Hemtjänst. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv. Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara

Hemtjänst En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara 2008-09-11 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se. Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

Innehåll Innehåll...2 1.1 Bakgrund...3 1.2 Metod och avgränsning...4 2 Sammanfattning...5 3 Hemtjänstindex...6 3.1 Utgångspunkt och beskrivning...6 3.2 Resultat...7 4 Avgiftsindex...15 4.1 Utgångspunkt och beskrivning...15 4.2 Resultat...15 4.3 Kommentar...16 5 Nöjdhemtjänsttagarindex...17 5.1 Utgångspunkt och beskrivning...17 5.2 Resultat...18 5.3 Kommentar...19 6 Effektivitetsmått...20 6.1 Utgångspunkt och beskrivning...20 6.2 Resultat...20 6.3 Kommentar...21 7 Fem ansökningar om hemtjänst insatsen för den äldre...23 7.1 Utgångspunkter och beskrivning...23 7.2 Resultat...23 7.3 Kommentar...26 8 Fem ansökningar om hemtjänst avgiften för den äldre...27 8.1 Utgångspunkter och beskrivning...27 8.2 Resultat...28 8.3 Sammanfattande kommentar...33 9 Personalkontinuitet...34 9.1 Utgångspunkt och beskrivning...34 9.2 Resultat...34 9.3 Kommentar...34 Projektledare för kommunerna i nätverket Rolf...35

1.1 Bakgrund Nätverket Rolf är ett av tjugotre nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara. Tillsammans finns det över 50 000 invånare i dessa kommuner. Nätverket Rolf har tidigare publicerat rapporten Särskilt boende en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv 2008-02-07. I denna rapport har projektgruppen haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra Hemtjänsten mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller brukar-/medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3

1.2 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Dessa uppgifter avser 2007 och är i huvudsak hämtade från Vad kostar verksamheten i Din kommun? (VKV) som gemensamt ges ut av SKL och Statistiska centralbyrån (SCB). Skriften innehåller ett urval av finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter som bygger på det räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till SCB. Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Dessa uppgifter avser 2008. Nätverket Rolf har valt att titta på hemtjänsten ur sju olika delar. Rapporten består av följande delar: 1. Hemtjänst Serviceindex Omsorgsindex 2. Avgiftsindex 3. Nöjdhemtjänsttagarindex 4. Effektivitetsmått 5. Insatsbild för den äldre 6. Kostnadsbild för den äldre 7. Personalkontinuitet 4

2 Sammanfattning Nätverket Rolf är ett av tjugotre nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Bollebygd, Skara, Vadstena och Vara. Tillsammans finns det över 50 000 invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets andra och avser hemtjänsten ur ett medborgarperspektiv. Rolf har som ett av de första nätverken använt sig av ett service- och ett omsorgsindex för hemtjänsten för att försöka fånga utbud och innehåll för de äldre i kommunen. Tjänsterna och deras innehåll har poängsatts och en utgångspunkt har varit att ju högre poäng en kommun fått desto bättre service erbjuds vårdtagarna i kommunen. Flertalet kommuner har rikare utbud och innehåll i omsorgstjänsterna än i servicetjänsterna. Sammantaget har Skara rikast utbud och innehåll. Det finns differenser mellan kommunerna när det gäller policy för avgiftssättning. Skara erbjuder flest antal tjänster varav den övervägande delen är avgiftsfria. Även nöjdheten hos hemtjänsttagarna har undersökts och överlag är de äldre nöjda med den service som ges. Resultatet visar inga större skillnader mellan kommunerna men hemtjänsttagarna är något mer nöjda i Vara än i Bollebygd och Vadstena. Vi ser utifrån denna undersökning ett visst samband mellan nöjdhet och servicenivå. Ställs kostnaderna i relation till utbud och innehåll blir differensen större. I den här jämförelsen stämmer inte antagandet att ett rikare serviceutbud leder till en högre kostnad för kommunen. En viss osäkerhet finns dock i det inrapporterade underlaget. Hur kommunerna beviljar biståndsinsatser inom hemtjänsten har undersökts utifrån fem typfall. Detta område belyser likheter och skillnader för den äldre utifrån ansökan om hemtjänst. Vilken hjälp får den äldre? Är det någon skillnad beroende på i vilken kommun den äldre söker hemtjänstinsats? Resultatet visar på en likartad bedömning mellan kommunerna men en markant skillnad när det gäller tid för omprövning av beslut. Även avgiftsnivåerna inom hemtjänsten har undersökts utifrån fem typfall. Undersökningen visar att kommunerna har vitt skilda sätt att beräkna hemtjänstavgifter. Det är mycket svårt för den äldre att hitta kostnadsbilderna och hur dessa är kopplade till de olika tjänsterna innan man börjar nyttja servicen. Det antal olika personal den äldre möter under en tvåveckorsperiod skiljer sig mellan kommunerna. Vadstena och Vara ligger lägre än övriga kommuner. 5

