SKOFTEBYN SKOFTEBYN STADSDELSBESKRIVNING Skoftebyn är en av Trollhättans äldsta stadsdel med en fjärdedel av bostäderna byggda före 1950-talet. Stadsdelen är en utpräglad villastadsdel som växte fram utan synbar samordning eller planering i början och var starkt förknippas med arbetsplatsen Nohab som låg i närheten. Föreningslivet i Skoftebyn är aktivt och det talas om en särskild skoftebyanda. Enligt översiktsplanen ska stadsdelen utvecklas med fokus på en varsam förtätning med framförallt lägenheter, men även med verksamheter. Lägenheterna möjliggör för äldre som inte klarar av att bo kvar i sin villa eller unga som vill flytta hemifrån att bo kvar i stadsdelen. För att kunna utveckla älvrummet och samtidigt ge de nyinflyttade tillgång till allmänna gröna ytor är det viktigt att de gröna ytor som finns bevaras och utvecklas samt att älvrummet ges större prioritet. Då stadsdelen till större delen består av villor med privata trädgårdar är de allmänna ytorna viktiga som mötesplatser för social samvaro. Invånarna uppskattar sitt bostadsområde och närheten till slussområdet uppskattas även om det finns en önskan att utveckla älvområdet mer. 85
1. BRUNÖRTEN SKOFTEBYN MINDRE PARK OCH LEKOMRÅDE Lekpark Ca 0,6 ha Finns ingen aktuell detaljplan eller områdesbestämmelser. Den öppna gräsytan strax norr om lekplatsen behöver få en tydligare funktion och bättre utformning. Bollplaner finns i ett överflöd i stadsdelen men många är av sämre kvalitet. Basket och fotbollsplanen på Brunörten är i jämförelse av högre kvalitet men är i behov av högre skötsel och utrustningen behöver rustas upp. Vegetationsridån samt lekbuskaget är i behov av gallring. Lekplatsen hade gynnats av en satsning på mer lekvänlig vegetation. 86 1:5 000 Brunörten består till större delen av en nyanlagd lekplats, färdigställd våren 2015, två bollplaner samt ett mindre buskage och en perennplantering. Lekplatsen består av varierande material och där finns både gummiasfalt, sand och singel vilket bidrar till hög tillgänglighet. En vegetationsridå av populus, björk m.fl. avgränsar området i väst mot flera friliggande villor. Det finns även en perennplantering i norr med främst lupiner.
2. ERIKSROPARKEN STADSDELSPARK Naturpark Ca 12 ha S:III/1958 Park eller plantering Naturreservat S:I/1972 Park eller plantering D6/2000 Natur: naturområde Entréerna till området är i många fall oinbjudande och området skulle gynnas av både mer välkomnande samt informativa entréer. Motionsslingan är utan belysning vilket riskerar att vara ett hinder för användning under de mörka timmarna på dygnet, och hindrar aktivitet främst vintertid. Sittplatser på området är i dåligt skick och placering samt tillstånd behöver ses över. För skötsel av naturreservatet se aktuell skötselplan över Slättbergen. SKOFTEBYN 1:15 000 Eriksroparken är ett naturreservat och är tillsammans med Hjortmossen samt naturreservatet i östra Sandhem/Halvorstorp en del av Trollhättans slättbergsområden. Området består främst av äldre orörd hällmarksskog av tall, men även slättbergsytor. Det finns informationsskyltar på området i varierande skick samt en motionsslinga på 2,5 km. 87
3. NYSÄTRA LEKPLATS SKOFTEBYN NÄRPARK Naturkvarter Ca 4,8 ha S:II/1949 Allmän plats: park samt A: allmänt ändamål Området kring Nysätra idrottsplats består främst av naturmark men det finns i samband med lekplatsen även öppna gräsytor. Det finns två fotbollsmål samt en övervuxen bouleplan på den öppna gräsytan. En sopstation inkräktar på gräsplanen vid det norra fotbollsmålet. Vegetationen på lekområdet består uteslutande av tall varav flertalet är sjuka och behöver tas ned. Det finns få anlagda gångar i naturmarksområdet men desto fler upptrampade stigar vilket tyder på stor användning. Lekplatsen är i behov av upprustning och behöver genom en bättre planering få en klarare profil. Bouleplanen behöver rustas upp eller tas bort. Större prydnads och lekvärden behövs för att lekområdet skall få en högre betydelse. De upptrampade stigarna blockeras på flera ställen av omkullfallna träd som behöver röjas upp och naturmarken behöver också en gallring i undervegetationen. 1:15 000 88 Parkområdet är viktig som social mötesplats, mycket tack vare den redan etablerade mötesplatsen som Nysätra idrottsplats innebär, och behöver utvecklas som sådan för att kunna bli en närpark som Skoftebyborna värdesätter och använder. En större öppen yta för sociala tillställningar skulle stärka stadsdelsandan.
