Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion (FM PersI)

HKV beteckning Sida 1 (120) Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion (FM PersI) (ML)

Sida 2 (120) Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion (FM PersI) Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion (FM PersI) innehåller interna bestämmelser för Försvarsmaktens personalförsörjning och personaltjänst. Personaldirektören fastställer härmed FM PersI. I samband härmed upphävs FM PersI Del 1 kap. 2, 4, 5, 7, 8, 9. (HKV, 2010-03-31, 16 131:56216) och FM PersI Del 1 kap. 1. (HKV, 2011-12-12, 16 131:69126). Ändringar eller tillägg till FM PersI beslutas av Personaldirektören och sänds ut med samma sändlista. FM PersI ska finnas tillgänglig på Emil och under HR-portal. Detta beslut är samverkat i enlighet med Avtal om Samverkan för Utveckling inom Försvarsmakten (ASU FM). Samverkan avslutades i oenighet. Beslut i detta ärende har fattats av Personaldirektör Per-Olof Stålesjö. I den slutliga beredningen har Peter Öberg, Elly Forshell, Matthias Landström, Lars Berglund, Christina Yngvesson, Anders Stach samt Michael Larm deltagit, den sistnämnde tillika föredragande. Per-Olof Stålesjö Personaldirektör Michael Larm Sändlista HKV, LG, I 19, K 3, P 4, P 7, A 9, Lv 6, Ing 2, LedR, TrängR, 1. ubflj, 3. sjöstriflj, 4. sjöstriflj, Amf 1, MarinB, F 7, F 17, F 21, Hkpflj, FMLOG, FMTM, SOG, MHS K, MHS H, MSS, SSS, LSS, HvSS, FMTS, SWEDEC, SkyddC, FMUndSäkC, FM HRC, FömedC ORF/S, ORF/O FM, SACO Försvar, SEKO Försvar Inom HKV ÖB, GD, LEDS, INS, PROD, MUST, PERSS, JURS, INFOS, REV, SÄKINSP, GL

Sida 3 (120) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Figurförteckning... 9 Inledning... 10 1. Grundbestämmelser... 11 1.1. Styrdokument... 11 1.2. Mål... 12 1.3. Indelning och övergripande ansvar... 12 1.3.1. Sakområden... 12 1.3.2. Regler, roller och ansvar... 12 1.3.3. Försvarsmaktens personalstruktur... 13 1.3.4. Befattningsnivåer och motsvarande tjänstegrader för militär personal... 15 1.3.5. Rekryter och officersaspiranter... 16 1.3.6. Befattningsnivåer för oberoende befattningar... 16 1.3.7. Personalgrupper... 18 1.3.8. Personalkategorier... 19 1.3.9. Tjänstgöringsformer... 19 1.3.10. Anställning och placering i befattning... 20 1.3.11. Försvarsmaktsuppdrag (FM-uppdrag)... 20 1.3.12. Validering... 21 1.3.13. Befordran... 22 1.4. Central personalförsörjnings- och antagningsnämnd... 26 1.4.1. Försvarsmaktens centrala personalförsörjningsnämnd (FM C PFN)... 26 1.4.2. Försvarsmaktens centrala antagningsnämnd... 27 1.5. Försvarsmaktens grundsyn på certifiering av kunskap och kompetens... 27 2. Personaladministration... 29 2.1. Styrdokument... 29 2.2. Referensdokument... 30 2.3. Mål och inriktning... 30 2.4. Administrera anställning och placering... 30 2.4.1. Allmänt... 30 2.4.2. Instruktion... 31 2.5. Arbetstidsplanering... 32 2.5.1. Allmänt... 32 2.5.2. Instruktion... 33 2.6. Tidrapportering... 33 2.6.1. Allmänt... 33 2.6.2. Instruktion... 33 2.7. Sjukadministration... 34 2.7.1. Allmänt... 34 2.7.2. Instruktion... 34

Sida 4 (120) 2.8. Ledighetsadministration... 35 2.8.1. Allmänt... 35 2.8.2. Instruktion... 35 2.9. Administrera reseräkning... 36 2.9.1. Allmänt... 36 2.9.2. Instruktion... 36 2.10. Administrera avslut av anställning... 38 2.10.1. Allmänt... 38 2.10.2. Instruktion... 38 2.11. Administrera lön och ersättning... 38 2.11.1. Allmänt... 38 2.11.2. Instruktion... 38 3. Rekrytering och intern personalrörlighet... 39 3.1. Styrdokument... 39 3.2. Gemensamt för rekrytering och intern personalrörlighet... 40 3.2.1. Allmän beskrivning... 40 3.2.2. Principer... 40 3.2.3. Tid i befattning... 40 3.3. Övergripande/generisk processen för att tillgodose personal/kompetensbehov... 41 3.3.1. Behovsanalys, rollbeskrivning och kravprofil... 41 3.3.2. Val av sökväg/metod... 42 3.3.3. Urval... 42 3.3.4. Val av slutkandidat... 43 3.3.5. Anställning och placeringsbeslut... 43 3.3.6. Säkerhetsprövning... 43 3.3.7. Introduktion på arbetsplats... 44 3.3.8. Uppföljning... 44 3.3.9. Ansvar och roller på övergripande nivå... 44 3.3.10. Hantering enligt särskilda metoder och principer... 45 Följande personal hanteras enligt särskilda metoder och principer:... 45 3.4. Rekrytering... 45 3.4.1. Målbild... 45 3.4.2. Process... 45 3.4.3. Principer... 45 3.4.4. Ansvar och roller... 45 3.5. Grundrekrytering av militär personal via grundläggande utbildning... 46 3.5.1. Målbild... 46 3.5.2. Delprocess... 46 3.5.3. Styrande dokument... 46 3.5.4. Ansvar och roller... 47 3.6. Intern personalrörlighet... 47 3.6.1. Allmänt... 47 3.6.2. Huvudprincip... 47

Sida 5 (120) 3.7. OF 4 samt OFF (SK)... 48 3.7.1. Syfte och målbild... 48 3.7.2. Principer vid bemanningsplanering av OF 4 samt OFF (SK)... 48 3.8. Bemanningsuppdrag, instruktörsstöd och FM-uppdrag... 48 3.8.1. Tid för placering i befattning och instruktörsstöd... 49 3.8.2. Avdömning vid oenighet... 49 3.8.3. Ansvar och roller... 49 3.9. Chefsförsörjning Försvarsmaktens högre chefer... 49 3.9.1. Allmänt... 49 3.9.2. Målbild... 50 3.9.3. Principer... 50 3.9.4. Ansvar och roller... 50 4. Utbildning... 51 4.1. Styrdokument... 51 4.2. Ansvar och instruktioner... 52 4.2.1. Personalförsörjningsinstruktion respektive utbildningsinstruktion... 52 4.2.2. Ansvarsfördelning... 52 4.2.3. Utbildningsprocessen... 52 4.2.4. Planera utbildning... 52 4.2.5. Validering... 53 4.2.6. Beställning av utbildning utanför Försvarsmakten... 53 4.2.7. Utbildning och behörighet... 53 4.3. Utbildningssystem... 53 4.3.1. Yrkes- och befattningskurser... 54 4.3.2. Officersprogrammet... 54 4.3.3. Kvalitetssäkring... 54 4.3.4. Studieadministration... 54 4.3.5. Uppdragsutbildning vid högskolor och universitet... 54 4.4. Villkor vid utbildning... 55 4.5. Medinflytande för rekryter och officersaspiranter under utbildning... 55 4.5.1. Inledning... 55 4.5.2. Styrande dokument... 55 4.5.3. Mål och syfte... 55 4.5.4. Handlingsregler... 56 4.5.5. Särskilda handlingsregler för underrepresenterat kön... 57 4.6. Avbruten utbildning för rekryt eller officersaspirant... 57 4.6.1. Utbildning upphör på egen begäran... 57 4.6.2. Utbildning upphör på arbetsgivarens initiativ... 58 4.6.3. Utbildningen upphör till följd av dödsfall under utbildning... 58 4.7. Definitioner... 58 5. Personalutveckling... 59 5.1. Styrande dokument... 59 5.2. Utvecklingssamtal... 59