3 Hemtjänstindex 3.1 Utgångspunkt och beskrivning Hemtjänsten är en omfattande och väsentlig verksamhet i stödet till de äldre. Innehållet i hemtjänsten har med tiden förändrats samtidigt som behoven hos de äldre har förändrats. För att fånga denna förändring och utveckling räcker det inte bara med att se till kostnaderna. Vi måste kunna se hemtjänsten utifrån den äldres perspektiv. Vad innehåller hemtjänsten och vad kan den erbjuda för kvalitet? Detta är av tradition inte någon lätt uppgift eftersom vi som regel inte ser hemtjänsten som ett antal tjänster, eller serviceåtaganden, utan mer som en verksamhet. Hemtjänsten sett ur ett brukar- och medborgarperspektiv måste därför ställa sig frågorna om vad man kan få hjälp med och vad det kostar, osv. Ett flertal tidigare undersökningar visar dessutom att hemtjänstens innehåll, dvs. vilka tjänster man kan erbjuda varierar mellan kommunerna. Något som givetvis förklaras med att socialtjänsten styrs av en ramlag och det utifrån detta gjorts olika lokala prioriteringar. Vår utgångspunkt är därför att först beskriva vad hemtjänsten kan bestå av och utifrån detta lyfta fram ett antal kvalitetsnivåer som upplevs som väsentliga utifrån den äldres perspektiv. Genom att fånga denna del kan vi få en resultatbild som vi dessutom kan ställa i relation till den kostnadsbild som finns i kommunen. Stora förändringar kommer troligen att ske inom hemtjänstens servicedel i framtiden och det är även ur denna synpunkt viktigt att ha ett utgångsläge för att se och följa vari förändringarna kommer att ske. Samtliga kommuner i nätverket har politiskt antagna riktlinjer för bistånd för äldre. Syftet med riktlinjer är att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder, dvs. att personer med likartade behov får likartade beslut om insatser. Riktlinjerna är ett stöd och en utgångspunkt för biståndshandläggarens beslut. Riktlinjerna beskriver ett normalbistånd dvs. vilken insats och tid som vanligtvis beviljas för olika insatser. Biståndsbeslut vilar alltid på en individuell bedömning. Det individuella beslutet kan alltså avvika från riktlinjerna i såväl omfattning som insats, beroende på det individuella behovet. Utifrån att vi först har redovisat vilka tjänster som erbjuds har vi därefter undersökt vilka kvalitetsnivåer som är kopplade till tjänsten utifrån vad den äldre anser som väsentligt. I flera fall har valmöjligheten varit den centrala frågan i andra fall har omfattning och periodicitet var de centrala frågorna. Denna del av undersökningen genomfördes våren 2008. Denna del av rapporten omfattar två delar. En del som vi valt att kalla för ett Serviceindex som är en summa av den poängsättning som gjorts utifrån utbud och innehåll i de olika servicetjänsterna. På motsvarande sätt är ett Omvårdnadsindex framtaget. Dessa två index vägs sedan samman till ett Hemtjänstindex. I kapitel fyra presenteras en bild av kommunernas olika avgiftsformer inom hemtjänsten och därefter ett såkallat Nöjdhemtjänsttagarindex som fångar hur pass nöjd de äldre är med hemtjänsten. 6

I kapitel sex redovisas ett effektivitetsmått där resultatet av hemtjänstindexet ställs i förhållande till kostnaderna för hemtjänsten enligt Vad kostar verksamheten, tabell 8b. 3.2 Resultat Vad innehåller hemtjänsten? För att ge en överskådlig bild av denna komplexa verksamhet har vi börjat med att lista de tjänster som hemtjänsten kan omfattas av. Denna lista bygger på flera andra nätverks arbete med att få en bild av hemtjänstens innehåll. Undersökningen avser 2008. = tjänsten erbjuds och är biståndsbedömd (1 p) = tjänsten erbjuds men är inte biståndsbedömd (1 p) = tjänsten erbjuds inte i kommunen (0 p) Hemtjänstens serviceutbud Serviceutbud Städning Fönsterputs Tvätt Matdistribution Dagligvaruinköp Syn- och hörselombud Gräsklippning Snöskottning Fixartjänst Summa: (max 9) 5 8 4 8 7

Hemtjänstens omsorgsutbud Omsorgsutbud Personlig omvårdnad Avlösning i hemmet 1 Avlösning utanför hemmet Ledsagarservice Promenader Trygghetslarm Trygghetsringning/Tillsynsbesök Dagverksamhet Personlig tid/kontakttid Social samvaro Summa: (max 10) 10 10 8 10 1. Upp till 15 tim/mån Kommentar Av nätverkets kommuner är det Vara och Skara som erbjuder flest servicetjänster. Bägge kommunerna har ett likvärdigt serviceutbud och skiljer sig endast när det gäller fönsterputsning och syn- och hörselombud. Vara är ensam om att ha fönsterputs som biståndsbedömd insats. Skara tillhandahåller flest servicetjänster utan biståndsbedömning och är enda kommun som erbjuder syn- och hörselombud (Syn- och hörselinstruktör). Bollebygd och Vadstena kommuner har ett likvärdigt utbud förutom fixartjänst som erbjuds av Bollebygd kommun. Det är stora likheter mellan kommunerna vad gäller biståndsbedömda omsorgstjänster. Vadstena kommun erbjuder dock inte tjänsterna personlig tid/kontakttid och social samvaro. Omsorgstjänsten personlig tid/kontakttid erbjuds i Bollebygd utan biståndsbedömning. Skara erbjuder avlösning i hemmet upp till 15 timmar samt social samvaro utan biståndsbedömning. Skara utgör ett gott exempel med en heltidsanställd syn- och hörselinstruktör som hjälper synskadade med träning i hemmet och hjälp till självhjälp. Servicen är kostnadsfri och utan biståndsbedömning. De senaste åren har det skett en ökad efterfrågan av hörselvårdskontakt och service av hörapparater. Instruktören arbetar även förebyggande och med social verksamhet såsom gruppträffar, föredrag och studiebesök. Inom delregionen Skaraborg träffas instruktörerna kontinuerligt i gemensamt nätverk. 8

