Crowdfunding och dess förhållande till spridnings- och kompletteringsförbudet i aktiebolagslagen 1:7 och 1:8

Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt associationsrätt 30 högskolepoäng Crowdfunding och dess förhållande till spridnings- och kompletteringsförbudet i aktiebolagslagen 1:7 och 1:8 Författare: Jacob Franck Handledare: Professor Daniel Stattin

Innehållsförteckning 1 Inledning.. 1 1.1 Aktiebolagets kapital... 1 1.2 Crowdfunding. 2 1.2.1 Allmänt om crowdfunding.. 2 1.2.2 Prestationsbaserad crowdfunding 3 1.2.2.1 Equity crowdfunding. 3 1.2.2.2 Debt crowdfunding 3 1.2.2.3 Crowdlending. 4 1.3 Syfte och frågeställning. 4 1.4 Metod och material 5 1.5 Disposition.. 6 1.6 Avgränsning 6 2 Svenska crowdfundingaktörer 7 2.1 Inledning. 7 2.2 FundedByMe.. 7 2.2.1 Grundläggande om FundedByMe 7 2.2.2 Investeringsprocessen hos FundedByMe. 9 2.2.2.1 Equity crowdfundingprocessen. 9 2.2.2.2 Crowdlendingprocessen. 9 2.3 Toborrow 10 2.3.1 Grundläggande om Toborrow.. 10 2.3.2 Investeringsprocessen hos Toborrow... 11 2.3.2.1 Debt crowdfundingprocessen 11 3 Aktiebolagets utveckling 13 3.1 Inledning. 13 3.2 Det privata aktiebolagets framväxt 13 3.2.1 Bakgrund... 13 3.2.2 Tysk rätt... 14 3.2.3 Brittisk och irländsk rätt. 14 3.2.4 Den europeiska gemenskapen.. 15 3.3 Sammanfattning.. 16 4 Spridningsförbudet i ABL 1:7... 18 4.1 Inledning. 18 4.2 Utredningens förslag till spridningsförbud... 18 4.2.1 Spridningsförbudets lydelse och syfte.. 18 4.2.2 Söka sprida 19 4.2.3 Offentliggöra eller på annat sätt rikta en inbjudan.. 19 4.2.4 Vidare krets... 20 4.3 Propositionens förslag till spridningsförbud. 20 4.4 Annonsering 24 4.4.1 Inledning... 24 4.4.2 Annonsering i tryckta skrifter.. 25 4.4.2.1 Skillnaden mellan grundlagsskyddad information och kommersiella budskap... 25

4.4.2.2 Gränsdragningen mellan annonsering och redaktionell text 27 4.4.3 Annonsering i radio och television.. 29 4.4.4 Annonsering enligt prospektförordningen... 31 4.4.5 Annonsering på internet... 32 4.4.5.1 Yttrandefrihet på internet.. 32 4.4.5.2 ICC:s regler för Reklam och Marknadskommunikation.. 33 4.4.5.3 Sveriges Annonsörer.. 33 4.4.6 Sammanfattning och slutsats av annonsering på internet... 34 4.5 På annat sätt söka sprida 34 4.5.1 Allmänt.. 34 4.5.2 Något om prospekt, rundskrivelser och andra former av meddelanden 35 4.6 Sammanfattning och slutsats av rekvisitet annonsering... 35 4.7 Vad som inte får söka spridas enligt ABL 1:7.. 36 4.7.1 Omfattningen av ABL 1:7 36 4.7.2 Allmänt om värdepapper.. 37 4.7.3 Skuldebrev 38 4.7.3.1 Grundläggande om skuldebrev.. 38 4.7.3.2 Löpande och enkla skuldebrev.. 39 4.7.4 Något om obligationer, förlagsbevis m.m... 39 4.7.4.1 Allmänt om obligationer, förlagsbevis m.m. 39 4.7.4.2 Obligationer 39 4.7.4.3 Partialbevis, förlagsbevis och certifikat 41 4.7.4.4 Utgivning av obligationer, partialbevis, förlagslån och certifikat 41 4.7.5 Lånekontrakt. 42 4.7.6 Sammanfattning av vad som inte får söka spridas enligt ABL 1:7.. 43 4.8 Erbjudande enligt ABL 1:7 st 2 p 1.. 43 4.8.1 Grundläggande om ABL 1:7 st 2 p 1... 43 4.8.2 Erbjudande om förvärv. 44 4.9 Intresseanmälan enligt ABL 1:7 st 2 p 2... 45 4.10 Diskussion och tillämpning... 45 4.10.1 Generella anmärkningar... 45 4.10.2 Tillämpning på FundedByMe.. 46 4.10.2.1 Slutsats avseende crowdlending på FundedByMe 46 4.10.2.2 Beståndsdelarna för analysen av kampanjerna på FundedByMe. 46 4.10.2.3 Svensk Golf pappersversionen... 47 4.10.2.4 Golf.se den digitala versionen 47 4.10.2.5 Blocket.se köp och säljsidan.. 47 4.10.2.6 Tillämpning av annonsbegreppet på FundedByMe:s kampanjer. 48 4.10.3 Tillämpning på Toborrow 50 5 De finansiella regelverken.. 52 5.1 Inledning. 52 5.2 MiFID. 52 5.2.1 Grundläggande om MiFID... 52 5.2.2 Finansiellt instrument enligt MiFID 53 5.2.2.1 Inledande anmärkningar 53 5.2.2.2 Föremål för handel. 54

5.2.2.3 Handel på värdepappersmarknaden.. 54 5.2.2.4 Fondpapper... 55 5.2.2.5 Aktier i privata aktiebolag. 57 5.2.2.6 Obligationer i privata aktiebolag.. 58 5.3 MiFID II. 58 6 Kompletteringsförbudet i ABL 1:8... 60 6.1 Inledning. 60 6.2 Kompletteringsförbudet. 60 6.2.1 Kompletteringsförbudets bakgrund, lydelse och syfte 60 6.2.2 Reglerad marknad. 61 6.2.3 MTF... 61 6.2.4 Värdepappersföretag enligt MiFID.. 62 6.3 MiFID II. 63 6.3.1 Inledande anmärkningar... 63 6.3.2 OTF... 63 6.4 Organiserad marknadsplats 64 6.4.1 Organiserad marknadsplats enligt insiderlagen... 64 6.4.2 Organiserad marknadsplats enligt aktiebolagslagen... 65 6.4.3 Organiserad marknadsplats enligt MiFID och MiFID II 66 6.4.4 Organiserad marknadsplats enligt litteraturen. 66 6.4.5 Organiserad marknadsplats enligt rättspraxis. 67 6.5 Diskussion.. 68 7 Avslutande kommentarer... 71 Käll- och litteraturförteckning. 73