Sida 6 (120) 5.2.1. Mål och inriktning... 59 5.2.2. Allmänt... 59 5.2.3. Avgränsningar... 60 5.2.4. Formulär och vägledning... 60 5.2.5. Förband i insats... 61 5.2.6. Uppgifter och ansvarsförhållanden... 61 5.3. Livs- och karriärutveckling... 61 5.3.1. Mål och inriktning... 61 5.3.2. Allmänt... 62 5.3.3. Formulär och vägledning... 62 5.3.4. Uppgifter och ansvarsförhållanden... 62 5.4. RALS bilaga 3... 62 5.4.1. Mål och inriktning... 62 5.4.2. Allmänt... 62 5.4.3. Riktlinjer... 63 5.4.4. Avgränsningar... 63 5.4.5. Formulär och vägledning... 63 5.4.6. Uppgifter och ansvarsförhållanden... 63 6. Avtal och villkor... 65 6.1. Styrdokument... 65 7. Försvarsmaktens principer för lönebildning... 66 7.1. Styrdokument... 66 7.2. Övergripande lönepolitisk målsättning... 66 7.3. Försvarsmaktens principer för lönebildning... 67 7.4. Försvarsmaktens lönepolitik... 67 7.4.1. Lönepolitiska utgångspunkter... 67 7.4.2. Lönepolitiska ställningstaganden... 68 7.4.3. Chefens ansvar... 69 7.5. Försvarsmaktens lönebildningssystem... 69 7.5.1. Lönebildningssystemets övergripande syfte... 69 7.5.2. FM Principer för Lönebildning... 70 7.5.3. FM Lönestruktur... 70 7.5.4. FM Lönesättning... 70 7.5.5. FM Lönerevision... 71 7.6. Definition av fundamentala begrepp för lönebildning... 71 7.6.1. Befattningens krav på ansvar och svårighetsgrad... 71 7.6.2. Lön på saklig grund... 71 7.6.3. Diskrimineringslagarna... 72 7.6.4. Individuell och differentierad lön... 73 7.6.5. Marknadens påverkan på lön... 74 7.7. Försvarsmaktens lönestruktur... 74 7.7.1. BESTA-metodiken... 75 7.7.2. Lönestrukturell gruppering av befattningar... 77

Sida 7 (120) 7.7.3. Lönenivå... 77 7.7.4. Lönestrukturen och de individuella lönerna... 79 7.7.5. Försvarsmaktens lönestruktur ur ett användarperspektiv... 79 7.8. Försvarsmaktens lönesättning... 79 7.8.1. Situationer för tillämpning av lönesättning... 79 7.8.2. Lönesättningens förhållande till Försvarsmaktens lönestruktur... 81 7.9. Försvarsmaktens lönerevision... 82 7.9.1. Syftet med lönerevisionen... 83 7.9.2. Utgångspunkter för förberedelse och genomförande av lönerevision... 83 7.9.3. Oorganiserade arbetstagare... 84 7.9.4. Lönesättande samtal... 84 7.9.5. Traditionell förhandling... 85 7.9.6. Prestation som utgångspunkt för lönerevisionen... 85 7.9.7. Lönedifferentiering... 86 7.9.8. Hantering av frånvaro... 87 7.9.9. Meddelande om ny lön i och med lönerevision... 87 7.9.10. Ekonomiskt utrymme (lönerevision)... 88 7.10. Försvarsmaktens lönekriterier... 88 7.10.1. Prestationsbedömning... 89 7.10.2. Försvarsmaktens lönekriterier... 91 8. Försvarsmaktens stöd till anhöriga... 93 8.1. Styrdokument... 93 8.2. Mål och inriktning... 93 8.3. Uppgifter och ansvarsfördelning... 93 8.3.1. PERSS VET - uppgifter och ansvar... 93 8.3.2. C PROD uppgifter och ansvar... 93 8.3.3. FM HRC uppgifter och ansvar... 94 8.3.4. Förbandschefs och kontingentschefs uppgifter och ansvar... 94 9. Försvarsmaktens stöd till veteraner... 96 9.1. Styrdokument... 96 9.2. Mål och inriktning... 96 9.3. Inledning... 96 9.3.1. Försvarsmaktens begrepp veteran och utlandsveteran... 96 9.4. Arbetsmetod för veteranstöd... 97 9.5. Uppgifter och ansvarsfördelning... 98 9.5.1. PERSS VETERAN uppgifter och ansvar... 98 9.5.2. C PROD uppgifter och ansvar... 98 9.5.3. FM HRC uppgifter och ansvar... 99 9.5.4. Förbandschef uppgifter och ansvar... 99 9.5.5. Enligt roller och ansvar ska lokal veteransamordnare:... 100 10. Personalavveckling... 101 10.1. Styrdokument... 101 10.2. Referensdokument... 102

Sida 8 (120) 10.3. Mål... 102 10.4. Indelning och övergripande ansvar... 102 10.5. Avslut av anställningar... 102 10.5.1. Visstidsanställning upphör... 102 10.5.2. Uppsägning på egen begäran... 103 10.5.3. Uppsägning på grund av personliga skäl... 103 10.5.4. Uppsägning på grund av arbetsbrist... 103 10.5.5. Ålderspension... 104 10.5.6. Avsked... 104 10.5.7. Dödsfall... 104 10.5.8. Hel varaktig sjukersättning... 105 10.5.9. Pensionsersättning... 105 10.5.10. Hantera särskild pensionsersättning... 105 10.5.11. Avslut av anställning för reservofficerare 67 år... 106 10.5.12. Karriärväxling... 106 10.5.13. Avslut av provanställning utan att övergå i tillsvidareanställning... 106 11. Instruktion för validering vid Försvarsmaktens förband, skolor och centrum... 108 11.1. Styrdokument... 108 11.2. Begrepp... 108 11.2.1. Aktörer och ansvar... 108 11.2.2. Validering... 108 11.2.3. Validand... 109 11.2.4. Valideringsansvarig... 109 11.3. Regler för lokal validering... 109 11.4. Vägledning/rådgivning... 110 11.5. Kvalitetssäkring... 110 11.5.1. Utvärdering... 110 11.5.2. Arkivering... 111 11.6. Revidering av regler för lokal validering... 111 12. Rehabilitering... 112 12.1. Styrande dokument... 112 12.2. Referensdokument... 112 12.3. Inledning... 112 12.3.1. Styrande lagar och regler... 112 12.3.2. Arbetslivsinriktad rehabilitering... 113 12.3.3. Arbetsgivarens ansvar... 113 12.3.4. Arbetstagarens ansvar... 113 12.3.5. Övriga aktörers roller och ansvar... 114 12.4. Kompletterande rehabiliteringsansvar för Försvarsmakten... 115 12.4.1. Lag (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser 115 12.4.2. Rekryter och värnpliktiga efter skyddstid... 116 12.4.3. Försvarsmaktens rehabiliteringsråd... 116

