de årliga incidenstalen har skett sedan de första åren under 1-talet för patienter äldre än 65 år. Under den senaste åttaårsperioden har talen varit relativt oförändrade, snarast skönjs en minskning under det nya millenniet. För patienter yngre än 65 år har incidenstalen varit mycket stabila sedan registrets start 11. Incidenstalen uppvisar regionala skillnader vilket delvis beror på att regioner med lägre tal har en jämförelsevis yngre befolkning. I den publikation som gavs ut av srau år 2 visades att de incidensmässiga skillnader som finns mellan regionerna minskar om man gör en åldersgruppering och delar upp patienterna i äldre eller yngre än 65 år. 24 publicerade uremiregistret en ålders- och könsjusterad beräkning av det förväntade och observerade antalet nyupptagna patienter uppdelad på länsnivå vilken visade att Stockholms- och Hallands län hade signifikant färre nya patienter än förväntat under perioden 18-23 och att Gävleborgs, Västernorrlands och Östergötlands län hade signifikant fler. Med sju års observationstid finns denna skillnad kvar för de uppräknade länen. Glomerulonefrit är fortfarande den vanligaste uremiorsakande åkomman bland patienter i behandling, detta trots att diabetesnefropati under en lång följd av år varit den vanligaste njursjukdomen hos dem som påbörjar behandling. Sedan ett decennium har cirka 1/4 av alla nya patienter varje år denna diagnos. I början av det nya årtusendet sågs en ökning av antalet nyupptagna patienter med typ II diabetes, en ökning som många befarat. Denna tendens har dock inte förstärkts, tvärtom är antalet typ II diabetiker som kommer till uremivård återigen något lägre. Typ I diabetikernas antal när det gäller nyupptagna i aktiv uremivård är i stort sett oförändrat år från år. Notabelt är dock att medelåldern vid 12
SRAU 25 5-1-1 8.33 Sida 13 Fig. Nyupptagna patienter årligen 11 24. Fördelade på första behandlingsform. 12 1 8 6 HD PD CD-TRPL LD-TRPL 4 2 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 HD 62 621 2 655 681 1 48 82 58 88 53 8 6 61 PD 234 28 262 262 3 22 2 38 32 334 343 32 38 2 CD-TRPL 25 25 1 11 6 8 3 5 6 6 LD-TRPL 28 23 2 28 25 3 26 22 25 22 32 32 1 32 Totalt 8 135 56 112 141 13 112 111 1151 1131 1146 18 18 Fig 8. Incidens. Nyupptagna patienter årligen 11 24. Åldersgrupperade. Per miljon inv. i åldersgrupperna. Antal per milj. invånare 45 4 35 <65 65 35 324 354 363 36 41 386 42 44 32 35 3 3 21 28 25 2 15 1 5 6 61 68 63 64 66 6 6 1 6 4 66 66 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 Antal per milj. inv. 15 11 11 1 115 118 121 12 125 13 12 128 123 122 i hela befolkn. Totalantal 8 135 56 112 141 13 112 111 1151 1131 1146 18 18 <65 42 434 48 45 466 481 43 488 518 5 512 545 4 44 65-415 443 548 4 546 56 58 632 52 644 61 61 68 64 start för typ I diabetiker har stigit från 45,6 år 11 till 54,4 år under 24. Jämförande medelåldrar för typ II diabetes är 66, år respektive 68,1 år. Det bör noteras att förutom patienter med diabetesnefropati har ytterligare cirka 1 % av alla nya patienter diabetessjukdom, dock med annan registrerad orsak till uremin vid behandlingsstart. Den vanligaste av dessa är nefroskleros. Antalet