Förkortningar ABL Aktiebolagslag (2005:551) AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BrB Brottsbalk DAL Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler HD Högsta domstolen ICC International Chamber of Commerce IL Lag (1990:1342) om insiderhandel JT Juridisk Tidskrift LHF Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument MD Marknadsdomstolen MFL Marknadsföringslag (2008:486) MiFID EUROPA PARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG MiFID II EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU MTF Multilateral Trading Facility NJA Nytt Juridiskt Arkiv OTF Trading Facility RTL Radio- och tv-lag (2010:696) SkbrL Lag (1936:81) om skuldebrev SvJT Svensk Jurist Tidning TF Tryckfrihetsförordning (1949:105) TU Svenska tidningsutgivareförening VpmL Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden YGL Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)

1 Inledning 1.1 Aktiebolagets kapital Ett aktiebolag är uppbyggt på kapital. Detta kapital kan utgöra antingen lånat kapital eller aktiekapital. På vilket sätt som pengarna har kommit till bolaget spelar främst roll för investerarens risk i bolaget. Den som placerar pengar i ett bolag och för det erhåller aktier blir aktieägare. Ett sätt som en aktieägare kan få avkastning på sina pengar är om bolagets resultat efter skatt är tillräckligt för att bolaget ska kunna dela ut vinsten till sina ägare. Ett annat sätt är om aktieägaren säljer sina aktier, det vill säga sin del i bolaget till en annan köpare. Aktieägarens avkastning är då skillnaden mellan vad han köpte sina aktier för gentemot vad han sålde dem för. Ytterligare ett sätt är att aktieägarna likviderar bolaget och säljer ut dess tillgångar. Det som återstår efter att bolagets borgenärer fått betalt får därefter aktieägarna dela på. Den som, istället för att placera pengar i ett bolag, lånar ut pengar till bolaget blir bolagets borgenär. Denna borgenär får avkastning på sina pengar i form av ränta. Ränta är den avgift som bolaget (gäldenären) betalar för att få använda borgenärens pengar. Denna ränta är en kostnad för bolaget som bolaget måste täcka för att kunna göra utdelning. Det innebär att det är en lägre risk för en borgenär i jämförelse med en aktieägare. Vidare vid en eventuell konkurs kommer konkursförvaltarens främsta uppgift vara att ta till vara på borgenärernas intresse. För att starta ett privat aktiebolag i Sverige krävs ett aktiekapital på 50 000 kr ABL 1:5. För det kapitalet kan sedan bolaget starta upp sin verksamhet. Ganska snabbt kommer grundarna av bolaget troligen inse att 50 000 kr inte är mycket för att få igång en verksamhet. Det enklaste är att göra ett aktieägartillskott eller att emittera ut nya aktier så att bolaget har mer kapital för att köpa nödvändigt material, kontorsyta eller vad det nu kan vara. För de bolag som själva inte kan finansiera sin verksamhet finns det ett flertal lösningar. För de flesta nystartade bolag handlar det om att ägaren går till familj och vänner och frågar om de vill låna eller investera i bolaget och om det inte går, är det ofta banken som bolaget vänder sig till. Traditionellt sett går bankverksamhet ut på att tjäna pengar genom att låna ut pengar till andra. För att tjäna pengar på ett säkert sätt vill banken eliminera en 1

stor del av risken som är förknippad med att låna ut pengar. Detta är ett problem för nya bolag, så kallade startups. Eftersom startups är just startups, det har alltså inte testat sin produkt på marknaden ännu, är de ofta förknippade med mer risk än andra bolag. Det betyder att banken kommer att kräva mer säkerhet för att vara villig att ge bolaget kredit. Denna säkerhet brukar bestå i att banken ber ägarna att gå i borgen för sitt lån. Ett så kallat borgensåtagande. Detta borgensåtagande består ofta i att ägaren sätter sitt boende som säkerhet eftersom det är det mest kapitalintensiva som en privatperson har. I korta drag innebär detta att om bankens pengar, som bolaget har lånat, inte längre existerar för att bolaget har gått i konkurs eller liknande kommer banken att få ut sina pengar i ägarens bostad. Utöver att banken vill ha mer säkerhet kommer startupbolaget troligtvis vara tvunget att betala högre ränta på sitt lån eftersom bolaget har en sämre kreditvärdighet. Problemet med bankernas borgenkrav är att alla unga entreprenörer inte har en egen bostad. Frågan blir därför hur entreprenörerna ska finansiera sitt bolag. 1.2 Crowdfunding 1.2.1 Allmänt om crowdfunding Crowdfunding är ett relativt nytt fenomen i Sverige som innebär att den stora massan (the crowd) finansierar något tillsammans. Crowdfunding brukar på svenska benämnas gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering. Vad massan sedan finansierar varierar. Det kan vara allt från en produkt, ett välgörande ändamål, ett kulturprojekt eller en företagsidé. Crowdfunding är egentligen gammalt och beprövat. Sedan länge har bidragsorganisationer eller andra ofinansierade verksamheter vänt sig till allmänheten och frågat efter bidrag. Exempel på detta är bidragsorganisationernas insamlingsprojekt till behövande i världen eller Hjärt-Lungfondens vädjan till allmänheten om pengar för att kunna fortsätta forska på sjukdomar. Crowdfunding innebär samma sak, skillnaden och det som avviker är främst sättet som massan nås ut till och vad som faktiskt finansieras. Istället för att vända sig till de stora etablerade finansieringsinstituten såsom banker och riskkapitalister vänder sig aktiebolaget till den stora massan för att finansiera sitt bolag. Det innebär att crowdfunding på ett vitalt sätt avviker från de 2

traditionella finansieringssätten. Crowdfunding flyttar ut investeringen från de personliga relationerna såsom familj och vänner till den mer opersonliga stora massan. Samtidigt som crowdfunding behåller den inte alltid lika affärsinriktade koncentrationen på de hårda variablerna i form av vinstprognoser, försäljningsvolymer, marknadsandelar och liknande. Det finns helt enkelt inte underlag för dessa hårda variabler. Crowdfunding innebär alltså att en stor mängd människor finansierar något. De personer som finansierar brukar benämnas finansiärer eller investerare beroende på vilken form av prestation de erhåller. Finansiärernas och investerarnas motpart, sökaren av pengar, brukar benämnas entreprenör. Formen av crowdfunding brukar sedan kategoriseras beroende på vad entreprenören erbjuder eller inte erbjuder i utbyte mot finansiärens pengaprestation. Eftersom crowdfunding som finansiering kräver att entreprenören når ut till den stora massan brukar den främst skötas via en plattform på internet. Om investeraren får en motprestation rör det sig om prestationsbaserad crowdfunding. Prestationsbaserad crowdfunding delas i sin tur beroende på vilken typ av motprestation investeraren erhåller. Prestationsbaserad crowdfunding består av equity crowdfunding, debt crowdfunding eller crowdlending. Nedan kommer en kortare redogörelse för deras innebörd. 1.2.2 Prestationsbaserad crowdfunding 1.2.2.1 Equity crowdfunding Equity crowdfunding eller på svenska delägarbaserad gräsrotsfinansiering innebär att entreprenören överlåter en del av ägandet i sitt privata aktiebolag. Antingen genom att emittera nya aktier eller sälja befintliga aktier. Finansiärerna inom denna form av crowdfunding brukar benämnas investerare. Det avgörande för definitionen av denna form av crowdfunding är att investeraren blir delägare i det privata aktiebolag som entreprenören driver. 1.2.2.2 Debt crowdfunding Debt crowdfunding eller på svenska skuldbaserad gräsrotsfinansiering innebär att investerarna finansierar entreprenörens privata aktiebolag genom att investera i 3

