Inspel socioekonomisk analys för Skåne- Blekinge. Underlag till nationellt socialfondsprogram (ESF) Christian Lindell, Näringsliv Skåne
Högre arbetslöshet än riket Arbetslöshet per län av befolkning mars 2013, procent 10.0 10.0% 7.5% 9.5 9.1 8.7 8.4 7.9 7.9 7.9 7.8 7.8 7.8 7.5 7.4 7.2 6.9 6.7 6.6 6.5 6.3 5.7 5.4 5.0% 4.8 2.5% Gävleborgs län 0.0% Blekinge län Södermanlands län Västernorrlands län Västmanlands län Gotlands län Örebro län Östergötlands län Kronobergs län Skåne län Värmlands län Norrbottens län Kalmar län Jämtlands län Riket Västerbottens län Västra Götalands län Dalarnas län Jönköpings län Hallands län Stockholms län Uppsala län Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslöshet per län av befo mars 2013, procent 15% 10% 17.6 17.3 15.9 14.7 14.3 13.6 13.5 13.2 12.9 12.8 12.6 12.6 11.6 11.5 11.0 10.8 10.5 10.3 9.9 9.5 5% Gävleborgs län 0% Blekinge län Västernorrlands län Södermanlands län Västmanlands län Kalmar län Värmlands län Norrbottens län Gotlands län Jämtlands län Kronobergs län Örebro län Östergötlands län Skåne län Jönköpings län Västerbottens län Riket Dalarnas län Västra Götalands län Hallands län 6.3 5.9 Uppsala län Stockholms län
Hög sysselsättningstillväxt men även befolkningen växer kraftigt, vilket ger en låg sysselsättningsgrad Källa: SCB och Örestat
Skåne-Blekinge växer svagare än riket 140 Bruttoregionprodukt, volymtillväxt 2000-2010, index (2000=100) 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Riket Stockholms län Skåne-Blekinge Västsverige Rubrik 5
Några regionalekonomiskt viktiga parametrar för Skåne-Blekinge, 2010 BRP, volymutveckling i BRP per invånare, löpande BRP per sysselsatt, löpande procent priser, tkr priser, tkr Norrbottens län 18.3 Stockholms län 486 Norrbottens län 879 Södermanlands län 15.3 Norrbottens län 406 Stockholms län 873 Jämtlands län 14.6 Riket 354 Jämtlands län 791 Värmlands län 10.1 Jämtlands län 348 Västernorrlands län 750 Kronobergs län 9.4 Västernorrlands län 341 Riket 740 Gävleborgs län 9.4 Västra Götalands län 340 Södermanlands län 718 Kalmar län 9.2 Kronobergs län 328 Västra Götalands län 702 Västmanlands län 9.2 Västerbottens län 315 Västmanlands län 702 Hallands län 8.8 Dalarnas län 311 Dalarnas län 702 Örebro län 8.4 Hallands län 310 Hallands län 698 Blekinge län 7.8 Örebro län 310 Värmlands län 695 Västra Götalands län 7.1 Skåne län 308 Gävleborgs län 693 Skåne-Blekinge 6.7 Västmanlands län 308 Västerbottens län 691 Riket 6.6 Gävleborgs län 308 Uppsala län 688 Skåne län 6.6 Jönköpings län 307 Skåne län 684 Dalarnas län 6.4 Skåne-Blekinge 306 Kalmar län 682 Västerbottens län 6.4 Uppsala län 304 Skåne-Blekinge 680 Uppsala län 6.1 Kalmar län 303 Örebro län 672 Jönköpings län 5.8 Östergötlands län 297 Kronobergs län 670 Västernorrlands län 5.2 Blekinge län 290 Östergötlands län 657 Östergötlands län 4.1 Värmlands län 287 Blekinge län 646 Stockholms län 3.6 Södermanlands län 284 Jönköpings län 616 Gotlands län 3.0 Gotlands län 271 Gotlands län 545 Källa: SCB (Regionalräkenskaperna)
Vi har: Vi borde kunna bättre med de förutsättningar vi har En relativt välutbildad befolkning Högt entreprenörskap i ett svenskt perspektiv En fördelaktig demografisk struktur (men stora variationer inom regionen) Starka forsknings och utbildningsinstitutioner Storstadsfördelar som förstärks av den öresundsregionala potentialen i västra delen av regionen Mångfald av branscher, födelseländer, utbildningar God tillgänglighet (mera problematisk i östra delen av regionen) Höga FoU-andelar, såväl privatfinansierad som offentlig Spets inom livsmedel, cleantech, telecom, skärande plåtbearbetning m.m Regional mobilisering runt kluster och innovationssystem En modest målsättning är att nå samma sysselsättningsgrad som riket, vilket innebär: +23 000 sysselsatta
Vad skulle hända med bruttoregionprodukten om Skåne- Blekinge nådde upp till rikets produktivitet och sysselsättningsgrad? Effekter på bruttoregionprodukten om Skåne-Blekinge nådde upp till riksgenomsnittet för produktivitet och sysselsättningsgrad, miljarder kr. Med rikets sysselsättningsgrad Med rikets produktivitet och sysselsättningsgrad Faktisk 2010 Med rikets produktivitet Bruttoregionprodukt 427 465 443 483 Skillnad 38 16 55 SLUTSATS: BRP skulle öka med 55 miljarder kronor om Skåne-Blekinge nådde upp till samma sysselsättningsgrad och produktivitet som i riket. Sveriges BNP skulle sannolikt öka ännu mera på grund av multiplikatoreffekter.