4. ORMBUNKSPARKEN MINDRE PARK OCH LEKOMRÅDE Lekpark Ca 0,4 ha S:VIII/1967 Park eller plantering Ormbunksparken består främst av en lekplats som ligger i en sänka och omges av friliggande villor, naturmark och öppna gräsytor. Parken är viktig som lekplatsområde då det finns få allmänna gröna ytor bland de privata villorna. Det finns ett par större träd och en nyröjd yta men annars består platsen främst av gräsmatta i direkt anslutning till lekplatsen. Platsen delas av en bergsbrant där naturmarken tar vid. Asfaltsgången är i dåligt skick och är i behov av upprustning. Sjuka tallar på området behöver tas ned och kompletteras av buskar med prydnads- eller lekvärde. Entréerna till området är intetsägande och oinbjudande och i behov av att ses över för att göra platsen mer tillgänglig och välkomnande. SKOFTEBYN 1:5 000 89
5. ROTEKULLAHAGEN SKOFTEBYN MINDRE PARK OCH LEKOMRÅDE Bostadsnära natur Ca 0,6 ha S:VIII/1967 Park eller plantering I anslutning till flerbostadshusen finns spår av att de boende vill kunna använda området. Det finns bland annat fågelbord, pallkragar, gamla gungor samt en tvättlina. Dessa ligger inte på kommunens naturmark men området skulle gynnas av att stärkas genom användning. 90 1:5 000 Rotkullehagen består främst av naturmark och det finns inga anlagda gångar genom området förutom en utmed östra kanten. Det finns däremot ett par upptrampade stigar och det finns spår av att området använts som tippningsområde för omgivande villor. Vegetationen är relativt öppen och terrängen skapar variation. Öppna rum i naturmarken kan stärkas och öka variationsrikedomen. Inga ytterligare gångar behöver anläggas utan områdets funktion är främst som bostadsnära naturmark med biologiska värden och behöver därmed inte heller vara fysiskt tillgänglig. Det finns flertalet sjuka tallar som behöver tas ned.
6. RYRPARKEN STADSDELSPARK Stadsdelspark Ca 8 ha S:II/1949 Allmän plats: park S:IX/1966 Park eller plantering S:VI/1969 Park eller plantering samt Id: område för idrottsändamål, S:III/1976 Park eller plantering Ryrparken består främst av naturmark men splittras i två av Ryrvägen. Söder om Ryrvägen finns det flertalet anlagda gång vägar av mjukt underlag. Norr om finns en lekplats samt en fotbollsplan och natur- 1:15 000 marken här är betydligt mer kuperad men det finns ett antal upptrampade stigar. I anslutning till bollplanen har det nyligen röjts ett större område som har blivit mer öppet och det finns stor potential för att skapa ett pelarbestånd av björk. Naturmarken skulle gynnas av att få ett mer bestående mellan- och fältskikt för att hindra uppkomsten av sly. Det har skett en del gallring i anslutning till GC-banan i norr vilket ger ett större ljusinsläpp samt ökad trygghetskänsla, vilket är viktigt och något som förslagsvis behöver arbetas vidare med. Naturmarken i norr behöver kopplas ihop bättre med området söder om Ryrvägen. De sittplatser som finns i anslutning till bollplanen behöver ses över samt rustas upp. SKOFTEBYN 91
7. SKOFTEBYTORG SKOFTEBYN MINDRE PARK OCH LEKOMRÅDE Lekpark Ca 0,6 ha S:III/1958 Park eller plantering 1:5 000 Området skulle kunna utvecklas till att bli än mer lekvänligt med högre skydd från gatan samt fler lekvänlig vegetation o form av buskar och träd för klättring. Platsen är också relativt artfattig och skulle gynnas av att få in en större variation. Gångarna genom parken är grusade och är i vissa fall väldigt smala. Belysning skulle öka användningen kvälls- och vintertid. Skoftebytorg är något nedsänkt från omgivande gator och består främst av en öppen gräsyta omgiven av större björkar i grupper. På området finns också en grusad bollplan, en lekplats samt en liten kulle delvis täckt av vegetation där det finns spår av lek. Ytan är lättöverskådlig och det finns få element. 92