värdepapper som entreprenörens bolag gett ut. Dessa värdepapper kan ta olika form men gemensamt är att de inte kan vara värdepapper som slutligen resulterar i ägande i bolaget. 1.2.2.3 Crowdlending Crowdlending eller på svenska lånebaserad gräsrotsfinansiering innebär att investerarna lånar ut pengar till entreprenören genom ett vanligt lånekontrakt. Ett annat ord för denna form av utlåning är peer-to-peer lending. 1.3 Syfte och frågeställning I Sverige finns ett antal crowdfundingaktörer och beroende på hur de lägger upp sin verksamhet kan de omfattas av olika regelverk. En frekvent förekommande gemensam nämnare är att de arbetar med finansiering av privata aktiebolag. Som huvudregel är dessa privata aktiebolag förhindrade från att söka pengar från allmänheten enligt aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) 1:7. Det privata aktiebolag eller den aktieägare som med uppsåt bryter mot detta förbud riskerar att straffas med fängelse, ABL 30:1. Detta gäller även för den som medverkar till att bryta mot bestämmelsen, brottsbalken (BrB) 23:4. Trots detta förekommer verksamheten och frågan som uppkommer är, hur är det möjligt? Syftet med denna uppsats är att undersöka rekvisiten i ABL 1:7 för att utröna om crowdfundingaktörernas verksamhet är förenlig med ABL 1:7. Crowdfundingaktörernas verksamhet går i grund och botten ut på att allokera kapital till små nystartade privata aktiebolag. Handel med värdepapper och förmedling av kapital är viktigt ur samhällsekonomisk synpunkt och därför är denna verksamhet kraftigt reglerad. För närvarande är det främst MiFID som reglerar de finansiella marknaderna men inom kort kommer även MiFID II att införlivas i den svenska rättsordningen. På grund av detta är uppsatsens andra syfte att undersöka om crowdfundingaktörernas verksamhet omfattas av MiFID eller MiFID II. Till sist får ett privat aktiebolags värdepapper inte bli föremål för handel på en reglerad marknad eller en organiserad marknadsplats enligt ABL 1:8. Vad som utgör en reglerad marknad avgörs av MiFID och MiFID II. Vad som däremot utgör en organiserad marknadsplats är inte lika klart. Av den anledningen är uppsatsens 4

tredje syfte att undersöka om crowdfundingaktörernas verksamhet utgör en organiserad marknadsplats. Eftersom crowdfundingaktörerna förmedlar kapital till de privata aktiebolagen i utbyte mot avkastning i någon form kommer denna uppsats att behandla den prestationsbaserade crowdfundingen i form av equity crowdfunding, debt crowdfunding och crowdlending. 1.4 Metod och material Arbetet följer den rättsdogmatiska metoden. Uppsatsen och dess innehåll kommer således baseras på lag, förarbeten, praxis och doktrin. På grund av att crowdfunding inte är reglerat i lag, utan snarare eventuellt regleras i lag, kommer uppsatsen främst baseras på förarbeten och utredningar till befintlig lagstiftning. Praxis på området existerar i princip inte och doktrinen på området är knapphändig men kommer att undersökas i den utsträckning som är möjlig. I viss mån kommer även andra källor än de traditionella rättskällorna att användas. Dessa används dock sparsamt och främst i syfte att förtydliga och konkretisera de traditionella rättskällorna. Rättsområdet som ska undersökas omfattar främst civilrätt och där i associationsrätt. Problemet är att ABL 1:7 innehåller definitioner som tar avstamp i konstitutionell rätt som i sin tur har utvecklats inom marknadsrätten. Utöver detta berör området värdepappersrätt och EU-rätt. Rättsområdena har gemensamma beröringspunkter, begreppen är inte alltid entydiga och går till mångt och mycket in i varandra. Det undersökta rättsområdet blir därför begreppstungt och omfattar en stor mängd förarbeten. Utan förståelse för dessa begrepp och dess betydelse inom respektive område är en analys svår att genomföra. Av den anledningen har uppsatsen stort fokus på just begreppen. Crowdfunding är tidigare magert undersökt och därför nytt för de flesta. Av den anledningen redogörs för två crowdfundingaktörers verksamheter. Denna del utgör uppsatsen stomme och grund för analysen. En grundläggande beståndsdel i crowdfundingaktörernas verksamhet är att finansiera privata aktiebolag. Därför redogörs för det privata aktiebolagets historia. För att avgöra om crowdlending omfattas av ABL 1:7 görs en kortare jämförelse mellan skuldebrev, obligationer och liknande 5

instrument och vanliga lånekontrakt. Analysen av crowdfundingaktörernas verksamheter består av, dels en tillämpning av rekvisiten i ABL 1:7 och 1:8, dels en jämförelse mellan crowdfundingaktörerna och en tidning i både pappers och internetformat samt med en köp- och säljsida på internet. Detta för att göra analysen mer tillgänglig för läsaren. I uppsatsen analyseras och tillämpas rekvisiten i ABL 1:7 och 1:8 genomgående på crowdfundingaktörernas verksamhet. De längre kapitlen har en kortare inledning och kommer kontinuerligt att sammanfattas under arbetets gång. 1.5 Disposition Uppsatsen behandlar tre syften fördelade på sex kapitel. I kapitel två redogörs för två crowdfundingaktörers verksamheter. I kapitel tre redogörs för det privata aktiebolagets historia. Dessa kapitel är deskriptiva och relativt korta. Det fjärde kapitlet behandlar spridningsförbudet i ABL 1:7 och behandlar uppsatsens första syfte. Detta kapitel är uppsatsens längsta och består av tre delar. Först en jämförande del av utredningens förslag och propositionens förslag till spridningsförbud. Sedan en undersökande del av spridningsförbudets rekvisit. Sist en diskuterande och tillämpande del av spridningsförbudet i ABL 1:7 på crowdfundingaktörernas verksamheter. I detta kapitel ges stort utrymme åt annonsrekvisitet eftersom dess innebörd är omdiskuterat. Det femte kapitlet behandlar uppsatsens andra syfte och ger läsaren en kortare introduktion till de finansiella regelverken MiFID och MiFID II. Kapitlet är även nödvändigt för förståelsen av det sjätte kapitlet. Det sjätte kapitlet behandlar uppsatsens tredje syfte och undersöker därför rekvisiten reglerad marknad och organiserad marknadsplats i ABL 1:8. Uppsatsen avrundas slutligen i kapitel sju med avslutande kommentarer. 1.6 Avgränsning Tredje stycket i ABL 1:7 kommer inte att behandlas inom ramen för denna uppsats eftersom det endast avser erbjudanden till maximalt tio personer eller bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Vidare kommer inte tecknings- eller optionsrätter att behandlas och MiFIR berörs endast som stöd för tolkningen av MiFID II. 6