Ej tillvaratagna resurser Om utomnordiskt födda haft samma sysselsättningsgrad i Skåne-Blekinge som de som är födda i Sverige: +48 000 sysselsatta Om funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga haft samma sysselsättningsgrad som övriga: +38 000 sysselsatta Om kvinnor haft samma sysselsättningsgrad som män: +12 000 sysselsatta
Födda utanför Norden har lägre sysselsättningsgrad än de borde även när man kompenserar för kön, ålder och utbildning 77 % 68 % 46% Svenskfödda Utlandsfödda Borde varit Men är
Sysselsättningsgrad 2011 samt utveckling av sysselsättning och befolkning i åldern 20-64 år mellan 1997 och 2011. Korrigeringar har gjorts för tidsseriebrott 2004 samt för gränspendling till Danmark och Norge. Sysselsatta Sysselsättningsgrad Sysselsättningstillväxt 1997-2011 Befolkningstillväxt 1997-2011 2011 2011 Absolut Procent Absolut Procent NO Skåne 81 348 76.2% 4 606 6.0% 3 632 3.5% NV Skåne 138 148 75.5% 20 008 16.9% 16 648 10.0% SV Skåne 285 638 73.1% 60 940 27.1% 61 148 18.5% SO Skåne 40 895 79.5% 4 827 13.4% 3 295 6.8% Skåne 546 029 74.7% 90 975 20.0% 84 723 13.1% Blekinge 65 087 76.0% 2 517 4.0% -1 147-1.3% Skåne-Blekinge 611 116 74.8% 93 492 18.0% 83 576 11.4% Riket 4 285 181 77.6% 513 736 13.6% 373 367 7.3% Källa: SCB, Örestat samt StatNord
Sysselsättningstillväxt 2000-2011 f Sysselsättningstillväxt (%) -30-20 -10 0 10 20 30 40 Mal Sta Vel Bur Lom SveSku Lund Hel ÅstHörby Kkrna Sjö Höör Kri Häs Esl Käv Bjuv Hög Äng Tom Tre Kli Sva Bro Osby Ö Gö Bås Örk Ostr Pers Yst SölLan SimKhmn Ron 1 Storstäder (3 kommuner) 2 Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 3 Större städer (31kommuner) 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 5 Pendlingskommuner (51 6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) 8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) 9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) 10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommunfamilj
Västra Nordvästra Nordöstra Sydvästra Sydöstra Stockholms Göta- Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Blekinge län lands län U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 3 411 3 697 2 982 2 416 12 506 2 120 4 265 14 007 U02 utvinning av mineral 34 289 84 48 455 40 283 438 U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak 3 862 2 457 4 625 909 11 853 1 246 8 986 11 714 U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 286 91 246 76 699 162 822 2 771 U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler 742 1 146 570 184 2 642 563 1 276 3 518 U06 pappers- och pappersvarutillverkning 628 917 961 160 2 666 586 1 716 4 504 U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 650 232 1 178 122 2 182 157 3 790 2 824 U08 tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 8 0 11 0 19 4 778 1 464 U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 1 333 1 111 1 577 259 4 280 107 2 154 4 046 U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 835 0 1 090 1 1 926 0 6 770 2 560 U11 tillverkning av gummi- och plastvaror 1 166 533 1 567 221 3 487 914 897 3 741 U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 1 304 1 459 887 97 3 747 133 1 475 3 639 U13 stål- och metallframställning 1 467 69 173 127 1 836 144 417 826 U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 2 032 1 248 2 158 446 5 884 1 050 4 935 11 155 U15 tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och andra m 3 228 1 855 6 210 418 11 711 3 562 22 897 24 307 