Ämnen för rådsforskaranställningar inom natur- och teknikvetenskap.

Relevanta dokument
Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU

Nationell förteckning över forskningsämnen (giltiga ämneskoder) Vetenskapsområde

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i bioteknik Degree Programme in Biotechnology 270,0 högskolepoäng. Utbildningens mål

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180

Behörighetskrav för Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen i matematik, naturvetenskap och teknik, KPU, 90 hp

EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

Teori och modellering inom naturvetenskap /Theory and Modelling in Natural Sciences/

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng

Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet kemi

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Utbildningsplan

Civilingenjör i kemiteknik, Karlstad (Master of Science in Chemical Engineering) Nätverksmöte juni 2017

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

NT:2013 NATUR OCH TEKNIKVETENSKAP. beredningshandbok

Idag behövs välutbildade kemister inom ett brett spektrum av verksamheter

Lunds universitet Anmälningsstatistik HT2014 Johan Rathsman Sida 1...

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik Degree Programme in Microelectronics 270,0 högskolepoäng.

Teori och modellering /Theory and Modelling /

Avdelning för Kondenserade Materia & Kvant Optik (40pers)

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 14

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Masterprogram i fysik 2015/2016

Årskursträff Bt1. En civilingenjör i bioteknik 10/8/

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Naturvetenskaplig fysik i Lund

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

De sju inriktningarna inom ämnesområdet kan kortfattat beskrivas enligt följande:

BIO100, Biologi, baskurs, 60 högskolepoäng

Vetenskapsrådet Fakta och reflektioner Erik Höglund. Presenterat vid LTUs workshop den 28 februari 2008

Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp och Särskild kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp antagnings- och examenskrav

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013

PROGRAM I TEORETISK KEMI OCH DATORMODELLERING, 80 POÄNG Programme in Theoretical Chemistry and Computational Modelling, 80 points (120 ECTS credits)

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Civilingenjörsutbildning i kemi och kemiteknik Degree Programme in Chemistry and Chemical Engineering 270,0 högskolepoäng

Gäller från: HT 2017 Fastställd: Ändrad: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN

KURSLEDARE I BIOLOGI, VÅRTERMINEN Kurskod Kurs Kursledare Institution. BIO030 Humanbiologisk Michael Axelsson Zool orienteringskurs

Gäller från: VT 2015 Fastställd: Ändrad: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Utbildningsplan för kandidatprogrammet i biomedicin

Civilingenjör i teknisk biologi

Kemi 2. Planering VT2016

MOBA02, Kemi: Cellens kemi, 15 högskolepoäng Chemistry of the Cell, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Masterprogram i biologi 2015/2016

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Naturvetenskaplig kandidatexamen i marin vetenskap, 180 högskolepoäng Degree of Bachelor of Science in Marine Sciences

FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE ÄMNESOMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN

Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Civilingenjörsutbildning i kemi och kemiteknik Degree Programme in Chemistry and Chemical Engineering 270,0 högskolepoäng

Examen!!! Grundnivå. OBS för Filosofie kandidatexamen 180 hp behövs inte andra naturämnen utan endast 90 hp i huvudämnet inkl exjobb + 90 hp valfritt.

Lokal examensbeskrivning

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Institutionen för naturvetenskap och teknik

STUDIEORIENTERING Institutionen för NaturVetenskaper KEMI GULISINFO

NABIO, Masterprogram i biologi, 120 högskolepoäng Master Programme in Biology, 120 credits

Antal behöriga sökande 1a hand. Antal behöriga sökande urvalsgrupp. Antal behöriga sökande 1a hand. Antal platser inkl. överintag

Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014

Utbildningsplan. Civilingenjör och lärare Master of Science in Engineering and of Education 300,0 högskolepoäng. Utbildningens mål

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet, 300 hp, 2018/2019

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Biologiprogrammet NGBIO. Biologiprogrammet. 180 högskolepoäng/ects

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROTOKOLL Sammanträdesdag UPPSALA UNIVERSITET

Kandidatprogrammet miljövetenskap

Civilingenjör i medicinsk teknik

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp

Civilingenjör Teknisk fysik. Master of Science in Engineering Physics

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOLOGI med inriktningar

Kemiteknikprogrammet

KEMI. Övergripande områdesbeskrivning. Biokemi. Beskrivning av forskningen inom ämnet

Huvudområdesansvariga inom Naturvetenskapliga fakulteten Huvudområdesansvariga är utsedda till och med Grundnivå

Kompletterande pedagogisk utbildning - ämnen, behörighet och regler för villkorsantagning

Examen!!! Grundnivå. OBS för Filosofie kandidatexamen 180 hp behövs inte andra naturämnen utan endast 90 hp i huvudämnet inkl exjobb + 90 hp valfritt.

