Naturvärdesinventering på Runsbäck 2:195, Färjestaden 1
Bakgrund Uppdraget gällde en översiktlig beskrivning av biotoper och naturvärden för Runsbäck 2:195 i Färjestaden. Med en utökad naturvärdesinventering av delen med ädellövskog Runsbäck 2:195. En översiktlig naturinventering av Färjestaden gjordes 2014. Resultatet från den översiktliga naturinventeringen pekade på att lövskogen i och runt Runsbäck många gånger har höga naturvärden och är särskilt värdefulla. Därav utfördes en utökad naturvärdesinventering av ädellövskogen på del av Runsbäck 2:195 under 2015. Bild 1. Det aktuella området markerat med rött. 2
Beskrivning Runsbäck 2:195 ligger i anslutning till den södra delen av Färjestadens bebyggelse(bild 1). Området ligger i zonen mellan åkermark och lövskog och har en del av båda. Området har i inventering delas in i fyra olika delområden som motsvarar de olika biotoperna. Bild 2. Områdets fyra delar. A åkermark. B ädellövskog. C fuktäng. D trädridå/kantzon. Det större delområdet består av en igenväxt åkermark(a) som omgärdas av en trädridå i alla väderstreck. I områdets nordväst del finns det en fuktäng(c) som även den omgärdas av trädridåer. I sydväst finns ett skogsparti med ädellövskog(b). Det fjärde delområdet är den trädridå(d) som omgärdar det mesta av Runsbäck 2:195. Delområde A f.d. åkermark Åkermarken är heterogen och det återspeglar den tid den varit i träda. Delar av åkermarken har ett relativt kraftigt uppslag av sly främst av björk. Men även ek, slån, asp, lönn och lind slåss om att ta över utrymmet på åkermarken. Den öppna gräsytan är till största del frodig och högväxt med både åkertistel och flenört. Samtidigt finns det delar i åkermarkens mitt med glesare växtlighet där man finner johannesört och svartkämpar. 3
Bild 3. Igenväxande åkermark med kraftigt björkslyuppslag. Delområde B ädellövskog I ädellövskogen består krontäcket främst av grov ek och äldre hamlad lind däremellan är det uppslag av yngre lönn, lind och asp. Buskskitet består av med hassel med inslag av hagtorn. Det finns även enstaka grövre träd av vårtbjörk, asp, gran, sälg och lönn. Äldre sälg och björk håller på att skuggas ut varefter de dör och murknar sakta ner. Marken är stenbunden och kalkrik. De hamlade lindarna och döda enar inne i skogen skvallrar om att skogen varit mer öppen under en tidigare period. Bild 4. I ädellövskogen finns det grövre lindar som tidigare varit hamlade. 4
Delområde C fuktäng Fuktängen har en gradient med ett fuktigare parti i delområdets sydvästra del. I den fuktigaste delen växer bland annat blåsäv och spritt runt om växer tomtskräppa. Främst i fuktängens norra del finns det videsnår. Bild 5. Områdets fuktäng med omgivande träd och videsnår. Delområde D trädridå Mellan och runt åkermarken och fuktängen finns det en trädridå. Främst består den av ek med inslag av asp, sälg och björk. Buskskiktet är av hassel, slån, vide och hagtorn. I söder är det ett parti med flera aspar varav en del har dött. Grov sälg finns bland annat utmed Knaps väg. Bild 6. Trädridå och åkerbryn. 5
Metod Vid det första besöket i maj 2015 utfördes en översiktlig översyn av biotoperna och ett eftersök av rödlistade arter på hela Runsbäck 2:195. Samtidigt gjordes en bedömning av placering av de fönsterfällor som behövdes för den utökade naturvärdesinventeringen. Här eftersöktes möjlighet till bra placering och i anslutning till lämpligt substrat för vedlevande insekter. Fyra fönsterfällor bedömdes var lämpligt och placerades ett par dagar senare ut i ädellövskogen. Dessa tömdes med jämna mellanrum, materialet genomgicks och artbestämdes utifrån rödlistade arter. Senare under oktober gjordes ett riktat eftersök av rödlistade svampar. Bild 7. Fönsterfälla 1 placerades mellan stam och fallen del av vårtbjörk. På vårtbjörken växte flera fruktkroppar av fnöskticka. Bild 8. Fönsterfälla 2 placerades på stam av en fallen sälg som i sin tur var liggandes på hassel och björk. 6
Bild 9. Fönsterfälla 3 placerades på en tunn stam av asp som fallit ovanpå buskar ut mot Runsbäcksvägen. Bild 10. Fönsterfälla 4 placerades inne i en hasselruna ungefär i mitten av skogspartiet. 7