U16 transportmedelstillverkning 1 340 719 687 298 3 044 3 799 10 675 35 186 U17 övrig tillverkning 681 1 186 2 559 259 4 685 153 3 199 7 018 U18 reparationer och installationer av maskiner och apparater 531 227 1 165 178 2 101 210 4 858 3 932 U19 försörjning av el,gas, värme och kyla 575 297 1 870 79 2 821 428 4 844 3 580 U20 vattenförsörjning och avloppsrening 202 106 309 66 683 146 885 901 U21 avfallshantering, återvinning och sanering 648 286 889 81 1 904 259 2 570 2 617 U22 byggverksamhet 10 837 6 454 19 229 3 582 40 102 4 353 68 468 51 821 U23 handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 2 715 1 568 4 349 737 9 369 951 14 389 13 298 U24 parti-och provisionshandel utom med motorfordon 8 148 3 801 19 293 1 168 32 410 1 265 67 347 39 223 U25 detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 9 149 4 721 18 910 2 461 35 241 3 576 67 799 48 039 U26 transport och magasinering 7 491 2 745 12 479 1 444 24 159 1 880 49 378 35 693 U27 post- och kurirverksamhet 910 461 2 857 320 4 548 455 10 352 6 087 U28 hotell- och restaurangverksamhet 4 259 1 779 8 874 1 199 16 111 1 642 43 614 23 754 U29 förlagsverksamhet, film-, video- och tv-produktion, sändning av program 1 086 274 4 105 231 5 696 427 25 887 5 531 U30 telekommunikation 117 53 1 264 19 1 453 687 9 789 2 371 U31 dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster 1 806 713 8 178 96 10 793 912 47 636 15 920 U32 finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 1 038 599 2 716 375 4 728 347 29 879 6 281 U33 försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligato 400 236 1 203 50 1 889 118 10 189 2 407 U34 stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring 272 80 726 24 1 102 45 9 486 1 172 U35 fastighetsverksamhet 2 097 1 111 5 332 632 9 172 981 17 082 12 320 U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 1 464 549 3 293 367 5 673 395 17 711 6 427 U37 verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag 1 549 360 3 420 223 5 552 388 27 610 7 110 U38 arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys 2 411 973 6 646 252 10 282 907 24 442 19 595 U39 vetenskaplig forskning och utveckling 300 41 6 990 27 7 358 69 5 425 1 999 U40 reklam och marknadsundersökning 807 225 2 270 115 3 417 422 13 387 4 475 U41 andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet 905 306 2 345 198 3 754 306 11 320 4 376 U42 uthyrning och leasing 612 128 837 90 1 667 102 3 712 2 207 U43 arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster 2 248 1 045 5 122 206 8 621 1 030 23 812 15 067 U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster m.m. 4 287 2 337 10 997 983 18 604 2 058 45 157 22 674 U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 5 685 3 494 15 886 1 535 26 600 6 114 67 959 39 203 U46 utbildning 13 120 9 124 34 317 3 744 60 305 7 094 106 831 77 252 U47 hälso- och sjukvård 8 142 5 701 22 815 2 423 39 081 4 843 63 232 50 781 U48 vård och omsorg med boende 6 601 5 530 10 869 2 288 25 288 3 716 34 078 38 487 U49 öppna sociala insatser 5 993 4 331 12 380 2 103 24 807 3 505 37 062 35 550 U50 kultur, nöje och fritid 2 376 1 046 6 168 647 10 237 884 25 649 14 147 U51 annan serviceverksamhet och personliga tjänster 2 976 2 031 7 244 927 13 178 1 418 31 555 17 501 U99 okänd verksamhet 1 587 1 164 4 353 645 7 749 978 7 205 8 947 Tot sys 136 351 80 905 297 265 35 556 550 077 67 651 1 105 934 774 463 Andel med minst 3-årig eftergymnasial utbildning per bransch jämfört med riksgenomsnittet per bransch, 2011 Teckenförklaring Minst 50 procent högre andel av personalen med minst 3-årig högskoleutbildning än riksgenomsnittet för branschen Mellan 25-50 procent högre andel av personalen med minst 3-årig högskoleutbildning än riksgenomsnittet för branschen Mellan 25-50 procent lägre andel av personalen med minst 3-årig högskoleutbildning än riksgenomsnittet för branschen Minst 50 procent lägre andel av personalen med minst 3-årig högskoleutbildning än riksgenomsnittet för branschen Rubrik 13