2 Svenska crowdfundingaktörer 2.1 Inledning Uppsatsens första syfte är att undersöka hur två svenska crowdfundingaktörers verksamheter förhåller sig till spridningsförbudet i ABL 1:7 och kompletteringsförbudet i ABL 1:8. För att göra detta måste aktörernas verksamheter först beskrivas. Detta kapitel syftar till att ge en grundläggande förståelse för crowdfundingaktörernas verksamhet och affärsidé. För att läsaren ska förstå hur aktörernas hemsidor är uppbyggda utan att behöva besöka dem kommer inledningsvis en relativt ingående beskrivning av hemsidorna göras. Därefter kommer investeringsprocessen att beskrivas. 2.2 FundedByMe 2.2.1 Grundläggande om FundedByMe FundedByMe är en hemsida på internet som enligt egen utsaga är the fastest growing crowdfunding platform och som påstås sammanlänka investerare och entreprenörer genom finansiering. 1 Plattformen låter bland annat besökaren bläddra igenom aktiva kampanjer, informera investeraren respektive entreprenören om vad dessa kan förvänta sig, läsa om framgångshistorier och mycket annat. Under fliken what is FundedByMe förklaras de mest förekommande frågorna. Innehållet på hemsidan är således inte vedertaget för gemene man. Det förklaras vad crowdfunding innebär, hur FundedByMe tar betalt och vad som ingår i avgiften för entreprenörerna. Under fliken for entrepreneurs får besökaren veta att entreprenören kan skapa tre typer av campaigns. Dessa är equity, lending och reward. Equity innebär att entreprenören säljer aktier till investors, lending innebär att entreprenören finansierar sin kampanj genom lån från lenders och reward innebär att entreprenören finansierar sin kampanj genom backers. 1 FundedByMe:s hemsida, https://www.fundedbyme.com/en/. 7

Under fliken for investors ställs besökaren inför frågan vilken typ av investerare besökaren är. Där framgår att investeraren är entreprenörens motpart och därför antingen investerar i ett bolag genom att köpa aktier i det, genom att få en årlig avkastning på det lån investeraren gett ut eller genom att få tillbaka en vara i utbyte mot pengar. Fliken success stories har ett reportageliknande innehåll. Där finns för närvarande tre inslag som beskriver hur mycket pengar som bolaget har dragit in följt av ett citat från en bolagsrepresentant. Fliken learn more delar precis som tidigare upp de olika formerna av alternativen som både investeraren och entreprenören har. Sedan radas fyra till fem fördelar upp med varför en entreprenör ska finansiera sin verksamhet genom de olika alternativen respektive varför en investerare ska finansiera ett bolag genom något av alternativen. Slutligen finns fliken browse campaign. Denna flik är uppbyggd på det sättet att besökaren får göra ett antal val i ett antal kategorier. Kategorierna är; typ av kampanj, om den är aktiv, i vilket segment (mat, hälsa, konsumentprodukter osv.), i vilket land och slutligen hur dessa ska sorteras. Under dessa kategorier finns ett antal bilder med tillhörande texter som kort beskriver entreprenören och kampanjen. Genom ett färgsystem som löper genom hela hemsidan framgår det vilken typ av kampanj det gäller. Längst ned på kampanjen framgår hur många investerare eller långivare som har bidragit till kampanjen, om kampanjen är överfinansierad och hur länge kampanjen är aktiv. Om besökaren väljer att bocka för Sverige i kategorivalet land kommer endast kampanjer från Sverige att visas. Genom att välja en kampanj får besökaren i regel tillgång till en video. Videon är både publicerad på FundedByMe och på Youtube och en länk mellan videorna förekommer. Videon förklarar oftast bolagets affärsidé och varför bolaget bildades. Under denna video finns ytterligare flikar. Den förinställda fliken är description. Ytterligare flikar är financials, team, documents, questions och activity. De flikar utöver description som är tillgängliga för vem som helst är team, questions och activity. Fliken description beskriver det aktuella bolagets verksamhet, verksamhetsområde, kundkrets, affärsidé, varför besökaren ska investera i bolaget och mycket mer. Description ger besökaren samma typ av information som vanligtvis förekommer på bolags hemsidor under fliken Om oss. Fliken team beskriver personerna bakom bolaget. Fliken questions innehåller kompletterande frågor som investerare ställt till bolaget, utan att avslöja någon finansiell information. Sådana frågor får till svar att de endast kan avslöjas för 8

FundedByMe:s medlemmar. Fliken activity visar vilka som har finansierat den aktuella kampanjen. Genom att trycka på finansiärerna uppkommer viss information om deras historik på FundedByMe och de kan även beskriva sig själva. En kampanjsida är delad i två delar. Dels all den ovan beskrivna informationen och flikarna, dels en ruta till höger om detta innehållande kampanjtypen, antal personer som har reserverat aktier, hur stor del som är finansierat hittills, hur länge kampanjen är aktiv och en knapp som tar dig till en registreringssida. På registreringssidan får du fylla i ett formulär för att bli medlem på sidan och för att bli medlem på sidan måste du godkänna bolagets terms of service. Terms of service består av två avtal; ett för entreprenören och ett för investeraren. Terms of service kommer nedan kallas för användarvillkor. 2.2.2 Investeringsprocessen hos FundedByMe 2.2.2.1 Equity crowdfundingprocessen Equity crowdfundingprocessen går till på följande sätt: 2 Först får ett privat aktiebolag registrera sig och efter FundedByMe:s godkännande får det privata aktiebolaget lägga upp en kampanj. Det privata aktiebolaget kallas därefter för entreprenör och kampanjen kallas för en investeringsrunda. Under kampanjen får andra medlemmar meddela sitt intresse av att investera i bolaget och medlemmen ska då ange hur mycket pengar denne vill investera. Dessa medlemmar kallas för investerare och intresseanmälan är ett ickebindande erbjudande som sedan entreprenören får. FundedByMe avsäger sig allt ansvar för innehållet i kampanjen och de sätter inte upp några krav på innehållet i kampanjen förutom att kampanjen måste vara förenlig med gällande rätt. Avtal om investering ingås sedan mellan investeraren och det privata aktiebolaget och FundedByMe tar ingen del av denna process. För att få lägga upp sin kampanj tar FundedByMe ut en avgift på åtta procent baserat på den totala mängden kapital som kampanjen drar in. 2.2.2.2 Crowdlendingprocessen Crowdlendingprocessen går till på följande sätt: 3 Först får det privata aktiebolaget registrera sig och efter FundedByMe:s godkännande får det privata aktiebolaget 2 FundedByMe:s användarvillkor. https://www.fundedbyme.com/en/terms-of-service/. 3 FundedByMe:s användarvillkor. https://www.fundedbyme.com/en/terms-of-service/. 9

