Mars 2015 Vägkvalitetsrapport - En granskning av Sveriges vägnät
Innehåll Figur- och tabellförteckning... 3 Förord... 4 Inledning... 6 Sammanfattning... 7 Metod... 9 Resultat... 10 Kvaliteten på statliga vägar i respektive län... 10 Riksvägar... 14 Länsvägar... 16 Dalarnas län... 18 Gotlands län... 20 Gävleborgs län... 22 Hallands län... 24 Jämtlands län... 26 Jönköpings län... 28 Kalmar län... 30 Kronobergs län... 32 Skåne län... 34 Stockholms län... 36 Södermanlands län... 38 Uppsala län... 40 Värmlands län... 42 Västerbottens län... 44 Västernorrlands län... 46 Västmanlands län... 48 Västra Götalands län... 50 Örebro län... 52 Östergötlands län... 54 Om Motormännen... 56 Om Roadroid... 56
Figur- och tabellförteckning Figur 1. Figur 2. Tabell 1. Tabell 2. Figur 3. Motormännens granskning av Sveriges vägnät. Pavement condition index (PCI). Index som beskriver en vägs allmänna tillstånd. Procentuell fördelning av kvaliteten på de statliga vägarna i Sveriges än. Procentuell fördelning av kvaliteten på Sveriges Europa- riks- och länsvägar. Sveriges riksvägnät, inklusive Europavägar. Figur 4. Antal trafikdödade i vägtrafikolyckor per 100 000 invånare, genomsnitt för åren 2003-2012. Figur 5. Tabell 3. Tabell 4. Tabell 5. Tabell 6. Tabell 7. Standarden på vägnätet i Sveriges kommuner. Kommuner med vit färg saknar tillräcklig insamlad data. Procentuell fördelning av kvaliteten på riksvägnätet i Sveriges län. De tio sämsta riksvägsavsnitten. De tio sämsta Europavägsavsnitten. Procentuell fördelning av kvaliteten på länsvägnätet i Sveriges län. De tio sämsta länsvägsavsnitten. Samtliga länsavsnitt innehåller: Tabell A Tabell B Tabell C Tabell D Tabell E Kvaliteten på de statliga vägnätet i länet i jämförelse med medeltalet för Sveriges län. Kvaliteten på länets riksvägnät i jämförelse med medeltalet för Sveriges län. Länets riksvägar, rangordnade från sämsta till bästa. Kvaliteten på länets länsvägnät I jämförelse med medeltalet för Sveriges län. Länets länsvägar, rangordnade från sämsta till bästa.
Förord Sveriges vägnät brukar jämföras med landets blodomlopp. Ett väl fungerande, välskött och säkert vägnät är nödvändigt för ett fungerande samhälle. I ett avlångt exportland som Sverige är en god standard på vägarna en förutsättning för ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. För industrin innebär bra vägar tillgänglighet till råvara, tillgång till arbetskraft och möjlighet att effektivt transportera gods för export. Även den växande turistnäringen är beroende av god kvalitet på vägarna för att kunna fortsätta att utvecklas som en viktig basnäring främst i glesbygden. För privatbilister medför bra vägar en minskad risk för dyra och förtretliga skador på bilar samt minskat tidsslöseri i form av sänkta hastigheter och försämrad framkomlighet, med frustration och en försämrad livskvalitet till följd. En bra vägstandard innebär även en möjlighet för folk att kunna bo kvar på landsbygden, men pendla till arbete i städerna. Stora arbetsmarknadsregioner kräver väl fungerande vägar. Denna rapport, som lagt speciellt fokus på riksvägar där en mycket hög standard förväntas, visar att Sverige internationellt sett har en god kvalitet på det större vägnätet. Samtidigt visar rapporten tydligt att vägarna blir avsevärt mycket sämre desto längre bort vi kommer från de större städerna, vilket ytterligare ökar det avståndshandikapp som redan finns på lands- och glesbygden. Fördröjt underhåll kan hastigt ge dramatiskt ökade underhållskostnader. Denna rapport kan ses som ett verktyg för att snabbt kunna påvisa brister i beläggningen och med det möjlighet till att sätta in rätt åtgärder på rätt plats i rätt tid, och därmed spara skattepengar. Rapporten är författad av Erik Kjellin på Motormännens Riksförbund, data är insamlat av Motormännens vägombud och tekniken är en svensk innovation som utvecklats av företaget Roadroid AB. Stockholm, mars 2015 Fredrik Daveby, vd Motormännens Riksförbund
Inledning Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck vilket resulterar i ett försämrat grepp. Risken för en singelolycka ökar kraftigt på ojämna vägar och det finns statistiskt säkerhetsställda samband som visar att olyckskvoten ökar i takt med ökande ytojämnhet 1. Effekten på trafiksäkerheten blir som mest allvarlig i kombination med halt väglag och utöver trafiksäkerhetsaspekterna leder en ojämn vägyta till ökat buller, minskad komfort, förslitningar på fordon, sämre avrinning samt försämrad vinterväghållning. Med ovanstående i hänseende initierade Motormännen denna undersökning för att ta reda på hur ytojämnheten ser ut på Sveriges vägnät. Speciellt fokus har lagts på Sveriges riksvägar där en hög vägytestandard kan förväntas. Undersökningen har genomförts av Motormännens vägombud, som är ideellt arbetande funktionärer. Vägombuden har mellan den 16 maj till den 26 september 2014 kartlagt närmare 10 000 mil av Sveriges vägnät i identiska vägombudsbilar av modell Volvo V40 D2 diesel. Vägombudsbilarna är sponsrade av Volvo, Preem, Assistancekåren och MyMoney. Kartläggningen har skett i samverkan med Roadroid som är ett verktyg för att mäta vägojämnhet med hjälp av smartphones. Varje vägombudsbil utrustades med en smartphone och appen Roadroid. Denna undersökning ersätter inte Motormännens tidigare EuroRAP-mätningar. EuroRAP är ett verktyg för att granska vägars säkerhetsstandard, Roadroid används för att granska vägars kvalitet. 1 VTI: Vägytans inverkan på trafiksäkerheten. 6