Vad innehåller de olika servicetjänsterna? Om vi därefter granskar innehållet i de olika servicetjänsterna utifrån ett antal serviceaspekter får vi ett resultat som vi dessutom kan summera. Antalet valmöjligheter respektive omfattning har premierats vid poängsättningen. Redovisningen utgår i första hand från kommunernas riktlinjer. Där sådana inte finns är det vanligast förekommande som avses. Städning Omfattning (hur många rum) Grön = mer än två rum o kök (2 p) Gul = två rum o kök (1 p) Periodicitet (hur ofta) Grön = en gång i vecka (2 p) Gul = varannan vecka (1 p) Röd = var tredje vecka < (0 p) Summa: (max 4) 1 2 2 2 Fönsterputs Omfattning (hur många rum) Grön = puts av alla fönster (1 p) Gul = puts av delar av bostad (0 p) Röd= erbjuds inte Periodicitet (hur ofta) Grön = oftare än en gång/år (1 p) Gul = en gång per år (0 p) Summa: (max 2) 0 0 0 2 Tvätt Periodicitet (hur ofta) Grön = en gång i veckan (2 p) Gul = varannan vecka (1 p) Röd = var tredje vecka (0 p) Summa: (max 2) 1 1 1 1 9

Grön: erbjuds, Röd: erbjuds inte Mat i hemmet Leverans av fryst mat (1 p) Leverans av kyld mat (1 p) Leverans av varm mat (1 p) Möjlighet till enklare matlagning i bostad efter önskemål (2 p) Möjlighet att välja på minst två maträtter (1 p) Summa: (max 6) 3 5 1 3 Dagligvaruinköp Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per vecka (3 p) Gul = en gång per vecka (2 p) Röd = färre än en gång per vecka (1 p) Grön = den enskilde ges möjlighet att följa med vid inköp (2 p) Röd = tjänsten erbjuds inte (0p) Grön = den enskilde kan bestämma i vilken affär i närområdet inköpen ska göras (2 p) Röd = tjänsten erbjuds inte (0p) Grön = den enskilde kan välja varifrån matlådan levereras (1p) Röd = tjänsten erbjuds inte (0p) Grön = Varuhemsändning från butik (1p) Röd = tjänsten erbjuds inte (0p) Summa: (max 9) 2 7 6 3 10

Vad innehåller de olika omsorgstjänsterna? Om vi på samma sätt granskar innehållet i de olika omsorgstjänsterna utifrån ett antal serviceaspekter får vi ett resultat som vi dessutom kan summera. Antalet valmöjligheter respektive omfattning har premierats vid poängsättningen. Grön = erbjuds, Röd = erbjuds inte Personlig omvårdnad Möjlighet att byta personal (1p) Möjlighet till dusch mer än 1 gång per vecka (1p) Möjlighet att välja personal som talar hemtjänsttagarens modersmål (1p) Möjlighet att välja tidpunkt för insats (1p) Möjlighet att välja dag för dusch (1p) Summa: (max 5) 2 4 4 1 Avlösning i hemmet Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per månad (2 p) Gul = en gång per månad (1 p) Röd = färre än en gång per månad (0 p) Grön = avlösning ges mer än sex timmar per tillfälle om så önskas (2 p) Gul = avlösning ges under sex timmar per tillfälle om så önskas (1 p) Grön = avlösning kan ges alla veckodagar (2p) Röd = avlösning kan endast ges på vardagar (0p) Summa: (max 6) 3 6 3 6 Ledsagarservice Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per månad (2 p) Gul = en gång per månad (1 p) Röd = färre än en gång per månad (0 p) Summa: (max 2) 2 2 2 2 11

Promenader Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per vecka (2 p) Gul = en gång per vecka (1 p) Röd = mindre än en gång per v. (0 p) Summa: (max 2) 2 2 1 1 Grön = erbjuds, Röd = erbjuds inte Dagverksamhet (biståndsbedömd) Social dagverksamhet på vardagar (1 p) Social dagverksamhet har helgöppet (2 p) Demensdagverksamhet på vardagar (1 p) Demensdagverksamhet har helgöppet (2 p) Dagverksamhet för rehabilitering på vardagar (1p) Dagverksamhet för rehabilitering har helgöppet (2p) Summa: (max 9) 3 7 3 2 * Avser fysisk rehabilitering - social och psykisk rehab. har helgöppet. * Sammanlagt värde för servicetjänsternas utbud och innehåll Sammanlagt värde servicetjänsternas utbud (maxpoäng: 9 ) Sammanlagt värde servicetjänsternas innehåll (maxpoäng: 23 ) 5 8 4 8 7 15 10 11 Summa: (max 32) 12 23 14 19 Kommentar Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller utbud och innehåll i servicetjänsterna. Skillnader i innehåll är främst för mat i hemmet och dagligvaruinköp. Skara är ensam om att erbjuda möjlighet att välja på minst två maträtter och samtidigt den enda kommun som inte levererar varm mat. Vara är enda kommun som erbjuder inköp fler än en gång per vecka och Skara den enda som har varuhemsändning från butik. Skara har högst sammanlagt värde för utbud och innehåll följt av Vara. 12