Sida 9 (120) 12.5. Rehabiliteringsutredning... 117 12.5.1. Rehabiliteringsutredning... 117 12.5.2. Rehabiliteringsåtgärder... 117 12.6. Handlingsregler... 117 12.6.1. Förebyggande sjukpenning... 117 12.6.2. Ändrade ansvarsförhållanden... 117 12.6.3. Dokumentation... 118 12.6.4. Förändring av placering efter genomförd rehabilitering... 119 12.6.5. Redovisning efter genomförd rehabilitering... 120 Figurförteckning Figur 1 Flödesbild/systembild för att tillgodose personal/kompetensbehov... 41 Figur 2 Lönepolitikens förhållande till olika intressenter... 67 Figur 3 Schematisk bild utvisande FM Lönebildningssystem... 70 Figur 4 Hantering av osaklig löneskillnad för tre individer med likvärdigt arbete och lika prestation.... 72 Figur 5 Individuell och differentierad lön... 74 Figur 6 Principen för lönenivåernas förhållande till varandra inom en lönegrupp... 78 Figur 7 Lönepåverkande faktorer vid lönerevision... 86 Figur 8 Prestation - en sammanvägning av Resultat och Beteende... 89 Figur 9 Flödesschema över metoden för veteranstöd... 97 Figur 10 Flödesschema över lokal validering... 110 Tabellförteckning Tabell 1 Befattningsnivåer och motsvarande tjänstegrader med förkortningar för militär personal... 15 Tabell 2 Relativa befattningsnivåer för oberoende (CF) och militära (OF) befattningar... 16 Tabell 3 Relativa befattningsnivåer för oberoende (CR) och militära (OR) befattningar... 17 Tabell 4 Militära personalgrupper... 18 Tabell 5 Personalkategorier... 19 Tabell 6 Tjänstgöringsformer... 19 Tabell 7 Tabell utvisande BESTA-kodens olika positioner och dess innebörd... 76 Tabell 8 Principiellt samband mellan befattningsnivåer, personalkategorier och lönegrupper 77 Tabell 9 Principer för fördelning av rehabiliteringsansvar... 116

Sida 10 (120) Inledning Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion (FM PersI) innehåller interna bestämmelser för Försvarsmaktens personalförsörjning och personaltjänst. Ansvariga för innehållet i denna instruktion är respektive processägare: HR-processer 1 Processägare (PCÄ) Styra personalförsörjning (övergripande styrning) PERSDIR Personaladministration C PERSS ARB Arbetsmiljö C PERSS ARB Utveckla arbetsvillkor C PERSS ARB Attrahera C PERSS PLAN Rekrytera C PERSS PERS Utbilda C PERSS PERS Internt personalförsörja (bemanna) C PERSS PERS Personalavveckla C PERSS PERS Personalutveckla C PERSS PERS Lönebilda C PERSS ARB 1 Processer i FM i enlighet med FM Processöversikt.

Sida 11 (120) Förtydligande av roller och ansvar inom personalförsörjningsområdet, inklusive instruktioner. 1. Grundbestämmelser Kapitel 1 i FM PersI fastställer övergripande begrepp, benämningar och strukturer i Försvarsmaktens reformerade personalförsörjningssystem. Kapitlet fastslår också regler och ansvar för befordran samt ger en övergripande inriktning för arbetet i Försvarsmaktens centrala personalförsörjningsnämnd samt Försvarsmaktens centrala antagningsnämnd. De benämningar och begrepp som fastställs i kapitel 1 är de som ska användas i Försvarsmakten. Ansvarig för kapitel 1 i FM PersI är PERSS STAB. 1.1. Styrdokument Lag (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser Förordning (2010:651) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser Förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal Officersförordning (2007:1268) Förordning (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten Försvarsmaktens föreskrifter för Försvarsmaktens personal (FFS 1997:2) ÖB beslut om införande av tvåbefälssystem (HKV, 2008-04-09, 16 100:16576) Utveckling av tvåbefälssystemet i Försvarsmakten (HKV, 2008-10-24, 16 100:78064, Utveckling av tvåbefälssystem) Försvarsmaktens föreskrifter med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO) (FFS 2012:1) Lag (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten (2012:3) Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av officersförordning (2007:1268) (2012:2) Försvarsmaktens instruktion med antagningsordning för specialistofficersutbildningen (HKV, 2012-06-29, 16 131:69126)

Sida 12 (120) 1.2. Mål Försvarsmaktens reformerade personalförsörjningssystem införs successivt genom personalförsörjningsprocessen. Processen ska säkerställa att; Försvarsmaktens insatsorganisation 2 kan bemannas med rätt kompetens, personella resurser för produktion av insatsorganisationen säkerställs, samt personella resurser för Försvarsmaktens myndighetsutövning säkerställs. Personalförsörjningen sker med insatsorganisationen i fokus, präglad av ett helhetstänkande för att undvika suboptimeringar och särlösningar samt strävan mot balans och kostnadseffektivitet. De väsentligaste principerna som Försvarsmaktens personalförsörjning ska vila på är 1. frivillighet för all personal, 2. strävan mot balans: en systemsyn som visar ett sammanhang mellan attraktion, rekrytering, bemanning, personalutveckling, utbildning samt personalavveckling, 3. flödesprincipen, dvs. strävan efter att vidmakthålla ett balanserat in- och utflöde av personal kopplat till de framtida behoven, 4. en sammanhållen process för att balansera personaltillgången i förhållande till personal- och kompetensbehov, samt 5. likabehandling av all personal. 1.3. Indelning och övergripande ansvar PERSDIR ansvarar för Försvarsmaktens personalförsörjning och stödjer Försvarsmaktens ledningsprocess samt insats- och produktionsprocesserna genom att tillse att Försvarsmaktens personalförsörjning utvecklas efter deras behov. 1.3.1. Sakområden Sakområde avser ett kompetens- eller funktionsområde där angiven chef ansvarar för sakområdets funktion och effektivitet. 1.3.2. Regler, roller och ansvar Personalförsörjningsområdet har elva HR-processer för ledning och styrning av personaltjänsten. Processerna leds av en processägare (PCÄ) 3. 2 Med insatsorganisation menas krigsförband samt hemvärnsförband. 3 Processägare ska förkortas PCÄ. Processledare ska förkortas PCL. Delprocessledare ska förkortas DPCL.