Sammanfattning Våra vägar är bland våra viktigaste offentliga tillgångar och en ryggrad i vår ekonomi. Nio av tio resor sker på vägar och 80 procent av allt gods som transporteras i Sverige fraktas på lastbil. Motormännens har granskat kvaliteten på Sveriges vägnät genom att med ny teknik mäta ytojämnheten på närmare 10 000 mil. Resultatet visar att vägnätet över lag håller en hög standard, men i denna rapport synliggörs även den mycket skiftande kvaliteten på vägarna i de olika delarna av landet. Granskningen visar att vägnätet är betydligt sämre norr om Dalälven än i Svealand och Götaland. Samtliga län norr om Dalälven har sämre kvalitet på vägnätet än något län söder om Dalälven. Det sämsta vägnätet finns i Jämtland följt av Västernorrland och Västerbotten. Även Kalmar och stora delar av Västra Götaland främst gamla Skaraborg har ett undermåligt vägnät. De län med högst kvalitet på det statliga vägnätet är Halland, Västmanland, Jönköping och Kronoberg. Det går att urskilja ett samband där länen med de sämsta vägarna också är länen med högst antal trafikdödade per capita. Den senaste tioårsperioden är antalet omkomna per invånare mer än tre gånger så högt i Jämtland jämfört med Stockholm. Utöver den betydligt sämre vägkvaliteten i glesbygdslänen finns även andra faktorer som kan förklara högre trafikdödlighet, till exempel kollektivtrafikutbud, polistäthet, kultur, attityder etc. Figur 1. Motormännens granskning av Sveriges vägnät. 3,4 procent av det undersökta statliga vägnätet underkänns, vilket innebär att det håller en så låg kvalitet att det blir obehagligt att trafikera dem och kostsamt att reparera dem. Andelen underkänd väg är högre i de norra länen än i de södra. Ett medelvärde mellan samtliga län är 2,3 procent underkänd statlig väg. Att siffran är högre gällande det totala undersökta materialet beror på en större andel dålig väg i de till ytan stora nordliga länen. Av Europaoch riksvägarna underkänns 1 procent. Det låter som låga siffror, men hade en större del varit underkänt hade vägarna bitvis varit svåra att trafikera i skyltad hastighet samt att en hög standard är att förvänta på det större vägnätet. Länsvägarna håller en betydligt lägre kvalitet jämfört med Europa- och riksvägarna då ett medelvärde av 3,9 procent av länens vägnät avseende länsvägarna underkänns. För interaktiv karta, se www.motormannen/vaggranskning.se 7
Om vi endast tittar på Sveriges riksvägar framkommer delvis en annan bild. De län med det sämsta riksvägnätet är Västerbotten, Gävleborg och Dalarna. De län med högst kvalitet på riksvägnätet är Jönköping och Halland. De tre riksvägar som har sämst ytojämnhet är RV 90 i Västerbotten, RV 86 i Jämtland och RV 28 i Kalmar. De tre Europavägssträckningar med sämst ytojämnhet är E45 genom Norrbotten, E45 genom Gävleborg och E20 genom Södermanland. E10 har ej granskats i undersökningen. Vägar bryts kontinuerligt ned av olika faktorer, främst tung trafik och klimat. Avseende klimatet har temperatur och fukt störst inverkan på vägens nedbrytning. Vägunderhåll kostar, men med insatser på rätt plats vid rätt tid minimeras dessa kostnader. Att reparera vägar av undermålig kvalitet är däremot mycket kostsamt. En väg som har brutits ner till en viss gräns degenereras i en mycket snabb takt. Pavement condition index (PCI) är ett index som används för att ange en vägs allmänna tillstånd. Figur 2 visar hur kostnaden för att reparera en väg hastigt femdubblas om vägen tillåts förfalla och insatser inte sätts in vid rätt tidpunkt. Upprätthålls inte standarden på vägarna skenar kostnaderna snabbt. Redan 2004 konstaterade dåvarande Vägverket att priset för att fullt nå de uppställda bärighetsmålen uppgår till ca 35 miljarder, satsningarna i liggande nationella plan kommer inte i närheten. Även många kommuner sparar på vägunderhållet till förmån för andra satsningar vilket resulterar i en underhållsskuld och kraftig fördyrning. Att inte underhålla vägnätet är kapitalförstöring. Det insamlade data som presenteras i denna rapport kan ses som ett hjälpmedel för var ytterligare undersökningar bör göras och var insatser bör sättas in innan en väg förfaller så pass att kostnaderna för underhåll kraftigt ökar. Utöver försvårad tillgång till arbete, skola och fritidsaktiviteter innebär dåliga vägar ökade driftskostnader och försämrad trafiksäkerhet för den enskilde. Försämrad tillgång till råvara och möjlighet att transportera denna minskar möjligheten för företag att växa och skapa jobb. Ett utvecklat och väl underhållet vägnät är därför nyckeln i vår ekonomi. Figur 2. Pavement condition index (PCI). 8
Metod Roadroid är ett verktyg för att samla in väguppgifter med hjälp av smartphones. Genom att använda vibrationssensorn som finns inbyggd i smartphones är det möjligt att samla uppgifter om ojämnheter i vägen på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Insamlad data överförs trådlöst via webben till en internetbaserad kartfunktion med geografiska filtreringsfunktioner. Data aggregeras sedan i valda sektioner samt exporteras till andra geografiska informationssystem (GIS) eller vägledningssystem. Tekniken är inte lika exakt som klass 1-precisionsmätningar utförda av profilograflasermätbilar, utan bör ses som ett kraftfullt komplement. Klass 1-data är mycket dyrt att samla in vilket innebär att det inte kan göras frekvent samt kräver en komplex dataanalys vilket leder till långa ledtider mellan mätning och levererat resultat. Fördelen med en smartphonebaserad datainsamling är kostnadseffektivitet i kombination med omedelbart resultat som ger en tydlig bild av en vägbanas tillstånd. Eftersom datainsamlingen via smartphones är billig möjliggör tekniken att enklare följa ojämnheter och förändringar i vägbanan över tiden. Precis som de högteknologiska profilograflasermätbilarna används International Roughness Index (IRI) för att mäta vägbanans skick. IRI är ett index som används för att mäta en vägs ojämnhet och för att uttrycka en vägs tillstånd och åkkomfort. IRI-standarden är idag rådande i hela världen för att utvärdera och hantera vägsystem 2. En jämn väg, som Europa- och riksvägar, har lågt IRI. Ojämna vägar har högt IRI. IRI-värdet påverkas inte särskilt mycket av enskilda kraftiga förändringar i vägbanan som exempelvis potthål. Det innebär att en väg trots ett oacceptabelt dåligt skick kan få lågt IRI-värde. 