LEXTORP LEXTORP STADSDELSBESKRIVNING Lextorp började växa fram i början av 1970-talet. De äldsta delarna består av lamellhus i gult och brunt med en tydlig miljonprogramsprägel. Södra Lextorp består nästan uteslutande av täta småhusområden med stor andel radhus. Barnfamiljerna är många och stora i stadsdelen och andel invånare med utländsk bakgrund är nästan 60 %. I Lextorp finns ett servicecentrum med apotek, vårdcentral och folktandvård. Det finns också både sporthall, förskolor, fritidsgård, kyrkor, moské sam åk 6 i stadsdelen. Området längst i söder mot Allingsåker finns under detaljplaner som område för bostäder men ska enligt översiktsplanen utökas med verksamheter. Invånarna trivs i sin stadsdel, motionsområdet i området uppskattas och Lextorpsborna vill utveckla koloniområdet i söder. I stadsdelen finns stora sammanhängande gröna ytor vilket ger stor potential för rekreation och utevistelse. Stadsdelen saknar ett parkområde mer högre prydnadsvärde och merparten av parkområdena består av naturmark. 95
1. DAGFJÄRILSVÄGEN LEXTORP MINDRE PARK OCH LEKOMRÅDE Bostadsnära natur Ca 0,2 ha S:I/1971 Park eller plantering 1:5 000 96 Dagfjärilsvägen betår av en liten yta med blandskog i flera skikt och delvis tät och ogenomsiktlig undervegetation. Arterna på området är bland annat tall, ek, sälg samt björk. Det finns spår av tippning på området. Naturmarken behöver få en mer tydlig karaktär och undervegetationen behöver röjas.
2. LANTMANNAVÄGEN NÄRPARK Naturkvarter Ca 4,4 ha S:I/1971 Park eller plantering D:VIII/1989 Natur: naturområde Kraftledningen samt 45:ans närhet påverkar området negativt både visuellt men även på grund av trafikbullret. Det finns flertalet fallna träd inom området som behöver åtgärdas. På grund av trafikstörningen är området svårutnyttjat. Delar av parken ingår som värdefullt naturområde (klass 1-3) i naturvårdsplanen. Skötselåtgärder ska ske i samråd med kommunekolog. LEXTORP 1:15 000 Naturmarksområdet vid Lantmananvägen består av barrskog med främst gran vilket gör att området upplevs som mörkt. Terrängen är svagt kuperad och det finns ett våtmarksparti inom området. Det finns GC-banor som leder vidare ut till andra stadsdelar men även upptrampade stigar. 97
3. LERBÄCKSDUNGEN LEXTORP MINDRE PARK OCH LEKOMRÅDE Bostadsnära natur Ca 0,6 ha S:I/1971 Park eller plantering 1:5 000 98 Lerbäcksdungen består av ett naturmarksområde med en liten yta av slaghack där det växer ett par unga tallar. Området ligger i nära anslutning till Lextorpsparken och fungerar som ett viktigt grönt stråk till den större parken. Det går en G/C bana genom området men annars är tillgängligheten till ytan låg. Området är fungerande idag men slaghackytan behöver åtgärdas då den inte fyller någon funktion och i dagsläget upplevs som ovårdad. Det förekommer även tippning av trädgårdsavfall. Genom att etablera ett fältskikt kan man undvika slybildning och öppna upp ytan mer för att öka tillgängligheten, tryggheten samt ökade estetiska och biologiska värden.