Sida 13 (120) PCÄ för HR-processerna 4 : Styra personalförsörjning (övergripande styrning) PERSDIR Personaladministration C PERSS ARB Arbetsmiljö C PERSS ARB Utveckla arbetsvillkor C PERSS ARB Attrahera C PERSS PLAN Rekrytera C PERSS PERS Utbilda C PERSS PERS Internt personalförsörja (bemanna) C PERSS PERS Personalavveckla C PERSS PERS Personalutveckla C PERSS PERS Lönebilda C PERSS ARB 1.3.3. Försvarsmaktens personalstruktur I Försvarsmakten finns militär och civil personal. Den militära personalen indelas i befäl och meniga. 5 Den militära personalen består av elva personalgrupper 6 där personalgrupperna yrkesofficerare, reservofficerare samt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän dessutom kan indelas i personalkategorier. Personal, civila och militära tjänstemän, som är anställda av Försvarsmakten benämns arbetstagare 7. Vissa yrkes- och reservofficerare har en civil yrkesexamen (exempelvis civilingenjör, läkare, sjuksköterska eller meteorolog) och tjänstgör därför i särskilda befattningar. Sådan yrkes- och reservofficer benämns officer med särskild kompetens respektive specialistofficer med särskild kompetens 89 och utmärks med facktecken och/eller andra tjänstetecken i enlighet med de bestämmelser som anges i Instruktion för Försvarsmakten, Uniformsbestämmelser 2009 (UniBest 2009). I Försvarsmaktens insatsorganisation finns militär personal som har tjänstegrad motsvarande officer eller specialistofficer utan att vara anställd som yrkes- eller reservofficer. Sådan personal benämns officers vederlike respektive specialistofficers vederlike 10. Befälsrätt regleras i 3 kap. förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal. 4 Processer i FM i enlighet med FM Processöversikt 5 2 kap. 1 förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal. 6 2 kap. 2 förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal. 7 Arbetstagare ska ses som ett modernare begrepp än tjänstemän. 8 Akronym: OFF (SK) respektive SO (SK) 9 Begreppet särskild kompetens används i 20 i Officersförordningen (SFS 2007:1268). 10 Detta kan exempelvis förekomma i hemvärnsförband och för personal som anställs med stöd av 2 Lag (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.

Sida 14 (120) Vissa GSS/T kan tjänstgöra på befattningsnivåer över OR 5 och inneha tjänstegrader över sergeant. Detta kan förekomma i följande två fall: 1. GSS/T som är rekryterade och anställda mot bakgrund av en särskild civil fackkompetens 11 och som även kan ha en militär grundutbildning kortare än GMU 12 samt befattnings- och förbandsutbildning, alternativt inte har genomfört grundutbildning som värnpliktig. Sådana GSS/T 13 tjänstgör normalt i CR- eller CFbefattningar i krigsförbanden, samt 2. GSS/T som, utan att vara rekryterade och anställda för sin civila fackkompetens, tjänstgör i befattningar på befattningsnivå OR 6 och däröver. På befattningar i Försvarsmaktens insatsorganisation tjänstgör endast militär personal. Med militär personal menas personal som tillhör någon av de elva personalgrupper 14 som är förtecknade i 2 kap. 2 i förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal. Exempel på förkortning av tjänstegrader om även associationsformen ska framgå: Tjänstegraden för en kapten anställd som yrkesofficer förkortas YO/Kn. Tjänstegraden för en 1:e sergeant anställd som reservofficer förkortas RO/1:e serg. Tjänstegraden för en korpral anställd som GSS förkortas GSS/Krp. Tjänstegrader för personal i hemvärnet som inte är anställda som yrkesofficerare, reservofficerare eller GSS förkortas enligt exemplet Hv/Serg. Militär personal med någon av tjänstegraderna korpral eller sergeant benämns gruppbefäl. Begreppet specialister kan användas som internt begrepp inom Försvarsmakten. Med specialister avses följande två typer av arbetstagare: 1. Civila arbetstagare med befattning i ett krigsförband, eller 2. GSS/T som är rekryterade och anställda mot bakgrund av en särskild civil fackkompetens och som även kan ha en militär grundutbildning kortare än GMU samt befattnings- och förbandsutbildning, alternativt inte har genomfört grundutbildning som värnpliktig. 11 Exempel på sådana civila fackkompetenser är läkare, sjuksköterskor och tekniker. 12 Grundläggande militär utbildning om tre månader. 13 Om akronym behövs ska GSS/T (SK) användas. 14 Den tionde personalgruppen definierar bland annat att civila tjänstemän kan vara militär personal om de har tagits i anspråk för tjänstgöring i Försvarsmaktens krigsorganisation.

Sida 15 (120) 1.3.4. Befattningsnivåer och motsvarande tjänstegrader för militär personal 15 Befattningsnivå Tjänstegrader i armén och i amfibiekåren Tjänstegrader i flottan Tjänstegrader i flygvapnet Tjänstegrader för officerare (OF): OF 9 General (Gen) Amiral (Am) General (Gen) OF 8 Generallöjtnant (Genlt) Viceamiral (Vam) Generallöjtnant (Genlt) OF 7 Generalmajor (Genmj) Konteramiral Generalmajor (Genmj) (Kam) OF 6 Brigadgeneral (Bgen) Flottiljamiral Brigadgeneral (Bgen) (Fljam) OF 5 Överste av första graden (Öv 1.) Kommendör av första graden (Kmd 1.) Överste av första graden (Öv 1.) OF 5 Överste (Öv) Kommendör (Kmd) Överste (Öv) OF 4 Överstelöjtnant (Övlt) Kommendörkapten (Kk) Överstelöjtnant (Övlt) OF 3 Major (Mj) Örlogskapten (Örlkn) Major (Mj) OF 2 Kapten (Kn) Kapten (Kn) Kapten (Kn) OF 1 Fänrik, Löjtnant (Fk, Lt) Fänrik, Löjtnant (Fk, Lt) Fänrik, Löjtnant (Fk, Lt) Tjänstegrader för specialistofficerare (OR): OR 9 Regementsförvaltare (Regfv) Flottiljförvaltare (Fljfv) Flottiljförvaltare (Fljfv) OR 8 Förvaltare (Fv) Förvaltare (Fv) Förvaltare (Fv) OR 7 Fanjunkare (Fj) Fanjunkare (Fj) Fanjunkare (Fj) OR 6 1:e sergeant (1:e serg) 1:e sergeant (1:e serg) 1:e sergeant (1:e serg) Tjänstegrader för gruppbefäl, soldater och sjömän (OR) OR 5 Sergeant (Serg) Sergeant (Serg) Sergeant (Serg) OR 4 Korpral (Krp) Korpral (Krp) Korpral (Krp) OR 3 Vicekorpral (Vkrp) Vicekorpral (Vkrp) Vicekorpral (Vkrp) OR 2 Menig 1:a klass (Men 1 kl) Menig 1:a klass (Men 1 kl) Menig 1:a klass (Men 1 kl) OR 1 Menig (Men) Menig (Men) Menig (Men) Tabell 1 Befattningsnivåer och motsvarande tjänstegrader med förkortningar för militär personal Tjänstegrad är ett system för utmärkning av militär personal, medan befattningsnivå är en hierarkisk indelning av befattningar i Försvarsmaktens organisation. I löpande text skrivs tjänstegrader och deras förkortningar med gemener. För översättning av tjänstegrader mellan svenska och engelska hänvisas till HKV, 2009-04- 24, 16 100:56612. Tjänsteställning i Försvarsmakten är den hierarki tjänstegraderna i Försvarsmakten har inbördes och framgår av Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av officersförordningen (2007:1268) (FFS 2012:2). 15 Försvarsmaktens föreskrift om tillämpning av officersförordningen (2007:1268) (FFS 2012:2).

