Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (69) Konsumentprisindex (KPI) 2012 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari... 2 0.5 Statistikproducent... 3 0.6 Uppiftsskyldihet... 3 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter... 3 0.8 Gallrinsföreskrifter... 3 0.9 EU-relerin... 3 0.10 Syfte och historik... 4 0.11 Statistikanvändnin... 4 0.12 Upplänin och enomförande... 5 0.13 Internationell rapporterin... 5 0.14 Planerade förändrinar i kommande undersökninar... 5 1 Översikt... 6 1.1 Observationsstorheter... 6 1.2 Statistiska målstorheter... 6 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata... 7 1.4 Dokumentation och metadata... 7 2 Uppiftsinsamlin... 9 2.1 Ram och ramförfarande... 12 2.2 Urvalsförfarande... 12 2.3 Mätinstrument... 20 2.4 Insamlinsförfarande... 22 2.5 Databerednin... 41 3 Statistisk bearbetnin och redovisnin... 43 3.1 Skattninar: antaanden och beräkninsformler... 43 3.2 Redovisninsförfaranden... 57 4 Slutlia observationsreister... 60 4.1 Produktionsversioner... 60 4.2 Arkiverinsversioner... 60 4.3 Erfarenheter från senaste undersökninsomånen... 60
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (69) 0 Allmänna uppifter Konsumentprisindex, KPI, är en del av Sveries officiella statistik. Detta är en statistik serie som produceras och presenteras månatlien enlit beslut av Sveries Riksda. Ur KPI beräknas nettoprisindex (NPI) som också inår i Sveries officiella statistik. Ur KPI beräknas även, på uppdra av Sveries Riksbank, två mått på underliande inflation, KPIF och KPIX. Dessa två mått inår inte i Sveries officiella statistik. Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) är en index med omfattande EUrelerin som innebär att länderna inom EU använder emensamma metoder i vissa viktia avseende. Till SCB och KPI är knuten en särskild nämnd. Nämnden för konsumentprisindex. Nämndens uppifter och sammansättnin releras i instruktionen (2007:762) för SCB. Nämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. Ordförande och sju av de andra ledamöterna förordnas av SCB, en efter försla av Sveries Riksbank, en efter försla av Konjunkturinstitutet och en efter försla av försäkrinskassan och Socialstyrelsen. En ledamot utses av reerinen. Av de övria ledamöterna ska tre besitta sådana vetenskaplia skickliheter, att de sammantaet har kompetens inom ämnesområdena nationalekonomi och statistik. Nämnden ska handläa fråor om beräkninar i KPI och därvid avöra fråor av principiell natur rörande tillämpninen av de runder som äller för indexberäkninarna samt främja en utvecklin av metoderna för beräkninarna av KPI. 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Priser och konsumtion 0.2 Statistikområde Statistikområde: Konsumentprisindex, Nettoprisindex Harmoniserat index för konsumentpriser 0.3 SOS-klassificerin Tillhör (SOS) För undersökninar som inår i Sveries officiella statistik äller särskilda reler när det äller kvalitet och tillänlihet, se Förordninen om den officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvari Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB)
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (69) Postadress: Box 24300, 104 51 STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Oxana Tarassiouk Telefon: 08-506 945 67 Telefax: E-post: oxana.tarassiouk@scb.se 0.5 Statistikproducent Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Box 24300, 104 51 STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Oxana Tarassiouk Telefon: 08-506 945 67 Telefax: E-post: oxana.tarassiouk@scb.se 0.6 Uppiftsskyldihet Uppiftsplikt äller för uppifter som erfordras för beräknin av konsumentprisindex (Statistiska centralbyråns föreskrifter om uppifter till konsumentprisindex, SCB-FS 2001:15). 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter I myndiheternas särskilda verksamhet för framställnin av statistik äller sekretess enlit 24 kap. 8 offentlihets- och sekretesslaen (2009:400). Vid automatiserad behandlin av personuppifter äller relerna i personuppiftslaen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda reler för personuppiftsbehandlin i laen (2001:99) och förordninen (2001:100) om den officiella statistiken. 0.8 Gallrinsföreskrifter För allrin av insamlade uppifter äller Riksarkivets allrinsbeslut nr 391, 1973-09-04. 0.9 EU-relerin För beräknin av EU-måttet Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP, enelska HICP) används samma prismaterial som för KPI. En omfattande EU-relerin förelier och är under utvecklin vad beträffande HIKP. I HIKP ska länderna använda emensamma metoder i vissa viktia avseenden. I jämförelse med KPI inår tills vidare inte i HIKP huvuddelen av enahemsäarnas boendekostnader, bostadsrätter samt lotteri, tips och toto. I HIKP inår, men ej i KPI, äldreomsor, sjukhusvård samt vissa finansiella tjänster (tjänster där aviften är proportionell mot transaktionens storlek).
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (69) 0.10 Syfte och historik KPI ska mäta den enomsnittlia utvecklinen av priserna för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. KPI utör det änse måttet för kompensations- och inflationsberäkninar i Sverie. Inflationstakten definieras som 12- månadsförändrinen 1 i KPI. Konsumentprisindex började beräknas varje månad från och med juli 1954. Kvartalsvisa uppifter finns beräknade från 1949 till och med juni 1954. NPI mäter den enomsnittlia utvecklinen av priser exklusive indirekta skatter och transfererinar. Detta er då prisutvecklinen exklusive effekten av politiska beslut. HIKP har utarbetats av EU för att man ska kunna öra internationella jämförelser. Sättet att beräkna de nationella konsumentprisindexen varierar mellan länder och i HIKP har man samordnat mätmetoderna för att få bättre jämförelse rund. HIKP finns beräknad från och med januari 1995. 0.11 Statistikanvändnin Huvudanvändarna av KPI utörs av: Riksbanken: som explicit målvariabel och som underla för beslut i fråor anående penninpolitiken. Finansdepartementet: som underla för beslut inom konjunkturoch stabiliserinspolitiken. Socialdepartementet: för fastställande av prisbasbeloppet till vilket bland annat studielån är knutna. Riksskatteverket: för beräknin av omräkninstal vid realisationsvinstbeskattnin av fastihet samt vid beräknin av brytpunkten i inkomstskatteskalan. SCB: för deflaterin (fastprisberäknin) i nationalräkenskaperna och omsättninsstatistiken. Övri statli förvaltnin: bland annat Statens Jordbruksverk och Konjunkturinstitutet, KI. Oranisationer, företa och enskilda: för indexrelerin i avtal och för omräknin av värdebelopp till fast penninvärde. Kapitalförvaltande företa och institutioner: underla för bedömnin av framtida räntenivåer och realavkastnin. Huvudanvändare av HIKP utörs av: Europeiska centralbanken (ECB): för att utvärdera EMU:s penninpolitiska mål och för uppföljnin av konverenskriteriet med avseende på prisstabilitet när det äller medlemskap i EMU. 1 Inflationstakten och månadsförändrin beräknas på KPI:s skuindex