Andel med minst 3-årig eftergymnasial utbildning per bransch jämfört med riksgenomsnittet per bransch, 2011 Nordvästra Nordöstra Skåne Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Skåne Blekinge Stockholms län Västra Götalands län Minst 50 procent högre andel 1.1% 0.0% 10.8% 0.0% 0.0% 0.0% 24.2% 0.9% Mellan 25-50 procent högre andel 1.0% 0.0% 30.5% 0.0% 9.6% 0.3% 30.7% 4.6% plus 25 procent till minus 25 procent 85.5% 65.7% 58.3% 47.9% 89.2% 50.3% 45.1% 93.5% Mellan 25-50 procent lägre andel 10.9% 25.7% 0.4% 42.7% 1.1% 32.0% 0.0% 1.0% Minst 50 procent lägre andel 1.5% 8.6% 0.0% 9.4% 0.1% 17.4% 0.0% 0.0% Källa: SCB
Öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, kv 4 2012. 16-64 år Totalt Utan arbete i mer än 6 månader Utan arbete i mer än 12 månader Utan arbete i mer än 24 månader Enbart grundskola 19 647 60% 41% 21% Högst 3-årig gymnasieskola 33 772 49% 33% 16% Eftergymnasial utbildning 16 266 53% 34% 17% Totalt 69 685 53% 35% 18% 16-24 år Totalt Utan arbete i mer än 6 månader Utan arbete i mer än 12 månader Utan arbete i mer än 24 månader Enbart grundskola 3 865 47% 26% 7% Högst 3-årig gymnasieskola 12 221 33% 18% 5% Eftergymnasial utbildning 1 009 23% 9% 1% Totalt 17 095 36% 19% 5% 55-64 år Totalt Utan arbete i mer än 6 månader Utan arbete i mer än 12 månader Utan arbete i mer än 24 månader Enbart grundskola 3 844 68% 51% 32% Högst 3-årig gymnasieskola 3 365 70% 53% 35% Eftergymnasial utbildning 2 830 69% 52% 32% Totalt 10 039 69% 52% 33% Källa: Arbetsförmedlingen (raps-ris)
Många unga fångas inte upp av trygghetsnäten och syns inte i statistiken Källa: ESF och Ungdomsstyrelsen (nationella tal)
Niondeklassare behöriga till gymnasiets naturvetenskapliga program, 2012 Kommuner Andel behöriga % Kommuner Andel behöriga % Lomma 95.3 Skurup 81.5 Båstad 94.6 Klippan 81.3 Staffanstorp 93.4 Åstorp 81.2 Vellinge 92.9 Höör 81.1 Höganäs 91.8 Blekinges län 80.9 Lund 90.5 Karlshamn 80.5 Ystad 90.5 Landskrona 79.5 Kävlinge 89.8 Helsingborg 79.3 Svedala 89.7 Eslöv 78.8 Olofström 89.3 Kristianstad 78.8 Ängelholm 88.0 Karlskrona 78.8 Bromölla 86.7 Svalöv 78.0 Sölvesborg 85.6 Sjöbo 77.8 Örkelljunga 84.5 Simrishamn 77.4 Osby 84.2 Ronneby 76.8 Riket totalt 83.4 Perstorp 75.7 Trelleborg 83.2 Burlöv 73.9 Östra Göinge 83.0 Malmö 72.6 Hässleholm 82.7 Bjuv 71.2 Hörby 82.6 Tomelilla 66.1 Skåne län 81.7 Källa: Skolverket
Niondeklassare behöriga till gymnasiets yrkesprogram, 2012 Kommuner Andel behöriga % Kommuner Andel behöriga % Staffanstorp 96.5 Höör 86.8 Lomma 96.0 Simrishamn 86.5 Båstad 95.9 Örkelljunga 86.4 Vellinge 95.6 Skåne län 86.1 Höganäs 94.7 Svalöv 85.7 Hörby 94.2 Trelleborg 85.7 Kävlinge 93.9 Blekinges län 85.5 Bromölla 93.8 Ronneby 85.0 Ystad 93.6 Landskrona 84.7 Skurup 93.4 Klippan 84.6 Svedala 93.4 Karlshamn 84.2 Lund 93.0 Kristianstad 84.0 Sölvesborg 92.0 Sjöbo 83.0 Ängelholm 91.9 Eslöv 82.4 Olofström 91.4 Karlskrona 82.3 Osby 90.6 Helsingborg 82.2 Östra Göinge 88.9 Burlöv 82.0 Åstorp 87.7 Tomelilla 80.7 Riket totalt 87.5 Perstorp 79.7 Bjuv 87.1 Malmö 76.7 Hässleholm 86.8 Källa: Skolverket