NGNAT, Naturvetenskapligt kandidatprogram, 180 högskolepoäng Sciences, 180 credits

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i experimentell fysik

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

Civilingenjörsprogrammet, Bioteknik

Cristina Al-Khalili Szigyarto Skolan för bioteknik. Hållbar teknisk utveckling inom bioteknik

KEMM23, Kemi: Avancerad biokemi, 15 högskolepoäng Chemistry: Advanced Biochemistry, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Utbildningsplan. Civilingenjör och lärare Master of Science in Engineering and of Education 300,0 högskolepoäng. Utbildningens mål

visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap

Nationella ämneskategorier i DiVA

Transkript:

27 november 2007 1 (6) n för rådsforskaranställningar inom natur- och teknikvetenskap. fr 1996 ansöknings- datum 2008-02-20 Astropartikelfysik med IceCube 2008-02-20 Atmosfäriska aerosoler i jordens klimatsystem 2008-02-20 Elektronmikroskopisk avbildning och kemisk analys med atomupplösning inom strukturkemi och nanovetenskap 2008-02-20 Experimentell utveckling av biomedicinska sensorer 2008-02-20 Finansiell matematik 2008-02-20 Molekylär cellbiologi med inriktning på djurceller 2008-02-20 Nukleinsyrors fysikaliska kemi 2008-02-20 Populations- och samhällsekologiska processer i variabla miljöer 2008-02-20 Teknisk mekanik 2008-02-20 Teoretisk fysik med ultrakalla atomer och molekyler 2007-02-14 Biologiska supramolekylära systems uppbyggnad 2007-02-14 Cellbiologi och biofysik i mikrofabricerade miljöer 2007-02-14 Epigenetik 2007-02-14 Flerskalig materialmodellering 2007-02-14 Icke-linjära problem och dynamik 2007-02-14 Kvantteknologi 2007-02-14 Metodutveckling inom teoretisk kemi 2007-02-14 Paleozoisk paleobiologi, faunadiversifiering och utdöenden 2007-02-14 Teori för starkt korrelerade material 2006-02-14 Artbildning 2006-02-14 Eukaryot molekylärbiologi 2006-02-14 Fysik vid Large Hadron Collider-anläggningen - CERN 2006-02-14 Grön kemi inklusive organokatalys 2006-02-14 Kollisionsdynamik av komplexa atomära och molekylära system 2006-02-14 Molekyler i fast fas, flytande kristall eller aggregat studerade med kärnresonansspektroskopi 2006-02-14 Processteknologi för nya nano- och mikrostrukturerade material 2006-02-14 Rekonstruktion av klimatet under de senaste årtusendena 2006-02-14 Teknisk mekanik 2005-03-15 Fysikalisk instrumenteringsteknik 2005-03-15 Kombinatorik 2005-03-15 Komplexa plasmor 2005-03-15 Korrelation och kalibrering av senkvartära tidsskalor 2005-03-15 Membranproteiners biokemi och biofysik 2005-03-15 Nätverkskopplad mätning och styrning 2005-03-15 Synkrotronljusfysik vid MAX-laboratoriet 2005-03-15 Teknikvetenskaplig grundforskning inom området kemiteknik 2005-03-15 Växtbioteknik som bas för biomimetisk materialdesign

27 november 2007 2 (6) 2004-03-08 Acceleratorfysik 2004-03-08 Biogeokemiska processer, småskaliga mekanismer med effekt på storskaliga system 2004-03-08 Komplexa stokastiska modeller 2004-03-08 Mesostrukturerade material - syntes och karaktärisering 2004-03-08 Molekylär elektronik och molekylära sensorer 2004-03-08 Programvaruteknik 2004-03-08 Prokaryot molekylärbiologi 2004-03-08 Proteomik - parallelliserad proteindetektion och analys 2004-03-08 Strukturella och funktionella keramer 2004-03-08 Submillimeterastronomi med APEX och ALMA 2004-03-08 Utveckling och användning av svepprobtekniker

27 november 2007 3 (6) 2003-05-05 Biomedicinsk avbildning 2003-05-05 Biomekanik, med speciell inriktning på mänskliga vävnaders egenskaper och finktioner 2003-05-05 Cellkärnans funtionella arkitektur 2003-05-05 Datasäkerhet i distribuerade system 2003-05-05 Dynamik i rumsligt strukturerade populationer 2003-05-05 Flerskalemetoder i matematik, naturvetenskap och teknik 2003-05-05 Kvantinformation 2003-05-05 Organisk syntes 2003-05-05 RNA-biologi 2003-05-05 Självassocierande molekylära system 2003-05-05 Spinntronik 2003-05-05 Teoretisk astropartikelfysik inklusive kosmologi 2003-05-05 Utveckling av kontinental litosfär- och bergskedjedynamik 2002-09-20 Bioteknik 2002-09-20 Cell- och molekylärbiologi 2002-09-20 Naturvetenskaplig organismbiologi 2002-04-02 Beräkningsstudier av atomärt relaterade processer och egenskaper hos material 2002-04-02 Experimentella studier av starkt korrelerade material 2002-04-02 Funktionell ekologi 2002-04-02 Fysikalisk klimatologi 2002-04-02 Gränsområdet kemiteknik/fluidmekanik - design av kemiteknisk utrustning 2002-04-02 Kommunikationsnät 2002-04-02 Makromolekylär igenkänning av ligander - design, syntes och funktion 2002-04-02 Nanoteknologi 2002-04-02 Reglering av eukaryot genexpression 2002-04-02 Snitteori och modulirum 2002-04-02 Supersträngteori 2001-11-15 Matematisk fysik 2001-11-15 Ytbehandlingsteknik