100 signaler samlas in per sekund (100 Hz) vilka noterar ytojämnheten. IRI-värdet i det insamlade datamaterialet redovisas på ett tydligt och tillgängligt sätt i procentuell förekomst av fyra klasser; grönt för "God", gult för "Tillfredsställande", röd för "Ej tillfredsställande" och svart för "Dåligt". Sträckan som undersökts redovisas i denna rapport med de olika färgkoderna samt den procentuella fördelningen av de fyra klasserna. Det undersökta vägnätet finns även tillgängligt på en webbaserad karta vilken rekommenderas för att undersöka ett specifikt område av intresse. 2 [3] Sayers, M. W. and S. Karamihas. Interpretation of Road Roughness Profile Data. Final Report UMTRI 96-19, University of Michigan, 1996. 9
Resultat Sammanlagt har 92 000 km av det svenska vägnätet undersökts. Fokus har legat på Europaoch riksvägar där en god kvalitet förväntas. Blekinge, Norrbotten och Värmland har exkluderats i resultatsammanställningen då tillräcklig data ej samlades in i dessa län för att ge en korrekt bild. Även fyrsiffriga vägar har exkluderats då dessa mindre vägar snedvrider resultatet. I rapporten presenteras endast vägar som vägombuden samlat in data ifrån. Rankingen baseras således på det data som finns tillgänglig från insamlingen. Ovanstående län uteslutna. Underkänd väg är en sammanslagning av kategorierna ej tillfredställande och dålig väg. Kvaliteten på statliga vägar i respektive län Tabell 1. Procentuell fördelning av kvaliteten på de statliga vägarna i Sveriges än. Län BRA OK Ej OK Dålig Underkänd väg Jämtland 84,5% 6,6% 4,0% 4,9% 8,8% Västernorrland 88,1% 5,4% 2,9% 3,6% 6,5% Västerbotten 86,7% 7,3% 3,0% 3,0% 6,0% Dalarna 91,7% 5,1% 2,0% 1,2% 3,2% Gävleborg 92,8% 4,0% 1,6% 1,6% 3,2% V. Götaland 94,5% 3,1% 1,3% 1,2% 2,4% Kalmar 94,2% 3,9% 1,2% 0,7% 1,9% Stockholm 94,0% 4,1% 1,1% 0,7% 1,9% Södermanland 94,9% 3,4% 1,0% 0,7% 1,7% Uppsala 94,1% 4,4% 1,1% 0,3% 1,5% Örebro 96,2% 2,5% 0,8% 0,4% 1,3% Skåne 96,6% 2,1% 0,8% 0,5% 1,2% Gotland 96,0% 3,1% 0,7% 0,2% 0,9% Östergötland 96,8% 2,3% 0,6% 0,3% 0,9% Halland 97,5% 1,8% 0,5% 0,2% 0,7% Jönköping 97,5% 1,8% 0,4% 0,2% 0,7% Kronoberg 97,5% 1,8% 0,4% 0,2% 0,7% Västmanland 97,6% 1,7% 0,5% 0,2% 0,7% Medeltal mellan länen 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% Undersökningen visar att vägnätet är betydligt sämre norr om Dalälven än i övriga landet. Samtliga län norr om Dalälven har sämre kvalitet på vägnätet än något län söder om Dalälven. Det sämsta vägnätet finns i Jämtland, Västernorrland och Västerbotten. De län med högst kvalitet på det statliga vägnätet är Halland, Västmanland, Jönköping och Kronoberg. 10
Tabell 2. Procentuell fördelning av kvaliteten på Sveriges Europa- riks- och länsvägar. Europavägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Sverige (total granskad Europaväg) 96,5% 2,5% 0,7% 0,4% 1,1% Sverige (medeltal mellan länen) 95,8% 3,0% 0,8% 0,4% 1,2% Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Sverige (total granskad riksväg) 96,4% 2,6% 0,7% 0,3% 1,0% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Sverige (total granskad länsväg) 88,0% 6,0% 3,0% 3,0% 6,0% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Sveriges vägar håller en förhållandevis hög standard. Europavägnätet hade vid granskningens tidpunkt en något högre andel ojämn vägyta jämfört med riksvägnätet. Resultatet överraskar då Europavägarna är viktiga trafiknoder. En orsak till att Europavägnätet har en marginellt högre andel underkänd väg skulle kunna förklaras genom att Sveriges längsta Europaväg, E45, håller en låg standard, framförallt genom de stora länen Västerbotten, Norrbotten och Gävleborg. Länsvägnätet håller som förväntat en betydligt sämre standard än riksvägnätet. Att det totala undersökta materialet visar en högre andel dålig väg jämfört med medeltalet mellan länen beror på en högre andel dålig väg i de till ytan stora nordliga länen. Figur 3. Sveriges riksvägnät, inklusive Europavägar. Vägarna sämre i norr Figur 5 visar standarden på vägnätet i Sveriges kommuner. Bilden visualiserar tydligt att vägarna blir sämre längre bort de större städerna samt att väganslagen fördelas efter befolkning och inte antal mil väg. Det avståndshandikapp som redan finns på glesoch landsbygd förvärras ytterligare av ett undermåligt vägnät. Norrlandslänen samt Kalmar och Västra Götaland, främst inom gamla Skaraborg, har flera kommuner med ett undermåligt vägnät. Dorotea i Västerbotten och Bräcke i Jämtland är de kommuner som sticker ut med sämst vägar i landet. En interaktiv karta med möjlighet att jämföra standarden på kommunernas vägnät finns tillgänglig på www.motormannen/vaggranskning.se 11