efterfråga lån från FundedByMe:s medlemmar. Efterfrågan ska innehålla lånets totala summa och vad lånet ska användas till. Utöver det ska lånets övriga villkor som ränta, förfallotid, avbetalning etc. visas under hela kampanjen. Räntan sätter FundedByMe. Lånet måste vara minst fyra tusen euro och max etthundrafemtiotusen euro och maximala antalet långivare är tusen personer. FundedByMe kommer sedan att visa ett oberoende bolags kreditbetyg på bolaget som söker lånet. När allt detta är avklarat kommer lånekampanjen som det kallas att vara aktiv på FundedByMe:s hemsida i fyrtiofem dagar. När en medlem bestämt sig för att låna ut pengar till låntagaren måste medlemmen föra över pengarna till en tredje parts depåkonto. Långivaren måste låna ut minst femtio euro och max tjugotusen euro. Om åttio procent av det totala lånebeloppet nås anses kampanjen lyckad. När en kampanj är lyckad ska låntagaren ingå ett låneavtal med långivarna som har bidragit till kampanjen. Låneavtalet med långivarna kommer att ingås av FundedByMe på uppdrag av och i låntagarens namn. Eftersom lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (DAL) kan vara tillämplig har vissa långivare en ångerrätt på fjorton dagar, DAL 2:10. Av den anledningen kommer FundedByMe först efter de fjorton dagarna att instruera tredje part att överföra pengarna till låntagaren. Från detta datum gäller avtalet. I vissa fall kommer FundedByMe att kräva en skriftlig borgen för att acceptera låntagarens låneansökan. För hela processen tar FundedByMe ut en avgift om fyra procent av den totala lånade summan. På samma sätt som FundedByMe ingår låneavtalet för låntagarens räkning i låntagarens namn, kommer FundedByMe ingå låneavtalet för långivarens räkning i långivarens namn. Lånet ska betalas tillbaka regelbundet i likalydande belopp. 2.3 Toborrow 2.3.1 Grundläggande om Toborrow Toborrow är en crowdfundingaktör, men som enligt egen utsaga är en digital marknadsplats för företagslån. 4 Den huvudsakliga skillnaden mot FundedByMe är att Toborrow endast tillhandahåller förmedling av lån. Hemsidan är upplagd på samma sätt som FundedByMe men det finns ingen information om crowdfunding och vad det 4 Toborrow:s hemsida, https://toborrow.se/sv/. 10

innebär. Däremot har Toborrow på samma sätt som FundedByMe en kampanjsida. På denna sida kan besökare se ett antal bilder med tillhörande texter som kort beskriver entreprenören och kampanjen. Genom att trycka på en kampanj får besökaren information om kampanjbolagets verksamhet, verksamhetsområde, kundkrets, affärsidé, varför besökaren ska investera i bolaget och mycket mer. Vidare finns finansiell information om bolaget, vilket kreditbetyg bolaget har, hur många som har gett bud m.m. Allt detta finns under den förinställda fliken projekt. Utöver fliken projekt finns det tre flikar till. Flikarna bud, dokument och vanliga frågor. Under fliken bud anges hela budhistoriken. Under fliken dokument finns en mall för det borgensavtal och det skuldebrev som genereras automatiskt efter att parterna ingått ett avtal. Under vanliga frågor finns frågor och svar på hur finansieringsprocessen går till. Där finns även en till flik kallad mer information. Under denna finns en utökad arsenal av frågor och svar som en besökare kan behöva veta om själva låneprocessen och vad som exempelvis händer om ett bolag inte kan betala tillbaka de lånade pengarna. 2.3.2 Investeringsprocessen hos Toborrow 2.3.2.1 Debt crowdfundingprocessen Debt crowdfundingprocessen går till enligt följande: 5 Först blir aktiebolaget medlem på hemsidan och kallas därefter för låntagare. Genom att fylla i en låneansökan kan låntagaren ansöka om ett lån på hemsidan. I låneansökan ska långivaren ange lånebelopp, löptid och återbetalningsvillkor. Efter att Toborrow granskat låneansökans fullständighet skapas en projektsida på hemsidan. När projektsidan lagts upp startar en auktion där långivare deltar i en budgivning för att få låna ut hela eller delar av det i låneansökan angivna beloppet till låntagaren. Långivare är andra medlemmar på hemsidan som lånar ut pengar till låntagare. Långivaren sätter räntan. När auktionen är avslutad och långivarna har lämnat erbjudanden om att låna ut ett sammanlagt belopp kommer Toborrow att sammanställa ett låneerbjudande, i vilket låntagaren får information om den vägda genomsnittsräntan för samtliga låneandelar. Låneerbjudandet kommer att vara möjligt att acceptera för låntagaren till kl. 23.59 på den andra bankdagen efter den dag som Toborrow levererat låneerbjudandet till låntagaren. När 5 Toborrows användarvillkor. https://toborrow.se/sv/anvandarvillkor/. 11

låntagaren har accepterat låneerbjudandet ska denne ingå ett låneavtal och, i förekommande fall, ett säkerhetsavtal med var och en av de aktuella långivarna för aktuellt lånebelopp och aktuella erbjudna villkor. Lånedokumentationen genereras automatiskt och anger de specifika detaljerna för respektive låneandel, såsom belopp, löptid, ränta och återbetalningsvillkor. Om ett lån består av flera olika låneandelar skapas ett separat låneavtal för varje låneandel mellan låntagaren och varje långivare som har lånat ut en eller flera låneandelar. Låneandelen är den del av det totala belopp som en låntagare bett om att få låna från långivarna och motsvarar den låneandel som respektive långivare har erbjudit att låna ut. 12

