FAKTABAS REVISION 2012 1
Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden... 5 Granskning av revisorerna... 6 Kostnad för revision... 7 Revisionskostnad totalt... 7 Revisionskostnad genomsnitt... 7 Revisionskostnad jämförelsetal... 8 Revisionskostnad per verksamhetsmiljon år 2011... 8 Revisionskostnad per invånare år 2011... 9 Revisionskostnad utveckling och kommentarer... 9 Lokal analys och diskussion... 11 Bilaga... 12 2
Inledning I denna rapport belyser vi revisorernas ekonomiska förhållanden i landstingen och regionerna. Rapporten innehåller uppgifter om faktisk revisionskostnad för verksamhetsåret 2011. Kostnader för lekmannarevisionen i kommunala företag ingår inte i denna rapport. I rapporten redovisas två jämförelsetal: Revisionskostnad per verksamhetsmiljon Revisionskostnad per invånare Rapporten innehåller också uppgifter om beredning av revisorernas budget och om revisorernas arvoden. I det avslutande avsnittet presenteras några frågor som kan utgöra underlag för en analys och diskussion om revisorernas ekonomiska förutsättningar utifrån lokala förhållanden i respektive landsting/region. De kostnadsuppgifter som presenteras i rapporten baseras på uppgifter som SKL inhämtat från respektive landsting/region. Övriga uppgifter baseras på landstingens/regionernas svar på enkäten Faktabas Revision 2012 (i fortsättningen kallad enkäten.) I rapporten görs vissa jämförelser med motsvarande undersökningar avseende åren 2008 och 2004. Respektive års rapport redovisas på www.skl.se/revision under fliken Fakta och förutsättningar. Studien har genomförts av Eva Lundberg. 3
Ekonomiska förutsättningar Budgetberedning Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i landstinget/regionen samt pröva ansvarstagandet. Den kommunala revisionen är oberoende samt granskar på fullmäktiges uppdrag och det är fullmäktige som beslutar om revisorernas anslag. För att upprätthålla revisorernas oberoende, enligt skriften God revisionssed i kommunal verksamhet 2010, bereds frågan om revisorernas anslag med fördel av ett särskilt utsett beredningsorgan i fullmäktige oftast fullmäktiges presidium. Beredningsorganet bör i så stor utsträckning som möjligt bestå av ledamöter som inte själva är föremål för granskning i sina andra uppdrag i styrelse, nämnder och/eller beredningar. Av enkätsvaren 1 framgår att: 14 landsting/regioner bereder revisorernas budget i fullmäktiges presidium. 5 landsting/regioner i en särskild fullmäktigeberedning. Liksom år 2008 bereder samtliga landsting/regioner revisorernas anslag i fullmäktiges presidium eller i en särskild fullmäktigeberedning, vilket är positivt. Det ska dock observeras att oberoendet inte alltid kan upprätthållas fullt ut även om fullmäktiges presidium står för beredningen. Enkätsvaren visar att det i tio landsting/regioner ingår personer i budgetberedningen som själva är föremål för revisorernas granskning genom att de är ledamöter i styrelse, nämnder och beredningar. Underlag för revisorernas anslagsframställning Det är viktigt att revisorerna tillförsäkras det ekonomiska utrymme som behövs för att de ska ha möjlighet att utföra revisionsuppdraget i enlighet med lagstiftning, god revisionssed och revisionsreglemente så att de kan avge ett väl underbyggt uttalande i ansvarsfrågan. Enkäten innehåller en fråga om vilket underlag revisorernas framställning baseras på. Enligt skriften God revisionssed i kommunal verksamhet 2010 bör underlag för framställningen baseras på uppgifter om revisorernas olika uppdrag, revisorernas revisionsplan grundad på deras riskbedömning samt tidigare och pågående granskning. 1 19 landsting/regioner har besvarat Faktabas Revision 2012. 4
Av enkätsvaren framgår att revisorerna i: 15 landsting/regioner baserar sin anslagsframställning på en övergripande uppskattning utifrån tidigare anslag. 3 landsting/regioner på en dokumenterad riskbedömning och/eller revisionsplan. 1 landsting/region på en flerårsplan eller revisionsstrategi för de kommande åren. År 2008 var det 10 landsting/regioner som svarade att de baserar framställningen på en övergripande uppskattning och 9 som baserade framställningen på en riskbedömning/revisionsplan eller revisionsstrategi. Vi tolkar detta som en negativ utveckling. Ju bättre underbyggd revisorernas anslagsframställning är, desto större är sannolikheten för att revisorerna beviljas resurser som motsvarar behovet av granskning. Otillräckliga resurser? Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2010 ska en revisor som bedömer att resurserna är otillräckliga dvs. att revisionen inte kunnat genomföras i tillräcklig omfattning för ett väl underbyggt uttalande i ansvarsfrågan aktivt och tidigt uppmärksamma fullmäktige på detta och på konsekvenserna. Detta bör också markeras i revisionsberättelsen. Ytterst kan en revisor överväga att frånträda uppdraget om hon/han bedömer att det inte finns förutsättningar att fullgöra uppdraget enligt lag, god revisionssed och reglemente. I enkäten ställs en fråga om hur revisorerna kommunicerar en eventuell bedömning av att revisionsanslaget är otillräckligt. Av svaren (fler svarsalternativ möjliga) framgår att: 17 landsting/regioner tar upp det i muntliga överläggningar med fullmäktiges presidium. 3 landsting/regioner i revisionsberättelsen. 2 landsting/regioner i en särskild skriftlig kommunikation. 1 landsting/region som ett initierat ärende i fullmäktige. 3 landsting/regioner tar upp det på annat sätt. Svaren visar att revisorerna använder flera vägar samtidigt för att kommunicera sin bedömning. De flesta väljer att kommunicera muntligt med fullmäktiges presidium. Tre landsting/regioner har valt att göra en markering i revisionsberättelsen. Ett landsting/region har initierat ett ärende i fullmäktige under mandatperioden. Att initiera ett ärende i fullmäktige med anledning av revisorernas förvaltning (kommunallagen 3 kap. 23 ) kan vara ett sätt att ta upp revisionsanslaget för behandling i hela fullmäktige. Att revisorer väljer att frånträda sitt uppdrag p.g.a. bristande resurser har hänt, men är mycket sällsynt. Revisorernas arvoden Nivån på revisorernas arvoden har betydelse för uppdragets ställning och status. I enkäten har frågan ställts om hur revisorernas arvoden och ersättningar förhåller sig till arvoden för övriga ledamöter i styrelse, nämnder och beredningar dvs. om revisorernas arvoden är lika, lägre eller högre. 5
Av enkätsvaren framgår att: Revisorernas sammanträdesersättning är lika i alla landsting/regioner. Revisorernas fasta arvoden är lika i 6 landsting/regioner, högre i 6 landsting/regioner och lägre i 7 landsting/regioner. Det fasta arvodet till revisionens ordförande är lika i 8 landsting/regioner och lägre i 11 landsting/regioner. Jämfört med år 2008 har det skett en positiv utveckling. Då var revisorernas sammanträdesersättning lägre i tre landsting/regioner jämfört med ledamöter i styrelse och nämnder. Fortfarande har dock revisorerna och revisionens ordförande lägre arvoden i många landsting/regioner. Revisorernas arvoden är konstruerade på olika sätt. Vanligast är dock att revisorerna har ett fast arvode och sammanträdesersättning. Revisionsarbetet innehåller många olika insatser utöver sammanträden, t.ex. dokumentstudier, dialog med fullmäktige, styrelse och nämnder samt besök i verksamheten. Det kan därför vara värt att reflektera över arvodeskonstruktionen och om/hur den påverkar revisorernas möjligheter att genomföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Granskning av revisorerna I enkäten ställs en fråga om någon granskning sker av revisorernas ekonomi och förvaltning/administration. Svaren visar att i: 9 landsting/regioner sker en granskning av revisorernas ekonomi och förvaltning 10 landsting/regioner sker ingen sådan granskning. Jämfört med tidigare år sker det nu granskning i fler landsting/regioner. År 2008 hade en sådan granskning skett i fem landsting/regioner. Granskning av revisorernas egen förvaltning sker vanligen genom fullmäktiges presidium och regleras i det lokala revisionsreglementet. 6
Kostnad för revision Revisionskostnad totalt Den totala kostnaden för att revidera styrelse, nämnder och beredningar i samtliga landsting och regioner uppgick till 152 miljoner kronor år 2011. Motsvarande kostnad uppgick år 2008 till 145 miljoner kronor. Kostnad för lekmannarevision i kommunala företag ingår inte. Revisionskostnaden fördelar sig enligt följande. Revisorernas arvoden och ersättningar 13 % Anlitande av sakkunniga, anställda 36 % Anlitande av sakkunniga, konsulter 42 % Övrigt (utbildning, konferenser, administration m.m.) 9 % Merparten av revisionskostnaden, nästan 80 %, är kostnader för sakkunniga egna anställda och externa konsulter. Alla landsting/regioner anlitar konsulter men det är stora skillnader i omfattning mellan de olika landstingen/regionerna. Tolv av landstingen/regionerna har egna anställda. Revisionskostnad genomsnitt I tabellen nedan redovisas den genomsnittliga revisionskostnaden för samtliga landsting och regioner. Kostnadsuppgifter baseras på uppgifter som inhämtats från revisionen i respektive landsting/region. Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är avsevärt mycket större än övriga landsting/regioner. Uppgifterna redovisas därför dels för samtliga landsting/regioner dels exklusive dessa tre. Genomsnittlig revisionskostnad per år 2011 2008 2004 Samtliga landsting/regioner (tkr) 7 600 7 250 6 400 Samtliga exkl. Stockholm, Västra Götaland och Skåne (tkr) 4 950 4 650 3 950 Av tabellen framgår att den genomsnittliga revisionskostnaden har ökat under perioden 2004 2011. För samtliga landsting/regioner har den genomsnittliga revisionskostnaden ökat med 13 % mellan år 2004 och år 2008 (fyra år) och med 5 % mellan år 2008 och år 2011 (tre år). 7
Genomsnittskostnaden exklusive Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har ökat med 18 % mellan år 2004 och år 2008 och med 6 % mellan år 2008 och år 20012. Av bilagan till denna rapport framgår att det finns stora skillnader i revisionskostnad mellan de olika landstingen/regionerna. Kostnaderna ligger i ett brett intervall där lägsta kostnaden år 2011 är 2,5 miljoner och högsta är drygt 32 miljoner kronor. Även tidigare undersökningar visar på en stor spridning. Att endast se till genomsnittskostnaden kan således ge en missvisande bild. Revisionskostnad jämförelsetal Som stöd för jämförelser av revisorernas ekonomiska förutsättningar har vi tagit fram två jämförelsetalen: revisionskostnad per verksamhetsmiljon och revisionskostnad per invånare. Med verksamhetskostnader avses landstingens/regionernas bruttokostnad. Revisionskostnad per verksamhetsmiljon år 2011 För att ge en bild av vad det kostar att revidera landstingens och regionernas verksamhet kan jämförelsetalet revisionskostnad per verksamhetsmiljon användas. Genomsnittlig revisionskostnad per verksamhetsmiljon (kr) Genomsnittlig revisionskostnad/ verksamhetskostnad (promille) Samtliga landsting/regioner 670 0,67 Samtliga exkl. Stockholm, Västra Götaland och Skåne 710 0,71 Av tabellen framgår att det för samtliga landsting/regioner i genomsnitt kostar 670 kronor att revidera en verksamhetsmiljon. Exklusive Stockholm, Västra Götaland och Skåne är kostnaden 710 kronor. Jämfört med tidigare år har den genomsnittliga revisionskostnaden för samtliga landsting/regioner minskat. År 2008 var den genomsnittliga revisionskostnaden 790 kronor. Det är stor spridning mellan de olika landstingen/regionerna, den lägsta kostnaden år 2011 är 450 kronor och den högsta kostnaden är 1 310 kronor. Ett annat sätt att åskådliggöra vad revisionen kostar är att ställa revisionskostnaden i relation till landstinget/regionens verksamhetskostnad. År 2011 uppgick den genomsnittliga revisionskostnaden för landets samtliga landsting/regioner till 0,67 promille av landstingens/regionernas totala verksamhetskostnader. Motsvarande siffra för år 2008 var 0,79 promille. Verksamhetens kostnader har således ökat mer än kostnaden för revision. 8
Revisionskostnad per invånare år 2011 Detta mått visar hur mycket revisionen kostar fördelat på varje invånare i landstinget/regionen. Genomsnittlig revisionskostnad per invånare (kr) Samtliga landsting/regioner 18,50 Samtliga exkl. Stockholm, Västra Götaland och Skåne 19,30 Av tabellen framgår att revisionen i samtliga landsting/regioner kostar drygt 18 kronor per invånare. Även här är det en stor spridning mellan landstingen/regionerna. Den lägsta kostnaden per invånare är drygt 12 kronor och den högsta drygt 37 kronor. För landstingen/regionerna exklusive de tre största är genomsnittkostnaden för revisionen drygt 19 kronor per invånare. Motsvarande kostnad år 2008 var 17,60 kronor per invånare för samtliga landsting/regioner och 18,30 kronor exklusive Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Revisionskostnad utveckling och kommentarer Det är svårt att dra för långtgående slutsatser av sammanställningar och jämförelser av revisorernas ekonomiska förutsättningar på nationell nivå. Revisorernas behov av ekonomiska resurser varierar mellan olika landsting/regioner och över tid. Förutsättningar vad gäller verksamheter, organisation och ekonomi är olika liksom behovet av fördjupad revision. Detta hänger i sin tur samman med kvaliteten på den interna kontrollen och på riskerna i verksamheterna. Resursbehovet hänger också samman med revisorernas arbetssätt, revisorernas