patienter med diabetes mellitus som dominerande eller bidragande orsak till njursvikt vid start av uremivård var således 263 under åren 18-24, eller 34 % av totalantalet nyupptagna i aktiv uremivård. Inte heller denna andel har ökat under de senaste fem åren. Medelåldern bland patienter i uremibehandling har stigit för varje år. Under registrets första åtta år steg även medelåldern vid behandlingsstart för hela uremipopulationen år för år. Sedan 18 har dock medelåldern vid start för kvinnor stabiliserats på cirka 63 år och medelål- 13
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 14 Tabell IV. NyUPPTAGNA patienter 18-24. Förväntat och observerat antal samt riskkvot. Det förväntade antalet beräknat med hänsyn till ålders- och könsfördelningen inom populationen i varje län. Län Förväntat antal Observerat antal Riskkvot 5% konfidensintervall Blekinge län 143.8 144 1..84-1.18 Dalarnas län 268. 25 1.2.1-1.15 Gotlands län 52. 53 1.2.6-1.33 Gävleborgs län 2.4 343 1.2 1.14-1.41 Hallands län 246.3 23.82.1 -.5 Jämtlands län 126.1 123.8.81-1.16 Jönköpings län 26.2 21.1.81-1.3 Kalmar län 228.4 22 1..88-1.14 Kronobergs län 163.5 158..82-1.13 Norrbottens län 23.2 225.4.82-1. Skåne län 16. 12 1.1.5-1.8 Stockholms län 1438.3 122..85 -.5 Södermanlands län 238. 248 1.4.2-1.18 Uppsala län 234.1 214.1.8-1.5 Värmlands län 266.3 28 1.4.2-1.1 Västerbottens län 22.4 212.3.81-1. Västernorrlands län 243.1 285 1.1 1.4-1.32 Västmanlands län 236. 254 1..4-1.21 Västra Götalands län 131. 1334 1.2.6-1. Örebro län 251.4 25 1.3.1-1.16 Östergötlands län 36.1 434 1.18 1. - 1.3 Fig. Nyupptagna patienter 11 24. Fördelade på uremiorsakande sjukdom, i procent. 3 26 25 25 24 24 24 24 24 23 26 22 22 22 21 21 21 21 21 23 21 2 2 2 2 1 21 1 1 1 1 18 2 21 18 18 1 1 18 18 18 18 18 18 18 1 1 15 16 15 16 16 16 15 14 14 15 11 12 13 14 1 1 1 1 1 1 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 5 6 6 6 5 5 4 3 4 4 1 1 1 1 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 Glomerulonefrit Pyelonefrit Cystnjuresjukdom Nefroskleros Diabetesnefropati Uremi UNS Övriga Okänd 14
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 15 Tabell V. Uremiorsakande sjukdom. Samtliga patienter som startat behandling 11-24. Antal, fördelade på enskilda diagnoser, n=146. Amyloid 46 Chronic renal failure, aetiology uncertain 1352 Congenital renal dysplasia with or without urinary tract malformation 6 Crescentic (extracapillary) glomerulonephritis (type I, II, III) 146 Cryoglobulinemic glomerulonephritis 3 Cystic kidney disease - other specified type Cystic kidney disease - type unspecified 252 Cystinosis 2 Dense deposit disease, membrano-proliferative GN, type II (proven by immunofluorescence and/or electron microscopy) Diabetes Type I (Insulin dependent) 165 Diabetes Type II (non-insulin dependent) 14 Drug induced interstitial nephropathy not mentioned elsewhere 64 Fabry s disease 5 Focal segmental glomerulosclerosis with nephrotic syndrome in adults 3 Focal segmental glomerulosclerosis with nephrotic syndrome in children 25 Glomerulonephritis, histologically examined, not given elsewhere 435 Glomerulonephritis, histologically