3 Aktiebolagets utveckling 3.1 Inledning Trots att det inte explicit framgår av crowdfundingaktörernas hemsidor är det alltid privata aktiebolag och inte publika aktiebolag som lägger upp investeringskampanjer. Detta kapitel syftar till att ge en kort bakgrund och förståelse till det privata aktiebolagets historia och EU:s inflytande på aktiebolaget. 3.2 Det privata aktiebolagets framväxt 3.2.1 Bakgrund Formen för aktiebolag har vuxit fram relativt enhetligt i Europa. Aktiebolagens regelverk har konstruerats för att riskfylld verksamhet med ett begränsat ansvar ska kunna bedrivas. Det som riskeras är det aktiekapital som sätts in. Fram till och med år 1994 fanns det endast en form av bolag med begränsat ägaransvar i Sverige. Detta bolag var aktiebolaget. Inför inträdet i EU och anpassningen till en gemensam europeisk marknad ställdes lagstiftaren inför frågan om det skulle finnas ytterligare bolagsformer med begränsat ägaransvar. År 1990 bemyndigade regeringen chefen för justitiedepartementet att sammansätta en kommitté vars syfte var att göra en översyn av aktiebolagslagen. Kommittén ansåg att fördelarna med att ha en enhetlig reglering för små och stora aktiebolag ansågs överväga nackdelarna, främst på grund av att minoritets- och tredjemansskyddet i allt väsentligt var detsamma. 6 Långt tidigare hade frågan om en uppdelning av bolag utan personligt ägaransvar tagits upp och utretts grundligt. 7 Dessa utredningar behandlade främst andelsbolaget och dess eventuella införande. Skillnaden från aktiebolaget skulle främst bestå i insatskapitalets storlek, ägarandelarnas överlåtbarhet och minoritetsskyddets utformning. Remissinstanserna påpekade att det vore lämpligare att införa en särskild bolagsform inom ramen för aktiebolagslagen och efter hård kritik övergavs förslagen. Någon reform av aktie- 6 SOU 1992:83 s 109. 7 SOU 1941:8-9, SOU 1971:15 och SOU 1978:66. 13

bolagslagen genomfördes dock aldrig. Sverige närmade sig EU och utredningen började därför med att undersöka några andra europeiska länders associationslagstiftning för att se vilka associationsformer utan personligt ägaransvar som fanns. 3.2.2 Tysk rätt I Tyskland fanns i huvudsak två associationsformer utan personligt ägaransvar. Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH) och Aktiengesellschaft. GmbH är en associationsform som förenar aktiebolagsrättens princip om ägarens frihet från personligt ansvar med den flexibilitet som finns i kommanditbolag och andra personassociationer avseende dess organisation och ledning. 8 Aktiengesellschaft är motsvarigheten till det svenska aktiebolaget. Användandet av bolagsformen GmbH dominerar Aktiengesellschaft. 9 GmbH är enklare att bilda och publicitetsföreskrifterna är mindre stränga. 10 3.2.3 Brittisk och irländsk rätt Storbritannien och Irland hade precis som Tyskland två associationsformer utan personligt ägaransvar. De hade däremot till skillnad från Tyskland gjort uppdelningen inom aktiebolagslagen. Uppdelningen bestod av de två aktiebolagsformerna private limited liability company och public limited liability company. 11 Den senare är i regel stora bolag med stor ägarspridning medan den förra är i regel mindre bolag med få delägare. 12 Grunden till denna uppdelning härstammar från år 1907 och reglerna var utformade så att ett limited liability company betraktades som private om det genom föreskrifter i bolagsordningen begränsat aktiernas överlåtbarhet, maximerat antalet ägare i bolaget till femtio och förbjudit varje form av erbjudande till allmänheten att teckna aktier eller skuldebrev utgivna av bolaget. 13 Storbritannien gick in i en europeisk gemenskap långt tidigare än Sverige 8 SOU 1992:83 s 111. 9 A bet s 113. 10 SOU 1941:9 s 30. 11 Prop 1993/94:196 s 71. 12 A prop s 71. 13 SOU 1992:83 s 114. 14

och för att klargöra regelverket krävdes en tydligare gräns mellan ett private limited liability company och ett public limited liability company. Till skillnad från ett public limited company krävs inget minimumkapital i ett private limited company och ett sådant bolag är förbjudet från att vända sig till allmänheten med en inbjudan att teckna eller förvärva aktier eller andra värdepapper som bolaget givit ut. 14 3.2.4 Den europeiska gemenskapen De enskilda staternas anpassning till gemensamma eller åtminstone liknande regler kom som en följd av de bolagsdirektiv som EU (dåvarande EG) drev igenom. För svensk del fanns som ovan nämnts endast en bolagsform utan personligt ansvar för delägarna. Med en bolagsform skulle alla direktiv som kom från EU tillämpas på alla bolag. 15 Detta ansågs inte vara lämpligt varför en egen bolagskategori borde skapas för de minsta bolagen. 16 Bolagsdirektiven var tretton till antalet men de varierade på så sätt att harmoniseringen inte skulle omfatta alla staters egna konstruktioner av bolag utan personligt ansvar om det fanns en skillnad dem emellan. Direktiven behandlade allt från skyddet för bolagets egna kapital, bolagets struktur och ledning till offentliga uppköpserbjudanden. Det andra direktivet hade ett minimumkrav på det egna kapitalet som uppgick till 25 000 ECU eller 185 000 kronor i dåvarande svenska kronor. 17 Detta minimumkrav var det som mer eller mindre avgjorde frågan om det skulle införas en till bolagsform. 18 Det antogs dessutom att det i framtiden även skulle komma flera direktiv som i praktiken krävde två bolagsformer. 19 Den största likheten mellan de europeiska ländernas bolagsformer var att det mindre reglerade bolaget inte fick vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. I Tyskland fick inte andelsbevisen ställas till innehavaren, det vill säga de är väldigt likt ett enkelt skuldebrev, och kunde därför i praktiken inte göras till föremål för allmän handel. 20 För att undvika handel med de tyska andelarna hade andelen 14 SOU 1992:83 s 115. 15 Prop 1993/94:196 s 71. 16 A prop s 71. 17 SOU 1992:83 s 119. 18 A bet s 120. 19 A bet s 120 f. 20 SOU 1992:83 s 121. 15

formen av bevismedel och inte formen av värdepapper såsom aktiebrevet. 21 Även om andelen är överlåtbar krävs skriftligt förfarande och någon form av medverkan från antingen domstol eller notarius publicus. 22 I Storbritannien och Irland fick inte bolaget vända sig till allmänheten och erbjuda dem att köpa eller teckna aktier i bolaget. 23 Det mindre reglerade bolaget kunde heller inte bli föremål för handel på en fondbörs. 24 På grund av den massiva kritik mot andelsbolagsutredningen som genomfördes på 1970-talet var det inte aktuellt att på nytt ta upp frågan om en ny bolagsform i Sverige. Av den anledningen valdes att införa ett privat och ett publikt aktiebolag enligt engelsk modell. När den svenska utredningen skulle anpassa den svenska aktiebolagsrätten till EU tog lagstiftaren alltså ett avsteg från den tidigare tyska förebilden. Detta gjorde även Norge och Finland. 25 Gränsdragningen mellan ett privat och ett publikt aktiebolag blev alltså att ett privat aktiebolag inte fick vända sig till allmänheten för att teckna eller förvärva aktier eller andra värdepapper. Vidare föreslogs ett förbud för handel med dessa värdepapper för de som omfattas av lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF). 26 I gengäld skulle dessa bolag tillåtas ha ett mindre eget kapital. 27 De mindre bolagens delägare skulle dessutom ha mer frihet för egna överenskommelser eftersom behovet av särskilda regler för bolagets ledning och organisation inte är lika trängande som i större bolag. 28 3.3 Sammanfattning Den huvudsakliga anledningen till att det infördes en andra bolagskategori i Sverige var på grund av integrationen med övriga EU-länder. De europeiska bolagsdirektiven var främst anpassade efter större bolag och lämpade sig därför inte för alla bolag. Vidare förutsåg eller åtminstone antog lagstiftaren att det skulle komma fler bolagsdirektiv som riktade sig främst till de stora bolagen. Genom införandet av två bolagsformer kunde den svenska staten ha en bolagsform anpassad efter 21 SOU 1941:9 s 30. 22 A bet s 30. 23 SOU 1992:83 s 115. 24 A bet s 115. 25 Lov om aksjeselskaper. Aktiebolagslag 624/2006. 26 SOU 1992:83 s 124. 27 A bet s 121. 28 Prop 1993/94:196 s 75. 16

