Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Relevanta dokument
Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

ETSF05 Repetition av KomSys

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Tentaexempel. Maria Kihl

KomSys Repetition Jens A Andersson

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät. Repetition. Länkprotokoll. Jens A Andersson (Maria Kihl) länk

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

ETSF05 Repetition av KomSys

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

Sammanfattning Datorkommunikation

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

6. Blandade uppgifter

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Datalänklagret. Datalänklagret ska:

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Repetition. Maria Kihl

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Access till nätet. Maria Kihl

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Grundläggande ljud- och musikteori

Stora datanät. Maria Kihl

Länk Mottagare. Sändare. transmission linjekodning modulering inramning kontrolldata och nyttolast Adressering Felkontroll Flödeskontroll

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Spektrala Transformer

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Övning 2 ETS052 Datorkommuniktion Feldektering, felhantering och flödeskontroll

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Access till nätet. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 13: (Maria Kihl)

4 Paket- och kretskopplade nät

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Signaler och system, IT3

Transkript:

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 3 1

2 Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta kallas för Pulse Code Modulation (PCM). 4 Exempel: Bithastighet för telefoni Analog signal i frekvensbandet 0-4kHz. Nyqvist-teoremet medför att samplingsfrekvensen blir 8 khz = 8000 sampel per sekund. 8-bitars kodning av varje sampel. Bithastigheten blir 64 kbit per sekund 5 Dataöverföring på en länk Två datorer kommunicerar över en länk. Länken består av ett utbredningsmedium. 6

3 Länkens kapacitet En länk kan överföra data med en viss hastighet, som anges i bitar per sekund. Ett annat mått på länkens kapacitet är bandbredd. Hög bandbredd medför hög överföringsshastighet. 7 Digital kommunikation (2) 110101 110101 Nätadapter länk Nätadapter Digital transmission: Bitarna representeras av digitala signaler. Analog transmission: Bitarna representeras av analoga signaler. 8 Översättning från bitar till signaler Det enklaste sättet att skicka bitar på en länk är genom att använda olika spänningsnivåer, så kallad linjekodning. 011001 volt s Mottagaren läser av amplitudnivån och tolkar signalen. 9

4 Non-return to zero (NRZ) Nolla = låg spänningsnivå Etta = hög spänningsnivå 0 0 1 0 1 1 0 1 0 0 Problem? Synkronisering! 10 Manchester Kombinerar NRZ och en klockpuls. Inga problem med synkronisering. 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 0 Signalfrekvensen är dubbelt så hög jämfört med NRZ. 11 Differential Manchester 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 0 En övergång i början av ett intervall betyder en nolla. 12

5 Översättning från bitar till signaler (2) Ett annat sätt att skicka bitar över en länk är genom att använda så kallad modulering. Bitarna representeras av en sinusvåg som är olika beroende på om det är en etta eller nolla som skickas. Sinusvåg: g(x)=a*sin(fx+p) x=0..2π Grundfrekvensen i sinusvågen utgör den så kallade bärfrekvensen. 13 Amplitudmodulering 1 0 tid 14 Frekvensmodulering 1 0 tid 15

Fasmodulering (1) 1 0 tid 16 Fasmodulering (2) 00 01 10 11 tid 17 Spread Spectrum Idé: Sprid signalen över större bandbredd än nödvändigt Två varianter: FHSS: Frekvenshopp DSSS: Spridningskoder = sekvenser av nollor och ettor så kallade chip-sekvenser (olika långa) 18 6

Hedy Lamarr 19 Signalkvalitet Begrepp: Dämpning (attenuation) Distorsion (distorsion Brus (noise) Överhörning (cross-talk) Bitfelsfrekvens (bit error ratio, BER) 20 Att få datorer att kommunicera När människor kommunicerar använder vi ett språk. Datorer kommunicerar med hjälp av protokoll. Två människor måste använda samma språk för att förstå varandra! Två datorer måste använda samma protokoll för att förstå varandra! 21 7