NOT examined Glomerulonephritis related to liver cirrhosis 3 Goodpasture s Syndrome 4 Gout nephropathy (urate) 5 Haemolytic Uraemic Syndrome including Moschcowitz Syndrome 66 Henoch-Schönlein purpura 1 Hereditary nephritis with nerve deafness (Alport s Syndrome) 56 Hereditary nephropathy - other specified type 34 Hereditary/Familial nephropathy - type unspecified 28 IgA nephropathy (proven by immunofluorescence) 62 Interstitial nephritis (not pyelonephritis) due to other cause, or unspecified (not mentioned elsewhere) 15 Interstitial nephropathy due to analgesic drugs 4 Interstitial nephropathy due to lithium 31 Interstitial nephropathy due to cis-platinum 5 Interstitial nephropathy due to cyclosporin A 66 Ischaemic renal disease/cholesterol embolism 83 Kidney tumour 134 Lead induced interstitial nephropathy 2 Lupus erythematosus 123 Medullary cystic disease, including nephronophthisis 4 Membrano-proliferative GN, type I (proven by immunofluorescence and/or electron microscopy) 63 Membranous nephropathy 1 Multi-system disease - other (not mentioned elsewhere) 86 Myelomatosis/light chain deposit disease 33 Nephrocalcinosis and hypercalcaemic nephropathy 24 Oligomeganephronic hypoplasia 3 Other identified renal disorders 165 Polycystic kidneys, adult type (dominant) Polycystic kidneys, infantile (recessive) 1 Primary oxalosis 2 Pyelonephritis - cause not specified 3 Pyelonephritis associated with neurogenic bladder 26 Pyelonephritis due to acquired obstructive uropathy 265 Pyelonephritis due to congenital obstructive uropathy with/without vesico-ureteric reflux 5 Pyelonephritis due to other cause 32 Pyelonephritis due to urolithiasis 36 Pyelonephritis due to vesico-ureteric reflux without obstruction 38 Renal hypoplasia (congenital) - type unspecified 43 Renal vascular disease - due to other cause (not given elsewhere) 166 Renal vascular disease - type unspecified 122 Renal vascular disease due to hypertension (NO primary renal disease) 132 Renal vascular disease due to malignant hypertension (NO primary renal disease) 13 Renal vascular disease due to polyarteritis 128 Syndrome of agenesis of abdominal muscles (Prune Belly) 4 Systemic sclerosis (scleroderma) 33 Traumatic or surgical loss of kidney 3 Tuberculosis 11 Tubular necrosis (irreversible) or cortical necrosis 145 Wegener s granulomatosis 162 Nefrologisk diagnos saknas 62 Tabell VI. Nyupptagna patienter med diabetesnefropati 11 24. Fördelade på diabetestyp (I och II) och startår. 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 D M typ I 113 4 136 12 122 122 134 11 12 12 122 118 1 15 D M typ II 4 1 13 115 11 4 142 11 13 166 156 156 16 D M totalt 2 165 23 228 23 23 228 25 23 23 288 24 263 24 dern vid start för män på cirka 64 år. Skillnaderna mellan män och kvinnor i genomsnittlig ålder är ett tecken på den skillnad som finns incidensmässigt mellan könen och som blir mer uttalad i högre åldrar. Antalet kvinnor äldre än 65 år som startat behandling under 24 var 244 per miljon kvinnor i åldersgruppen, jämförande tal för män över 65 var 584 per miljon män i åldersgruppen. I tabell X ses antalet nyupptagna patienter per enhet, fördelade på första behandlingsform. Eftersom denna sammanställning inte tar hänsyn till bostadsort kan de sammanlagda talen länsvis skilja sig något från den rent demografiska sammanställningen länsvis. 15