Sida 16 (120) 1.3.5. Rekryter och officersaspiranter Rekryt: person som genomgår grundläggande militär utbildning (GMU), alternativt kompletterande militär utbildning (KMU). Rekryt tituleras rekryt. Officersaspirant: den som genomgår a) grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller b) utbildning som leder till officersexamen vid Försvarshögskolan. Officersaspirant tituleras kadett och innehar i regel tjänstegrad från och med vicekorpral till och med sergeant enligt följande: Vicekorpral under termin 1 och 2, Korpral under termin 3 och 4, samt Sergeant under termin 5 och 6. Chef för militärhögskola beslutar om tidpunkt för tjänstegradsförändringar för de officersaspiranter som studerar vid respektive militärhögskola. Officersaspirant som redan är militär arbetstagare 16 och innehar högre tjänstegrad behåller sin tidigare tjänstegrad under utbildningen och tituleras kadett. Officersaspirant som innehar högre tjänstegrad som värnpliktig behåller sin tidigare tjänstegrad under utbildningen och tituleras kadett. 1.3.6. Befattningsnivåer för oberoende befattningar 1.3.6.1 CF-befattningar Oberoende befattningsnivå 17 Motsvarande militär befattningsnivå CF 9 OF 9 CF 8 OF 8 CF 7 OF 7 CF 6 OF 6 CF 5 OF 5 CF 4 OF 4 CF 3 OF 3 CF 2 OF 2 CF 1 OF 1 Tabell 2 Relativa befattningsnivåer för oberoende (CF) och militära (OF) befattningar 16 Exempelvis GSS som genomgår utbildning för att anställas som yrkes- eller reservofficer, alternativt specialistofficer som genomgår utbildning för att kunna tjänstgöra som officer. 17 Akronymerna CF och CR används för att få en direkt koppling och jämförelse med OF och OR. C står för oberoende, medan bokstäverna F respektive R enbart refererar till deras respektive motsvarighet inom det militära befattningssystemet.

Sida 17 (120) Klassificering av CF-befattningar: Befattningar vars arbete karaktäriseras av ett brett/generellt arbetsinnehåll som spänner över många områden ska i huvudsak betraktas som kategori F. Befattningar som har övergripande ansvar över funktions- eller organisationsansvar ska i huvudsak betraktas som F. Befattningar som kräver akademisk utbildning med brett/generellt utbildningsinnehåll ska i huvudsak betraktas som kategori F. Befattningar med ett formellt ledningsansvar ska i huvudsak betraktas som kategori F. 1.3.6.2 CR-befattningar Oberoende befattningsnivå Motsvarande militär befattningsnivå CR 9 OR 9 CR 8 OR 8 CR 7 OR 7 CR 6 OR 6 CR 5 OR 5 CR 4 OR 4 CR 3 OR 3 CR 2 OR 2 CR 1 OR 1 Tabell 3 Relativa befattningsnivåer för oberoende (CR) och militära (OR) befattningar Klassificering av CR-befattningar: Befattningar vars arbete karaktäriseras av ett djupt/specialiserat arbetsinnehåll inom ett specifikt område ska i huvudsak betraktas som kategori R. Befattningar som inte kräver teoretisk/studieförberedande utbildning på gymnasienivå alt eftergymnasial, nivå ska i huvudsak betraktas som kategori CR 1-4. Befattningar som kräver eftergymnasial eller akademisk utbildnings nivå med specialistinriktad utbildning, ska i huvudsak betraktas som kategori CR 5-9. Befattningar inom ett specifikt sakområde ska i huvudsak betraktas som kategori CR 5-9.

Sida 18 (120) 1.3.7. Personalgrupper 18 Den militära personalen består av följande personalgrupper: # Personalgrupp Förklaring Förk. 1 Yrkesofficerare Den som är anställd tills vidare som militär tjänsteman i YO Försvarsmakten enligt Officersförordningen (2007:1268) och som tjänstgör kontinuerligt. 2 Reservofficerare Den som är anställd tills vidare som militär tjänsteman i RO Försvarsmakten enligt 18 eller 20 i Officersförordningen (2007:1268) och som tjänstgör tidvis. 3 Anställda gruppbefäl, Den som är tidsbegränsat anställd eller tillsvidareanställd GSS soldater och sjömän som militär tjänsteman och som tjänstgör kontinuerligt eller tidvis och som inte är yrkes- eller reservofficerare. 4 Officersaspiranter Den som är antagen till eller genomgår grundläggande OFFASP officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till officersexamen vid Försvarshögskolan. 5 Rekryter Den som är antagen till eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten enligt Förordning (2010:590) om grundläggande och kompletterande 6 Totalförsvarspliktig personal militär utbildning inom Försvarsmakten. Totalförsvarspliktiga som enligt Lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt har skrivits in för eller krigsplacerats för tjänstgöring i Försvarsmakten och som inte tillhör någon av personalgrupperna 1 5. 7 Krigsfrivillig personal Personal som med stöd av särskilda föreskrifter har antagits såsom krigsfrivilliga. 8 Hemvärnsmän Personal som ingått avtal enligt 5 Hemvärnsförordningen (1997:146) 9 Frivillig personal Personal som ingått avtal med Försvarsmakten enligt 4 Förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. 10 Tjänstepliktig personal 11 Personal i Försvarsmaktens internationella militära insatser Tabell 4 Militära personalgrupper Personal som antingen såsom civila tjänstemän vid Försvarsmakten eller annars utan att tillhöra någon av personalgrupperna 1-9 har tagits i anspråk för tjänstgöring i Försvarsmaktens krigsorganisation. Personal som tjänstgör i internationella militära insatser. ATII 18 Förtecknat i enlighet med 2 kap. 2 förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal.