Fullföljd gymn.utb. inom 4 år, andel (%) av nybörjare totalt, folkbokförda i länet. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Blekinges län 72 72 73 76 77 75 76 79 Skåne län 76 74 74 75 75 75 74 76 Stockholms län 75 72 73 73 74 74 74 74 Västra Götalands län 77 76 76 76 77 77 77 77 Riket totalt 76 75 75 76 76 76 76 77 Källa: Skolverket
Fullföljd gymn.utb. inom 4 år, andel (%) av nybörjare totalt, folkbokförda i länet. Kommuner Andel som fullfölt gy. % Kommuner Andel som fullfölt gy. % Lomma 89.0 Karlskrona 77.0 Vellinge 87.0 Ronneby 77.0 Ystad 87.0 Skåne län 76.0 Båstad 86.0 Simrishamn 75.0 Tomelilla 85.0 Örkelljunga 75.0 Höganäs 84.0 Östra Göinge 75.0 Kävlinge 84.0 Sölvesborg 75.0 Lund 84.0 Bromölla 74.0 Karlshamn 84.0 Burlöv 74.0 Staffanstorp 82.0 Klippan 74.0 Ängelholm 82.0 Perstorp 74.0 Olofström 82.0 Helsingborg 73.0 Osby 81.0 Eslöv 72.0 Skurup 80.0 Hörby 72.0 Svedala 80.0 Höör 72.0 Hässleholm 79.0 Landskrona 72.0 Sjöbo 79.0 Åstorp 71.0 Blekinges län 79.0 Kristianstad 70.0 Svalöv 77.0 Bjuv 67.0 Trelleborg 77.0 Malmö 66.0 Riket totalt 77.0 Källa: Skolverket
35% Minst 3-årig eftergymnasial utbildning år 2011, bef. 25-64 år. 31% 31% 30% 25% 25% 24% 24% 20% 18% 19% 17% 20% 15% 10% 5% 0% Rubrik 21
Andel av befolkning i Skåne-Blekinge 25-34 år med högst förgymnasial utbildning samt minst 3- årig eftergymnasial utbildning, 1985-2011 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Män förgymnasial utb Män eftergymnasial utb. Minst 3 år Kvinnor förgymnasial utb Kvinnor eftergymnasial utb minst 3 år Anm: Tidsseriebrott mellan 1999/2000 Rubrik 22
Vi väljer fortfarande utbildningsinrikning utifrån kön
Sammanfattning av Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos fram till 2020 Kompetensutmaningen i Skåne kommer att vara störst inom: Vård och omsorg; Teknik och industri samt Pedagogik och utbildning Finns en beräknad risk för brist år 2020 på: - Ingenjörer totalt (- 4 800) - Omvårdnadsutbildade, gymn. (- 4 500) - Lärare totalt (- 4 500) - Industriutbildade, gymn. (- 3 200) - Transportutbildade, gymn. (- 2000) - Handel & administration, gymn. (- 2 000) - Civilingenjörer totalt (- 1 200) - Barn- & fritidsutbildade, gymn. (- 700) - Tandsköterskor (- 600) - Läkare (- 300) Finns beräknad risk för överskott inom: humaniora, media, samhällsvetare och ekonomer samt naturbruksutbildade och bygg
18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Antal nya företag/1000 invånare, 16-64 år, 2011. Rubrik 25
Ohälsotal (ohälsodagar per person och år) år 2011. Kvinnor Män Medel 00 Riket 35.5 24.6 30.1 01 Stockholms län 28.1 21.0 24.6 10 Blekinge län 40.0 26.2 33.1 12 Skåne län 34.9 24.1 29.5 14 Västra Götalands län 37.6 26.1 31.9 Källa: Folkhälsoinstitutet
Slutsatser Utanförskap är en tillväxtfråga! Det ligger betydande personliga och samhälleliga vinster i att öka sysselsättningsgraden Utanför Malmö/Lund-regionen är utbildningsnivåerna påtagligt låga jämför med riksgenomsnitt för respektive bransch Stora skillnader i sysselsättningstillväxt, arbetslöshet och utbildningsnivåer inom regionen. En dryg femtedel av gymnasienybörjarna har inte genomfört sin utbildning inom fyra år Kön och härkomst styr utbildningsnivå och utbildningsinriktning, möjligheten att få arbete, företagande och val av yrke Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga kan bidra till att öka sysselsättningsgraden