SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 19/2002 rd. Lagmotion med förslag till lag om ändring av lagen om moderskapsunderstöd INLEDNING.

Relevanta dokument
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 27/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. och av folkpensionslagen INLEDNING.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 44/2001 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 11/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 16 och 33 sjukförsäkringslagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 29/2003 rd. proposition med förslag till ändring av vissa förfarandebestämmelser

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 4/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar

OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 40/2001 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 34/2002 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 22/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om stöd för hemvård och

RP 214/1995 rd. Lag. om ändring av adoptionslagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2007 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen INLEDNING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2005 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 31/2003 rd

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 17/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 7 barnbidragslagen INLEDNING

LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING

OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE

SOCIAL- OCHHÄLSOV ÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 21/1999 rd

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2004 rd

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

Beslut. Lag. om ändring av lagen om garantipension

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 28/2006 rd

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2010 rd

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 58/2010 rd

Till finansutskottet. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 10/2001 rd. Regeringens proposition om statsbudgeten för 2002 INLEDNING.

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 17/2002 rd. Lagmotion med förslag till lag om ändring av 7 lagen om hemkommun INLEDNING. Remiss.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/2009 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 21/2012 rd

RP 8/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om frontmannapension ändras så att Folkpensionsanstalten

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

RP 198/2010 rd. dras av från sjukdagpenningen. Det föreslås

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. RIKSDAGENS SVAR 161/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 109/2007 rd. även tekniska ändringar. statens pensioner ändras så en bestämmelse. ingången av 2008.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. I lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 32/2000 rd. Regeringens proposition med förslag tilllag om ändring av 69 och 71 inkomstskattelagen. Utlåtande.

Statsbudgeten Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om utkomststöd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2007 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 30/2003 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 20/2001 rd

Ansö kan öm möderskapsunderstö d

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 22/2010 rd. I denna proposition föreslås en sådan ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om INLEDNING. Remiss. Sakkunniga PROPOSITIONEN

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HALSOV ARDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 37/2000 rd

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

Lag. om ändring av lagen om småbarnspedagogik

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1. Nuläge och föreslagna ändringar

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- UTSKOTTETS UTLÅTANDE 6/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. av straff INLEDNING PROPOSITIONEN

RP 150/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för nyskiften

Transkript:

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 19/2002 rd Lagmotion med förslag till lag om ändring av lagen om moderskapsunderstöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 4 juni 2002 lagmotion LM 61/2002 rd med förslag till lag om ändring av lagen om moderskapsunderstöd (Pirjo- Riitta Antvuori /saml m.fl.) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning. I samband med lagmotionen har utskottet behandlat följande motioner: en lagmotion med förslag till lag om adoptionsunderstöd vid internationella adoptioner (LM 141/2001 rd Mari Kiviniemi /cent m.fl.), som överfördes från lagutskottet till social- och hälsovårdsutskottet den 11 juni 2002, och en åtgärdsmotion om bidrag vid utländska adoptioner (AM 164/2000 rd Harry Wallin /sd), som remitterades till utskottet den 7 juni 2000. Sakkunniga Utskottet har hört - äldre regeringssekreterare Pia-Liisa Heiliö, social- och hälsovårdsministeriet - budgetråd Pertti Tuhkanen, finansministeriet - jurist Suvi Onninen, Folkpensionsanstalten - ombudsman Tarja Monto, Interpedia - direktör Tiina Saukkonen, Rädda Barnen r.f. MOTIONERNA LM 61/2002 rd LM 141/2001 rd AM 164/2000 rd Lagmotionerna I lagmotion LM 61/2002 rd föreslås att lagen om moderskapsunderstöd kompletteras med en bestämmelse om att adoptivföräldrar eller adoptanter kan få ersättning av statsmedel för kostnader vid internationell adoption. Ersättningens belopp skall inte vara beroende av hur många barn som på en gång utses för att placeras eller placeras hos adoptanten. Bestämmelser om ersättningens storlek för de olika adoptivländerna utfärdas genom förordning av statsrådet. Avsikten är att samma bestämmelser skall gälla både för moderskapsunderstöd och ersättning för kostnader vid adoption när det gäller bl.a. ansökan om understöd och ersättning, ändringssökande, återkrav, utmätning samt rätt att få och lämna ut uppgifter. Lagen om moderskapsunderstöd föreslås bli ändrad på nödvändiga punkter. I lagmotion LM 141/2001 rd föreslås ett adoptionsunderstöd vid internationella adoptioner. Understödet skall uppgå till 1 900 4 500 euro beroende på från vilket land barnen kommer. I lagmotionen ingår bestämmelser om grunderna för utbetalning av understödet och om betalningsförfarandet. Åtgärdsmotionen I åtgärdsmotion AM 164/2000 rd föreslås att regeringen vidtar åtgärder för att familjer som Version 2.0