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 16 Tabell VII. Antal patienter med diabetes som riskfaktor vid behandlingsstart, men med annan registrerad uremiorsakande sjukdom och patienternas fördelning på uremiorsakande sjukdom. Diagnos Glomerulonefrit Pyelonefrit Cystnjuresjukdom Nefroskleros Uremi UNS Övriga Okänd Totalt 18 1 2 21 22 23 24 11 12 2 14 18 1 2 6 3 6 4 6 5 5 6 5 4 4 36 36 3 41 4 48 38 2 18 23 13 15 12 16 2 2 25 33 28 31 35 1 8 15 118 111 122 112 118 Fig 1. Medelålder vid behandlingsstart 11 24. Fördelad på kön. 64,41 64,48 64,6 64 63, 63,83 64, 63 62 61 6 5,58 6,6 6,11 61,53 6,88 61,5 61,6 62,44 62,4 61,6 62,4 62,55 61, 63,53 62,1 62,85 Män 62, 61, 62,3 62,63 63,34 5 5,35 Kvinnor 58 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 Tabell VIII. Medianålder vid behandlingsstart 11-24. Fördelad på kön. 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 Män 63 65 66 66 6 66 66 6,5 6 68 6 66 68 6 Kvinnor 62 64 64 65 66 65 6 66,5 66 66 65 65 65 66 16
SRAU 25 5-1-1 8.33 Sida 1 Tabell IX. Antal nyupptagna patienter 11-24. Länsvis och regionsvis. Blå siffror anger antal per miljon inv. 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 Blekinge län 1 126 11 3 2 132 1 112 16 15 14 2 1 112 16 16 21 13 18 12 1 126 23 153 24 16 25 16 Dalarnas län 38 131 2 6 31 1 2 1 2 6 34 118 45 15 36 12 23 82 32 115 4 16 4 1 46 166 4 145 Gotlands län 3 52 8 13 6 14 121 8 138 11 18 121 121 12 2 8 13 15 13 226 2 35 2 35 Gävleborgs län 3 14 34 118 35 121 4 162 46 15 43 14 48 168 55 14 58 26 58 2 42 151 43 155 48 13 3 134 Hallands län 24 4 21 81 23 8 25 4 18 6 31 115 28 13 32 118 28 13 31 113 3 1 24 86 26 3 32 113 Jämtlands län 22 162 13 6 2 14 2 14 13 6 2 148 2 14 11 83 11 84 24 184 12 3 23 1 1 14 22 12 Jönköpings län 33 11 3 2 36 11 33 1 3 112 36 1 34 14 41 125 46 14 38 116 3 2 38 116 43 131 36 1 Kalmar län 2 12 3 124 3 124 24 35 144 34 14 2 12 38 15 3 156 28 11 33 14 34 145 28 11 28 11 Kronobergs län 1 5 8 45 2 112 1 4 16 8 16 8 14 8 22 123 22 124 23 13 23 13 23 13 23 13 24 135 Norrbottens län 24 1 25 4 3 13 2 5 32 12 31 11 23 8 3 115 2 14 36 14 3 11 32 126 3 146 32 12 Skåne län 5 8 111 13 11 1 12 3 132 11 134 12 145 13 144 12 132 118 138 122 156 138 146 128 15 138 146 126 Stockholms län 15 16 12 13 18 111 13 114 18 15 185 1 1 12 18 12 26 115 14 6 1 14 14 15 165 8 18 1 Södermanlands län 25 8 23 8 35 135 3 143 28 18 3 116 36 14 2 15 34 133 53 2 36 14 42 163 2 14 2 111 Uppsala län 23 85 23 83 36 128 33 116 2 11 31 1 36 124 2 1 2 2 36 123 28 5 3 124 3 1 25 83 Värmlands län 3 13 35 123 38 133 35 123 32 112 28 44 156 41 14 36 13 4 1 41 14 41 15 4 146 33 121 Västerbottens län 2 2 8 3 144 26 1 32 123 28 18 31 11 3 143 24 3 25 8 31 121 2 114 34 133 33 12 Västernorrlands län 33 126 3 142 3 142 3 115 3 143 32 124 53 2 4 14 5 2 42 16 45 183 28 114 38 156 32 131 Västmanlands län 33 12 23 8 42 161 32 122 41 15 54 2 3 116 42 163 41 15 28 1 3 144 35 135 2 112 44 16 Västra Götalands län 146 