Figur 4. Antal trafikdödade i vägtrafikolyckor per 100 000 invånare, genomsnitt för åren 2003-2012. Figur 5. Standarden på vägnätet i Sveriges kommuner. Kommuner med vit färg saknar tillräcklig insamlad data. För interaktiv karta och jämförelse mellan kommuner, se www.motormannen/vaggranskning.se Ojämn vägytas inverkan på trafiksäkerheten Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Olyckskvoten ökar med ökande ytojämnhet, även en stor variation av vägytans standard påverkar olycksrisken. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck vilket resulterar i ett försämrat grepp. Risken för en singelolycka ökar kraftigt på ojämna vägar och det finns statistiskt säkerhetsställda samband som visar att olyckskvoten ökar i takt med ökande ytojämnhet. Risken för singelolycka är upp till 50 procent högre på ojämna vägar jämfört med jämna vägar 3. 3 VTI: Vägytans inverkan på trafiksäkerheten. 12
Effekten på trafiksäkerheten blir som mest allvarlig i kombination med halt väglag på grund av försämrad avrinning. Skrovlig vägyta leder dessutom till en försvårad vinterväghållning. Vatten som samlas i sprickorna fryser till is vilket riskerar att försämra vägens tillstånd ytterligare. Vägojämnheter påverkar även möjligheten att manövrera fordonen på ett tillfredställande sätt samt att blicken hamnar på vägen nära fordonen istället för längre fram vilket minskar möjligheten att agera på oförutsedda händelser. Utöver trafiksäkerhetsaspekterna leder en ojämn vägyta till ökat buller, minskad komfort, förslitningar på fordon samt försämrad vinterväghållning. Figur 5 visar standarden på det statliga vägnätet i Sveriges kommuner. Figur 4 visar antalet dödade i vägtrafikolyckor per 100 000 invånare i länen, genomsnitt för åren 2003-2012 4. En jämförelse mellan de olika figurerna visar på ett samband mellan ojämn vägyta och trafikolyckor. Länen med högst antal trafikdöda i förhållande till befolkningen finns främst i norra Sverige, men även i Kalmar samt Västra Götaland, främst gamla Skaraborg. I vitmarkerade kommuner har ej tillräcklig data samlats in från. Värmland hade högst troligt varit rödmarkerat även i Figur 5. Givetvis finns även andra förklaringar till högre olyckstal i gles- och landsbygdskommuner, exempelvis kollektivtrafikutbud, polistäthet, attityder och flera andra faktorer. 4 Trafikanalys: Vägtrafikskador 2013. 13
Riksvägar Tabell 3 visar vägkvaliteten på riksvägarna i respektive län, redovisat högst andel underkänd riksväg överst. Tabell 4 visar de tio sämsta riksvägavsnittten och tabell 5 visar de tio sämsta Europavägavsnitten i undersökningen. Tabell 3. Procentuell fördelning av kvaliteten på riksvägnätet i Sveriges län. Riksvägar Län Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västerbotten 91,4% 6,0% 1,8% 0,9% 2,7% Gävleborg 94,8% 3,5% 1,0% 0,7% 1,7% Dalarna 95,5% 3,3% 0,9% 0,3% 1,2% Jämtland 94,5% 3,8% 1,1% 0,6% 1,2% Västernorrland 93,5% 4,7% 1,3% 0,5% 1,2% Västmanland 98,3% 1,2% 0,3% 0,1% 1,2% V. Götaland 97,8% 1,5% 0,5% 0,3% 1,2% Örebro 97,5% 1,7% 0,5% 0,3% 1,2% Östergötland 98,0% 1,4% 0,4% 0,2% 1,2% Uppsala 97,0% 2,2% 0,6% 0,2% 0,8% Kalmar 98,0% 1,3% 0,4% 0,3% 0,7% Skåne 97,9% 1,4% 0,4% 0,3% 0,7% Stockholm 98,4% 0,9% 0,4% 0,3% 0,7% Södermanland 97,9% 1,5% 0,3% 0,2% 0,5% Kronoberg 98,4% 1,2% 0,2% 0,2% 0,4% Jönköping 98,5% 1,2% 0,2% 0,1% 0,3% Halland 99,3% 0,5% 0,2% 0,1% 0,3% Tabell 4. De tio sämsta riksvägsavsnitten. Län Riksväg Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västerbotten 90 83,1% 12,7% 3,4% 0,8% 4,2% Jämtland 86 89,3% 6,7% 2,8% 1,2% 4,0% Kalmar 28 90,6% 5,6% 3,3% 0,5% 3,8% Gävleborg 84 93,4% 3,1% 1,3% 2,3% 3,5% Kalmar 31 92,9% 4,1% 1,9% 1,1% 3,0% Västerbotten 95 92,1% 5,4% 1,6% 1,0% 2,6% Västerbotten 92 92,4% 5,2% 1,6% 0,9% 2,5% Uppsala 70 91,8% 5,8% 1,8% 0,6% 2,4% Jämtland 87 93,5% 4,2% 1,4% 0,9% 2,3% Västernorrland 90 92,3% 5,5% 1,5% 0,6% 2,2% 14
Tabell 5. De tio sämsta Europavägsavsnitten. Län Europaväg Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Norrbotten 45 88,2% 8,0% 2,6% 1,2% 3,8% Gävleborg 45 89,7% 6,5% 2,4% 1,4% 3,8% Södermanland 20 88,7% 8,0% 2,5% 0,8% 3,3% Stockholm 20 89,1% 7,9% 1,5% 1,5% 3,0% Västerbotten 45 90,9% 6,3% 1,9% 0,9% 2,8% Uppsala 4 89,0% 8,7% 1,8% 0,5% 2,3% Stockholm 18 92,9% 4,8% 1,5% 0,9% 2,3% Västerbotten 12 93,6% 4,6% 1,2% 0,6% 1,8% V. Götaland 6 96,4% 2,0% 0,7% 0,9% 1,6% Dalarna 45 93,9% 4,6% 1,1% 0,5% 1,6% Västerbotten och Gävleborg är de län med sämst kvalitet på riksvägnätet. Halland är det län som har högst andel bra riksväg. Majoriteten av de sämsta riksvägsavsnitten vad gäller ojämn yta går genom de norra länen. RV 90 genom Västerbotten är den väg som håller lägst standard. I södra Sverige sticker Kalmar ut med två riksvägar bland granskningens tio sämsta, RV 28 och RV 31. E45 är utan tvekan undersökningens sämsta Europaväg, E10 som är den enda Europaväg som inte granskades i undersökningen och skulle möjligtvis kunna få ett sämre resultat. I södra Sverige håller E20 genom Stockholm och Södermanland en betydligt sämre standard än riksgenomsnittet för Europavägar som ligger på 1,1 procent. E20 är i övrigt en säker väg genom nämnda län, men har stora säkerhetsbrister från Hova och västerut. 15