Sammanlagt värde för omsorgstjänsternas utbud och innehåll Sammanlagt värde omsorgstjänsternas utbud (maxpoäng: 10 ) Sammanlagt värde omsorgstjänsternas innehåll (maxpoäng: 24 ) 10 10 8 10 12 21 13 12 Summa: (max 34) 22 31 21 22 Kommentar: Det sammanlagda värdet för omsorgstjänsternas utbud är mer lika mellan kommunerna än innehållet. Lägger vi ihop dessa värden blir summan också jämn med undantag av Skara som klart har ett rikare innehåll än övriga kommuner. Där Skara mest utmärker sig är avlösning i hemmet och den biståndsbedömda dagverksamheten. I Skara kommun har både social- och demensdagverksamhet helgöppet till skillnad från de övriga kommunerna. Sammanlagt värde för hemtjänstens utbud och innehåll Servicetjänster (maxpoäng: 32 ) Omsorgstjänster (maxpoäng: 34 ) 12 23 14 19 22 31 21 22 Summa: (max 66) 34 54 35 41 Andel av maxpoäng: servicetjänster Andel av maxpoäng: omsorgstjänster 38 % 72 % 44 % 59 % 65 % 91 % 62 % 65 % Total andel av maxpoäng 52 % 82 % 53 % 62 % Kommentar Samtliga kommuner har en högre andel av möjliga poäng för omsorgstjänsterna än för servicetjänsterna. Skara kommun har det bästa totalresultatet i undersökningen för hemtjänstens utbud och innehåll, följt av Vara. Bollebygd och Vadstena har ett likvärdigt resultat. 13

Ingen av kommunerna har alternativa utförare involverade i hemtjänsten idag. Diskussioner pågår dock i tre av nätverkets kommuner kring brukarval och alternativa utförare inom hemtjänsten. Hur kan tillgången på hushållsnära tjänster påverka serviceutbudet i hemtjänsten i framtiden - och till vilken kostnad? Skara och Vara kommuner erbjuder idag snöskottning, gräsklippning och fixartjänst, antingen avgiftsfritt eller med egen avgift. Servicetjänsterna utförs av arbetslag där syftet är att skapa meningsfull sysselsättning för personer som står utanför arbetsmarknaden. I Vara tillhandahålls motsvarande tjänster utan biståndsbedömning men med separat avgift. 14

4 Avgiftsindex 4.1 Utgångspunkt och beskrivning Utifrån den äldres perspektiv är avgiftsfrågan en viktig kvalitetsfråga. Nedan har vi gjort en sammanställning av de olika tjänsterna, om de ingår i maxtaxan, är avgiftsfria eller har en egen taxa utanför maxtaxan. För att göra det överskådligt har vi sorterat in dessa tre alternativ i olika färger. Avgiftsformen avser 2008. 4.2 Resultat = tjänsten är avgiftsfri (3 p) = tjänsten ingår i maxtaxan (2 p) = tjänsten finns med egen taxa utanför maxtaxan (1 p) = tjänsten erbjuds inte (0 p) Servicetjänster Städning Fönsterputs Tvätt Matdistribution 1 Dagligvaruinköp Syn- och hörselombud Gräsklippning Snöskottning Fixartjänst Omsorgstjänster Personlig omvårdnad Avlösning i hemmet 2 Avlösning utanför hemmet Ledsagarservice Promenader Trygghetslarm 1 3 Trygghetsringning/Tillsynsbesök Dagverksamhet Personlig tid/kontakttid Social samvaro (Maxpoäng: 57) Summa: 31 46,5 25 33 1. Avgiftsfritt om vårdtagaren har fler insatser, annars egen taxa. 2. Avgiftsfritt upp till 5 tim/mån. 3. Ingår i maxtaxa om vårdtagaren har fler insatser, annars egen taxa. 15

4.3 Kommentar Det är stor variation i kommunernas hemtjänstutbud och avgiftsformer beroende på var i landet man bor. Störst variation är det avseende servicetjänsterna. Mest utmärkande och ett gott föredöme i detta sammanhang är Skara. Som medborgare har man här ett rikt utbud varav den övervägande delen av tjänsterna är avgiftsfria. 16

5 Nöjdhemtjänsttagarindex 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Det har under flera år diskuterats huruvida det skulle vara möjligt att genomföra nationella enkäter inom de kommunala verksamheterna för att kunna göra jämförelser och hitta goda exempel. Problemen är stora och många. Jämförelseprojektet har därför valt att gå en annan och enklare väg för att uppnå jämförbara resultat mellan kommuner och kommunen själv. Sedan 15-20 år tillbaka gör alla kommuner olika brukarundersökningar inom stort sett alla områden. Ofta är tekniken en enkät som skickas till brukarna. I de flesta kommuner sker detta med regelbundenhet och man kan därför få långa serier som visar på den egna utvecklingen. Modellen tar sin utgångspunkt i detta förhållande. Tillsammans med SCB har ett begränsat antal frågor tagits fram inom respektive kommunal verksamhet som enkelt kan infogas i den redan befintliga enkäten i kommunen. Frågorna är därmed gemensamma för alla kommuner och kan på så sätt vara underlag för att sammanställa resultat som är jämförbara. Resultaten av dessa undersökningar kommer i framtiden att samlas in på nationell basis och sammanställas av SKL. Modellen har kallats NöjdBrukarIndex och bygger på tre frågor. Frågorna är av generell och övergripande karaktär där den enskilde brukaren ger ett helhetsomdöme av verksamheten. Alla frågor utgår från en skala från 1 till och 10. Resultaten kommer framöver att samlas in av SKL på nationell basis och årligen publiceras i förbundets Öppna Jämförelser. Hemtjänst a Hur nöjd är Du med hjälpen i sin helhet? b Hur väl uppfyller hjälpen Dina förväntningar på den? c Föreställ Dig en hjälp som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt hjälp är den som Du får? Inte alls nöjd HELHETEN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I högsta grad nöjd I Inte alls högsta grad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Långt ifrån Mycket nära 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Enkätundersökningen genomfördes under våren 2008 i tre av nätverkets kommuner; Bollebygd, Vadstena och Vara. 17