11 141 132 15 1 16 114 156 15 13 116 1 11 11 128 1 132 1 12 2 133 183 121 16 12 Örebro län 24 88 3 11 3 135 2 8 3 134 2 8 28 12 3 135 2 8 42 153 42 154 34 124 3 143 34 124 Östergötlands län 5 141 62 152 13 45 1 54 13 66 15 53 128 6 16 5 138 3 1 58 141 6 145 58 14 61 14 Södra regionen 142 4 138 11 111 14 5 11 11 18 114 13 123 1 126 184 11 11 121 211 134 2 126 21 13 26 128 Västra regionen 15 1 154 6 143 8 11 16 18 11 13 16 184 112 14 118 21 128 216 131 2 125 216 13 16 11 21 12 Sydöstra regionen 11 122 122 125 145 148 12 14 126 12 136 138 116 118 148 151 14 143 13 143 121 124 132 135 12 132 125 128 Stockholmsregionen 18 14 18 15 13 111 2 114 188 16 16 1 186 13 18 12 218 118 182 1 15 2 1 16 8 18 8 Uppsala/Örebroreg 21 1 188 252 13 24 123 233 12 24 12 26 138 26 13 246 128 26 155 25 144 2 146 25 135 242 126 Norra regionen 18 5 14 131 142 6 14 114 124 111 121 12 13 12 14 112 125 12 142 118 133 112 12 128 145 11 135 Sverige 15 8 11 135 11 56 1 112 115 141 118 13 121 112 12 111 125 1151 13 1131 12 1146 128 18 123 18 122 Tabell X. ANTAL nyupptagna PATIENTER 24. Enhetsvis. fördelade på första behandlingsform. Upptagningsklinik HD PD TRPL Halmstad, Länssjukhuset i Halmstad, medicinska kliniken 3 Helsingborg, Helsingborgs lasarett, medicinska kliniken 21 8 Hässleholm, Hässleholms sjukhus, medicinska kliniken 12 8 Karlshamn, Blekingesjukhuset Karlshamn, medicinska kliniken 8 Karlskrona, Blekingesjukhuset Karlskrona, medicinska kliniken Ljungby, Ljungby lasarett, medicinska kliniken Lund, Park dialys 1 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, dialysavdelningen 16 Lund, Universitetssjukhuset i Lund, hemdialysen 2 18 Malmö, Universitetssjukhuset MAS, njurmedicinska sektionen 2 5 Malmö, Universitetssjukhuset MAS, transpl. sektionen 5 Trelleborg, Lasarettet Trelleborg, dialysavdelningen 3 Växjö, Centrallasarettet i Växjö, medicinska kliniken 11 4 Ystad, Lasarettet i Ystad, medicinska kliniken 8 3 Ängelholm, Ängelholms sjukhus, medicinska kliniken 11 Borås, Södra Älvsborgs sjukhus, medicinska kliniken 14 14 Falköping, Mössebergsdialysen 3 Göteborg, SU/Sahlgrenska, dialysavdelningen 4 24 Göteborg, SU/Sahlgrenska, transplantationsenheten 18 Göteborg, Lundby sjukhus, dialysavdelningen Mölndal, SU/Mölndal, medicinska kliniken 1 1
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 18 Upptagningsklinik HD PD TRPL Skövde, Kärnsjukhuset, njurmedicinska kliniken 1 13 Trollhättan, Norra Älvsborgs länssjukhus, medicinska kliniken 2 Varberg, Sjukhuset i Varberg, medicinska kliniken 1 Eksjö, Höglandssjukhuset, medicinska kliniken 3 Jönköping, Länssjukhuset Ryhov, medicinska kliniken 1 5 Kalmar, Länssjukhuset i Kalmar, medicinska kliniken 1 8 Linköping, Universitetssjukhuset i Linköping, njurmedicinska kliniken 25 6 Motala, Lasarettet i Motala, medicinska kliniken 3 Norrköping, Vrinnevisjukhuset, medicinska kliniken 2 4 Värnamo, Värnamo sjukhus, medicinska kliniken 1 Västervik, Västerviks sjukhus, medicinska kliniken 2 Danderyd, Danderyds sjukhus, medicinska kliniken 18 13 Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, njurmedicinska kliniken 2 Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset, transplantationskirurgiska