4. LEXTORPSPARKEN STADSDELSPARK Stadsdelspark Ca 14,3 ha LEXTORP S:VIII/1964 Park eller plantering, S:III/1980 park eller plantering, D:VIII/1988 Natur: natur område samt BS1: bostäder/förskola, D:V/1988 Park: anlagd park samt Natur: naturområde Det finns få anlagda gångar som går genom parken utan de som finns går längs med parkens ytterkanter. Upptrampade gångar genom parken tyder ändå på stor och frekvent användning. Hundrastplatsen innehåller ingen växtlighet och är liten till ytan. 1:15 000 Tack vare sitt centrala läge och storlek är parken ett oerhört viktigt inslag i stadsdelen. Parken består främst av naturmark men det finns även en lekplats, en fotbollsplan med konstgräs, pulkabacke samt en hundrastgård. Tack vare storleken finns det plats med många olika aktiviteter och platser inom parken men bristen på variation och storskaligheten gör att parken känns mindre och mer monoton och inte uppmuntrar till vistelse. Generellt behöver parken ges en starkare identitet. Parken behöver få en ökad småskaligheten, vilket kan göras på en mängd olika sätt men är viktig för att få en mer mänsklig skala och kunna fungera bättre som mötesplatsför stadsdelen, samt öka tryggheten i området. Det finns få sittplatser i området och de som finns skulle behöva ses över i fråga om placering. Hundrastplatsen behöver åtgärdas för att få högre användning, främst genom att skapa en plats värd att vistas på både för hundarna men även attraktiv för ägarna. Delar av parken har i samband med framtagandet av naturvårdsplanen redovisats med visst naturvärde (klass 4). Skötselåtgärder ska ske i samråd med kommunekolog. 99
SYLTE SYLTE STADSDELSBESKRIVNING: Stadsdelen Sylte är ett typiskt miljonprogramsområde som kom till under en dryg femårsperiod under 70-talets början. Bebyggelsen består nästan enbart av lamellhus i tre till fyra våningar. Lamellhusen är placerade så att de bildar rätvinkliga storkvarter. Enligt en medborgardialog gjord i samband med översiktsplanen 2013, trivs invånarna med sin stadsdel. När medborgarna fick möjlighet att tycka till om vilka platser de tyckte om, platser med potential och platser de tyckte mindre om var varken Sylteparken och Myrtuveparken med bland de åsikter som yttrades. Vilket tyder på att det behöver genomföras en förändring för att parkerna skall ha en större verkan på stadsdelens invånare. Det finns ett stadsdelscentrum med bland annat bibliotek samt utbud av både kommersiell och allmän service. Det finns även äldrevård och service, skola från förskoleklass till åk 9 och fritidsgård inom stadsdelen. 101
1. BERGKULLEVÄGEN SYLTE MINDRE PARK OCH LEKOMRÅDE Bostadsnära natur Ca 1 ha S:IV/1968 Park eller plantering D:I/1991 Natur: naturområde samt Bostäder:marken får ej bebyggas Bergkullevägen består av naturmark och det finns enbart anlagda gångar utmed områdets ytterkant. Platsen är öppen med ett fåtal högre träd annars mestår vegetationen mestadels av högt gräs. Mitt i området finns det en bergskulle som skapar lite höjd. Platsen erbjuder skydd från vägen samt utsikt för de boende. Det finns en del skräp på platsen. Stadsdelen har fler och bättre placerade parker som är värda att satsa på. Förslagsvis kan dock den öppna ytan användas för ängslika planteringar för att öka de biologiska och estetiska värdena. 1:5 000 102