5.1.1 Metod Vadstena och Vara har använt ett utomstående företag för genomförande av undersökningen, medan Bollebygd har själv ansvarat för alla delar från utskick till insamling och bearbetning. Samtliga kommuner har genomfört en totalundersökning där alla hemtjänsttagare getts möjlighet att besvara enkäten. Bollebygds enkät innehöll enbart de tre indexfrågorna. Skara, som inte deltagit i denna undersökning, planerar en brukarenkät hösten 2008. 5.2 Resultat Hemtjänst Nöjd Brukar Index 76 76 78 Hur nöjd är Du med hjälpen i sin helhet? Hur väl uppfyller hjälpen Dina förväntningar på den? Föreställ Dig en hjälp som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt hjälp är den som Du får? 8,0 8,1 8,1 7,9 8,0 8,0 7,6 7,7 7,9 Svarsfrekvens 29 % (42/144) 78 % (83/107) 48 % (142/296) Ställer vi detta i relation till kommunens serviceutbud/nivå får vi följande bild: Nöjd Brukar Index 76 76 78 Servicenivå 34 35 41 18

5.3 Kommentar Överlag är hemtjänsttagarna nöjda med den service som ges och för samtliga kommuner är betyget väl godkänt 1. I de undersökningar som genomförts i landets kommuner ligger index mellan 75 85. Hemtjänsttagarna är något mer nöjda i Vara än i Bollebygd och Vadstena. Vi ser utifrån denna undersökning ett visst samband mellan nöjdhet och servicenivå. Å andra sidan måste vi ha i åtanke att underlaget är litet vilket ger en osäkerhet för en sådan bedömning. Svarsfrekvensen är också låg i Vara och framför allt i Bollebygd, där den kan ha påverkats av att någon påminnelse inte gått ut till hemtjänsttagarna. Bollebygd planerar att genomföra en ny enkätundersökning nästa år. Vi ser med spänning fram emot Skara kommuns resultat kring Nöjd Brukar Index, då deras servicenivå är betydligt högre än övriga kommuners. 1 Rapport från SKOP avseende jämförelse mellan Vadstena och Vara 2008. 19

6 Effektivitetsmått 6.1 Utgångspunkt och beskrivning Utifrån denna service- eller erbjudandebild bör våra kostnader för hemtjänsten ställas. Detta blir då utmanande och väcker frågor om vi har en effektiv organisation för att förmedla bra tjänster till medborgarna. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare serviceutbud bör leda till en högre kostnad för kommunen. Vi kan därför utgå från kostnaden per hemtjänsttagare enligt Vad kostar verksamheten, tabell 8b. Nyckeltalet arbetas fram ur schabloner och en viss osäkerhet finns i nyckeltalet. Detta bör hållas i minnet när jämförelser görs. 6.2 Resultat 2007 Rikssnitt Kostnad per hemtjänsttagare 243 587 102 330 61 646 197 348 153 019 Servicenivå 34 54 35 41 Kostnad per servicepoäng 7 164 1 895 1 761 4 813 Ställer vi dessutom servicenivån utifrån den totala kostnaden för hemtjänsten utifrån ett medborgarperspektiv, dvs. kostnaden per invånare 65 år och äldre får vi följande bild: 2007 Rikssnitt Kostnad per invånare 65 år o äldre 14 442 12 722 7 723 18 273 13 308 Servicenivå 34 54 35 41 Kostnad per servicepoäng 425 236 221 446 20

Jämförelse med särskilt boenderapporten Jämförelsen med nätverkets tidigare rapport om särskilt boende är intressant. Om vi jämför kostnaderna per hemtjänsttagare och person i särskilt boende framkommer följande tabell: 2007 600 000 500 000 Kostnad per hemtjänsttagare Kostnad per person i särskilt boende 400 000 300 000 200 000 100 000 0 6.3 Kommentar Som nämndes i inledningen utgår jämförelsen av enhetskostnaderna ifrån SKL:s sammanställning Vad kostar verksamheten (tabell 8b). Grunden för detta material är i sin tur de uppgifter som kommunerna har rapporterat in till Statistiska Centralbyrån i räkenskapssammandraget. Grundprincipen är att kostnaderna bland annat divideras med antalet hemtjänsttagare. Anvisningarna från SCB för hur detta skall göras är rigorösa. Trots detta finns stora olikheter mellan hur kommunerna redovisar sina kostnader och antal personer. Olikheterna medför att uppgifterna måste hanteras med stor försiktighet. När det gäller kostnad per hemtjänsttagare delar kommunerna upp sig i två grupper; dels Bollebygd och Vara, dels Skara och Vadstena. Bollebygd har en kostnad på 159 procent av rikssnittet och Vara 129 procent. De båda andra kommunerna ligger långt under rikssnittet med Skara på 67 procent och Vadstena på endast 57 procent (efter korrigering). Rikssnittsvärdet innehåller också en stor osäkerhet av samma anledning som ovan. Kostnaden per servicepoäng blir också som en följd av detta mycket varierande. 21