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (69) 0.12 Upplänin och enomförande KPI och HIKP beräknas månadsvis utifrån prisförändrinar på produkter (varor och tjänster) i den privata inhemska konsumtionen. Produkterna är rupperade i cirka 360 s.k. produktrupper. Prisuppifter samlas in för ett urval av s.k. representantprodukter inom varje produktrupp. Varje år sker en uppdaterin av urvalet av produkter samt en uppdaterin av väninstalen för produkterna och produktrupperna. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändrinar i konsumtionens sammansättnin och andra förändrinar på konsumtionsmarknaden. Prisinsamlinen utförs av dels SCB:s intervjuare enom butiksbesök och telefonintervjuer, s.k. lokal prisinsamlin, dels av tjänstemän centralt på SCB. Vid den lokala prisinsamlinen reistreras data i handdatorer. Insamlinsperioden för den lokala insamlinen är sedan 2008 tre veckor per 0.13 Internationell rapporterin Harmoniskt index för konsumentpriser (HIKP) levereras varje månad till EU:s statistikkontor EUROSTAT. Levarans sker vid den tidpunkt då KPI publiceras. Innehållet består av indextal med december 2005 som bas, månadsförändrin och 12-månadersförändrin, ällande totalindex samt huvudrupper och underrupper enlit klassifikationen coicop. 0.14 Planerade förändrinar i kommande undersökninar En undersöknin om att införa prismätninar enom kassareisterdata från butikskedjor för dalivaror påår. Detta skulle innebära att insamlinsarbetet vid besök i livsmedelsbutiker och stormarknader till stor del överförs till bearbetnin av reisterdata. En sådan förändrin kan medföra bättre kvalitet i indexberäkninen då t.ex. måna fler produkter och försäljninsställen kan inå i urvalen. En översyn örs av Utrikes flyresor med avseende på nytt urval och utökade prismätninar. Detta beroende på volatila priser och ett väninstal som ökat betydlit.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (69) 1 Översikt Konsumentprisindex (KPI) syftar till att skatta den enomsnittlia prisutvecklinen för hushållens konsumtion i Sverie. KPI (1980=100) är det primära resultatet och detta är en månatli tidsserie med årsenomsnittet för 1980 lika med 100. Inflationstakten och månadstakten beräknas som 12 månaders förändrin respektive 1 månads förändrin på motsvarande tidsserie med reviderinar för eventuella uppkomna fel (beräknat på den s.k. skuindexen ). Väninstalen för produktrupperna beskriver sammansättninen av den s.k. produktkoren på rov nivå. Väninstalen beräknas utifrån värdet av den privata konsumtionen inom Sverie under en viss period (se kapitel 2.4). I ekonomisk menin är därmed intressepopulationen alla de köp av produkter som privata konsumenter jorde under denna period. Denna population är inte möjli att i detalj reistrera. Måna av de produkter som köptes under perioden för väninstalen kan inte återfinnas under mätperioden utan måste representeras av andra likvärdia produkter. Den operationellt definierbara statistiska målpopulationen utörs av alla produkter som erbjuds till privata konsumenter i alla försäljninsställen (butiker, serviceinrättninar, internet etc.) under de 12 månader som de praktiska indexberäkninarna avser. Ett produkterbjudande är en specifik produkt som utbjuds till försäljnin på ett specifikt försäljninsställe. Priser på produkterbjudanden, kvantitet och kvalitet är de variabler som samlas in. 1.1 Observationsstorheter Undersökninen baseras på priser, kvantiteter och kvaliteter på produkterbjudanden. Dessa kan vara transaktionspriser för väldefinierade produkter i kassareisterdata, manuellt insamlade data i butik eller listpriser och andra data insamlade centralt. Priser ska vara faktiska priser som kunden betalar utan nåon annan motprestation. 1.2 Statistiska målstorheter Objektrupp Variabel Mått Population Indelnin i redovisninsrupper Produkterbjudande inom inhemsk privat konsumtion Een rupperin i cirka 360 produktrupper = primär beräkninsnivå i produktdimensionen Produktrupper Pris, kvantitet och kvalitet Prisindex enlit COICOP (se lista i
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (69) bilaa 1) 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Ett antal index produceras och redovisas varje månad. Index namn KPI (1980=100), fastställda tal KPI (1980=100), skuindex NPI (1980=100) HIKP (2005=100) KPIF KPIX Prisbasbeloppet Pensionspristalet Beskrivnin Konsumentprisindex, officiellt fastställda Skuindex byer i förekommande fall på reviderad KPI Nettoprisindex, byer på KPI men exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Harmoniserat index för konsumentpriser. Index harmoniserat med övria stater i EU. Underliande inflationsmått där enahemsäarnas räntekostnader beräknas vid en konstant räntesats. Underliande inflationsmått där räntekostnaderna exkluderas helt samt direkta effekter av förändrinar i nettot av indirekta skatter och subventioner. Belopp som skrivs fram med juni KPI varje år. Tal som skrivs fram av KPI. Statistiken redovisas på Internet, i Statistikdatabasen, i publikationer och på telesvar. Publiceras i Internet Statistiska meddelande PR 14 Pressinfo Statistikdatabasen SCB:s Indikatorer Ekonomisk snabbstatistik Röstbrevlåda Beskrivnin http://www.scb.se/ämne Priser och konsumtion Alla indexserier ovan och KPI uppdelat på COICOP rupper samt medelpriser på bensin, diesel och E85. Kort meddelande om KPI och inflation. Indexserierna samt KPI uppdelat på COICOP rupper i länre tidsserier. KPI är en del av indikatorerna. KPI inår i snabbstatistiken. Månadens KPI meddelas på telefon. 1.4 Dokumentation och metadata Grunderna för KPI m.m.: 1952 års indexkommittés betänkande (SOU 1953:23) Konsumentprisindex; Prop. 1954:1, bilaa 2; Statsutskottets utlåtande 1954:13; Riksdaens skrifter 1954:92;
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (69) 1955 års bostadsindexutrednins betänkande Bostadsposten i konsumentprisindex; Uppdra åt SCB att beräkna konsumentprisindex m.m., Kunl. Maj:ts (Finansdepartementet) beslut den 28 juni 1962. Försla till riksdaen; Riksdaens revisorers försla anående konsumentprisindex (Förs. 1991/92:16). PM och protokoll från nämnden för konsumentprisindex. SM PR 15: Konsumentprisindextal 1914-2005. Marareta Rinqvist: Att mäta inflationen. Jören Dalén: The Swedish Consumer Price Index - major features Konsumentprisindex: Betänkande från utredninen om översyn av konsumentprisindex SOU 1999:124 Jören Dalén: The Swedish Consumer Price Index, A handbook of methods, http://www.scb.se/statistik/pr/pr0101/handbok.pdf KPI Utredninen (1999): Konsumentprisindex, betänkande från utredninen om översyn av Konsumentprisindex. Justitiedepartementet, Stockholm. SOU 1999:124. Norber A. (1999): Quality adjustment the Case of Clothin. In Proceedins of Measurement of Inflation conference, edited by M. Silver and D. Fenwick. Cardiff University, sid. 410-426. Ohlsson (1990), Sequential Poisson Samplin from a Business Reister and its Application to the Swedish Consumer Price Index, R&D Report 1990:6. ILO (2004), CONSUMER PRICE INDEX MANUAL: THEORY AND PRACTICE, http://www.ilo.or/public/enlish/bureau/stat/uides/cpi/index.htm #manual