8 Mänsklig dialog Hej! Hej! Kan du köpa mjölk? Ja visst! Hej då! Hej då! Dialogstart Informationsutbyte Dialogavslutning 22 Datordialog New connection Acknowledged Data request Data transfer End connection Acknowledged Dialogstart Informationsutbyte Dialogavslutning 23 Protokoll information Applikationsprotokoll Applikation information Applikation Nätadapter Fysisk länk Nätadapter 24

9 Protokoll - Standardisering Standardiseringsorgan ITU (tidigare CCITT) IEEE ISO IETF ETSI 3GPP 25 HTTP, ett applikationsprotokoll Hyper Text Transfer Protocol = HTTP Med HTTP kan man hämta web-sidor. HTTP request HTTP reply 26 Datapaket När data skall skickas mellan två datorer delas den (oftast) först upp i mindre delar, så kallade paket. Ett paket består av upp till tre delar: huvud, data och svans huvud (header) data (payload) svans (tail) Huvud och svans innehåller kontrollinformation. 27

10 Att överföra paket 110111 001111 100111 010011 Datapaketen måste komma fram utan fel till mottagaren. 28 Tillförlitlig dataöverföring?? länk 1 0 Om en etta kommer fram som en nolla har det inträffat ett bitfel. Tillförlitlig dataöverföring innebär att sändare och mottagare ser till att all information kommer fram korrekt! 29 Det uppstår fel länk 30

Länkhanterare I varje dator finns det en länkhanterare som ser till att data skickas på ett tillförlitligt sätt över en länk. applikation data länkhanterare bitar länk applikation data länkhanterare bitar 31 Länkprotokoll Länkhanteraren i sändaren och mottagaren använder ett länkprotokoll för att kunna förstå varandra. applikation data länkhanterare bitar applikationsprotokoll länkprotokoll länk applikation data länkhanterare bitar 32 Från paket till bitar Sändarens skickar en ström av bitar. Mottagaren måste gruppera bitarna i form av datapaket.??? paket...01100111... länk bitar 33 11

12 Från bitar till paket Hur kan mottagaren omvandla en bitström till en följd av datapaket? Ett exempel är att använda flaggor. En flagga är ett antal bitar med ett specifikt värde. När en flagga kommer vet mottagaren att en ny ram startar eller slutar. flagga paket flagga 34 Vad gör man när det blir fel?? 1101011110 1101011111 Om datapaket inte kommer fram korrekt kan mottagaren inte förstå informationen. 35 Att upptäcka bitfel Det är viktigt att mottagaren kan detektera om bitfel uppstår. Sändaren lägger till en eller flera bitar vars värde beror på innehållet i paketet. data extrabitar 36

Att upptäcka bitfel (2) Mottagaren kontrollerar att data och extrabitar stämmer överens. Om de gör det, har paketet kommit fram korrekt. Annars är paketet felaktigt och måste kastas. 37 Paritetsbit Sändaren lägger till en bit i slutet av paketet. Jämn paritet = jämnt antal ettor i hela paketet. Ojämn paritet = ojämnt antal ettor i hela paketet. Exempel på jämn paritet: 10011100 + 0 = 100111000 38 Kontrollsumma (checksum) Upptäcker fler fel än paritetsbit Princip, sändning: Dela upp bitströmmen i flera lika stora segment Summera segmenten Överskjutande ettor adderas till Gör ett-komplement på den nya summan Skicka segmenten + komplementet av summan 39 13

Kontrollsumma (checksum) (2) Princip, mottagning: Dela upp hela mottagna bitströmmen i segment (lika stora som mottagaren) Addera alla segmenten Addera överskjutande bitar Tag ett-komplement av summan Om komplementet av summan = 0 är mottagen bitström korrekt 40 Cyklisk Redundanscheck (CRC) Låt bitarna i paketet representeras av ett polynom. Exempel: 10011010 = x 7 +x 4 +x 3 +x = M(x) Använd ett generatorpolynom av grad k. Exempel: C(x) = x 3 +x 2 +1 (k=3) 41 CRC forts. Hitta ett annat polynom, R(x), så att M(x)*x k +R(x) = C(x) * f(x) [f(x) är ett ointressant polynom] betyder att M(x)*x k + R(x) jämnt delbart med C(x) Skicka iväg bitarna som representeras av M(x)*x k +R(x) 42 14