Sida 19 (120) Den civila personalen utgörs av de civila arbetstagare som inte tjänstgör i Försvarsmaktens insatsorganisation. Förkortningen för civil arbetstagare är CVAT. Civila arbetstagare är normalt anställda med stöd av lagen (1982:80) om anställningsskydd eller anställningsförordningen (1994:373). 1.3.8. Personalkategorier Personalkategorier 19 Officer: yrkes- eller reservofficer med någon av de tjänstegrader för officerare som anges av 12 Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av officersförordningen (2007:1268) (FFS 2012:2). Specialistofficer: yrkes- eller reservofficer med någon av de tjänstegrader för specialistofficerare som anges av 12 Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av officersförordningen (2007:1268) (FFS 2012:2). Kontinuerligt tjänstgörande anställt gruppbefäl, soldat eller sjöman. Tidvis tjänstgörande anställt gruppbefäl, soldat eller sjöman. Tabell 5 Personalkategorier Förkortning OFF/K 20 (officer anställd som yrkesofficer) OFF/T (officer anställd som reservofficer) SO/K (specialistofficer anställd som yrkesofficer) SO/T (specialistofficer anställd som reservofficer) GSS/K GSS/T 1.3.9. Tjänstgöringsformer Tjänstgöringsform Kontinuerlig tjänstgöring Tidvis tjänstgöring Tabell 6 Tjänstgöringsformer Förklaring Arbetstagare som är tillsvidareanställd eller har en tidsbegränsad anställning inom Försvarsmakten och har sin huvudsysselsättning inom Försvarsmakten. Arbetstagare som är tillsvidareanställd eller har en tidsbegränsad anställning inom Försvarsmakten och som har sin huvudsysselsättning utanför Försvarsmakten. I Försvarsmakten internt tillåtna benämningar: Kontinuerligt tjänstgörande arbetstagare (yrkesofficerare, kontinuerligt tjänstgörande anställda gruppbefäl, soldater och sjömän samt civila arbetstagare) får benämnas k-personal. Tidvis tjänstgörande arbetstagare (reservofficerare samt tidvis tjänstgörande anställda gruppbefäl, soldater och sjömän) får benämnas t-personal. 19 Personalkategorier ska betraktas som undergrupper till personalgrupperna 1, 2 och 3. 20 /K anger kontinuerligt tjänstgörande, /T anger tidvis tjänstgörande.

Sida 20 (120) 1.3.10. Anställning och placering i befattning Försvarsmaktens befattningar för arbetstagare indelas i fasta och rörliga befattningar. Vidare finns möjligheten att tidsbegränsat placeras på försvarsmaktsuppdrag (FM-uppdrag). Arbetstagare som är anställd tillsvidare placeras på fast befattning. Arbetstagare som är placerad på fast befattning kan tidsbegränsat också vara placerad på rörlig befattning. Arbetstagare som anställs tidsbegränsat placeras på fast eller rörlig befattning. Huvuddelen av tidvis tjänstgörande arbetstagare anställs och placeras i en fast befattning i ett krigsförband men kan även tjänstgöra i basorganisationen. Vissa tidvis tjänstgörande arbetstagare kan anställas och placeras på fast befattning i basorganisationen utan att placeras i ett krigsförband, exempelvis en läkare som anställs som reservofficer. Yrkesofficerare och reservofficerare kan även tjänstgöra i hemvärnsförband. Tjänstgöring i hemvärnsförband ska för reservofficerare, avseende nivåer och i befordringshänseende, likställas med tjänstgöring i krigsförband. Växling mellan tjänstgöringsformerna kontinuerlig respektive tidvis tjänstgöring (till exempel mellan yrkes- och reservofficer) genomförs främst om det finns ett behov i form av vakanta befattningar i krigsförbanden. 1.3.11. Försvarsmaktsuppdrag (FM-uppdrag) Bakgrund FM-uppdrag möjliggör att personal i Försvarsmakten som tjänstgör utanför Försvarsmakten och behöver kunna redovisas i system PRIO utanför den beslutade organisations- och befattningsstrukturen också kan redovisas på det sättet. Detta sker genom beslut och innehålls inom normal placeringsmodell på fast och eventuell rörlig befattning. Berörda Berörda är den personal som placeras vid/som: löser uppdrag innebärande tidsbegränsad placering med internationell arbetsort, exempelvis internationell stab/skola, HAW i Ungern (motsv.), stöd åt annan försvarsmakt (motsv.), resident försvarsattaché, studerande vid FHS HSU, eller Regeringskansliet. eller ges tjänstledighet för tidsbegränsad anställning exempelvis vid:

Sida 21 (120) Regeringskansliet, Försvarshögskolan, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Lantmäteriverket, eller SAAB som provflygare. Metod Bakgrunden för att använda FM-uppdrag är ett beslut som avser användning av en individ och inte ett uppdrag till en organisationsenhet att bemanna viss befattning eller medge viss tjänstledighet. Placering på FM-uppdrag ska jämföras med och anses vara placering på fast befattning med tjänstgöringsgrad 0 %. En organisationsenhet, vid vilken en berörd individ är placerad tillsvidare, medges att under den tid vederbörande är placerad eller har tjänstledighet enlig berörda ovan, redovisa vederbörande på ett FM-uppdrag. I system PRIO ska redovisningen ske mot FM-uppdrag med anteckning om befattning som tydligt anger vid vilken organisation/myndighet vederbörande tjänstgör vid. 1.3.12. Validering När personalens kvalifikationer bedöms är det av stor vikt att kunna göra så utifrån reell kompetens och inte enbart utifrån var och hur kompetensen är förvärvad. En av förutsättningarna för detta är att kvalifikationer förvärvade genom praktiskt arbete och utbildning kan kvalitetssäkras på ett för verksamheten tillfredställande sätt och därigenom tillgodoräknas även formellt. Det innebär att processen alltid utgår från ett i förväg fastställt krav eller mål, till exempel behörighetskrav eller utbildningsmål. På så vis kan utbildning och annan verksamhet, vilken idag genomförs främst av formella skäl, minskas. För att kvalitetssäkra de kvalifikationer som en individ eller grupp av individer bedöms inneha tillämpar Försvarsmakten validering av reell kompetens. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskap och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 21 21 Regeringens definition av validering, Ds 2003:23

Sida 22 (120) Förbandschef fattar, efter beredning i lokal personalförsörjningsnämnd, beslut om validering ska påbörjas eller inte. Instruktion för validering vid Försvarsmaktens förband, skolor och centrum framgår av kap. 11. 1.3.13. Befordran Begreppet befordran används endast för militär personal 22 innebär att en individ ges en högre tjänstegrad 23. i Försvarsmakten. Befordran Grundprincipen är att befordran får ske när arbetstagaren placeras på en fast befattning i högre befattningsnivå samt uppfyller befattningens kravprofil. Yrkesofficerare, reservofficerare samt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän befordras enbart mot OF- eller ORbefattningar. Arbetstagare som placeras på fast befattning i högre nivå och inte uppfyller befattningens kravprofil får inte befordras. Befordran får inte heller ske om placeringen är i en rörlig befattning eller är ett vikariat. För Särskilda operationsgruppen (SOG) gäller att befordran sker när en arbetstagare tillträder en fast eller rörlig befattning på högre nivå och uppfyller befattningen krav. Denna princip gäller även när arbetstagare inom SOG valideras. Arbetstagare utan fast befattning får i undantagsfall befordras efter återkommande eller längre tjänstgöring i högre befattningsnivå än den som motsvarar arbetstagarens tjänstegrad (exempelvis tjänstgöring i internationell militär insats, återkommande tjänstgöring under större övningar, reservofficers tjänstgöring i grundorganisationen etc.). Befordran utan att arbetstagaren placeras på ny befattning eller tjänstgör på högre befattningsnivå (särskild befordran) får ske om särskilda skäl finns. Sådana skäl kan vara synnerligen framstående personligt agerande i nationell eller internationell militär insats, synnerligen gott föregångsmannaskap eller annat särskilt skäl. Beslut om särskild befordran ska beredas i lokal personalförsörjningsnämnd samt i central personalförsörjningsnämnd. Beslut om särskild befordran fattas av PERSDIR eller i förekommande fall av ÖB. 22 Med militär personal avses personal som tillhör någon av de 11 personalgrupper som är förtecknade i enlighet med 2 kap. 2 förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal. 23 Tjänstegrader och tjänsteställningar i Försvarsmakten är förtecknade i Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av officersförordning (2007:1268) (FFS 2012:2).