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (69) 2 Uppiftsinsamlin Uppiften består i att samla in priser, kvantiteter och kvalitetseenskaper för ett urval av varor och tjänster som utbjuds i ett urval av försäljninsställen inom hela konsumentmarknaden i Sverie. Undersökninsperioden är primärt ett år, från december (basen) till december. Under denna period eftersträvas att varje månad insamla data om produkterbjudanden som valdes att inå i urvalet i basen. Prisutvecklin skall primärt vara från basen till var och en av årets månader. För nästa års undersöknin betraktas populationen som ny och därför förnyas urvalet för varje år d.v.s. undersökninsperiod. Prismätnin på vara eller tjänst äller de priser som konsumenten betalar utan nåon motprestation av konsumenten. Priset ska innehålla moms och alla andra förekommande varuskatter samt faktura avifter, aviavifter och leveransavifter i förekommande fall. Rabatter som kräver nåon motprestation av konsumenten eller bara riktade till en del konsumeter ska inte tas hänsyn till. Det är den nationella konsumtionen som prismäts, d.v.s. alla varor och tjänster för konsumtionsbruk som kan köpas inom landet. Svenskars konsumtion utomlands prismäts inte, men t.ex. paketresor med inbakad utrikes semestervistelse prismäts eftersom hela tjänsten köps som ett paket i Sverie. Utrikes resor med fly, tå, buss och båt prismäts om resan utår från Sverie och biljetter säljs här. Handel över Internet prismäts i valda delar, kläder, böcker och musikmedia, från inhemska Internet hemsidor. Internethandeln är ökande och fler områden kommer prismätas på detta sätt. De utvalda produkterna ändras också bara marinellt år från år, med utående produkter och nya tillkommande produkter. För att operationalisera ram- och urvalsförfarande behöver man dela upp undersökninen i flera produktområden samt i de två dimensionerna företa/butiker och produkter. På en höre produktområdesnivå är ambitionen att ha en heltäcknin av områden, men inom dessa äller urval av representantvaror och tjänster. Inom de flesta produktområdena (dalivaror är ett av undantaen) väljs urvalet av representantvaror och tjänster medvetet, d.v.s. utan insla av slumpmässihet. Detta är helt i enlihet med internationell praxis och rekommendationer i t.ex. ILO(2004); 5.27 Modern statistical samplin theory focuses on probability samplin. Use of probability samplin is also stronly recommended and standard practice for all kinds of statistical surveys, includin economic surveys. But price index practice in most countries is still dominated by non-probability techniques. - - - 5.29 Bias resultin from non-probability samplin is neliible. There is some empirical evidence to support this assertion for hihly areated indexes. I tabellen nedan beskrivs uppdelninen av produkter på rupper enlit COICOP (Classification of Individual Consumption accordin to Purpose) och KPI:s 360 s.k. produktrupper. Produktrupperna täcker tillsammans
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 10 (69) hela konsumtionsområdet och inom varje produktrupp finns det ett urval av produkter som representerar produktruppen. Produktruppens benämnin (se Bilaa 1) härrör i måna fall från de produkter som representerar produktruppen, men produktrupperna motsvarar eentlien en stratifierin av hela produktpopulationen. Till varje produktrupp knyts ett väninstal som motsvarar konsumtionens värde, se avsnitt 2.4. Grupper enlit COICOP med svensk benämnin och antal produktrupper (strata) och antal representantprodukter inom CIOCOP rupp COICOP Benämnin Antal produktrupper (strata) Antal representantprodukter 01.1.1 Bröd och övria spannmålsprodukter 16 138 01.1.2 Kött 9 281 01.1.3 Fisk 10 65 01.1.4 Mjölk, ost och ä 7 189 01.1.5 Oljor och fetter 5 25 01.1.6 Frukt 13 49 01.1.7 Grönsaker 21 86 01.1.8 Sötsaker och lass 7 107 01.1.9 Övria livsmedel 3 44 01.2.1 Kaffe, te och kakao 3 32 01.2.2 Mineralvatten, läskedryck, 5 63 frukt och rönsaksjuice 02.1.1 Spritdryck 4 Totalundersöknin 02.1.2 Vin 6 Totalundersöknin 02.1.3 Öl, stark- och mellanöl 1 Totalundersöknin 02.1.3 Lättöl och folköl 2 16 02.2 Tobak 2 35 03.1 Kläder 28 151 03.2 Skor 12 50 04.4 Vatten, avlopp, renhållnin 1 3 och sotnin 04.5.1 El 2 7 04.5.x Bränsle 4 9 04.S.1 Hyresläenhet: hyra 1 4 04.S.2 Bostadsrättsläenhet: tillräknad 1 4 hyra 04.S.3 Garae 1 1 04.x Enahem: Nyttjande av 6 39 bostad 05.1 Möbler 12 29
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 11 (69) 05.2 Hushållstextilier 4 8 05.3 Hushållsutrustnin 8 15 05.4 Huseråd 9 12 05.5 Verkty, elartiklar och 5 36 trädårdsredskap 05.6 Varor och tjänster för hushållsunderhåll 8 80 06.1 Läkemedel, apotek 2 Totalundersöknin 06.1 Sjukvårdsartiklar, lasöon 4 31 m.m. 06.2 Sjuk och tandvård 2 26 07.1.1 Nya bilar 1 4 07.1.1 Beanade bilar 1 Specialundersöknin 07.1.2 Motorcyklar 1 2 07.1.3 Cyklar 1 3 07.2.1 Reservdelar och tillbehör 3 17 till bilar 07.2.2 Drivmedel 4 4 07.2.3 Underhåll och reparationer 6 11 på bilar 07.2.4 Andra kostnader för fordon 5 48 07.3 Transporttjänster 8 294 08.1 Post 1 19 08.x Telekommunikationer 4 43 09.1 Audiovisuell och fotorafisk 15 45 utrustnin samt da- torutrustnin 09.2 Andra större varor för rekreation 6 23 09.3 Andra fritidsvaror 15 87 09.4 Rekreationstjänster och 12 39 kulturella tjänster 09.5 Tidninar, böcker och 8 50 skrivmaterial 09.6 Paketresor 1 26 10 Utbildnin 2 4 11.1 Restauraner 16 27 11.2 Loi 4 4 12.1 Personli hyien 11 76 12.3 Övria personlia tillhöriheter 6 17 12.4 Social omsor 1 1 12.5 Försäkrinar 3 42 12.6 Övria finansiella tjänster 1 4