kliniken 1 Solna, Karolinska Universitetssjukhuset, njurmedicinska kliniken 33 1 Visby, Visby lasarett, medicinska kliniken 1 1 Avesta, Avesta lasarett, medicinska kliniken 1 Bollnäs, Bollnäs sjukhus, medicinska kliniken 1 6 Eskilstuna, Mälarsjukhuset, medicinska kliniken 12 1 Falun, Falu lasarett, medicinska kliniken 16 3 Gävle, Gävle sjukhus, medicinska kliniken 14 4 Karlskoga, Karlskoga lasarett, kliniken för Medicin och Geriatrik 6 Karlstad, Centralsjukhuset i Karlstad, medicinska kliniken 23 Mora, Mora lasarett, medicinska kliniken 13 4 Nyköping, Nyköpings lasarett, medicinska kliniken 4 Uppsala, Akademiska sjukhuset, medicinska kliniken 2 1 Uppsala, Akademiska sjukhuset, transplantationskirurgiska kliniken 5 Västerås, Västerås centrallasarett, njurmedicinska kliniken 2 1 Örebro, Universitetssjukhuset, medicinska kliniken 2 8 Boden-Luleå, Sunderby Sjukhus, medicinska kliniken 16 6 Gällivare, Gällivare sjukhus, medicinska kliniken 1 Skellefteå, Skellefteå lasarett, medicinska kliniken 3 Sollefteå, Sjukhuset i Sollefteå, medicinska kliniken 1 Sundsvall, Sundsvalls sjukhus, medicinska kliniken 22 3 Umeå, Norrlands universitetssjukhus, medicinska kliniken 24 5 Örnsköldsvik, Sjukhuset i Örnsköldsvik, medicinska kliniken 6 Östersund, Östersunds sjukhus, medicinska kliniken 18 2 Mortalitet Mortalitetstalen har fram till år 24 varierat måttligt vid en jämförelse mellan åren sedan starten 11. I hela behandlingsgruppen har det årliga medeltalet för mortaliteten varierat mellan 11,6 och 15,2 %, i genomsnitt noteras 14, %. Bland de transplanterade har det genomsnittliga årliga mortalitetstalet varit 2,8 % med en variation mellan 2, och 3,4 %. Detta skall jämföras med dialyspopulationen där medeltalet för mortaliteten varit 2,4 %, med en årlig variation mellan 21,6 respektive 3, %. Inom dialyspopulationen ses nu en tydlig och kontinuerlig minskning av mortaliteten som sjunkit för varje år sedan 1. 11 noterades det högsta mortalitetstalet, 24 noterades det lägsta. De absoluta antalen avlidna har bland dialyspatienter varierat årligen mellan 44 och 818, för gruppen transplanterade har antalet avlidna varierat mellan 68 och 15. Inom denna patientgrupp ses ingen minskning av mortalitetstalen över tiden men det skall noteras att talen generellt är låga och att överlevnaden förbättras kontinuerligt över tiden, både för transplanterade och för dialyspatienter. Kardiovaskulära dödsorsaker dominerar både bland transplanterade och bland dialyspatienter, även om denna grupp av dödsorsaker har minskat. I figurerna 11 och 12 visas de grupperade dödsorsakerna uppdelade årsvis varvid trender över tiden kan följas. I dialyspopulationen noteras att antalet som avlidit på grund av avbruten 18