Hemtjänsten kostnad fördelad per invånare 65 år och äldre ser något annorlunda ut. Bollebygd, Vara och Skara ligger på 109, 137 respektive 95 procent av rikssnittet medan Vadstenas kostnad endast är 58 procent. Det är projektgruppens bedömning att vi inte har använt samma principer vid framtagande och inrapportering av kostnader för nätverkets kommuner. Tiden har inte medgivit att klarlägga dessa olikheter. Framgent är det önskvärt att en kalibrering sker för att öka värdet i kommande jämförelser. Om vi jämför kostnad per hemtjänsttagare med kostnad per person i särskilt boende får vi en bild enligt diagrammet ovan. Diagrammet visar på det möjliga sambandet att kommuner med dyr hemtjänst har en något billigare boende och vice versa. 22

7 Fem ansökningar om hemtjänst insatsen för den äldre 7.1 Utgångspunkter och beskrivning I detta område har nätverket valt att belysa likheter och skillnader för den äldre utifrån ansökan om hemtjänst. Vilken hjälp får den äldre? Är det någon skillnad beroende på i vilken kommun den äldre söker hemtjänstinsats? Socialtjänstlagens ramlagskonstruktion och lokala riktlinjer ger kommunen ett stort tolknings- och prioriteringsutrymme. Utifrån fem typfallsansökningar har respektive kommun gjort sin bedömning och beslutat om hemtjänstinsats. 7.2 Resultat Typfall 1 Anna är 75 år och bor ensam i hyreslägenhet. Hon är änka sedan sju år och har Parkinsons sjukdom. Hon upplever att det är svårt att klara av en del vardagssysslor och ansöker om daglig hjälp med på- och avklädning, bäddning och diskning. Förklaring Ansökan beviljad. Ansökan delvis beviljad. Ansökan avslås. Ansökan innehåller för få uppgifter för att kunna fatta beslut. Beslut Omprövning 1 år 6 mån 1 år 2 veckor 23

Typfall 2 Per är 79 år och bor med sin hustru Ulla i villa. Per har stått för hemmets skötsel då Ulla lider av kärlkramp men han har nu brutit lårbenet och är nyopererad. Per är utskrivningsklar från sjukhuset och ansöker om hjälp med städning, inköp och tvätt samt dusch en gång per vecka. Förklaring Ansökan beviljad. Ansökan delvis beviljad. Ansökan avslås. Ansökan innehåller för få uppgifter för att kunna fatta beslut. Beslut Omprövning 1 mån 6 mån 1 år 1 mån Typfall 3 Signe är en 82- årig änka som bor ensam i en äldre 1½-plansvilla. Signe har ramlat och ådragit sig en spricka i bäckenbenet som hon opererats för och har inte kunnat belasta sitt ena ben. Hon har beviljats korttidsplats med träning. Hon ansöker nu inför hemgång om hjälp att ta insulin 4 gånger/dag, daglig hjälp med på- och avklädning, bäddning av säng och tillredning av mat samt stöd och hjälp med duschning 1 g/vecka. Förklaring Ansökan beviljad. Ansökan delvis beviljad. Ansökan avslås. Ansökan innehåller för få uppgifter för att kunna fatta beslut. Beslut Omprövning 1 år 3 mån 1 år 2 veckor 24

Typfall 4 Erik är änkling och bor i ett äldre hus på landet. Biståndshandläggaren kontaktas av Eriks son som uppger att pappan har nedsatt närminne, Alzheimers sjukdom och hjärtflimmer som han tar medicin mot. Erik har nedsatt gångförmåga och använder rollator inomhus och rullstol för längre förflyttningar. Dottern upplever sin far orolig och han har inte hittat hem vid ett tillfälle då han fick hjälp av en granne. Erik klarar sin personliga omvårdnad men behöver lite stöd och påputtning. Han äter själv men glömmer bort att göra i ordning mat vilket resulterat i att han har vänt på dygnet. Erik behöver hjälp och stöd med hemmets skötsel samt mathållningen. Förklaring Ansökan beviljad. Ansökan delvis beviljad. Ansökan avslås. Ansökan innehåller för få uppgifter för att kunna fatta beslut. Beslut Omprövning 1 år 1 år 1 mån Typfall 5 Olga är 84-årig änka som bor i insatslägenhet ansöker om hjälp via telefon. Har tidigare haft trygghetslarm. Hon har drabbats av högt blodtryck och nedsatt syn på grund av starr. Dottern har hjälpt till med inköp men har svårt att hinna med detta. Olga ansöker om hjälp med städning 1 g/vecka, tvätt och renbäddning varannan vecka, inköp tre gånger per vecka och fortsatt trygghetslarm. Förklaring Ansökan beviljad. Ansökan delvis beviljad. Ansökan avslås. Ansökan innehåller för få uppgifter för att kunna fatta beslut. Beslut Omprövning 1 år 6 mån 1 år 1 år 25

Sammanfattande tabell Beslut 1 Beslut 2 Beslut 3 Beslut 4 Beslut 5 7.3 Kommentar Sammanfattningsvis är biståndsbedömningen likartad mellan kommunerna. Vara skiljer ut sig i två av typfallen Signe (typfall 3) blir endast delvis beviljad sin ansökan och för Erik (typfall 4) bedöms att informationen är för otillräcklig för att kunna bedöma biståndsbehovet. Däremot skiljer sig tidpunkterna för omprövning markant mellan kommunerna. Vara har i samtliga typfall utom ett den kortaste tiden för omprövning. I typfall 1(Anna) och 3 (Signe) varierar tiden för omprövning från två veckor till ett år. 26