svenska förhållanden. Villkoret var att dessa bolag inte fick vända sig till allmänheten för sin kapitalförsörjning och att bolagets aktier inte fick bli föremål för handel på aktiemarknaden. 17

4 Spridningsförbudet i ABL 1:7 4.1 Inledning Uppsatsens första syfte är som sagt att utreda om crowdfundingaktörernas verksamhet är förenligt med spridningsförbudet i ABL 1:7. Spridningsförbudet i ABL 1:7 verkar vid en första läsning inte ge upphov till oklarheter. Detta är dock inte fallet. Kapitel fyra har därför två delsyften. Dels att grundligt utreda annonsrekvisitet i första stycket i ABL 1:7 eftersom detta tidigare inte gjorts, dels att reda ut och förklara övriga rekvisit i paragrafen för att kunna tillämpa dessa på crowdfundingaktörernas verksamhet. För att skapa en bättre förståelse för lagtexten i ABL 1:7 kommer den statliga utredningens förslag till lagtext först att presenteras och analyseras. Utredningens förslag kommer främst beröras i de avseenden som det skiljer sig från regeringens. Efter det är kapitlet upplagt efter rekvisiten i ABL 1:7 och behandlar dem var för sig. Kapitlet avslutas med en diskussion och tillämpning av ABL 1:7 på crowdfundingaktörernas verksamhet. 4.2 Utredningens förslag till spridningsförbud 4.2.1 Spridningsförbudets lydelse och syfte När regeringen skulle införa gränsdragningen mellan privata och publika aktiebolag lade utredningen fram ett förslag som regeringen delvis förkastade. Utredningskommittén föreslog att skillnaden mellan ett privat och ett publikt aktiebolag skulle utformas enligt följande: Privata aktiebolag eller aktieägare i sådant bolag får inte söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis genom att offentliggöra eller på annat sätt rikta en inbjudan till en vidare krets att teckna eller förvärva sådana värdepapper. Teckning eller avtal om förvärv på grund av en inbjudan som strider mot detta förbud, är ogiltigt. 18

Syftet med paragrafen var att förbjuda privata aktiebolag från att vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. För att förstå paragrafen måste något sägas om dess rekvisit. Rekvisiten som kommer behandlas är: söka sprida, offentliggöra, på annat sätt rikta en inbjudan och vidare krets. 4.2.2 Söka sprida Att söka sprida innebar enligt utredningen att inbjudan ska skickas till antingen en obestämd eller ett större antal mottagare. Syftet med spridningen ska vara att mottagaren ska teckna eller förvärva de uppräknade värdepapperna. Typexemplet på när ett bolag eller dess aktieägare sökte sprida bolagets aktier var om allmänheten genom en annons i dagspressen erbjöds att teckna eller förvärva aktier i bolaget. Ett annat exempel på att söka sprida var om erbjudandet om förvärv eller teckning av värdepapper riktades till ett obestämt antal kunder hos ett värdepappersinstitut. Stor vikt lades därför vid antalet personer som nåddes av meddelandet. Eftersom det viktiga inte var formen för erbjudandet utan att själva erbjudandet inte fick nå ut till ett obestämt antal personer, kunde ett bolag annonsera i dagspressen om annonsen riktades till en eller ett mindre antal personer. På det viset vände sig alltså inte bolaget till allmänheten för att införskaffa kapital. På samma sätt vände sig inte bolaget till allmänheten för att skaffa kapital (och spred därigenom inte värdepapper) genom att vända sig till den befintliga ägarkretsen. 29 4.2.3 Offentliggöra eller på annat sätt rikta en inbjudan Vad som menas med rekvisitet offentliggöra berörs aldrig i förarbetena. Synonymer till ordet är exempelvis göra allmänt känd, ge offentlighet åt eller kungöra. Således verkar rekvisitet inte vara formbundet. Däremot verkar en annons i en dagspress utgör ett exempel på när något blir offentliggjort. 30 Rekvisitet på annat sätt rikta en inbjudan förklaras inte heller särskilt ingående. Det anges enbart att det inte går att rikta ett erbjudande till ett obestämt antal kunder hos ett värdepappersinstitut. 31 29 SOU 1992:83 s 146. 30 A bet s 146. 31 A bet s 146. 19

4.2.4 Vidare krets För att få en mer enhetlig lagstiftning inom aktiebolagsrätten vände sig utredningen till prospektreglernas definitioner för en vidare krets. Diskussionen om när ett prospekt var tvunget att ges ut hade nämligen redan diskuterats och utredningen konstaterade att det inte är lämpligt om ett prospekt alltid upprättas. 32 Vidare krets innebar, enligt prospektreglerna, att ett större antal personer berörs. 33 Att exakt ange hur många som måste beröras för att det ska vara en vidare krets var dock svårare. 34 I ett försök att konkretisera begreppet konstaterade utredningen att prospekt inte var nödvändigt för ett fåtal ägare men att om erbjudandet skulle kunna komma att omfatta fler än 200 köpare eller tecknare, var prospekt en nödvändighet. 35 Utredningen tog fasta på att det inte exakt gick att ange vad som menades med en vidare krets utan avgörande var på vilket sätt som adressaterna bestämdes i det enskilda fallet. 36 Sammanfattningsvis menade alltså utredningen att gränsdragningen mellan privata och publika bolag skulle göras med hjälp av ett förbud för privata bolag att vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. Att försöka vända sig till allmänheten för att skaffa kapital var förbjudet om bolaget eller aktieägaren vände sig till en vidare krets. Vidare krets berodde i sin tur på hur erbjudandets adressater bestämdes i det enskilda fallet. 37 Hur och vilken form meddelandet gick ut var dock oväsentligt enligt utredningen. 4.3 Propositionens förslag till spridningsförbud Liksom utredningen menade även regeringen att gränsdragningen mellan de båda bolagskategorierna görs så att publika men inte privata aktiebolag ska ha rätt att inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier och andra värdepapper som bolaget ger ut. 38 Regeringen var dock noga med att påpeka att det inte ska vara 32 SOU 1971:9 s 80. 33 A bet s 80. 34 A bet s 80. 35 A bet s 80. 36 SOU 1992:83 s 146. 37 A bet s 146. 38 Prop 1993/94:196 s 74. 20