Resultat Totalt påträffades det i hela området 13 rödlistade arter varav 10 av dem noterades i den utökad naturvärdesinventering av ädellövskogen. Delområde A f.d. åkermark Åkermarken är under igenväxning och har endast mindre naturvärden bland annat såsom att vara en nektarresurs i landskapet för insekter. Överraskande var dock fyndet av klöverborren Hylastinus obscurus NT. En art med mycket få fynd i landet och endast från Gotland och Öland. Delområde C fuktäng Inga rödlistade arter noterades på fuktängen. Ett visst naturvärde finns dock i de omgivande busksnåren av vide. Dessa blommar tidigt under året och utgör en stor nektarkälla för många arter av bin. Delområde D trädridå Både mellan och runt åkermarken och fuktängen finns en trädridå. Här noterades de rödlistade arterna skogsalm Ulmus glabra CR, ask Fraxinus excelsior EN, Skalbaggsstrit Issus muscaeformis NT och tvåfläckig barkskinnbagge Aradus bimaculatus NT. Tvåfläckig barkskinnbagge är aldrig tidigare funnen på Öland och endast noterad med få fynd i södra Sverige. Fler individer i olika stadier fanns på de döda asparna i den södra delen av området. Delområde B ädellövskog Här utfördes en utökad naturvärdesinventering med hjälp av fönsterfällor. Av rödlistade arter noterades skogsalm Ulmus glabra CR, kortvingen Carphacis striatus VU, enbandad brunbagge Hypulus bifasciatus VU, trägnagaren Hemicoelus fulvicornis NT, rödhalsad vedsvampbagge Mycetophagus fulvicollis NT, gul gaddbagge Mordellistena neuwaldeggiana NT, ekträdlöpare Rhagium sycophanta NT, prydnadsbock Anaglyptus mysticus NT, mindre linjordloppa Longitarsus parvulus NT och getinglik svampmygga Keroplatus tipuloides NT. Av de mer intressanta fynden utgör den sist nämnda då den inte är noterad för Öland tidigare. Vid eftersök av rödlistade svampar noterades inga rödlistade arter mycket på grund av en dålig svampsäsong. Marken noterades dock vara av samma karaktär som precis väster om Runstensvägen. Där är de rödlistade svamparna sydlig kantmusseron Tricholoma sejunctum s. str. NT, saffransspindling Cortinarius olearioides NT, jättespindling Cortinarius praestans NT noterade. Naturvärden Åkermarken Processen av igenväxning har bitvis gått långt och kommer att så fortsätta. Fyndet av klöverborren skall ses mer i ett landskapsperspektiv än en lokal förekomst. Klöverborren 8
lever bland annat i den grova stammen på äldre rödklöver. Förekomst av äldre klöver finns på lokalen men är dömd att försvinna antingen genom igenväxning eller upplöjning. Totalt klassas åkermarken i den lägsta naturvärdesklassen NVK 4 Visst naturvärde. Fuktängen Fuktängen är av trivial intermediär typ och inga rödlistade arter påträffades. Videsnåret i norr som väter mot söder är under dess blomning värdefullt för bin och humlor. Totalt klassas fuktängen i den lägsta naturvärdesklassen NVK 4 Visst naturvärde. Trädridå Runt om området löper en trädridå med flera grövre träd och blommande buskar. Dessa skapar lä och ett varmare mikroklimat för området än i ett öppet åkerlandskap. Det finns enstaka grov sälgar som är värdefulla ur flera naturvärdes aspekter bland annat som vårens främsta och tidigaste blomresurs för humlor och bin. Ekarna i trädridån har ett framtidsvärde om de tillåts växa vidare till gammelekar. I landskapet runt Färjestaden finns flera gammelekar varför man bör ta med dessa ekar i en grön infrastruktur plan. I den södra delen finns yngre skadad och död asp som hyste den rödlistade tvåfläckig barkskinnbagge som även var ny för Öland. Om möjligt bör de flesta asparna sparas. Totalt klassas trädridån i naturvärdesklassen NVK 3 Påtagligt naturvärde. Ädellövskog Den kustnära ädellövskogen som sträcker utmed delar av Ölands västra sida har ofta mycket höga naturvärden och denna del var inget undantag. 10 av områdets totalt 13 funna rödlistade arter återfanns här. Totalt klassas ädelskogen i den högsta naturvärdesklassen NVK 1 Högsta naturvärde. Sammanfattning Området med ädellövskog på Runsbäck 2:195 hyser höga naturvärden och bör kvarstå vid en eventuell exploatering av Runsbäck 2:195. Man kan dock öppna upp skogen genom att röja undan yngre lönn och sly. Lyfta fram de grova ekarna och de hamlade lindarna. Hassel och död ved bör lämnas kvar i lämplig mängd. Trädridån har förutom naturvärden förmåga att buffra mot bullrande verksamheter. Om möjligt bör endast en utglesning av trädridån ske och extra hänsyn bör då tas för sälg och ek. Håkan Lundkvist / Carabus consulting 9