27 november 2007 4 (6) 2000-12-15 Analytisk kemiska verktyg för cellens kemi 2000-12-15 Biologisk fysik 2000-12-15 Enzymkemi 2000-12-15 Grundläggande experimentell optisk fysik med inriktning mot spektroskopi, laserkylning och kvantoptik 2000-12-15 Isotoper inom exogen geokemi 2000-12-15 Kustzonens dynamik, särskilt i Östersjöområdet 2000-12-15 Observationell astrofysik vid VLT 2000-12-15 Receptorbiologi 2000-12-15 Signaltransduktion i växter 2000-12-15 Stokastiska processer 2000-12-15 Systematik 2000-12-15 Växtekologi 1999-12-15 Bio-oorganisk kemi 1999-12-15 Djupbiosfären, särskilt mikroorganismer i jordskorpan och i hydrotermala system 1999-12-15 Evolutionär ekologi 1999-12-15 Funktionell genomforskning i eukaryota system (anställningen indragen) 1999-12-15 Komplex flervariabelanalys 1999-12-15 Matematisk logik 1999-12-15 Oceancirkulation 1999-12-15 Rymdfysik med särskild anknytning till EISCAT Svalbard Radar 1999-12-15 Struktur, reaktivitet och reaktionsmekanismer i metallorganisk kemi 1999-12-15 Teoretisk beskrivning av dynamiska processer i kemi 1999-12-15 Tunnfilmsmagnetism 1998-12-15 Akvatisk ekologi 1998-12-15 Avancerade simuleringar inom kondenserade matateriens fysik. Från elektronstruktur till materialegenskaper 1998-12-15 Bioanalytisk kemi med relevans för proteomics 1998-12-15 Ekologiska konsekvenser av storskalig biomassaproduktion för energi - med särskild inriktning mot biologisk mångfald 1998-12-15 Experimentell astropartikelfysik knuten till AMANDA-experimentet 1998-12-15 Fasta ytors koordinationskemi och reaktivitet 1998-12-15 Kombinatorik 1998-12-15 Kvantkaos 1998-12-15 Organismbiologi - högre växter 1998-12-15 Sediment som miljöarkiv 1998-12-15 Statistisk inferens 1998-12-15 Teoretisk biokemi 1998-12-15 Zoologisk vävnadsbiologi

27 november 2007 5 (6) 1997-12-01 Evolutionära studier av medfödd och förvärvad immunitet 1997-12-01 Experimentell kärnfysik långt från betastabilitet 1997-12-01 Fysikaliska och kemiska aspekter på produktion och lagring av väte sett ur energisynvinkel 1997-12-01 Hydrometeorologiska processer 1997-12-01 Kemisk fysik 1997-12-01 Livshistoriebiologi 1997-12-01 Matematiska aspekter av regler- och systemteori 1997-12-01 Matematiska aspekter av teknisk-vetenskapliga beräkningar 1997-12-01 Metaboliska studier av mikroorganismer med relevans för biobränsleproduktion 1997-12-01 Molekylära aspekter på energiomvandling i biologiska och biomimetiska system 1997-12-01 Proteiners struktur och veckning 1997-12-01 Synkrotronljusfysik vid MAX-laboratoriet 1997-12-01 Syntetisk glykokemi 1997-12-01 Tropisk biodiversitet 1996-12-01 Experimentell partikelfysik vid ATLAS 1996-12-01 Malmgenes 1996-12-01 Mikrobiell genetik 1996-12-01 Naturvetenskaplig organ- och organismfysiologi 1996-12-01 Numeriska beräkningar för plasmafysik (anställningen indragen ) 1996-12-01 Oorganisk syntes och karakterisering av kluster 1996-12-01 Rigorös matematisk fysik 1996-12-01 Teori för starkt korrelerade system inom kondenserade materiens fysik 1996-12-01 Tillämpad kvantkemi 1996-12-01 Utvecklingsbiologi

27 november 2007 6 (6) 1996-02-15 Algebraisk geometri med aritmetisk inriktning 1996-02-15 Analog tektonisk modellering 1996-02-15 Astrofysik 1996-02-15 Asymmetrisk syntes 1996-02-15 Atom- och molekylfysik 1996-02-15 Biomolekylers strukturomvandling och dynamik 1996-02-15 Cellulära stressmekanismer hos växter 1996-02-15 Ekologisk energetik 1996-02-15 Global biogeosfärsdynamik, särskilt processer i systemet mark-vatten 1996-02-15 Icke-perturbativa kvantteorier 1996-02-15 Kopplingar mellan det globala klimatet och biogeokemiska kretslopp 1996-02-15 Markbiologi 1996-02-15 Matematisk teori för dynamiska system 1996-02-15 Nukleotid- och nukleosidkemi 1996-02-15 Reaktionsdynamik Antal 156