Motivering adopterar från utlandet skall få ett adoptionsbidrag på 20 000 mark. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Allmän motivering Av de orsaker som framgår av lagmotionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet motionen nödvändig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget i lagmotionen, men anför följande anmärkningar och ändringsförslag. Barnlöshet är ett stort problem för många och för dem är adoption det enda sättet att få barn. Antalet finländska barn som ges ut för adoption är mycket litet jämfört med hur många föräldrar som önskar få ett adoptivbarn. Merparten av adoptionerna utanför familjen är därför internationella adoptioner. Årligen adopteras ungefär 200 barn från utlandet. Av denna anledning är det enligt utskottet motiverat attt de som önskar adoptera ett barn från utlandet får ett bidrag för sina kostnader för adoptionen. Om ett bidrag ges ut för internationella adoptioner får också de möjlighet att adoptera som nu inte kan göra det av ekonomiska skäl. I samband med statsbudgeten för 2002 förutsatte riksdagen att regeringen lämnar en proposition till riksdagen med ett förslag till lag om understöd för internationell adoption. Dessutom förutsatte riksdagen att anslagen för understödet skall kunna tas in i en tilläggsbudgetproposition våren 2002. Men regeringen överlämnade en proposition till riksdagen den 24 maj 2002 om en tilläggsbudget för 2002 (RP 67/2002 rd) utan någo anslag för ändamålet. I överensstämmelse med lagmotion LM 61/2002 rd föreslår utskottet att lagen om moderskapsunderstöd kompletteras med en bestämmelse om att adoptivföräldrar eller adoptanter kan få en del av kostnaderna för internationella adoptioner ersatta av statsmedel. Utskottet anser att förmånen snarare är ett bidrag än en ersättning för kostnader. Därför föreslår utskottet att "ersättning" (korvaus) byts ut mot "bidrag" (tuki). Bidraget skall vara beroende av adoptionslandet och bestämmelser om detta utfärdas genom förordning av statsrådet. Om en adoptant samtidigt adopterar fler än ett barn är stödet för varje annat barn 30 procent av bidraget. Avsikten är att samma procedurregler som för moderskapsunderstöd vid internationella adoptioner skall gälla för det föreslagna bidraget. Därmed omfattas moderskapsunderstöd och adoptionsbidraget av samma bestämmelser om bl.a. ansökan, ändringssökande, återkrav, utmätning och rätt att få och lämna ut uppgifter om utbetalning av bidraget. Ekonomiska effekter Det kommer årligen ungefär 200 barn under 18 år till Finland som adopterats från utlandet med stöd av adoptionslagen. Adoptanterna har stora kostnader för de internationella adoptionerna. Kostnaderna uppgår till mellan 3 200 och 15 000 euro beroende på varifrån barnen kommer. Adoptanterna skall få kompensation för en del av kostnaderna med hjälp av det föreslagna bidraget. Bidragen och kostnaderna för dem på årsnivå kommer enligt vad utskottet har erfarit att vara 2