Sida 23 (120) 1.3.13.1 Minsta tid i innehavd tjänstegrad innan befordran kan ske Befordran till högre tjänstegrad får endast ske efter väl genomförd tjänstgöring och med tidigaste tidpunkter enligt följande: 1. Officer ska normalt ha innehaft sin tjänstegrad minst två år innan befordran kan ske. 2. Specialistofficer ska normalt ha innehaft sin tjänstegrad minst fyra år innan befordran kan ske. 3. Anställt gruppbefäl, soldat och sjöman ska normalt ha innehaft sin tjänstegrad minst ett år innan befordran kan ske. För tidvis tjänstgörande personal får befordran endast ske om arbetstagaren tjänstgjort i befattningsnivå motsvarande egen tjänstegrad under krigsförbandsövning eller i nationell eller internationell militär insats vid något tillfälle under tidsperioden. Undantag kan beslutas av PERSDIR, ÖB eller regeringen. 1.3.13.2 Utnämning till tjänstegrader inom OF-systemet Beslut om utnämning till tjänstegrad motsvarande OF 1-3 fattas av förbandschef. Beslut om utnämning till tjänstegrad motsvarande OF 4-5 fattas av PERSDIR. Beslut om utnämning till tjänstegrad motsvarande OF 6-7 24 fattas av ÖB. Beslut om utnämning till tjänstegrad motsvarande OF 8-9 fattas av regeringen. 1.3.13.3 Utnämning till tjänstegrader inom OR-systemet Beslut om utnämning till regements- eller flottiljförvaltare fattas av PERSDIR. Beslut om utnämning till övriga tjänstegrader inom OR-systemet fattas av förbandschef. 1.3.13.4 Konstituering 25 Konstituering innebär en tidsbegränsad befordran och tillämpas i regel bara för militära arbetstagare som tjänstgör internationellt eller vid en annan myndighet än Försvarsmakten. Beslut om konstituering fattas enligt följande: Av förbandschef för konstituering mot befattningsnivåerna OF 1-3 och OR 2-8 Av PERSDIR för konstituering mot befattningsnivåerna OF 4-5 och OR 9 Av C SFL för konstituering mot befattningsnivåerna OF 4 och OR 9 vad gäller personal ur specialförbanden Av ÖB för konstituering mot befattningsnivåerna OF 6-7 24 Med undantag för Chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (OF 7,) vilken beslutas av regeringen. 25 Begreppet tjänstegradsbefordran ska inte användas.

Sida 24 (120) Av regeringen för konstituering mot befattningsnivåerna OF 8-9 1.3.13.5 Anställning efter officersprogrammet Officersaspirant med examen från officersprogrammet kan anställas som yrkes- eller reservofficer med fänriks tjänstegrad. 1.3.13.6 Anställning efter specialistofficersutbildning Officersaspirant som erhållit specialistofficersexamen kan anställas som yrkes- eller reservofficer med 1:e sergeants tjänstegrad. Officersaspirant som erhållit specialistofficersexamen och anställs som reservofficer får anställas som fänrik om han eller hon innehar en civil examen på grundnivå om lägst 180 högskolepoäng. En reservofficer som inte har tjänstegrad som officer och som senare under reservofficersanställningen avlägger civil examen på grundnivå om lägst 180 högskolepoäng kan då söka en officersbefattning (befattningsnivå inom OF-systemet). När befattningen tillträds kan han eller hon bli utnämnd till officer om han eller hon i övrigt uppfyller befattningens kravprofil. Tidigare tjänstgöring får tillgodoräknas för befordran inom OFsystemet. 1.3.13.7 Anställning efter särskild officersutbildning Personal med godkänd särskild officersutbildning 26 får anställas som yrkes- eller reservofficer. För anställning som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande officer krävs civil examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng. 1.3.13.8 Behörigheter för OF-befattningar avsedda för yrkes- och reservofficerare För befattningsnivån OF 1 krävs som grundbehörighet 27 1. godkänt officersprogram (motsvarande), eller 2. godkänd särskild officersutbildning i kombination med civil examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, eller 3. godkänd specialistofficersutbildning i kombination med civil examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, samt 4. uppfyllnad av den kravprofil som anges för respektive befattning. För befattningsnivån OF 2 krävs som grundbehörighet för yrkesofficerare 26 Utbildning bedriven enligt 20 i Officersförordningen. Denna typ av utbildning har tidigare benämnts anpassad officersutbildning. Avsikten med denna typ av utbildning är bland annat att tillgodose Försvarsmaktens behov av yrkes- och reservofficerare med särskild kompetens. 27 Med grundbehörighet avses formell behörighet att söka befattningar på viss befattningsnivå.

Sida 25 (120) 1. genomgången YBK OF 2 (motsvarande), eller 2. genomgången sjätte termin inom officersprogrammet, samt 3. i övrigt uppfyllnad av den kravprofil som anges för respektive befattning. För befattningsnivån OF 2 krävs som grundbehörighet för reservofficerare väl vitsordad tjänstgöring i befattning 28 på lägst befattningsnivån OF 1 samt i övrigt uppfyllnad av den kravprofil som anges för respektive befattning. För befattningsnivån OF 3 krävs som grundbehörighet för yrkesofficerare stabsutbildningen (FHS SU) och för reservofficerare taktiska stabskursen (FHS TSK). Godkänd validering samt uppfyllnad av den kravprofil som anges för respektive befattning kan också ligga till grund för placering i befattning i högre nivå och därmed befordran. För befattningsnivåerna OF 4 och högre krävs som grundbehörighet högre stabsofficersutbildningen (FHS HSU) eller godkänd validering samt uppfyllnad av den kravprofil som anges för respektive befattning. 1.3.13.9 Behörigheter för andra befattningsnivåer avsedda för yrkes- och reservofficerare För OR 6-7 krävs som grundbehörighet specialistofficersutbildning, särskild officersutbildning eller annan utbildning eller kurs som genomförs utifrån arbetstagarens individuella militära kompetens, alternativt godkänd validering för den kravprofil som anges för aktuell befattning. För OR 8-9 krävs grundbehörighet för specialistofficerare för den kravprofil som anges för aktuell befattning. Dessutom krävs att vederbörande tidigare är utnämnd till lägst tjänstegraden kapten, alternativt har genomgått sådan utbildning (utbildning motsvarande YBK OF 2). 1.3.13.10 Behörigheter för befattningar för anställda gruppbefäl, soldater och sjömän För OR 1-3 krävs som grundbehörighet att arbetstagaren 1. genomfört grundutbildning som värnpliktig enligt lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt med godkända betyg, eller 2. genomfört godkänd aspirantutbildning, enligt förordning (2009:4) om grundläggande militärutbildning inom Försvarsmakten, eller 3. genomfört godkänd grundläggande militär utbildning enligt förordning (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten, eller 28 Tjänstgöringen ska genomföras i lägst befattningsnivå motsvarande egen insatsbefattning i eget eller annat krigsförband, alternativt som reservofficerstjänstgöring i grundorganisationen eller i befattning i nationell eller internationell militär insats.