Länsvägar Tabell 6 visar kvaliteten på länsvägarna i respektive län, redovisat högst andel underkänd länsväg överst. Tabell 7 visar de tio sämsta länsvägavsnittten i undersökningen. Tabell 6. Procentuell fördelning av kvaliteten på länsvägnätet i Sveriges län. Länsvägar Län Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Jämtland 71,5% 11,3% 7,5% 9,7% 17,2% Västernorrland 79,5% 7,9% 5,1% 7,5% 12,6% Gävleborg 83,7% 7,9% 3,8% 4,6% 8,4% Västerbotten 85,0% 8,4% 3,6% 3,0% 6,6% Dalarna 89,0% 6,3% 2,8% 1,9% 4,7% Kalmar 86,5% 8,9% 2,8% 1,8% 4,6% Örebro 91,0% 5,6% 2,4% 1,0% 3,4% Södermanland 92,5% 4,5% 1,6% 1,3% 2,9% Kronoberg 94,5% 3,8% 1,0% 0,7% 1,7% Östergötland 96,0% 2,7% 0,9% 0,4% 1,3% Uppsala 96,0% 2,7% 0,9% 0,3% 1,2% V. Götaland 97,0% 1,7% 0,6% 0,6% 1,2% Jönköping 96,5% 2,3% 0,7% 0,4% 1,1% Västmanland 96,5% 2,4% 0,7% 0,4% 1,1% Stockholm 97,2% 1,9% 0,6% 0,3% 0,9% Gotland 96,6% 2,6% 0,6% 0,2% 0,8% Halland 97,6% 1,6% 0,5% 0,3% 0,8% Skåne 98,5% 1,0% 0,3% 0,3% 0,6% Tabell 7. De tio sämsta länsvägsavsnitten. Län Jämtland 628 3,0% 7,6% 19,9% 69,4% 89,4% Jämtland 743 11,1% 0,9% 4,3% 83,7% 88,0% Jämtland 558 2,4% 11,8% 23,3% 62,6% 85,9% Jämtland 687 2,1% 12,5% 26,1% 59,4% 85,4% Jämtland 795 3,8% 11,3% 26,0% 58,9% 84,9% Västernorrland 501 3,0% 12,4% 26,0% 58,6% 84,6% Västernorrland 969 2,9% 15,1% 23,3% 58,7% 82,1% Jämtland 547 3,9% 14,6% 28,3% 53,2% 81,5% Jämtland 834 4,2% 15,1% 26,5% 54,3% 80,8% Jämtland 748 6,4% 15,5% 27,6% 50,4% 78,1% 16
Vägkvaliteten i Sveriges län 17
Dalarnas län Area: 28 193 km 2 Folkmängd: 278 465 Befolkningstäthet: 9,88 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Dalarna 91,7% 5,1% 2,0% 1,2% 3,2% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 18
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Dalarna 95,5% 3,3% 0,9% 0,3% 1,2% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Dalarnas sämsta riksvägar 66 93,0% 5,0% 1,4% 0,6% 2,0% 69 94,2% 4,3% 1,1% 0,4% 1,5% 26 95,2% 3,7% 0,7% 0,3% 1,0% 50 96,3% 2,8% 0,7% 0,2% 0,9% 70 97,0% 2,1% 0,6% 0,2% 0,8% 68 98,4% 1,2% 0,2% 0,1% 0,3% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Dalarna 89% 6,3% 2,8% 1,9% 1,2% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Dalarnas sämsta länsvägar 648 22,3% 25,1% 29,3% 23,2% 52,5% 619 38,6% 26,0% 18,1% 17,3% 35,4% 573 34,1% 38,8% 19,4% 7,8% 27,1% 671 59,5% 15,8% 13,0% 11,7% 24,7% 972 64,0% 17,3% 11,1% 7,6% 18,7% 504 58,7% 24,0% 11,5% 5,8% 17,3% 311 68,8% 16,0% 9,6% 5,6% 15,2% 953 62,9% 22,4% 11,6% 3,1% 14,8% 622 64,2% 21,2% 10,4% 4,2% 14,6% 851 77,5% 9,6% 4,7% 8,3% 13,0% 597 66,9% 20,3% 7,1% 5,8% 12,8% 19
Gotlands län Area: 3 184 km 2 Folkmängd: 57 204 Befolkningstäthet: 18 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Gotland 96,0% 3,1% 0,7% 0,2% 0,9% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 20
Riksvägar Det finns inga riksvägar på Gotland. Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Gotland 96,6% 2,6% 0,6% 0,2% 0,8% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Gotlands sämsta länsvägar 584 68,5% 23,7% 6,6% 1,2% 7,9% 690 77,1% 16,0% 5,4% 1,5% 6,9% 575 82,3% 13,9% 3,1% 0,7% 3,7% 670 89,6% 7,3% 2,2% 0,8% 3,1% 614 92,1% 5,0% 2,9% 0,0% 2,9% 541 86,0% 11,0% 2,9% 0,0% 2,9% 678 85,6% 12,0% 1,9% 0,5% 2,3% 700 93,0% 4,7% 1,3% 0,9% 2,3% 537 91,7% 6,2% 1,9% 0,2% 2,1% 624 90,4% 7,6% 1,6% 0,4% 2,0% 146 90,2% 8,1% 1,5% 0,2% 1,7% 21
Gävleborgs län Area: 18 191 km 2 Folkmängd: 279 680 Befolkningstäthet: 15,4 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Gävleborg 92,8% 4,0% 1,6% 1,6% 3,2% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 22
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Gävleborg 94,8% 3,5% 1% 0,7% 1,7% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Gävleborgs sämsta riksvägar 84 93,4% 3,1% 1,3% 2,3% 3,5% 83 93,2% 4,8% 1,3% 0,7% 2,0% 50 94,6% 4,1% 1,1% 0,3% 1,3% 68 97,1% 2,0% 0,5% 0,3% 0,8% 56 98,2% 1,2% 0,5% 0,1% 0,6% 76 98,7% 1,0% 0,2% 0,1% 0,3% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Gävleborg 83,7% 7,9% 3,8% 4,6% 8,4% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Gävleborgs sämsta länsvägar 770 5,7% 18,0% 23,4% 52,9% 76,3% 728 32,1% 26,9% 19,8% 21,2% 41,0% 546 52,7% 14,8% 12,9% 19,6% 32,5% 850 77,7% 7,3% 3,4% 11,5% 14,9% 769 68,6% 17,7% 9,5% 4,2% 13,7% 771 68,5% 18,8% 5,9% 6,7% 12,6% 305 78,4% 11,3% 6,3% 3,9% 10,3% 310 80,9% 9,7% 3,3% 6,1% 9,4% 533 88,3% 4,3% 2,9% 4,5% 7,4% 542 77,7% 15,2% 5,2% 1,9% 7,1% 547 77,1% 16,0% 4,5% 2,4% 7,0% 23
Hallands län Area: 5 454 km 2 Folkmängd: 309 880 Befolkningstäthet: 56,8 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Halland 97,5% 1,8% 0,5% 0,2% 0,7% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 24
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Halland 99,3% 0,5% 0,2% 0,1% 0,3% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Hallands sämsta riksvägar 26 99,1% 0,6% 0,2% 0,1% 0,3% 25 99,3% 0,5% 0,1% 0,1% 0,2% 24 99,5% 0,4% 0,1% 0,0% 0,1% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Halland 97,6% 1,6% 0,5% 0,3% 0,8% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Hallands sämsta länsvägar 513 81,8% 10,3% 6,7% 1,2% 7,9% 970 85,6% 9,9% 2,5% 2,0% 4,5% 529 89,7% 6,3% 2,4% 1,6% 3,9% 673 88,4% 8,7% 2,7% 0,3% 2,9% 534 91,1% 6,0% 1,8% 1,1% 2,9% 541 94,2% 3,9% 1,0% 0,8% 1,8% 974 94,0% 4,3% 1,0% 0,7% 1,7% 117 96,3% 2,2% 0,8% 0,7% 1,5% 548 94,2% 4,4% 1,3% 0,0% 1,3% 566 96,1% 2,8% 1,1% 0,0% 1,1% 959 98,0% 1,0% 0,0% 1,0% 1,0% 25
Jämtlands län Area: 49 443 km 2 Folkmängd: 126 604 Befolkningstäthet: 2,56 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Jämtland 84,5% 6,6% 4,0% 4,9% 8,9% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 26
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Jämtland 94,5% 3,8% 1,1% 0,6% 1,7% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Jämtlands sämsta riksvägar 86 89,3% 6,7% 2,8% 1,2% 4,0% 87 93,5% 4,2% 1,4% 0,9% 2,3% 84 95,7% 3,3% 0,7% 0,3% 1,0% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Jämtland 71,5% 11,3% 7,5% 9,7% 17,2% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Jämtlands sämsta länsvägar 628 3,0% 7,6% 19,9% 69,4% 89,4% 743 11,1% 0,9% 4,3% 83,7% 88,0% 558 2,4% 11,8% 23,3% 62,6% 85,9% 687 2,1% 12,5% 26,1% 59,4% 85,4% 795 3,8% 11,3% 26,0% 58,9% 84,9% 547 3,9% 14,6% 28,3% 53,2% 81,5% 834 4,2% 15,1% 26,5% 54,3% 80,8% 748 6,4% 15,5% 27,6% 50,4% 78,1% 665 8,7% 14,3% 28,3% 48,7% 77,0% 969 6,6% 17,3% 21,2% 55,0% 76,1% 801 12,1% 14,4% 22,8% 50,6% 73,5% 27