8 Fem ansökningar om hemtjänst avgiften för den äldre 8.1 Utgångspunkter och beskrivning I detta område har vi valt att belysa likheter och skillnader för den äldre utifrån kostnad för hemtjänst. Vilken avgift behöver den äldre betala? Är det någon skillnad beroende på i vilken kommun den äldre söker hemtjänstinsats? Hemtjänsten avgifter regleras i Socialtjänstlagen. Trots regleringen i lag är det stora variationer i hemtjänstavgifterna i landets kommuner. Projektgruppen har därför tyckt att detta ur den enskildes perspektiv är viktigt att jämföra. I socialtjänstlagen finns två regler som begränsar hemtjänstavgifterna, dels finns en högsta avgift som inte får överskridas (högkostnadsskyddet är 1 640 kr år 2008) dels finns ett lägsta belopp som den enskilde har rätt att behålla efter det att avgiften är betald (förbehållsbelopp). För att fastställa avgiften beräknar man den enskildes inkomster och jämför med förbehållsbeloppet. Mellanskillnaden är den enskildes avgiftsutrymme. Om avgiftsutrymmet är mindre än hemtjänstavgiften reduceras denna. När förbehållsbeloppet fastställs tar man hänsyn till hyreskostnad och minimibelopp (4 421 kr för ensamboende och 3 704 för sammanboende år 2008). Minimibeloppet regleras i socialtjänstlagen. I vissa fall ska minimibeloppet fastställas till ett högre belopp. Det gäller till exempel när den enskilde har ökade kostnader beroende på att denne får mat genom kommunens mattjänst. Det är därför som hemtjänstavgiften ibland kan bli lägre när en hemtjänsttagare får mattjänst. Genom att hemtjänstavgiften blir lägre får den enskilde mer pengar över till att betala för mattjänsten. Kommunallagen innebär också en begränsning. Enligt självkostnadsprincipen kan kommunen inte ta ut högre avgift än vad det kostar att producera tjänsten. Den begränsningen blir bara aktuell då den enskilde bara har någon enstaka insats. I de fall man har fler insatser är det socialtjänstlagens regler som blir av betydelse. Vid mätningen har fem avidentifierade ansökningar använts och respektive kommun har utifrån dessa ansökningar gjort en bedömning och fattat beslut om avgifter. Varje ansökan har även getts en inkomstuppgift. För att jämföra avgifterna har kommunernas avgiftshandläggare fått beräkna avgifterna för tre ensamstående pensionärer och två pensionärspar med varierande inkomstförhållanden och boendekostnader. Avgifterna är beräknade för nio olika behov som tillgodoses med hemtjänstinsatser enligt följande: Behov 1 Städning var 14:e dag (två rum och kök) Behov 2 Personlig omvårdnad (dusch) 2 ggr per vecka Behov 3 Tvätt var 14:e dag Behov 4 Matdistribution daglig Behov 5 Promenad en gång per vecka (en timma) Behov 6 Personligt hjälpmedel (en rullator) Behov 7 Trygghetstelefon/trygghetslarm Behov 8 Personlig omvårdnad, dagligen (tre ggr/dag) Behov 9 Tillsyn av nattpatrull (ett hygienbesök per natt kl. 03,00-03,30) 27

8.2 Resultat 1. Typfall Gustav Gustav har en garantipension på 7 217 kr/månaden före skatt och ränteinkomster på 29 860 kr/år. Han bor själv i ett eget hus på 112 kvm med ett taxeringsvärde på 309 000 kronor. Gustav 2500 2000 Kr 1500 1000 Bollebygd Skara Vadstena Vara 500 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Behov Totalkostnad för Gustav inkl. matkostnad 1800 1600 1400 1200 1000 800 Matkostnad Hemtjänstavgift 600 400 200 0 Kommentar: I Vara och Bollebygd bedöms Gustav har ett visst avgiftsutrymme medan Vadstena och Skara bedömer att det inte finns någon betalningsförmåga. För Gustav får matkostnaden stor betydelse. Den varierar mellan 1 260 kr i Vara till 1 524 kr i Vadstena. 28

2. Typfall Maj Maj har garantipension, tilläggspension och änkepension till ett sammanlagt belopp på 17 157 kr/mån före skatt och ränteinkomster på 2 200 kr/år. Hon bor själv i en lägenhet med en hyra på 4 514 kr/mån. Maj 2500 2000 Kr 1500 1000 Bollebygd Skara Vadstena Vara 500 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Behov Totalkostnad för Maj inkl. matkostnad 3500 3000 2500 2000 1500 Matkostnad Hemtjänstavgif t 1000 500 0 Kommentar: I samtliga kommuner kommer Maj upp till maxtaxan. I Vadstena och Vara når Maj maxtaxan vid insats två respektive tre medan i Bollebygd vid insats 4. I Skara når Maj upp till maxtaxan först vid insats 8. I Bollebygd betalar Maj mer än maxtaxa eftersom avgiften för matdistribution och rollator är utanför maxtaxan. 29

3. Typfall Astrid Astrid har garantipension, tilläggspension, änkepension och tjänstepension med sammanlagt 12 262 kr/mån före skatt. Hon har bostadstillägg med 434 kr/mån och 550 kr/år i ränteinkomster. Hon har en fastighet på 118 kvm med ett taxeringsvärde på 300 000 kr med lån på 45 000 kr till en ränta på 3,0 procent. Astrid 2000 1500 Kr 1000 Bollebygd Skara Vadstena Vara 500 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Behov Totalkostnad för Astrid inkl. matkostnad 3500 3000 2500 2000 1500 Matkostnad Hemtjänstavgift 1000 500 0 Kommentar: För Astrid avviker Vadstena genom att hon bedöms ha ett avgiftsutrymme på 1 530 kr som hon betalar från insats två. Efter insats åtta ökar avgiften för Astrid i Skara medan hon i Bollebygd och Vara ligger kvar på en konstant lägre avgift. 30