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 12 (69) 12.7 Övria tjänster 4 20 Summa 360 Undersökninen av beanade bilar är speciell och vi får här priser från en undersöknin som är jord av ett privat undersökninsföreta. Vi erhåller produkterbjudanden som varierar varje månad och försäljninsställen år inte att identifiera. För alkohol och läkemedel levereras index respektive kassareisterdata direkt från monopolbolaen. En viss produkt hos ett specifikt försäljninsställe kallar vi för produkterbjudande och detta er ett stort antal observationer som prismäts varje månad. 2.1 Ram och ramförfarande KPI undersökninen använder flera ramar för att dra urval av praktiska skäl. När äller butiker och tjänsteställen för konsumtionsvaror och vissa enklare tjänster är det möjlit att dra urval ur en emensam ram. För måna tjänster däremot får upprätta speciella ramar för att kunna få funerande urval. 2.1.1 Prisundersöknin i butiker och lokala tjänsteställen För flera stora produktområden kan priser samlas i butiker och andra lokala försäljninsställen av varor och tjänster. Priser är här ofta lokalt satta eller svåra att prismäta på annat sätt än med manuell mätnin vid besök eller telefonintervju. Dessa områden kallas för intervjubaserade delundersökninar eftersom de lokala prisinsamlarna tillhör SCB:s fältkår av intervjuare på enheten DIH/INT. För COICOP-området 07.2.2 Drivmedel utförs prisinsamlinen av telefonruppen i Örebro på samma enhet. De COICOP områden som undersöks här är hela 01 Livsmedel och alkoholfria drycker, delar av 02 Alkoholhaltia drycker och tobak, hela 03 Kläder och skor, mindre del av 04 Boende, större delen av 05 Inventarier och hushållsvaror, delar av 06 Hälso- och sjukvård, delar av 07 Transport, mindre del av 08 Post och telekommunikation, delar av 09 Rekreation och kultur, större delen av 11 Restauraner och loi samt delar av 12 Diverse varor och tjänster. En sortimentsundersöknin enomförs under hösten innan urvalet används från och med decembers prismätninar. Här undersöks butiker, som är nya i kommande års urval, med avseende på om de efterfråade produkterna finns i butikerna. 2.1.2 Ram och ramförfarande för urval av försäljninsställen Ramförfarandet avseende försäljninsställen och urvalsmetoden är detsamma för alla intervjuarbaserade delundersökninar i KPI samt även för enstaka centrala delundersökninar. Ramen skapas enom ett utta av poster av arbetsställen för vissa specificerade SNI-branscher ur SAMUversionen för maj från SCB:s företas- och arbetsställereister (FDB).
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 13 (69) En rensnin utförs för att reducera övertäckninen bestående av arbetsställe som inte har nåon försäljnin till allmänheten. Följande värde under variabeln benämnin (BEN) i reistret tas bort: ADMINISTRATIV SEKTOR CENTRALLAGER, HK HUVUDKONTOR KONTOR REGION KONT SERVICEKONTOR KONTOR OCH LAGER HUVUDKONTOR KF EK FÖR INKÖPSKONTOR + H K CENTRALLAGER 581 LAGER CENTRALLAGER- DISTRIBUTION HUVUDKONTOR, KF HUVUDKONTOR KONSUM STOCKHOLM KONTOR GRÖNA KONSUM Huvudkontor KONTOR & LAGER HUVUDKONTOR/LAGER HUVUDKONTOR BACKAPLAN STORLAGER, KONTOR, CHARKCENTRAL Ramen över försäljninsställen stratifieras efter SNI-bransch, men inte efter storlek, reion, kedjetillhörihet e. dyl. Undanta är att: o Varuhus och stormarknader bildar ett enda stratum med SNI-branscher 47111, 47191 och 47199. Den sistnämnda innehåller huvudsaklien små arbetsställen av rina intresse för mätninen som kommer att sållas bort. o Stormarknader med färre än 50 anställda läs även bland dalivarubutiker, definieras som butik eller stormarknad vid eventuellt urval. o Olika typer av klädesbutiker, SNI-branscher 47711-47715, slås samman. o Hotell med och utan restauran, 55101 och 55103, slås samman. Storleksmåttet vid urvalsdranin med varierande sannolikheter är en sammanvänin av antal anställda plus en och en omsättninsuppift i reistret som baseras på momsuppifterna till Skatteverket. Den adderade ettan representerar äarens arbetsinsats, vilket är betydelsefullt framför allt för små arbetsställen. För låprisbutiker inom bl.a. dalivaruhandeln är emellertid omsättninen per anställd höre än för enomsnittet. Vi får ett systematiskt underskott på arbetseffektiva enheter. De butiker som har relativt få anställda men hö omsättnin kommer att ha läre sannolikhet för att bli utvalda med antal anställda som storleksmått, än om omsättninen hade använts som storleksmått. Detta korrieras för ett litet antal arbetsställen där hjälpinformation har använts för modellskattninar. 2.1.3 Nåra speciella ramar För vissa delar av KPI används speciella ramar. Detta äller framförallt för måna konsumtionstjänster. Ramar baseras ofta på omsättninsstati-
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 14 (69) stik för företa och verksamheter. Nedan listan nåra speciella konsumtionsområden med vilken källa som används till ram och urval. Konsumtion av el Statens enerimyndihet / SCB RM/ET Bränsle i boendet Bola inom as, fjärrvärme, eldninsolja och pellets. Hyra för läenhet Fastihetsreistret / SCB RM/BF Räntor Banker och hypoteksinstitut Läkarvård Landstin Tandvård Företasdatabasen FDB Bilar Bilreistret Resetjänster Marknadsaktörer Teletjänster Post och Tele styrelsen Tidninar Tidninsstatistiken Alkoholhaltia drycker Total undersöknin av Systembolaet Läkemedel Kassareisterdata från rossisten 2.2 Urvalsförfarande Allokerin av urvalet av försäljninsställen örs för varje stratum där ett mått på mellanbutiksvarians skattas. Härvid förutsätts urvalsstorlekarna för produkturvalen vara fixa. Det betyder att den variation som finns mellan produktvarianter låter si visas i variation mellan butiker. Eftersom desinen just nu inte tillåter en total-allokerin där storlekar av både butiksurval och produkturval bestäms simultant är denna förutsättnin rimli. Arvidson (2004) Desinutrednin för KPI: Effektiv allokerin av urvalet för prismätninarna i butiker och tjänsteställen, Bakrundsfakta till ekonomisk statistik 2004:05 visar att om det inte var praktiskt olämplit så skulle urvalsstorlekarna för produkter vara större och för butiker mindre. Skattninen av prisförändrinar har areerin i flera ste, dels över butiker till bransch och över produkter via produktunderrupp till produktrupp och sedan till KPI totalt. Väninstal finns i alla areerinarna. En speciell fördelninsfri metod har använts för skatta variansen (Jack-Knife). Helt kort finns cirka 800 butiker i urvalet. Lika måna skattninar av prisutvecklinen från december året innan till referensmånad beräknas som det finns butiker i urvalet. I varje sådan skattnin har en butik systematiskt taits bort ur datamaterialet. Låt y hi vara skattninen för butik i tillhörande försäljninsställets stratum h och n h antalet försäljninsställen. Låt y vara motsvarande skattnin med samtlia försäljninsställe med i beräkninarna. Bilda d = ( y y) n / k hi hi h