Jönköpings län Area: 10 475 km 2 Folkmängd: 343 578 Befolkningstäthet: 32,8 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Jönköping 97,5% 1,8% 0,4% 0,2% 0,6% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 28
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Jönköping 98,5% 1,2% 0,2% 0,1% 0,3% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Jönköpings sämsta riksvägar 31 98,1% 1,4% 0,3% 0,1% 0,5% 40 98,0% 1,6% 0,3% 0,1% 0,4% 32 98,3% 1,4% 0,2% 0,1% 0,4% 47 98,3% 1,4% 0,2% 0,1% 0,4% 26 99,0% 0,8% 0,2% 0,1% 0,2% 30 99,5% 0,3% 0,1% 0,0% 0,1% 27 99,6% 0,3% 0,1% 0,0% 0,1% 25 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Jönköping 96,5% 2,3% 0,7% 0,4% 1,1% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Jönköpings sämsta länsvägar 657 67,1% 16,8% 8,3% 7,8% 16,1% 655 78,5% 16,3% 4,3% 0,9% 5,2% 971 92,8% 2,2% 1,4% 3,6% 5,0% 658 85,0% 11,4% 3,1% 0,6% 3,7% 997 81,3% 15,0% 2,9% 0,7% 3,7% 991 90,5% 7,3% 1,7% 0,6% 2,2% 683 94,9% 3,0% 1,2% 0,9% 2,1% 945 84,7% 13,3% 0,8% 1,1% 2,0% 673 96,6% 1,6% 0,4% 1,4% 1,8% 656 93,8% 4,5% 1,1% 0,6% 1,7% 993 95,7% 2,6% 1,0% 0,7% 1,7% 29
Kalmar län Area: 11 171 km 2 Folkmängd: 235 152 Befolkningstäthet: 21,1 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Kalmar 94,2% 3,9% 1,2% 0,7% 1,9% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 30
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Kalmar 98% 1,3% 0,4% 0,3% 0,7% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Kalmars sämsta riksvägar 28 90,6% 5,6% 3,3% 0,5% 3,8% 31 92,9% 4,1% 1,9% 1,1% 3,0% 40 96,2% 2,8% 0,6% 0,4% 1,0% 25 98,5% 1,0% 0,3% 0,2% 0,5% 35 99,3% 0,6% 0,1% 0,0% 0,1% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Kalmar 86,5% 8,9% 2,8% 1,8% 4,6% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Kalmars sämsta länsvägar 574 79,1% 6,4% 6,0% 8,4% 14,5% 810 63,1% 22,5% 9,2% 5,2% 14,4% 213 82,8% 11,7% 3,4% 2,1% 5,5% 867 83,9% 10,8% 3,6% 1,7% 5,3% 575 89,9% 5,4% 1,2% 3,5% 4,7% 137 93,3% 4,1% 1,1% 1,5% 2,6% 782 88,1% 9,7% 1,5% 0,7% 2,2% 872 93,9% 4,2% 1,5% 0,3% 1,8% 842 94,3% 4,3% 0,7% 0,7% 1,4% 578 94,6% 4,2% 0,8% 0,4% 1,3% 570 96,2% 2,7% 0,9% 0,2% 1,1% 31
Kronobergs län Area: 8 458 km 2 Folkmängd: 188 586 Befolkningstäthet: 22,3 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Kronoberg 97,5% 1,8% 0,4% 0,2% 0,6% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 32
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Kronoberg 98,4% 1,2% 0,2% 0,2% 0,4% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Kronobergs sämsta riksvägar 27 97,9% 1,6% 0,3% 0,2% 0,5% 25 98,5% 1,0% 0,2% 0,2% 0,5% 23 97,6% 1,9% 0,3% 0,1% 0,5% 37 97,4% 2,1% 0,3% 0,1% 0,5% 29 98,6% 1,0% 0,4% 0,0% 0,4% 31 99,8% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 30 99,7% 0,3% 0,0% 0,0% 0,0% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Kronoberg 94,5% 3,8% 1% 0,7% 1,7% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Kronobergs sämsta länsvägar 700 71,2% 12,4% 7,9% 8,5% 16,4% 696 88,5% 6,7% 2,4% 2,4% 4,8% 701 92,8% 3,4% 1,4% 2,4% 3,9% 797 90,5% 6,4% 2,1% 1,0% 3,0% 831 88,2% 8,8% 1,8% 1,2% 3,0% 681 95,6% 2,4% 1,5% 0,5% 1,9% 611 96,1% 2,4% 1,3% 0,2% 1,5% 520 94,2% 4,5% 0,8% 0,4% 1,3% 120 95,4% 3,6% 0,7% 0,3% 1,0% 677 95,1% 3,9% 0,4% 0,6% 1,0% 702 95,6% 3,6% 0,0% 0,8% 0,8% 33
Skåne län Area: 11 302 km 2 Folkmängd: 1 285 423 Befolkningstäthet: 114 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Skåne 96,6% 2,1% 0,8% 0,5% 1,3% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 34
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Skåne 97,9% 1,4% 0,4% 0,3% 0,7% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Skånes sämsta riksvägar 21 96,6% 2,2% 0,6% 0,5% 1,2% 13 97,1% 1,9% 0,6% 0,5% 1,0% 19 98,7% 0,8% 0,3% 0,3% 0,5% 23 99,0% 0,7% 0,2% 0,1% 0,3% 24 99,7% 0,1% 0,0% 0,2% 0,2% 11 99,3% 0,5% 0,2% 0,0% 0,2% 17 99,1% 0,8% 0,1% 0,0% 0,1% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Skåne 98,5% 1% 0,3% 0,3% 0,6% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Skånes sämsta länsvägar 853 91,9% 5,7% 1,8% 0,6% 2,4% 755 93,8% 4,6% 0,9% 0,8% 1,6% 101 96,4% 2,2% 1,0% 0,4% 1,4% 117 97,7% 0,9% 0,3% 1,0% 1,4% 119 97,5% 1,2% 0,7% 0,5% 1,2% 111 96,8% 2,1% 0,8% 0,3% 1,1% 714 96,1% 2,9% 0,5% 0,5% 1,0% 109 97,3% 1,8% 0,7% 0,2% 0,9% 103 99,0% 0,3% 0,0% 0,8% 0,8% 107 98,0% 1,4% 0,4% 0,3% 0,7% 112 98,1% 1,2% 0,5% 0,2% 0,7% 35
Stockholms län Area: 6 519 km 2 Folkmängd: 2 192 433 Befolkningstäthet: 336 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Stockholm 94,0% 4,1% 1,1% 0,7% 1,8% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 36
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Stockholm 98,4% 0,9% 0,4% 0,3% 0,7% Sverige (Snitt mellan länens resultat) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Stockholms sämsta riksvägar 76 97,6% 1,6% 0,6% 0,2% 0,8% 77 99,1% 0,3% 0,2% 0,4% 0,6% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Stockholm 97,2% 1,9% 0,6% 0,3% 0,9% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Stockholms sämsta länsvägar 275 77,6% 13,8% 6,1% 2,6% 8,7% 278 97,9% 1,2% 0,7% 0,2% 0,9% 283 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% 273 97,1% 2,1% 0,5% 0,4% 0,8% 276 98,2% 1,5% 0,2% 0,1% 0,3% 274 99,1% 0,7% 0,0% 0,2% 0,2% 859 98,8% 1,2% 0,0% 0,0% 0,0% 37
Södermanlands län Area: 6 060 km 2 Folkmängd: 280 066 Befolkningstäthet: 46,2 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Södermanland 94,9% 3,4% 1,0% 0,7% 1,7% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 38