Motivering ShUB 19/2002 rd LM 61/2002 rd följande beroende på barnets eller barnens hemland: Adoptionsland Bidrag Barn per år Totalt Estland 1 900 euro 5 9 500 euro Kina och Colombia 4 500 euro 82 369 000 euro Övriga länder 3 000 euro 105 315 000 euro Totalt 693 500 euro Utskottet finner bidragsmodellen lämplig. Både adoptionsländerna och kostnaderna för adoptioner ändras med tiden. Därför föreslår utskottet att det utfärdas bestämmelser om bidragets storlek för respektive adoptionsland genom förordning av statsrådet. På så sätt kan förändringar i kostnaderna och adoptionsländerna lätt beaktas. Detaljmotivering Utskottet föreslår att ordet "ersättning" (korvaus) i alla bestämmelser i lagmotionen ändras till "bidrag" (tuki). Dessutom gör utskottet en del språkliga korrigeringar, som är nödvändiga. 3 a. Lagen om moderskapsunderstöd föreslås få en ny 3 a som föreskriver att adoptivföräldrar och adoptanter vid en internationell adoption har rätt att av statsmedel få ett bidrag för kostnaderna vid internationell adoption på samma villkor som gäller för moderskapsunderstöd. Detta innebär att den eller de sökande skall vara bosatta i Finland. Den som tillhandahåller internationell adoptionstjänst och som avses i adoptionslagen skall följaktligen ha utsett ett barn under 18 år för att placeras hos adoptanten på det sätt som avses i adoptionslagen. Dessutom krävs det att den eller de sökanden har fått adoptionstillstånd av nämnden för adoptionsärenden. Bidraget skall täcka en del av de kostnader som familjen har bl.a. för översättning av officiella handlingar, avgifter för den som tillhandahåller adoptionstjänst, resor och uppehåll, arvoden till en advokat på ort och ställe och vissa expeditionskostnader som varierar beroende på adoptionsland. Bidraget skall vara en skattefri engångsersättning och ingå som ett led i utjämningen av familjekostnaderna. Om en adoptant samtidigt adopterar fler än ett barn uppgår bidraget för varje annat barn till 30 procent av bidraget till fullt belopp. 3 b. Den föreslagna nya 3 b gäller tiden för när adoptivföräldrar och adoptanter skall ansöka om bidrag. I sak motsvarar bestämmelsen det gällande 3 2 mom. men det nya momentet gäller både moderskapsunderstöd och bidraget för adoptionskostnader. En adoptivförälder eller en adoptant skall anhålla om bidrag, liksom om moderskapsunderstöd, senast två månader efter det att barnet har placerats hos adoptanten på de sätt som avses i adoptionslagen. Understödet och bidraget kan dock beviljas också när en ansökan inte har lämnats in inom utsatt tid, om det trots förseningen vore oskäligt att inte ge ut understödet eller bidraget. Utskottet föreslår en mildare formulering när det gäller oskälighet. Övriga bestämmelser. I 3 1 mom. föreslås en teknisk ändring. I den gällande lagen hänvisar bestämmelsen bara till lagens 8 2 mom. Efter ändringen gäller hänvisningen också 8 3 mom. Också ändringarna i ingressen och i 15 är av teknisk karaktär. Avsikten är att samma regler skall gälla för moderskapsunderstödet och bidraget, bl.a. beträffande ansökan, ändringssökande, återkrav, utmätning samt rätt att få och skyldighet att lämna ut uppgifter. Dessutom skall bidraget finansieras på samma villkor som moderskapsunderstödet. Därför föreslår utskottet i likhet med lagmotionen att lagen om moderskapsunderstöd 3

Förslag till beslut kompletteras på nödvändiga punkter. Dessutom föreslår utskottet att 14 2 mom. ändras på grund av en ändring i proposition RP 9/2002 rd. Med hänvisning till tekniska omständigheter i samband med verkställigheten föreslår utskottet att lagen träder i kraft den 1 december 2002. Bidrag enligt lagen ges ut för ett barn som på det sätt som avses i 3 lagen om moderskapsunderstöd har utsetts för att placeras hos adoptanten eller har placerats hos adoptanten på det sätt som avses i adoptionslagen den dag då lagen träder i kraft eller senare. Utskottet har framställt sitt förslag utifrån lagmotion LM 61/2002 rd. Därför föreslår utskottet att lagmotion LM 141/2001 rd som gäller samma fråga avböjs. Vidare föreslår utskottet att åtgärdsmotion AM 164/2000 rd eftersom utskottets förslag delvis genomför förslagen i motionen. Förslag till beslut På grundval av det ovanstående föreslår socialoch hälsovårdsutskottet att lagförslaget i lagmotion LM 61/2002 rd godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag), att lagmotion LM 141/2001 rd avböjs och att åtgärdsmotion AM 164/2000 rd förkastas. Utskottets ändringsförslag Lag om ändring av lagen om moderskapsunderstöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 28 maj 1993 om moderskapsunderstöd (477/1993) 3 och 5, rubriken för 9 och 9 1 och 3 mom., 10 1 och 2 mom., 14 1 och 2 mom. samt 15 1 mom., av dessa lagrum 3, sådan den lyder i lag 1003/2000, 10 1 mom., sådant det lyder i lag 338/1997 och 14 2 mom. i lag /2002, samt fogas till lagen nya 3 a och 3 b som följer: 3 Understöd till adoptivföräldrar och adoptanter Utan hinder av 1 1 mom., 2 och 8 2 och 3 mom. är också en adoptivförälder eller adoptant med hemort i Finland berättigad till moderskapsunderstöd av statsmedel, när den som tillhandahåller adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst och som avses i adoptionslagen (153/1985) har utsett ett barn under 18 år för att placeras hos adoptanten på det sätt som avses i adoptionslagen. Vid internationell adoption förutsätter erhållande av moderskapsunderstöd dessutom att adoptivföräldern eller adoptanten har beviljats ett sådant tillstånd av nämnden för adoptionsärenden som avses i 25 1 mom. adoptionslagen. 3 a Bidrag för kostnader vid internationell adoption Vid en internationell adoption har en adoptivförälder eller adoptant som avses i 3 rätt att av statsmedel få bidrag för adoptionskostnaderna på samma villkor som gäller för moderskapsunderstöd. 4