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 15 (69) där k är summan av produktruppsväninstalen för intervjuarsystemen, cirka 50%. Divisionen medför att effekten på totala KPI av att ta bort en butik kommer att beräknas 2 2 n Variationsmåttet är a = ( hi h ) h h d d n Förslaet till urvalsstorlek är h 1 i h 2 n NY h a h c h där c h är beräknad kostnad per försäljninsställe i enomsnitt, ivet det produkturval som skall sökas i försäljninsställena i branschen (stratum). Urvalsstorlekarna är bestämda så att kostnaden totalt för intervjuarsystemen blir lika som föreående år eller anpassas till budet. Metoden för urval av försäljninsställen är s.k. roterat, stratifierat, sekventiellt Poisson-urval med urvalssannolikheter proportionella mot storleken av respektive försäljninsställe enlit Ohlsson (1990), Sequential Poisson Samplin from a Business Reister and its Application to the Swedish Consumer Price Index, R&D Report 1990:6. Urvalet dras inom ramen för den ekonomiska statistikens urvalssystem SAMU. Metoden byer på att urvalsramen förses med en variabel för permanenta likformit fördelade slumptal i intervallet (0,1), s.k. permanent random numbers, PRN. Nya enheter, födslar, tilldelas nya PRN, slumpmässit, likformit fördelade och oberoende av redan existerade nummer. Upphörda enheter försvinner helt enkelt ur ramen. För varje enhet i urvalsramen beräknas kvoten mellan storleksmåttet och det tilldelade permanenta slumptalet. Urvalsramen sorteras efter stratum och inom stratum efter dessa kvoter i fallande ordnin. Det önskade bruttourvalet utörs av de första enheterna i respektive stratum i det antal som beärts. Årlien roteras cirka 20 procent av urvalen med en metod som kallas RRG, random rotation roup method. Varje enhet i urvalsramen tilldelas inte bara ett PRN utan också slumpmässit ett av fem RRG-nummer 1-5. År 1 minskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 1 med 0,1, varvid de PRN-tal som då blir neativa samtidit ökas med 1,0 så att de återien finns i intervallet (0,1). År 2 minskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 2 med 0,1 och de PRN-tal som då blir neativa samtidit ökas med 1,0. Efter fem år har alla PRN-nummer minskats med 0,1 alternativt ökats med 0,9. De små enheter som har en urvalssannolikhet mindre än 10 procent kommer med anska stor säkerhet att finnas i urvalen i höst fem år, medan större företa kan få vara med fler år i följd. Bruttourvalen skall vara så stora att man, efter rensnin för övertäcknin, för de flesta strata har åtminstone önskad nettourvalsstorlek. Man bör dock inte beställa för stora bruttourval eftersom urvalssannolikheterna för nettourvalet då inte blir riktit proportionella mot storleken, speciellt får
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 16 (69) man för måna enheter som är valda med säkerhet. Storleken av bruttourvalen bör bestämmas efter analys av tidiare års utnyttjade bruttourval för att uppnå önskade nettourval. Resultatet av nettourvalet är 47 branscher med sammanlat 866 arbetsställen. Nåra branscher kompletteras med postorder/internet försäljnin som inte är drana från butiksurvalet och nåon bransch i butikurvalet undersöks centralt istället för lokalt i butik. Beskrivnin Bransch stratum, SNI Popu lations storlek Urvals storlek netto Insam lins sätt Kom men tar Handel med personbilar 45110 4051 3 Bes Utr Bilverkstäder, 45201 8769 5 Tel ej specialiserade Däckverkstäder 45204 1167 9 Tel Detaljhandel med bilreservdelar 45320 1302 5 Bes & tillbehör Partihandel m virke, andra bymat. & sanitetsods 46730 4999 12 Bes 963 19 Bes Varuhus & stormarknader, brett sortiment 47111, 47191, 47199 Livsmedelsbutiker med brett 47112 5962 32 Bes sortiment Tobaksaffärer 47260 1293 5 Tel Hälsokostbutiker 47291 1172 4 Tel Bensinstationer 47300 1933 95 Tel Datorbutiker 47410 1150 12 Bes Telebutiker 47420 710 28 Tel Radio- & TV-affärer 47430 1226 20 Bes Garn-, ty- & sybehörsaffärer 4751 1332 9 Tel Järn, by- & VVSvaruhandel 47520 2067 13 Bes Färhandel 47523 676 7 Tel Tapet- & matt och olvbeläninshandel 47531 170 10 Hemtextilbutiker 47532 639 20 Bes Vitvaru- & hushållsmaskinaffärer 47540 681 9 Bes Möbel- och mattaffärer 47591 1289 26 Bes Bosättninsaffärer 47593 2361 14 Bes Belysnins- och elaffärer 47594 312 7 Tel
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 17 (69) Musikhandel 47595 373 5 Tel Bok- och pappershandel 47622 162 7 Tel Skiv- och videobutiker 47630 250 17 Tel +inter Sport- och cykelaffärer 47640 3001 35 Leksaksaffärer 47650 528 25 Klädesaffärer 47711-47715 Skoaffärer 47721 1213 31 Bes Väskaffärer 47722 278 7 Tel Apotek 47730 1133 10 Bes Parfymaffärer 47750 1253 7 Tel 7508 110 Bes +post order Blomster- & trädårdsvaruhandel 47761 2007 22 Zooaffärer 47762 840 3 Uraffärer 47771 367 7 Guldsmedsaffärer 47772 973 12 Optiker 47781 1139 11 Tel Fotoaffärer 47782 337 6 Tel/ Bes Övria specialbutiker 47789 1888 7 Tel Postorder, brett sortiment 47911 1118 Postorder, textil och konfektion 47912 1030 Hotell exkl konferensanläninar 55101, 2245 30 Tel (KPI) 55103 Restauraner 56100 21905 98 Tel Personalmatsal 56291 330 12 Veterinärkliniker 75000 1265 5 Video- och DVDfilmuthyrare 77220 315 5 Skomakeri, klackbarer mm 95230 527 3 Tel Konsumenttvätterier 96012 454 3 Tel Frisörsaloner 96021 17287 24 Tel 2.2.1 Urval av produkter i dalivarusystemet Med dalivarusortimentet avses livsmedel, drycker, tobak, varor för hushållsunderhåll, personlia hyienartiklar m.m., dock ej färskvaror inom frukt och rönsaker. Färskt kött har sedan läne inått i bereppet. För framtiden borde bereppet snarare omfatta motsvarande produkter med standardiserad förpacknin som har EAN-kod, eftersom prismätninarna planeras att successivt hämta priser från s.k. butikskasseinformation. Prisutvecklinen för dalivaror har i måna år mätts med ett eet system i KPI. Systemet omfattar bl.a. sannolikhetsurval av varuvarianter, speciella blanketter för datainsamlin och speciella datorproram för ransknin och bearbetnin. Urvalen av varuvarianter har draits centralt
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 18 (69) på prisprorammet med metoder för sannolikhetsurval. Detta möjliörs av att de stora butikskedjorna vänlien bistår SCB med reister över varuvarianter, med data om senaste års försäljninsvärde. SCB har haft en vision om att årlien byta ut urvalet för cirka en femtedel av sortimentet inom dalivaror. Detta skulle ha utförts enom att urvalen för vissa varurupper helt har bytts ut mot helt nya och oberoende urval. I praktiken har inte resurser funnits för denna höa ambition. 2.2.1.1 Urvalsramar Urvalsramarna från de stora butikskedjorna omfattar cirka 50 000 artiklar vardera. Det finns möjlien undertäcknin, men okänd. Inom ruppen kolonialvaror (förpackade produkter) finns cirka 60 produktrupper i KPI. Dessa utör strata av produkter. Ett problem är att klassificerin av varuvarianter kan utföras på måna sätt. SCB och varje butikskedja ör det på olika sätt 2. Reistren från handeln är stora och det är inte möjlit att maskinellt eller manuellt klassificera alla varuvarianter i reistren. Först har tillänli information i ADB-form utnyttjats för preliminär rupperin, varefter ett ranskninsförfarande enlit Paretoprinciper har används för att manuellt kontrollera och korriera kodninen. I praktiken har vi sorterat posterna inom en produktrupp i meninsfulla understrata, t ex har sillkonserver sorterats efter ansjovis, sill/strömmin respektive övrit. Ramarna har dessutom sorterats efter bl.a. leverantör. När vi sedan utfört systematiskt pps-urval har vi fått en spridnin av urvalet på understrata och i viss mån på leverantörer m.m. Med en sekventiell urvalsmetod, liknande SAMUs, kan man inte uppnå detta utan en formell stratifierin och med bestämda urvalsstorlekar för varje litet understratum. 