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 1 Fig 11. Avlidna patienter i dialysbehandling årligen 11-24. Fördelade på grupperade dödsorsaker, i procent. n=2. 5 4 46 46 46 45 45 44 43 42 43 43 41 41 3 34 2/4 18 21 2 1 15 15 15 14 15 13 16 13 13 14 14 13 13 12 12 13 11 12 12 12 12 13 11 11 12 12 11 12 11 1 11 1 1 1 1 11 12 11 11 8 8 1 1 8 8 6 6 6 8 8 6 6 6 5 5 5 4 5 5 5 4 4 4 4 2 2 2 3 3 1 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 Kardiella Vaskulära Infektioner Uremi Maligniteter Övriga Ej fastställda Totalt 44 486 546 651 66 23 45 44 84 818 83 813 81 1 behandling, således med uremi som dödsorsak, ökat under de senaste åren. En ökning av antalet avlidna på grund av infektion ses också i dialysgruppen där sepsis bland hemodialyspatienter varit något vanligare som dödsorsak under de senaste två åren jämfört med tidigare. Bland de transplanterade ses en ökning av andelen som avlider på grund av malign sjukdom. Fig 12. Avlidna patienter med fungerande njurtransplantat årligen 11-24. Fördelade på grupperade dödsorsaker, i procent. n=111. 5 45 4 48 46 4 4 42 48 43 4 38 35 34 35 2 3 31 3 2 2 25 26 26 25 22 1 2 1 18 18 1 1 16 1 15 14 16 16 14 14 14 14 15 13 14 15 13 11 11 11 1 11 13 1 1 1 11 8 8 8 1 5 8 8 6 6 6 8 8 5 5 5 4 4 5 5 5 3 4 4 3 2 4 3 1 1 1 1 2 2 1 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 Totalt 68 4 2 8 1 11 85 81 3 6 8 15 Kardiella Vaskulära Infektioner Uremi Maligniteter Övriga Ej fastställda 1
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 2 Njurtransplantationer En tillfällig nedgång i antalet njurtransplantationer noterades under åren 1 och 2. Härefter har dock en kontinuerlig positiv trend noterats och under föregående år genomfördes det största årliga antalet njurtransplantationer någonsin i Sverige. Det är framför allt antalet transplantationer med levande njurdonator som ökat och bland dessa är nu gruppen icke-besläktade givare störst. Varje år förlorar drygt 12 patienter funktionen i sina njurtransplantat, någon säker tendens till ökning av detta antal har inte kunnat skönjas. De flesta av dessa patienter fortsätter aktiv uremibehandling i form av hemodialys. Antalet njurtransplanterade som avlider årligen är cirka 1, se under Mortalitet. Fig 13. Antal transplantationer årligen 11 24. 4 35 3 25 2 354 2 31 22 346 245 32 231 28 21 CD LD Totalt 356 336 31 236 213 25 31 16 13 282 18 34 14 3 216 344 22 31 15 1 5 88 11 8 6 123 12 15 8 11 113 128 142 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 Fig 14. Antal förlorade transplantat årligen 11 24 samt efterföljande behandlingsform. 16 HD PD TRPL Egen funktion Ingen registrerad Totalt 14 12 1 8 5 8 12 85 134 82 125 11 11 2 6 11 2 134 8 13 122 6 13 4 134 82 112 8 128 6 4 2 35 3 36 34 3 3 2 2 31 3 31 16 12 1 12 8 2 1 1 2 2 1 1 1 3 1 4 1 1 1 5 1 2 4 32 21 11 12 13 14 15 16 1 18 1 2 21 22 23 24 2
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 21 Registrering av riskfaktorer Sedan den 1 januari 18 har riskfaktorer för försämrad överlevnad registrerats av srau i samband med behandlingsstart. Riskfaktorerna innefattar diabetes, kardiovaskulär sjukdom och malignitet. De flesta patienter som startar aktiv uremivård har minst en riskfaktor och många patienter har flera. Antalet riskfaktorer per patient är störst bland dem som startar med hemodialys, aningen färre bland dem som startar med PD och av naturliga skäl betydligt färre hos den grupp som transplanteras utan föregående dialysbehandling. I figuren ses också hur riskfaktorerna fördelar sig hos dem som