Sida 26 (120) 4. varit anställd som gruppbefäl, soldat eller sjöman inom Försvarsmakten under minst sex månader. För OR 4-5 krävs därutöver som grundbehörighet 1. genomgången gruppbefälsskola (motsv.), eller 2. genomförd värnplikt som befälselev (GB, PB, KB), eller 3. minst sex månaders erfarenhet som gruppbefäl under nationell eller internationell tjänstgöring. 1.3.13.11 Övergångsbestämmelser Den som är officer 29 har grundbehörighet för placering på såväl officers- som specialistofficersbefattning. Avgångna yrkes- och reservofficerare har grundbehörighet att återanställas som specialistofficerare. För anställning eller placering på officersbefattning ska validering genomföras enligt FM PersI kapitel 11. 1.4. Central personalförsörjnings- och antagningsnämnd 1.4.1. Försvarsmaktens centrala personalförsörjningsnämnd (FM C PFN) Försvarsmaktens centrala personalförsörjningsnämnd ska finnas vid HKV PERSS. Ordföranden i den centrala personalförsörjningsnämnden ska lägst inneha tjänstegraden överste/kommendör, alternativt vara civil arbetstagare placerad på motsvarande befattningsnivå. Lokal personalförsörjningsnämnd ska finnas vid samtliga organisationsenheter. Ordföranden i lokal personalförsörjningsnämnd ska lägst inneha tjänstegraden major/örlogskapten, alternativt vara civil arbetstagare placerad på motsvarande befattningsnivå. Genom personalförsörjningsnämndens beredning säkerställs att personalärenden ges god samordning och helhetssyn samt att enhetlig beredning och bedömning sker. Personalförsörjningsnämnd ska vara en partssammansatt nämnd som bereder beslut åt chefen. Med chef avses ÖB, PERSDIR eller förbandschef. Vid central personalförsörjningsnämnd bereds följande ärenden för beslut av PERSDIR: nominering till Försvarshögskolans stabsutbildning (FHS SU), nominering till Försvarshögskolans taktiska stabskurs (FHS TSK), nominering till Försvarshögskolans högre stabsofficersutbildning (FHS HSU), ansökan om växling av personalkategori mellan officer och specialistofficer, ansökan om befordran utan grundbehörighet, 29 Begreppet officer definieras på sidan 22.

Sida 27 (120) befordran till kommendörkapten eller överstelöjtnant, befordran av officer med särskild kompetens, befordran till flottilj- eller regementsförvaltare, särskild befordran, 30 ansökan om delpension, ansökan om pensionsersättning och flygförarpension, beslut om omplacering mellan organisationsenheter i samband med sjukdom och rehabilitering, samt enskild medarbetares reservation mot tjänstgöring i internationell militär insats. Förutom ovanstående ärenden bereder personalförsörjningsnämnd uppkomna ärenden efter beslut av PERSDIR eller förbandschef. Ärenden som av organisationsenheter anmäls till central PFN ska vara beredda i lokal PFN. 1.4.2. Försvarsmaktens centrala antagningsnämnd Av HKV 2011-04-04 16333:52897 Försvarsmaktens centrala antagningsnämnd framgår att ordföranden i FM PFN förordnats att vara ordförande i Försvarsmaktens centrala antagningsnämnd samt att ordinarie ledamöter i FM PFN förordnas att vara ordinarie ledamöter i Försvarsmaktens centrala antagningsnämnd. Vid Försvarsmaktens centrala antagningsnämnd bereds följande ärenden: antagning till och skiljande från grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten, antagning till och skiljande från särskild officersutbildning inom Försvarsmakten, 31 samt yttranden till Statens överklagandenämnd. HKV har i beslut delegerat till FM HRC att handlägga, ompröva och besluta om antagning till grundläggande militär utbildning, kompletterande militär utbildning samt grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten (HKV, 2012-05-30, 16 321:58919). 1.5. Försvarsmaktens grundsyn på certifiering av kunskap och kompetens Försvarsmaktens grundsyn på certifiering av kunskap och kompetens är att; Försvarsmakten ska i sin verksamhet sträva efter att kunskap och kompetens certifieras på ett sådant sätt att behov av översättning för det civila samhället minimeras, och 30 Detta gäller även om beslutet senare ska fattas av ÖB. 31 Särskild officersutbildning bedrivs enligt 20 i officersförordning (2007:1268) och kan leda till anställning som antingen yrkes- eller reservofficer.

Sida 28 (120) Försvarsmaktens verksamhetsbehov ska vara styrande för certifiering av kunskap och kompetens. Försvarsmakten ska dock ha en generös syn på behovet att i vissa fall lägga till mindre delar av en kurs eller utbildning så att den kan leda till en fullständig civil certifiering inom ett område, och Försvarsmakten ska överväga att använda externa utbildningsanordnare i de fall som utbildningen bedöms leda till godtagbar kvalitet och tydligare certifiering samt kan genomföras inom fastställd ekonomisk ram.

Sida 29 (120) 2. Personaladministration Kapitel 2 i FM PersI beskriver delprocesserna inom Försvarsmaktens personaladministrativa process. Den personaladministrativa processen är till stor del en process som verkställer beslut fattade utanför processen, eller ibland fattade utom Försvarsmakten. Exempelvis verkställer processen anställnings- och placeringsbeslut från processerna rekrytera och internt personalförsörja, lönebeslut från processen lönebilda och avgångsbeslut från processen personalavveckla samt sjukskrivningar. Kapitlet beskriver vem som ansvar för att vidta vissa åtgärder, vilka åtgärder som ska vidtas samt i förekommande fall vilka åtgärder som inte får vidtas. Ansvarig för kapitel 2 i FM PersI är PERSS ARB. 2.1. Styrdokument Försvarsmaktens föreskrifter med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO) (FFS 2012:1) Lagen om anställningsskydd (1982:80) Anställningsförordning (1994:373) Lagen om offentlig anställning (1994:260) Officersförordningen (2007:1268) Personuppgiftslagen (1998:204) Förvaltningslagen (1986:223) Socialförsäkringsbalken (2010:110) Lag om sjuklön (1991:1047) Semesterlagen (1977:480) Föräldraledighetslag (1995:584) Lag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning (1974:981) Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet (1997:1293) Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete (2008:565) Lag om ersättning och ledighet för närståendevård (1988:1465) Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl (1998:209) Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (1974:358) Inkomstskattelagen (1999:1229) Tjänstledighetsförordningen (1984:111) Statens tjänstereseförsäkring (Kammarkollegiet) utifrån Förordning om försäkringsskydd m.m. vid statliga tjänsteresor (1993:674) Allmänt löne- och förmånsavtal (Centrala avtal 2011:4) Trygghetsavtalet (TA) Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m fl, PA 03 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m fl, PA 91