otillåtet för privata bolag att vända sig till ett flertal personer för att skaffa kapital. 39 För att få göra detta fick dock inte erbjudandet vända sig till allmänheten eller ett större antal personer. 40 Regeringen föreslog att skillnaden mellan ett privat och ett publikt aktiebolag skulle utformas enligt följande: Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis. Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200. Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare. Förslaget i propositionen är något annorlunda uppbyggt i jämförelse med förslaget i utredningen. Till skillnad från utredningens förslag verkar det första stycket i ABL 1:7 vara bundet till en viss form av spridning, nämligen spridning genom annonsering. Det andra stycket i ABL 1:7 verkar i motsats till första stycket ABL 1:7 inte vara formbundet utan det andra stycket omfattar all annan form av försök till spridning än genom annonsering. Skillnaden mellan styckena hade troligtvis inte utgjort ett problem, om de två styckena var utformade på samma sätt. Tyvärr skiljer sig det andra stycket från det första stycket på fyra sätt. För det första klumpar stycke två ihop de i första stycket ABL 1:7 speciellt angivna formerna för kapitalanskaffning (aktierna, teckningsrätterna, utgivna skuldebrev och utgivna optionsbevis) till ett gemensamt ord, värdepapper. För det andra föreskriver det andra stycket i ABL 1:7 att bolaget i det första stycket i ABL 1:7 eller aktieägaren till ett sådant bolag inte får erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva dessa värdepapper. För det tredje förklaras 39 Prop 1993/94:196 s 75. 40 A prop s 75. 21

att trots att sådana erbjudanden, som inte sker genom annonsering, inte är tillåtna får sådana erbjudanden ges ut till en krets som i förväg har anmält intresse av att få sådana erbjudanden. Till sist förklaras dock att sådana erbjudanden om kapitalanskaffning till en krets som i förväg har anmält intresse måste ha ett begränsat antal poster. Antalet poster uppgår till 200 st. Om det är avsett att vara en skillnad mellan första och andra stycket i ABL 1:7 eller om andra stycket är ett förtydligande av första stycket är svårt att avgöra med enbart lagtexten. Om det första stycket i ABL 1:7 endast definierar vad som är ett privat aktiebolag och andra stycket föreskriver hur sådana aktiebolag och dess ägare ska kunna skaffa kapital utanför den befintliga ägarkretsen är även det oklart. Vid första anblick är inte propositionen tydlig i detta avseende. I författningskommentaren behandlas nämligen inte styckena var för sig utan beskriver rekvisitet söka sprida enhetligt oavsett i vilken form spridningen sker. Författningskommentaren förklarar nämligen att rekvisitet söka sprida innebär annonsering, rundskrivelser eller andra former av meddelanden med erbjudande om teckning eller förvärv till subjekt utanför den befintliga ägarkretsen. 41 På grund av att förklaringen av spridningsrekvisitet inte är formbundet omfattar begreppet även de fall när ett värdepappersinstitut eller någon annan, på uppdrag av aktiebolaget eller aktieägaren, förmedlar aktier till en större krets personer. 42 Det krävs dock att värdepappersinstitutet medverkar till spridningen. Att värdepappersinstitutet enbart hjälper till med kontoföringen av aktierna innebär inte att aktierna anses spridda. 43 Således verkar första stycket i ABL 1:7 mer innebära en definition av ett privat aktiebolag snarare än en begränsningsregel. Författningskommentaren fortsätter dock och påpekar att annonsering är en marknadsföringsmetod som är särskilt ägnad att leda till en stor spridning av aktier och eftersom marknadsföring genom annonsering kommer att nå ut till en obestämd krets personer är detta uttryckligen förbjudet i första stycket ABL 1:7. 44 Förbudet riktar sig både mot tidningsannonsering och annonsering i andra former. 45 På samma sätt förklarar författningskommentaren att det i andra stycket icke formbundna sättet att sprida aktier även kan leda till att privata bolags värdepapper sprids bland allmänheten 41 Prop 1993/94:196 s 141. 42 A prop s 141 f. 43 A prop s 142. 44 A prop s 143. 45 A prop s 143. 22

och att det därför bör uppställas vissa begränsningar mot dessa erbjudanden om de riktar sig till en större mängd personer. 46 Därmed går det att konstatera att första stycket ABL 1:7 inte enbart är till för att definiera vad som utgör ett privat aktiebolag. Första stycket ABL 1:7 avser också att förbjuda kapitalanskaffning genom just annonsering. Anledningen till att annonsering stadgas särskilt beror på att annonsering typiskt sett når ut till ett stort antal subjekt. Rekvisitet annonsering är därför avgörande för bedömningen om ett bolag anses vända sig till allmänheten eller inte. Om den åtgärd som bolaget vidtar för att söka sprida sina aktier anses utgöra annonsering spelar det således ingen roll om annonsen i övrigt uppfyller de krav som uppställs för att träffas av andra styckets undantag. Denna tolkning stöds även av förarbetena till bankaktiebolagslagen (1987:618). 47 Bankaktiebolagslagen hade precis som aktiebolagslagen en indelning i privata och publika bolag och spridningsförbudet var utformat på exakt samma sätt. 48 Således är det alltså formen för marknadsföringen som är avgörande. 49 Att formen för marknadsföringen är avgörande för spridningsförbudets tillämplighet har kritiserats som en ologisk distinktion eftersom det går att annonsera i mindre specialinriktade tidningar som inte når ut till allmänheten. 50 Därför borde annonseringsförbudet i första stycket ABL 1:7 endast ses som en presumtionsregel. 51 Något stöd för detta har dock inte framförts och som ovan nämnts föreslogs även detta i utredningen, men det fick inget gehör av regeringen vid lagstiftningen. Sedan införandet av spridningsförbudet i aktiebolagslagen har lagen förändrats i vissa avseenden. Någon förändring i sak har dock inte avsetts. 52 Första stycket ABL 1:7 har numera följande utformning: Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller skuldebrev eller teckningsoptioner som bolaget har gett ut. 46 Prop 1993/94:196 s 143. 47 Prop 1994/95:70 s 172 f. 48 A prop s 3 och s 111. 49 Prop 1993/94:196 s 143. 50 Nerep & Samuelsson Aktiebolagslagen : en lagkommentar, del 1 Kapitel 1-10, s 49. 51 A a s 49. 52 Prop 2004/05:85 s 513. 23