transplanteras, oavsett typ av startbehandling, och att dessa har en genomsnittlig riskfaktorprofil som liknar den hos de predialytiskt transplanterade. Inför färdigställandet av denna publikation delades data upp i två tidsperioder, 18-2 respektive 21-24, för att bedöma om riskprofilen ändrats hos uremipopulationen under dessa sex år. Det visade sig att antalen riskfaktorer inom de tre behandlingsgrupperna var något större under den senare perioden, vilket ses i tabellerna XI och XII. Den generella sjukligheten vid behandlingsstart hos denna patientgrupp har således ökat diskret över tiden. Fördelningen av typ av riskfaktorer var i det närmaste identisk under de båda perioderna vilket medför att endast en figur presenteras visande hela tidsperioden. Fig 15. Andel patienter med riskfaktorer, i procent, inom varje behandlingsform vid behandlingsstart 18-24. HD n=538 1 5 13 11 15 34 3 3 PD n=2232 2 1 1 13 3 35 84 TRPL n=224 Transpl. av startade 18 24 n=141 1 1 3 2 2 1 2 3 14 18 58 Diabetes Ischemisk hjärtsjukdom Tablettbehandlad hypertoni Cerebrovaskulär sjukdom Perifer kärlsjukdom Blodmalignitet Hudmalignitet Annan malignitet 6 Tabell XI. antal Riskfaktorer fördelade per nystartad patient, i respektive första behandlingsform. (18-1-1 2-12-31) Antal riskfaktorer Antal patienter Antal riskfaktorer per nystartad patient HD 42 2328 1,83 PD 1686 62 1,5 TRPL 3 1,8 21
SRAU 25 5--28 13.52 Sida 22 Tabell XII. antal Riskfaktorer fördelade per nystartad patient, i respektive första behandlingsform. (21-1-1 24-12-31) Antal riskfaktorer Antal patienter Antal riskfaktorer per nystartad patient HD 554 3 1,4 PD 235 12 1,86 TRPL 18 133,81 Tabell XIII. Antal patienter med -5 kardiovaskulära riskfaktorer vid behandlingsstart 18-24. Fördelade på första behandlingsform. Ingen 1 2 3 4 5 HD 866 134 13 2 425 2 PD 234 852 646 331 13 3 TRPL 83 115 1 5 1 1 Prognosuppföljning 18 publicerade srau en prognos över tillväxten av antalet patienter i uremibehandling vid varje årsskifte fram till år 21. De första åren har utvecklingen följt prognosen men sedan fyra år ses en ökning av antalet uremiker som är större än den i prognosen beräknade. Prognosen gjordes med enbart prognostiserad framtida demografi och tidigare utfall, det vill säga incidens, migration och mortalitet inom den aktiva uremivården, som grund. En förutsättning var att inga förändringar av behandlingsresultaten skulle ske eftersom dessa var svåra att beräkna prognostiskt. De demografiska förutsättningarna har visat sig stämma väl, bland annat har incidenstalen varit oförändrade under ett decennium. Den ökning av totalantalet patienter som nu ses beror till stor del på utfallet av behandlingen: patienternas överlevnad har förbättrats över tiden. I figur 16 ses hur det prognostiserade antalet patienter år 21 nu överskridits. Fig 16. Jämförelse mellan data och prognos publicerade 18 och aktuella data. 5 2 6 5 4 34 364 482 456 44 434 485 44 55 4 5253 5235 548 545 56 565 68 6565 6354 648 6125 636 514 6322 616 5854 Prognos och tid. publ. data Uppdatering 664 655 663 163 3 1231 11231 21231 31231 41231 51231 61231 1231 81231 1231 1231 11231 21231 31231 41231 11231 22