Förslag till beslut ShUB 19/2002 rd LM 61/2002 rd (Utesl.) Bestämmelser om ersättningens storlek utfärdas genom förordning av statsrådet. Om flera barn utses eller placeras på en gång, betalas för det andra och därpå följande barn 30 procent av den föreskrivna ersättningen. 3 b Tiden för adoptivföräldrars och adoptanters ansökan En adoptivförälder eller adoptant som önskar få understöd enligt 3 eller bidrag enligt 3 a, skall ansöka om det senast två månader efter det att barnet har placerats hos adoptanten på det sätt som avses i adoptionslagen. Understödet och bidraget kan dock beviljas även i det fall att ansökan inte har lämnats in inom utsatt tid, om det (utesl.) vore oskäligt att förvägra understödet eller bidraget. 5 Finansiering. Förskottsbetalning De direkta kostnaderna för moderskapsunderstödet och bidraget samt för tillhandahållandet av dem ersätts inom ramen för ett anslag som reserveras för ändamålet i den årliga statsbudgeten. Folkpensionsanstalten skall senast den 20 varje månad meddela staten det belopp som enligt Folkpensionsanstaltens uppskattning behövs för betalning av moderskapsunderstöden och bidragen för följande månad. Staten skall månatligen i förskott betala detta belopp till folkpensionsanstalten den nästsista bankdagen i den månad som föregår betalningsmånaden. Senast den 20 i månaden efter den månad då moderskapsunderstöden och bidragen har betalts skall folkpensionsanstalten meddela staten det sammanlagda beloppet av de moderskapsunderstöd och bidrag som betalades månaden innan. Skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av de moderskapsunderstöd och bidrag som betalts under en kalendermånad och förskottet för samma månad beaktas när förskottet för den andra månaden efter betalningsmånaden bestäms. 9 Utgivningssätt. Förlust av moderskapsunderstöd eller bidrag I pengar betalas moderskapsunderstödet eller bidraget in på det konto i ett penninginstitut i Finland som den som är berättigad till understödet eller bidraget meddelar. På begäran av den understöds- eller bidragsberättigade kan understödet eller bidraget dock även betalas på något annat sätt. Mottagaren går miste om ett understöd eller bidrag som inte har lyfts eller mottagits inom sex kalendermånader från utgången av den kalendermånad under vilken det har kunnat lyftas, om det inte av särskilda skäl anses skäligt att besluta något annat. 10 Återkrav Om understöd eller bidrag har utgivits utan grund skall det återkrävas. Ett understöd som utgivits i form av en moderskapsförpackning återkrävs till samma belopp som det understöd i pengar som betalades vid den tidpunkt då understödet söktes. Återkrav kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om det att understödet eller bidraget utgavs utan grund inte berodde på svikligt förfarande av understöds- eller bidragstagaren eller dennes företrädare. 14 Skyldighet att lämna uppgifter Den som ansöker om understöd eller bidrag är skyldig att meddela folkpensionsanstaltens lokalbyrå de uppgifter som behövs för beviljandet av understödet eller bidraget, så som folkpensionsanstalten bestämmer. Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har rätt att på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och an- 5

dra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter avgiftsfritt få sådana uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av en förmån eller sådana nödvändiga uppgifter som annars skall beaktas vid verkställigheten av uppgifter som föreskrivs i denna lag, i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller i andra internationella författningar om social trygghet. Uppgifterna skall lämnas av 1) statsliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, 2) socialserviceproducenter, sammanslutningar och verksamhetsenheter som bedriver hälso- och sjukvård samt yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, samt 3) adoptionsbyråer som avses i 17 2 mom. adoptionslagen (153/1985) och adoptionstjänstorgan som avses i 21 1 mom. i nämnda lag. 15 Utmätnings- och överföringsförbud Understöd eller bidrag får inte utmätas eller indrivas som ersättning för kostnader för socialservice enligt socialvårdslagen. Denna lag träder i kraft den 1 december 2002. Bidrag enligt denna lag betalas för ett barn som på det sätt som avses i 3 lagen om moderskapsunderstöd har utsetts för att placeras hos adoptanten eller har placerats hos adoptanten på det sätt som avses i adoptionslagen den 1 december 2002 eller senare. Helsingfors den 12 juni 2002 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Marjatta Vehkaoja /sd medl. Merikukka Forsius /gröna Tuula Haatainen /sd Inkeri Kerola /cent Niilo Keränen /cent Valto Koski /sd Marjaana Koskinen /sd Pehr Löv /sv Juha Rehula /cent Päivi Räsänen /kd Sari Sarkomaa /saml Marjatta Stenius-Kaukonen /vänst Raija Vahasalo /saml Jaana Ylä-Mononen /cent. Sekreterare var utskottsrådet Eila Mäkipää. 6