2.2.1.2 Urvalsmetod För alla s.k. kolonialvaror, d.v.s. djupfryst, konserver, specerier och nonfood dras varianturval men utan rotation. Urvalen blir då varje år aktuella samtidit som de i hö rad är desamma från år till år. Tre stratifierade urval av varuvarianter dras med urvalssannolikheter proportionella mot omsättninen, ett urval för vardera av blocken ICA, Coop och övria. Urvalen för de tre blocken är neativ samordnade. Eftersom det blir fråa om en mix av statistiska metoder och praktiska förfaranden beskrivs förfarandet från A till H. A. Samkör med föreående års reister och påför stratumkod samt det permanenta slumptal som larats för varje post i reistret då. Matchnin utförs med hjälp av den varukod som respektive block använder. 2 De företa, exempelvis A.C. Nielsen Company och GfK Panel Service, som ida hanterar och analyserar EAN-koder har också definierat varurupper. Vi har inte ännu hört med dem om de med hjälp av EAN-koder har rupperat varuvarianterna på ett sätt som skulle vara intressant för SCB.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 19 (69) B. För nya poster skapas ett likformit fördelat slumptal (PRN) mellan noll (0) och ett (1). C. Med hjälp av blockets ena varuklassificerinar, och samkörnin mellan blockens reister med hjälp av EAN-koden, skapas en preliminär stratumkod för de nya posterna. D. Kontrollera enlit Pareto-principer de viktiaste produkternas tilldelade stratumkoder. Momenten A D utförs av ES/NS-Ö. E. Beräkna taret inclusion probabilities λ hi = n h s hi / s hj N h där n h är den önskade urvalsstorleken i stratum h och s hi är storleken (omsättninen) för varuvariant hi, i=1, 2,..., N h i stratum h=1, 2,..., L. Om λ hi blir större än ett läs posten i ett stratum för poster valda med säkerhet. Uhi (1 λ hi ) F. Beräkna värdet av rankinvariabeln Q hi = λ hi (1 U, i=1, 2,..., N hi ) h och stratum h=1, 2,..., L, där U hi är det permanenta slumptalet (PRN). G. Sortera reistret efter stratum (h) och rankinvariabeln Q hi. H. För varje stratum plockas de n h första posterna som avser KPImätbara varuvarianter ut. Valda poster ranskas vid nåra besök i välsorterade butiker. Om utvalt netto blir otillräcklit kan ytterlia produkter väljas, i den ordnin de lier. 2.2.1.3 Väninstal Eftersom valda produkter skall väas proportionellt mot omsättninen vid areerinen till index för produktrupp, och har valt dem med urvalssannolikheter proportionella mot omsättninen blir urvalen självväande. Undanta är de produkter som valts med säkerhet. Dessa får väninstal n h s hi / N h j= 1 s hj Varierande väninstal erhålls även om vi understratifierat en produktrupp i fler än ett stratum. 2.2.1.3 Större urval när butikskasseinformation kommer att utnyttjas I dalivarusystemet är urvalet av produkter relativt 3 stort; 400 produkter att mäta per butik, det är issninsvis ällande världsrekord i KPIsammanhan. Desinen med emensamma varuvarianturval för alla butiker i butiksurvalen per block, kallas tvådimensionell samplin. Denna j= 1 3 Eentlien kan man inte tala om relativt eftersom vi i KPI knappast har nåra andra centralt valda varuvarianturval som används hos flera noterinsställen.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 20 (69) desin er större varians i skattninen av prisutvecklinen än med motsvarande urvalsstorlekar och tvåstesurval, d.v.s. med oberoende varianturval per butik. Sämst funerar den tvådimensionella desinen om det inte är detaljisterna (butikerna) som bestämmer konsumentpriserna utan tillverkarna/leverantörerna och om dessa ser till att ändra priserna på ett enhetlit sätt samtidit i hela landet och för alla butikstyper 4. Butikskasseinformation har börjat utnyttjas, från och med 2012, för ett av de stora blocken inom dalivaruhandeln och där är den manuell insamlin beränsad till färskvaror, frukt, rönt, färsk fisk och kött. Arbetet med att införa butikskassadata för övria block fortsätter med ambitionen att införa detta till 2013. För kommande år kommer detta ändra urvalet av produkter eftersom produkter som samlas in som butikskasseinformation är betydlit billiare än besöksinsamlin. 2.3 Mätinstrument I de intervjubaserade undersökninarna används handdator med inlat formulär. För de undersökninar som utförs centralt förekommer det flera specialiserade blanketter som skickas till uppiftslämnare. Det förekommer också inhämtnin av priser från Internet eller direkt från uppiftslämnare utan annat instrument än produktdefinitionen av vad som ska prismätas. 2.3.1 Mätinstrument för intervjuinsamlade priser Mätinstrumentet för de intervjuinsamlade priserna är ett formulär som laddas på intervjuarnas handdatorer. 1. På handdatorn syns först en lista med intervjuarens butiker med benämnin, telefonnummer och kontaktperson synlit. 2. Man öppnar butiken och får en lista med de utvalda produkterna i butiken. Här listas produkterna med produktnamn, produktdefinition och föreående månads pris med en produktsinal. 4 Vore det så skulle vi å andra sidan välja väldit få butiker och ännu fler produkter.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 21 (69) 3. Man öppnar produkten och får formuläret för reistrerin. Här ska intervjuaren fylla i månadens pris på produkten tillsammans med en produktsinal. I vissa fall ska kvantitet anes, om kvantiteten är variabel, kvalitetsvärderin anes, vid byte av vissa produkter, och eenskaper anes, för beklädnadsvaror. Produktsinalen er information om prisinsamlinssituationen: 11 Oförändrat pris och kvantitet, ordinarie pris 12 Oförändrat pris och kvantitet, reapris 13 Oförändrat pris och kvantitet, kampanjpris 01 Ändrat pris och/eller kvantitet, ordinarie pris 02 Ändrat pris och/eller kvantitet, reapris 03 Ändrat pris och/eller kvantitet, kampanjpris 21 Byte av produktvariant, ordinariepris 22 Byte av produktvariant, reapris 23 Byte av produktvariant, kampanjpris 55 Produkten saknas eller har tait slut Ett specialfall är insamlin av priser från bensinstationer, där drivmedel, bildäck och biltvätt prismätts. Denna undersöknin utförs av telefonruppen på SCB som sitter i Örebro. De som utför dessa prismätninar har direktaccess till KPI:s produktionssystem och kan reistrera priserna på SQL databasen med hjälp av systemets ränssnitt. Detta utförs då på samma sätt som för de s.k. centralpriserna som samlas in och reistreras av personalen på ES/PR (avdelninen för Ekonomisk Statistik, Prisenheten på SCB).