utbildningsbehov, nivån på deras arvoden samt behovet av administrativt/sakkunnigt stöd för revisionsplanering och granskning. I rapporten framgår att revisionens andel av de totala verksamhetskostnaderna har minskat under perioden, dvs. revisorernas ekonomiska resurser har blivit förhållandevis mindre. Vi kan samtidigt konstatera att över tid har nya uppgifter lagts till revisionsuppdraget genom lagstiftning. Ett exempel på detta är att revisorerna ska bedöma resultatet i kommunens delårsrapport. Vi kan också konstatera att landstingens/regionernas verksamhet blivit mer komplicerad. Olika samverkansformer t.ex. gemensamma nämnder och finansiella samordningsförbund har blivit vanligare liksom att fullmäktige överlåter viss verksamhet till kommunalförbund. Vidare utförs en ökande andel av landstingens/regionernas verksamhet av externa utförare. Under perioden 2006 2011 har köpen från privata leverantörer ökat från 11 % till 13,5 % vilket motsvarar en ökning från 18 miljarder till drygt 27 miljarder kronor. 9
Sammantaget påverkar detta revisorernas arbete såväl vad gäller granskning som ansvarsprövning. Jämförelsetalen kan ses som riktmärken, men varje landsting/region behöver göra en egen analys som utgår från de lokala förutsättningarna. Följande avsnitt innehåller ett antal frågor som förhoppningsvis kan utgöra ett underlag vid en sådan analys och diskussion. 10
Lokal analys och diskussion Vi kan se att revisorsuppdraget successivt blivit mer omfattande och komplicerat samtidigt som resurserna för revisionen relativt sett har minskat. Vi kan också se att det är stora variationer när det gäller de ekonomiska förutsättningarna för revisorerna i landets landsting/regioner. Det kan därför vara motiverat att varje landsting/region revisorer och fullmäktige analyserar och diskuterar utifrån sina lokala förutsättningar. - Vilken situation har landstinget/regionen när det gäller verksamhet och kvalitet, ekonomi samt befolkningsutveckling etc.? - Hur ser landstingets/regionens organisation ut? Hur många revisionsobjekt har revisorerna att granska och uttala sig om? I vilken utsträckning drivs verksamheten av externa utförare? Vilken utveckling sker? - Hur ser revisorernas riskbedömning ut? Vilka risker ser fullmäktige? - Hur många revisorer har landstinget/kommunen utsett och hur arbetar revisorerna? Hur är revisorerna arvoderade? Finns det utrymme för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte med andra revisorer? - I vilken omfattning och till vad använder revisorerna sakkunniga? Fördelning anställda/konsulter? Kan det sakkunniga stödet organiseras på annat sätt? - Vilken inriktning, omfattning och fördjupning har revisorernas granskning i förhållande till uppdraget att: granska all verksamhet årligen, pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, granska och pröva om räkenskaperna är rättvisande samt granska och pröva om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. - Hur ser landstingets/regionens egen revision ut i förhållande till revisionen i andra landsting/regioner? (organisation, arbetssätt, arvoden m.m.) 11
Bilaga Revisionskostnad (tkr) Landsting Kostnad 2011 Kostnad 2008 Kostnad 2004 Stockholm 32 259 33 677 27 343 Uppsala 5 895 5 857 4 343 Sörmland 4 252 3 951 2 497 Östergötland 9 575 8 478 7 597 Jönköping 5 476 5 423 4 199 Kronoberg 3 302 2 886 2 314 Kalmar 3 160 3 242 2 409 Blekinge 2 510 2 167 2 155 Skåne 15 985 15 569 14 751 Halland 4 535 3 871 3 201 Västra Götaland 19 300 16 640 18 794 Värmland 3 562 3 659 3 398 Örebro 4 067 3 659 3 231 Västmanland 4 194 4 050 3 543 Dalarna 5 596 5 611 4 631 Gävleborg 5 050 4 765 4 370 Västernorrland 5 387 4 267 3 913 Jämtland 4 704 4 797 4 141 Västerbotten 5 680 5 781 4 992 Norrbotten 7 565 6 656 6 463 Summa 152 054 145 005 128 285 Uppgifterna i tabellen har inhämtats från revisionen i respektive landsting/region. 12
0 (13) Faktabasrevision 2012 I denna rapport belyser vi revisorernas ekonomiska förhållanden i landstingen och regionerna. Rapporten innehåller också uppgifter om beredning av revisorernas budget och om revisorernas arvoden. I det avslutande avsnittet presenteras några frågor som kan utgöra underlag för en lokal analys och diskussion om revisorernas ekonomiska förutsättningar. Upplysningar om innehållet Elisabeth Englund, elisabeth.englund@skl.se Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se Lotta Liedberg, lotta.liedberg@skl.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se