2. MYGGSTIGEN MINDRE PARK OCH LEKOMRÅDE Bostadsnära natur SYLTE Ca 1,1 ha S:IV/1968 Park eller plantering S:III/1970 Park eller plantering 1:5 000 Myggstigen består av en svagt kuperad naturmarksyta med delvis öppen granskog samt flerskiktad lövskog. Delar av naturmarken är inhägnad och är en av stadens hundrastgårdar. Området är skräpigt och det ligger en del trädgårdsavfall i naturmarken. Det finns sittplatser i anslutning till hundrastgården men annars inga andra byggda element. Det finns heller inga anlagda gångar inom området utan endast utmed områdets ytterkant. Det finns stora och gröna bostadsgårdar inom stadsdelen och därför kan det vara en fördel att det även finns bostadsnära naturmark. Det krävs en högre städningsfrekvens för att området skall locka till vistelse. Det är en fördel att skapa en egen identitet genom att förslagsvis försöka renodla och särskilja skogsbeståndet från övriga på området. 103
3. MYRTUVEPARKEN SYLTE 104 STADSDELSPARK Stadsdelspark Ca 5,8 ha S:IV/1968 Park eller plantering 1:15 000 Myrtuveparken är uppdelad i en del naturmark och en mer gestaltad del med öppna gräsytor och solitära träd. Terrängen i området är plan i förhållande till Sylteparken. Det finns stora möjligheter att plocka blåbär i naturmarken. På den öppna ytan i anslutning till Sylteskolan finns flera fina äldre, solitära ekar samt ett antal oxlar. Det finns även en skolskog på området. Ytorna ger ett storskaligt uttryck och variationen och småskaligheten saknas. Genom att blanda upp de öppna och slutna ytorna kan man skapa fler rum och fler möjligheter samtidigt som man minskar på skalan och skapar ett område som är lättare för människan att relatera till. Parken är viktig som en del i en större sammanhängande grönstruktur och det är viktigt att denna koppling bevaras. De gröna länkar som leder till parken är också viktiga att bevara både av rekreativa men även biologiska skäl. Då det saknas prydnadsvärde i form av blomning och exoter är det möjligt att snabbt höja statusen på parken genom att öka prydnadsvärdet. Sittplatser finns enbart i anslutning till lekplats och bollplan och det behöver kompletteras med fler strategiskt placerade sittplatser. Delar av parken har i samband med framtagandet av naturvårdsplanen redovisats med visst naturvärde (klass 4). Skötselåtgärder ska ske i samråd med kommunekolog.
4. SYLTEPARKEN STADSDELSPARK Naturpark Ca 21,1 ha S:VIII/1967 Park eller plantering S:IV/1968 Park eller plantering S:I/1972 Park eller plantering D:XIII/1992 Park: anlagd park 1:15 000 Sylteparken är som sagt en viktig komponent i ett större sammanhang och som sådan behöver områdets koppling till närliggande grönområdet stärkas. Främst genom ökad fysisk tillgänglighet men även genom att bevara de gröna korridorerna för ett ökat djuroch växtliv. Vegetationen i parken skulle gynnas av en mer strategisk gallring i syfte att skapa ett stabilt bestånd med egen identitet. SYLTE Sylteparken är ett avlångt naturmarksstråk som sträcker sig mellan stadsdelarna Skoftebyn och Sylte. Parken är en viktig komponent i södra stadens grönstruktur. Från norr till söder ändras terrängen från plan för att övergå till dalgång för att i anslutning till Ryrbäcksparken mynna ut i en ravin. Variationen i terräng skapar en spänning utmed stråket. Dock är tillgängligheten till de nedre delarna av ravinen begränsad. De gångar som går genom området går främst i längsgående riktning med ett par stråk som går mellan stadsdelarna. De upptrampade stigarna visar på ett intresse för att utnyttja området och en vilja att kunna röra sig fritt. Det finns även en pulkabacke i norra delen De nedre delarna av ravinen hade gynnats av ökad tillgänglighet, antingen fysiskt genom att anlägga nya gångar eller genom siktlinjer ner i ravinen från de övre gångarna. De sittplatser som finns i området behöver placeras mer strategiskt. Till exempel på utsiktsplatser, mer avskilda platser eller platser med andra prydnads eller naturvärden. Delar av parken ingår som värdefullt naturområde (klass 1-3) i naturvårdsplanen. Skötselåtgärder ska ske i samråd med kommunekolog. 105