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 22 (69) 2.4 Insamlinsförfarande Under detta avsnitt behandlas insamlinsförfarandet för intervjuinsamlade priser och centralt insamlade priser. 2.4.1 Insamlinsförfarande, fältundersöknin Insamlin av priser sker en ån i månaden per produkterbjudande, men det sker under 3 insamlinsveckor. Butikerna fördelas till vecka 1, 2 eller 3. Den andra veckan är den vecka då den 15.e infaller och första veckan är veckan före samt tredje veckan är veckan efter. Insamlin utförs antinen med butikbesök eller med telefonkontakt. För prisinsamlinen från bensinstationer är fördelninen över insamlinsperioden mer detaljerad. Av de 100 utvalda bensinstationerna har var och tilldelats en undersökninsda under treveckorsperioden. Fördelninen är unefär lika måna per varda. För prisinsamlin med handdatorer skickas data från databasen i KPI:s produktionssystem för undersökninsomånen till DIH/INT (avdelninen för Datainsamlin från individer och hushåll, Intervjuarenheten på SCB
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 23 (69) Örebro) och här fördelas utskicket på intervjuarna och skickas till deras datorer. Intervjuarna laddar sedan handdatorn från sin dator. Intervjuarna fyller i formulären vid prisinsamlinen. När prisinsamlinen är klar överförs data från handdator till dator och därefter överförs data till DIH/INT som sammanställer och skickar till ES/PR. Databasen laddas av personal på PR. Utskick och mottanin utförs 3 åner i månaden i samband med de 3 insamlinsperioderna. 2.4.2 Urval av produkter För andra produkter än dalivaror saknas i de flesta fall urvalsramar. Produkter som prismäts i butiker väljs subjektivt av intervjuaren som tilldelats butiken och produkten. Produkter som väljs på detta sätt finns inom produktområdena kläder och skor, inventarier och hushållsvaror, fritidsvaror, datorer, fotoutrustnin, radio, TV och Audio utrustnin, restauraner och loi samt en del personlia tillhörihetsvaror. Dessa produkter har en bredare definition än vad dalivarorna har, beroende på att med en alltför smal och exakt produktdefinition är risken stor att den efterfråade produkten inte finns i butiken. För den här typen av produkturval finns reler för urvalet och löpande månatlia prismätninar. Den mest sålda produkten inom iven produktdefinition väljs. Alternativt väljs produkt som finns bland de mest sålda produkterna inom samma definition. Produkten prismäts så läne som den är aktuell i urvalet och i försäljninen. När en produkt utått ur försäljninen ska den bytas mot en ny produkt. När en produkt visar tecken på betydlit avtaande försäljnin, har flyttas till undanskymd plats eller har haft flera realisationer på rad, ska produkten bytas. Vid byte av produkt äller att liknande produkt ska väljas och att produkten ska vara bland de mest sålda produkterna inom iven produktdefinition. Om produkten är definierad som en kvalitetsjusterinsprodukt så ska en kvalitetsjusterin utföras vid produktbytet. Kvalitetsjusterinen anes med ett belopp på hur mycket mer eller mindre kvalitet som den nya produkten kan värderas med (för prisjusterinar och kvalitetsjusterinar se avsnitt 3.1.3). 2.4.3 Nåra speciella undersökninar Nåra större undersökninar som använder olika urvalsmetoder presenteras här. Dessa undersökninar kallas för Centralprisundersökninar där priser samlas in centralt från Prisenheten på SCB. Priser hämtas in varje månad med enkäter, sökninar på Internet och direkt kontakter med upp-
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 24 (69) iftslämnare. Ett exempel på prisinsamlin med enkäter är nätpris för elprisundersökninen. Enkäten som visas nedan skickas till bolaen varje månad. Tidiare elkraftsprisenkäten skickas inte länre till bolaen utan vi erhåller istället alla priser från myndiheten Enerimarknadsinspektionen. 2.4.3.1 Hyresundersökninen Hyresundersökninen i KPI undersöker priser (hyror) för hyresläenheter och arae. Därutöver används index för hyresläenheter som en skattnin av boendekostnaden för bostadsrättsläenheter. Den här hyresekvivalensen ansatsen för bostadsrätter är en metod som används internationellt. Antaandet är att förändrin av boendekostnader för bostadsrätter kan skattas av hyresförändrinarna för hyresfastiheter. Populationen är läenheter som upplåts med hyresrätt. Läenheterna ska också vara tillänlia på den öppna marknaden. Med andra ord inår inte läenheter som är studentbostäder, äldreboende, servicebostäder och dyl. KPI:s urval av hyresläenheter är ett suburval från den större och årlia undersökninen Hyror i bostadsläenheter (HiB) som utförs av RM/BF. Urvalet för HiB består av cirka 12 000 hyresrätter, där fastihetsäaren eller förvaltaren besvarar fråor om hyran för läenheten. Urvalet är stratifierat på reioner, Stor-Stockholm, Stor-Götebor, övria större kommuner och övria mindre kommuner, samt år för färdiställande och läenhetstyp. För KPI dras ett suburval från HiB på unefär 1 000 hyresrätter av de 12 000 hyresrätterna. Suburvalet är ett s.k. roterande peps urval (Pareto πps) med utbyte av unefär en femtedel av hyresrätterna varje år. Urvalet blir ett s.k. två-fas-urval. Suburvalet dras på hösten ur hela HiB urvalet för den påående undersökninen och januarihyran från denna undersöknin inår i viktninen av läenheterna för suburvalet.