4. Typfall Martin och Sigrid Martin och Sigrid har tillsammans garantipension och tilläggspension på sammanlagt 14 985 kr/mån före skatt och ränteinkomster på 12 200 kr/år. De bor i en lägenhet med en hyra på 5 500 kr/mån. Martin o Sigrid 1000 800 Kr 600 400 Bollebygd Skara Vadstena Vara 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Behov Totalkostnad för Martin o Sigrid inkl. matkostnad 3500 3000 2500 2000 1500 Matkostnad Hemtjänstavgif t 1000 500 0 Kommentar: I Vara, Vadstena och Skara bedöms Martin o Sigrid inte ha något avgiftsutrymme medan Bollebygd tar ut egen avgift för matdistributionen. 31

5. Typfall Sven och Irma Sven och Irma har en sammanlagd inkomst av pension på 16 023 kr/mån före skatt samt ränteinkomster på 282 kr/år. De har också sammanlagt bostadstillägg med 2 174 kr/mån och bor i eget hus på 130 kvm med ett taxeringsvärde på 415 000 kr utan lån. Sven och Irma 4000 3500 3000 Kr 2500 2000 1500 Bollebygd Skara Vadstena Vara 1000 500 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Behov Totalkostnad för Sven o Irma inkl. matkostnad 7000 6000 5000 4000 3000 Matkostnad Hemtjänstavgif t 2000 1000 0 Kommentar: I Vadstena och Skara bedöms Sven o Irma ha ett avgiftsutrymme upp till maxtaxa men det är stor skillnad på när de når dit. I Vara och Bollebygd bedöms makarna ha ett lägre avgiftsutrymme. Om Sven o Irma har samtliga insatser skiljer det 1 368 kr i avgift mellan Vadstena och Bollebygd. 32

Diagrammet nedan sammanfattar totalkostnaden för samtliga typfall i respektive kommun. 7 000 6 000 5 000 Bollebygd Skara Vadstena Vara Totalkostnad 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Gustav Maj Astrid Martin o Sigrid Sven o Irma 8.3 Sammanfattande kommentar Avgiftsbedömningen av de fem typfallen visar att kommunerna har vitt skilda sätt att beräkna hemtjänstavgifter. Exempelvis kommer typfallen i exemplen för Vadstena snabbt upp i avgiftstaket då brukaren debiteras kommunens självkostnad för faktisk utförd tid motsvarande 235 kr/tim. Vadstena är också genomgående en något dyrare kommun att bo i utifrån de fem typfallen medan Bollebygd är enda kommun som tar ut hemtjänstavgift för samtliga typfall. Det är också en viss skillnad i kommunernas avgiftssättning för mat. Även här är Vadstena något dyrare följt av Skara. Bollebygd och Vara ligger på samma nivå. Sammanfattningsvis är det mycket svårt för den äldre att hitta kostnadsbilderna och hur dessa är kopplade till de olika tjänsterna innan man börjar nyttja servicen. Är principerna för avgiftssättning och bedömning medvetna? Hur kan vi underlätta för hemtjänsttagarna att förstå vilken avgift de kommer att få? 33

9 Personalkontinuitet 9.1 Utgångspunkt och beskrivning Att som vårdtagare få möta samma personal från dag till dag kan ses som en viktig kvalitetsfaktor. Däri ligger mycket känslan av trygghet. När det kommer hem ett stort antal olika personer till den äldre blir det svårare för den äldre att lära känna personerna och därmed känna trygghet och kvalitet. I många undersökningar inom hemtjänsten framförs detta som en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna. För att jämföra personalkontinuiteten i kommunerna genomfördes en kartläggning under två sammanhängande veckor av antalet olika anställda personer som besökte brukarna. Alla hemtjänsttagare med minst två insatser varje dag ingick i mätningen. Samtliga kommuner har genomfört undersökningen manuellt och alla avvikelser har sorterats bort. 9.2 Resultat Antal olika personal den äldre med minst två insatser per dag under veckans alla dagar möter under en tvåveckorsperiod. Antal vårdtagare 28 126 41 99 Antal med dubbelbemanning 4 20 2 2 Andel med dubbelbemanning 14 % 16 % 5 % 2 % Genomsnittligt antal olika personal 17 16 12 13 Medianvärde antal olika personal 17 16 11 13 Mest antal olika personal 28 26 21 19 Minst antal olika personal 5 9 7 7 9.3 Kommentar Nätverkets genomsnittliga antal olika personal som besökt hemtjänsttagarna är 14,5, att jämföra med 13 som är snittvärdet för de 32 kommuner som deltog i Kommunens kvalitet i korthet. Vadstena och Vara ligger lägre än snittvärdet. Bollebygd och Skara har en högre andel vårdtagare med dubbelbemanning vilket kan påverka både genomsnitt och mest antal olika personal som besökt den äldre. 34

Projektledare för kommunerna i nätverket Rolf Håkan Eriksson Jaklina Strand Leif Gustavsson Maria Viidas Torkel Wadman Bollebygd Skara Vadstena Vara Sveriges Kommuner och Landsting 35