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Södermanland 97,9% 1,5% 0,3% 0,2% 0,5% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Södermanlands sämsta riksvägar 57 96,9% 2,3% 0,5% 0,2% 0,8% 53 97,8% 1,6% 0,4% 0,3% 0,6% 56 97,7% 1,7% 0,4% 0,2% 0,6% 55 98,2% 1,3% 0,3% 0,2% 0,5% 52 98,6% 1,0% 0,2% 0,1% 0,3% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Södermanland 92,5% 4,5% 1,6% 1,3% 2,9% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Södermanlands sämsta länsvägar 504 87,3% 9,1% 2,8% 0,8% 3,7% 510 89,6% 7,4% 2,5% 0,5% 3,0% 219 89,5% 8,5% 1,3% 0,6% 2,0% 216 90,9% 7,3% 1,3% 0,5% 1,8% 218 90,2% 8,2% 1,6% 0,0% 1,6% 221 90,3% 8,1% 1,4% 0,2% 1,6% 223 97,3% 1,9% 0,5% 0,3% 0,8% 230 97,1% 2,2% 0,4% 0,3% 0,7% 224 96,6% 2,8% 0,5% 0,1% 0,6% 214 98,4% 1,1% 0,3% 0,2% 0,5% 546 99,3% 0,7% 0,0% 0,0% 0,0% 39
Uppsala län Area: 6 060 km 2 Folkmängd: 280 066 Befolkningstäthet: 46,2 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Uppsala 94,1% 4,4% 1,1% 0,3% 1,4% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 40
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Uppsala 97% 2,2% 0,6% 0,2% 0,8% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Uppsalas sämsta riksvägar 70 91,8% 5,8% 1,8% 0,6% 2,4% 76 96,4% 2,5% 0,8% 0,3% 1,1% 55 96,4% 2,9% 0,6% 0,1% 0,7% 72 99,7% 0,0% 0,3% 0,0% 0,3% 56 99,2% 0,5% 0,2% 0,1% 0,3% 77 99,4% 0,6% 0,0% 0,0% 0,0% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Uppsala 96% 2,7% 0,9% 0,3% 1,2% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Uppsalas sämsta länsvägar 763 88,1% 6,0% 2,4% 3,6% 6,0% 746 80,5% 14,1% 3,9% 1,5% 5,5% 291 92,0% 3,7% 3,2% 1,1% 4,3% 740 96,4% 2,6% 0,7% 0,3% 1,0% 904 98,6% 0,5% 0,5% 0,5% 1,0% 292 97,2% 1,9% 0,8% 0,1% 0,9% 600 97,0% 2,4% 0,6% 0,0% 0,6% 902 99,3% 0,5% 0,2% 0,0% 0,2% 272 99,7% 0,2% 0,0% 0,0% 0,1% 288 96,9% 3,1% 0,0% 0,0% 0,0% 869 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 41
Värmlands län Area: 17 583 km 2 Folkmängd: 274 582 Befolkningstäthet: 15,6 invånare/km 2 Tillräcklig data saknas för att redovisa standarden på det statliga vägnätet i Värmland. 42
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Värmland 98,2% 1,4% 0,3% 0,1% 0,3% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Värmlands sämsta riksvägar 62 96,8% 2,4% 0,6% 0,3% 0,8% 61 99,5% 0,2% 0,2% 0,1% 0,3% 26 98,6% 1,1% 0,2% 0,1% 0,3% 63 99,7% 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 43
Västerbottens län Area: 55 432 km 2 Folkmängd: 262 132 Befolkningstäthet: 4,73 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västerbotten 86,7% 7,3% 3,0% 3,0% 6,0% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 44
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västerbotten 91,4% 6% 1,8% 0,9% 2,7% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Västerbottens sämsta riksvägar 90 83,1% 12,7% 3,4% 0,8% 4,2% 95 92,1% 5,4% 1,6% 1,0% 2,6% 92 92,4% 5,2% 1,6% 0,9% 2,5% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västerbotten 85% 8,4% 3,6% 3% 6,6% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Västerbottens sämsta länsvägar 640 18,2% 25,3% 24,2% 32,2% 56,4% 641 19,7% 24,9% 29,5% 26,0% 55,5% 633 24,8% 25,5% 25,9% 23,8% 49,6% 512 62,2% 13,0% 12,3% 12,5% 24,8% 805 67,0% 13,2% 7,5% 12,3% 19,8% 649 66,0% 18,7% 10,3% 5,0% 15,3% 360 78,2% 14,1% 4,6% 3,1% 7,7% 557 80,1% 14,0% 4,2% 1,7% 5,9% 504 83,5% 10,7% 4,3% 1,6% 5,9% 650 86,8% 7,6% 3,9% 1,8% 5,6% 628 87,8% 6,8% 2,6% 2,7% 5,4% 45
Västernorrlands län Area: 21 678 km 2 Folkmängd: 242 972 Befolkningstäthet: 11,2 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västernorrland 88,1% 5,4% 2,9% 3,6% 6,5% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 46
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västernorrland 93,5% 4,7% 1,3% 0,5% 1,8% Sverige (Snitt mellan länens resultat) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Västernorrlands sämsta riksvägar 90 92,3% 5,5% 1,5% 0,6% 2,2% 86 94,7% 3,7% 1,1% 0,5% 1,6% 87 95,9% 2,9% 1,0% 0,2% 1,2% 83 94,8% 4,0% 1,0% 0,2% 1,2% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västernorrland 79,5% 7,9% 5,1% 7,5% 12,6% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Västernorrlands sämsta länsvägar 501 3,0% 12,4% 26,0% 58,6% 84,6% 969 2,9% 15,1% 23,3% 58,7% 82,1% 540 13,7% 22,6% 30,8% 32,9% 63,7% 571 18,0% 31,1% 22,5% 28,4% 50,9% 533 31,8% 19,5% 19,4% 29,3% 48,6% 305 34,1% 20,9% 20,4% 24,7% 45,1% 591 49,1% 10,0% 11,2% 29,6% 40,8% 776 44,9% 19,2% 8,8% 27,0% 35,8% 772 46,6% 27,3% 11,1% 15,0% 26,1% 857 48,1% 26,1% 13,5% 12,3% 25,8% 774 60,5% 20,0% 11,4% 8,2% 19,5% 47
Västmanlands län Area: 5 146 km 2 Folkmängd: 261 230 Befolkningstäthet: 50,8 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västmanland 97,6% 1,7% 0,5% 0,2% 0,7% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 48
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västmanland 98,3% 1,2% 0,3% 0,1% 0,4% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Västmanlands sämsta riksvägar 55 97,6% 1,2% 1,2% 0,0% 1,2% 69 97,7% 1,5% 0,5% 0,3% 0,8% 68 97,8% 1,5% 0,5% 0,2% 0,7% 66 97,7% 1,8% 0,4% 0,2% 0,6% 70 98,8% 1,0% 0,2% 0,0% 0,2% 56 99,4% 0,5% 0,1% 0,0% 0,1% 72 99,7% 0,3% 0,0% 0,0% 0,0% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västmanland 96,5% 2,4% 0,7% 0,4% 1,3% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Västmanlands sämsta länsvägar 507 82,4% 10,9% 4,5% 2,3% 6,8% 560 96,0% 2,3% 0,5% 1,2% 1,8% 256 94,1% 4,2% 1,3% 0,4% 1,7% 512 94,1% 4,5% 0,7% 0,7% 1,4% 800 98,8% 0,0% 0,0% 1,2% 1,2% 572 96,9% 1,9% 0,8% 0,4% 1,2% 558 96,9% 1,9% 1,0% 0,1% 1,1% 619 99,0% 0,0% 0,0% 1,0% 1,0% 250 98,2% 1,2% 0,3% 0,3% 0,6% 574 99,3% 0,3% 0,0% 0,3% 0,3% 233 98,3% 1,5% 0,1% 0,1% 0,3% 49