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 25 (69) λ Urvalssannolikheten, k s, för att en till HiB utvald läenhet k skall a komma att inkluderas i suburvalet till KPI, bestäms som λ k s Där a Nkh xkh nkh = n N ( x s kh a n kh kh ) n är den önskade urvalsstorleken för KPI:s suburval, xkh aner läenheten kh:s hyra för senaste januari (januari ett år innan januari för KPI:s mätmånad) enlit HiB, N kh står för totala antalet läenheter i det ifråavarande HiB-stratumet h och n kh står för antalet till HiB utvalda läenheter från stratumet h, S a betecknar det totala HiB-urvalet. Vid KPI:s suburval av läenheter till BHU används ett samplinsschema, som benämns Pareto πps. Schemat är mycket likt sekventiell Poisson samplin, vilket är det schema som används för KPI:s butiksurval. Båda dessa scheman har, förutom eenskapen att de kan användas för att realisera ett urval enlit en urvalsdesin med sannolikheter proportionella mot en storleksvariabel, även eenskapen att de möjliör urval av fixerad storlek och detta dessutom under restriktionen att urvalet sker efter SAMU principer. Vid det årlia suburvalet beräknas för varje läenhet k värdet på en s.k. rankinvariabel, Q k, med lednin av läenhetens permanenta slumptal ξ hk λ samt läenhetens inklusionssannolikhet vid sub-urvalet k s a (inklusionssannolikheten vid suburvalet under det ivna HiB-urvalet). Värdet på rankinvariabeln beräknas därvid enlit följande formel Q k ξ k (1 λk s ) a = λ (1 ξ ) k s a k Data samlas in med elektronisk blankett av DFO/IF. Den huvudsaklia undersökninen örs den första månaden varje kvartal, med månadsvis uppföljnin till dess fastihetsäaren har lämnat prisuppifter för hyresförändrin för året. Fastihetsäare som är nya i urvalet för kommande år,
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 26 (69) får undersökninen redan i oktober för att få med prisuppifter i basen för det kommande året. 2.4.3.2 Enahem Kostnaderna för boende utör en relativt stor del av Sveries KPImätnin. Utöver hyror prismäts inom COICOP-ruppen för boende även olika kostnader för enahem samt elektricitet och bränsle. I detta avsnitt beskrivs index för enahem som delas upp i två rupper, Enahem: Vatten och bostadsanknutna tjänster samt Enahem: Nyttjande av bostaden. Den första ruppen är rena driftskostnader för annat än eneri, och den består av kostnader för vatten och avlopp, renhållnin samt sotnin. För vatten och avlopp samt renhållnin utörs rampopulationen av kommuner och ett urval dras proportionellt mot storlek där antal villor i kommunerna är storleksvariabeln. För sotnin dras ett urval av företa i branschen 81222 Skorstensfejare från FDB. Prisinsamlin utförs centralt från prisenheten. I den andra ruppen inår ett flertal kapitalrelaterade kostnadsposter varav räntekostnader och avskrivninar är de största, men där även tomträttsaväld, reparation varor, försäkrinsavifter och kommunal fastihetsavift utör ena mätninar. Räntekostnadsindex: Allmänt Undersökninen för räntekostnader i KPI avser att mäta hushållens räntekostnader för att bo i enahem. Räntekostnadsindex (R) beräknas som en produkt av två faktorer som i sin tur är indextal, nämlien räntesatsindex (RS) och kapitalstocksindex (KS). Räntesatsindex syftar till att mäta den enomsnittlia räntesatsutvecklinen för lån kopplade till enahem dvs. lånestocken av villalån. Kapitalstocksindex syftar till att mäta utvecklinen över tid av jämförbara hus anskaffninspris eller annorlunda uttryckt det kapital som husets äare har lat ned på huset och har räntekostnader för. Räntekostnadsindexet (R ) för aktuell månad m och basperioden 0 lika med december månad året närmast före aktuellt år, beräknas enom att räntesatsindexet multipliceras med kapitalstocksindexet enlit: m m m R0 = 100 RS0 KS0 m Detta räntekostnadsindex R 0 med december föreående år som basperiod, används sedan i formlerna (4) och (5) i avsnitt 3.1.2 nedan för omräknin till andra basperioder inför areerin till höre nivåer, i likhet med vad som äller för alla produktrupper i KPI.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 27 (69) Räntekostnadsindex: Faktorn räntesatsindex Räntesatsindex beräknas utifrån månatlien insamlade räntesatser på bostadslån men tillämpas i KPI-beräkninen på hela räntekostnaden för både lånat och eet kapital. Att låneräntesatsernas utvecklin tillämpas även på eet kapital är en medveten förenklin. Denna byer på antaandet att tänkta relevanta räntesatser för eet kapital (försakad kapitalavkastnin) rör si parallellt med dem för lån, om än på annan nivå. Urvalet för undersökninsmomentet räntesatsindex är tvådimensionellt, den ena dimensionen är lånivare och den andra dimensionen typ av lån. En form av cut-off samplin tillämpas avseende lånivare där de fem största bostadsinstituten har valts ut. För bankerna inår de fyra största bankerna. För typ av lån tillämpas ett stratifierat urval, där lånetyperna delas in i sex olika strata. Lån med rörli ränta i bank (representerar s.k. topplån). Lån med rörli ränta i bostadsinstitut. Lån med 1 års räntebindninstid Lån med över 1 år tom. 3 års räntebindninstid. Lån med över 3 år tom. 5 års räntebindninstid. Lån med över 5 års räntebindninstid. Under 2012 mäts rörli bankränta, rörlit ränta tana i bostadsinstitut (3- månaders) samt bundna bostadslån i bostadsinstitut på 1, 2, 3 och 5-år (representerar även 4-årinen) och 8-år (representerar alla lån med bindninstid över 5-år). Prisinsamlinen utförs centralt från prisenheten på SCB. För lån med bunden ränta beräknas först en medelränta för respektive månad. Medelräntan beräknas som ett enomsnitt (oviktat) av respektive månads nyutlåninsränta för hela bindninstidsperioden dvs. beräkninen avser ett oviktat enomsnitt av 12 månader för lån med 1års bindninstid och ett oviktat enomsnitt av 96 månader för lån med 8års bindninstid. Att medelräntan beräknas oviktad lutar si mot ett antaande om att nyutlåninen är densamma för alla månader dvs. antalet hushåll/personer som lånar till t.ex. 1-års bindninstid är samma varje månad. För lån med rörli ränta beräknas inen medelränta utan indexberäkninen örs direkt utifrån aktuell räntesats för nyutlåninen i jämförelseperiod samt basperiod, räntesatserna från respektive lånivare viktas ihop. Ett räntesatsindex, RS, för en specifik bindninstid dvs. ett vät eometriskt enomsnitt, för nåon av bindninstiderna, t = 0,1,2,3,5,8 (där t=0 innebär rörli ränta) av de lånivare som tillhandahåller just dessa löptider (alla