Västra Götalands län Area: 5 146 km 2 Folkmängd: 261 230 Befolkningstäthet: 50,8 invånare/km 2 Länsindelning innan länssammanslagning Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västra Götaland 94,5% 3,1% 1,3% 1,2% 2,5% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 50
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västra Götaland 97,8% 1,5% 0,5% 0,3% 0,8% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Västra Götalands sämsta riksvägar 44 96,6% 2,0% 0,8% 0,6% 1,4% 26 97,7% 1,4% 0,4% 0,4% 0,8% 49 97,4% 1,7% 0,5% 0,4% 0,8% 40 97,8% 1,5% 0,5% 0,3% 0,7% 47 98,3% 1,0% 0,5% 0,2% 0,7% 46 97,9% 1,4% 0,4% 0,2% 0,6% 41 98,3% 1,1% 0,5% 0,1% 0,6% 27 98,3% 1,1% 0,3% 0,2% 0,6% 42 99,3% 0,4% 0,2% 0,1% 0,3% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Västra Götaland 97% 1,7% 0,6% 0,6% 1,2% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Västra Götalands sämsta länsvägar 573 83,5% 3,0% 2,7% 10,8% 13,6% 193 82,1% 8,9% 4,6% 4,4% 9,0% 587 87,8% 5,4% 3,3% 3,5% 6,8% 513 86,3% 7,9% 3,6% 2,3% 5,9% 565 93,5% 3,0% 1,7% 1,9% 3,5% 560 91,2% 5,6% 1,4% 1,8% 3,2% 570 93,1% 3,7% 1,5% 1,7% 3,2% 202 94,0% 3,2% 1,4% 1,5% 2,9% 553 94,5% 2,9% 1,3% 1,4% 2,6% 659 90,5% 7,0% 2,0% 0,5% 2,5% 574 95,9% 1,7% 0,8% 1,5% 2,4% 51
Örebro län Area: 8 517 km 2 Folkmängd: 287 489 Befolkningstäthet: 33,8 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Örebro 96,2% 2,5% 0,8% 0,4% 1,2% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 52
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Örebro 97,5% 1,7% 0,5% 0,3% 0,8% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Örebros sämsta riksvägar 49 96,0% 2,8% 0,9% 0,3% 1,2% 50 97,2% 2,0% 0,5% 0,3% 0,8% 63 98,0% 1,4% 0,4% 0,2% 0,6% 51 99,4% 0,4% 0,1% 0,1% 0,2% 52 99,2% 0,7% 0,1% 0,0% 0,1% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Örebro 91% 5,6% 2,4% 1% 3,4% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Örebros sämsta länsvägar 620 34,1% 35,0% 21,3% 9,6% 30,9% 792 82,4% 12,1% 4,1% 1,5% 5,5% 503 78,2% 17,0% 3,7% 1,0% 4,8% 541 85,9% 9,4% 4,7% 0,0% 4,7% 752 95,0% 0,8% 3,3% 0,8% 4,1% 860 91,1% 5,0% 3,1% 0,8% 3,9% 575 89,8% 6,4% 2,7% 1,1% 3,8% 249 98,0% 1,2% 0,7% 0,1% 0,8% 624 95,6% 3,8% 0,6% 0,0% 0,6% 233 98,5% 1,0% 0,2% 0,3% 0,5% 831 99,0% 0,6% 0,1% 0,3% 0,4% 53
Östergötlands län Area: 10 562 km 2 Folkmängd: 441 218 Befolkningstäthet: 41,8 invånare/km 2 Statliga vägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Östergötland 96,8% 2,3% 0,6% 0,3% 0,9% Sverige (medeltal mellan länen) 94,3% 3,5% 1,3% 1,0% 2,3% 54
Riksvägar Riksvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Östergötland 98% 1,4% 0,4% 0,2% 0,6% Sverige (medeltal mellan länen) 96,9% 2,2% 0,6% 0,3% 0,9% Östergötlands sämsta riksvägar 50 96,9% 2,0% 0,7% 0,5% 1,2% 32 96,7% 2,2% 0,7% 0,5% 1,1% 51 98,3% 1,0% 0,4% 0,2% 0,6% 34 98,0% 1,4% 0,5% 0,1% 0,6% 35 98,4% 1,1% 0,3% 0,2% 0,5% 55 98,4% 1,3% 0,3% 0,1% 0,4% 56 98,4% 1,3% 0,3% 0,1% 0,4% Länsvägar Länsvägar Bra OK Ej OK Dålig Underkänd väg Östergötland 96% 2,7% 0,9% 0,4% 1,3% Sverige (medeltal mellan länen) 91,4% 4,6% 2,0% 1,9% 3,9% Östergötlands sämsta länsvägar 900 86,0% 7,2% 4,7% 2,0% 6,7% 955 91,4% 2,3% 3,4% 2,9% 6,3% 857 88,6% 5,9% 3,8% 1,6% 5,4% 891 87,7% 8,1% 3,5% 0,7% 4,2% 899 87,0% 10,0% 1,8% 1,2% 3,0% 862 88,8% 8,3% 1,9% 1,0% 2,9% 904 96,7% 1,0% 0,7% 1,7% 2,3% 839 94,6% 3,6% 1,3% 0,4% 1,8% 944 92,2% 6,1% 1,3% 0,3% 1,6% 560 97,6% 1,2% 1,2% 0,0% 1,2% 796 96,1% 2,9% 0,6% 0,3% 1,0% 55
Om Motormännen Motormännens Riksförbund är, med drygt 115 000 medlemmar, landets ledande konsumentorganisation för bilister som på uppdrag av medlemmarna verkar för en hållbar, tillgänglig och säker mobilitet. Vi arbetar för en trafikpolitik som präglas av miljöhänsyn, trafiksäkerhet, trafikekonomi och optimal rörlighet för den enskilde resenären. Denna helhetssyn innebär att vi ställer krav på en rättvis beskattning och en god infrastruktur. Motormännens målsättning är att ta tillvara konsumenternas intresse i de frågor som berör individens möjlighet till hållbar, trafiksäker, kostnadseffektiv framkomlighet. Motormännens Riksförbund för sina medlemmars talan gentemot politiker, samhälle och näringsliv i dessa frågor. Medlemmar i Riksförbundet erbjuds en rad förmåner, erbjudanden och fri personlig rådgivning inom juridik, bilteknik och resor. Om Roadroid Roadroid är ett företag som erbjuder en app för smarta telefoner för att mäta kvaliteten på vägarna samt en webbplats där resultatet presenteras på ett tydligt och lättförståeligt sätt med hjälp av färgmärkta kartor. Appen använder telefonens inbyggda sensorer, kamera och GPS för att samla in data och analyserar 100 signaler per sekund (100 Hz) som definierar vägkvaliteten enligt fyra nivåer: grönt för "god", gult för "Tillfredsställande", röd för "Otillfredsställande" och svart för "Dåligt". Appen bygger på flera års forskning för Trafikverket i samverkan med Roadroids uppfinnare och ingenjörer. Genom en inloggning på Roadroids hemsida kan du övervaka data, planera, genomföra och följa upp vägens underhåll. Roadroid är korrelerad med den internationella standarden IRI och kan ge användarna en daglig bild av vägens kvalitet och vara ett kraftfullt stöd till verksamhetsuppföljningar. Roadroid har belönats med följande utmärkelser. IRF Global Road Achievement Award ESNC Regional Challange Winner World Summit Award Winner Kartografiska Sällskapets Innovationspris 56