Miljörapport 2010 Danderyds sjukhus panncentral

Relevanta dokument
Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport 2010 Farmen Panncentral

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport Farmen panncentral

Miljörapport Gasturbin G5

Miljörapport 2010 Vårberg panncentral

Miljörapport 2010 Orminge Panncentral

Miljörapport Skarpnäck värmeverk

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Miljörapport - Textdel

Miljörapport 2010 Liljeholmens hetvattencentral

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Miljörapport 2016 Farmen panncentral

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Miljörapport Liljeholmens hetvattencentral

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 4

Valsta hetvattencentral

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Miljörapport Hällefors Värme AB. Hällefors Värme AB

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Miljörapport 2016 Valsta HWC

Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Ludvigsbergs Värmeverk

Miljörapport 2010 Bredäng värmecentral

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Norrsundet biobränslepanna

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

PC Kotorget, Hudiksvall

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Älvkarleby biobränslepanna

Miljörapport 2015 Säffle Fjärrvärme AB

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3

Mall för textdelen till miljörapporten

Miljörapport Orminge panncentral

Älvkarleby biobränslepanna

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

7 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3

Miljörapport 2010 Skarpnäck värmeverk

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Miljörapport - Textdel

Miljörapport 2010 Farsta värmeverk

Mackmyra biobränslepanna

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport 2016 Lidingö värmeverk

Miljörapport 2010 Årsta värmeverk

Vänge biobränslepanna

Bergby biobränslepanna

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2014

Miljörapport Farsta värmeverk

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Söderfors biobränslepanna

Ludvigsbergs värmeverk

Sammanfattning Backa containerpannor och Provisoriska Uppställningsplatser (PUP)

Sammanfattning Björndammens panncentral

Sammanfattning Sisjöns panncentral

Miljörapport 2015 Pc Kotorget Hudiksvall

7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 14

Bälinge biobränslepanna

Dnr Mbn Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

Hedesunda biobränslepanna

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Miljörapport Hetvattencentralen i Hallstahammar (HVC)

Sammanställning av gällande villkor m.m.

Textdel 2016 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar

Miljörapport Bredäng värmecentral

Textdel 2017 års miljörapport

Skutskär reservanläggning

Miljörapport Tynnereds panncentral

Textdel 2016 års miljörapport

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2016

Sammanfattning Tynnereds panncentral

Miljörapport - Textdel

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 4

Miljörapport. Hetvattencentralen HVG Västerås 2012.

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport 2016 Säffle Fjärrvärme AB

Textdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket

Miljörapport 2012 v2 Sannaverket Kristinehamn

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Transkript:

Miljörapport 2010 Danderyds sjukhus panncentral

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 2 1.1.1 Lokalisering... 2 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 2 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 3 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 3 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 4 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 4 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 4 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 5 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 5 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 5 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 5 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 5 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 5 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 7 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 7 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 7 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 8 6.1 FORTUM VÄRME... 8 6.2 DANDERYDS SJUKHUS PANNCENTRAL... 8 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 8 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 8 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 8 8.1.1 Fortum Värme... 8 8.1.2 Danderyds sjukhus panncentral...10 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN...10 9 KEMISKA PRODUKTER...10 9.1 FORTUM VÄRME...10 9.2 DANDERYDS SJUKHUS PANNCENTRAL...11 10 AVFALLSMÄNGDER...11 11 RISKHANTERING...11 11.1 FORTUM VÄRME...11 11.2 DANDERYDS SJUKHUS PANNCENTRAL...12 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER...12 13 ÖVRIG INFORMATION...12 14 UNDERSKRIFT...13

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering På Danderyds sjukhus panncentral finns i dag 4 st oljeeldade hetvattenpannor med en total installerad effekt om 30 MW. Anläggningen är ansluten till Norrenergis fjärrvärmenät som försörjs via anläggningar i Solna och Sundbyberg och fungerar som reservanläggning vid bortfall av ordinarie fjärrvärmeleverans. Sedan våren 1998 har pannorna endast körts i provdrift inför eldningssäsong samt enstaka dygn då fjärrvärmen stängts av. De miljöaspekter, som har identifierats som betydande är utsläpp till luft av kvävedioxider, svavel, stoft och koldioxid samt buller. Dessa utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. Hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgör en potentiell risk för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering, övningar och utrymning för hantering av riskerna. Huvudman är (Fortum Värme). Under år 2009 har drift skötts av Fortum Värme medan underhållet skötts av Fortum Värme tillsammans med Fortum Service Öst AB. Den 1 december 2009 slogs bolagen samman och all drift och underhåll sköts av Fortum Värme. Personalen som tjänstgör på Danderyds sjukhus panncentral ingår i en driftgrupp som är organiserad under PoD Distribution. Anläggningen ronderas en gång per vecka av dagtidsgående driftpersonal. 1.1.1 Lokalisering Panncentralen är belägen vid Danderyds Sjukhusområde, på fastigheten Sjukhuset 5 och 6. Sjukhuset ligger ca 8 km norr om Stockholms centrum och ca 1 km söder om Mörby Centrum i Danderyds kommun. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Anläggningen består av 4 stycken oljeeldade hetvattenpannor med en totalt installerad effekt om ca 30 MW. Pannorna eldas med eldningsolja (Eo1) som lagras i 3 stycken underjordiska gummerade betongkasuner om 3 x 150 m 3 (2 av de 3 kasunerna är avställda och frånskilda från oljesystemet) i direkt anslutning till anläggningen. Samtliga oljepannor är utrustade med separata cykloner för avskiljning av stoft ur rökgaserna och är anslutna till gemensam skorsten med separata rökgaskanaler upp till skorstensmynning (+ 56 m). Pannorna vattensotas vid stillestånd och vattnet avleds till en sedimenteringsbassäng, renat vatten avleds till spillvattennätet. 2(13)

Avskiljt sotslam transporteras till auktoriserad deponi. Avskiljt stoft från cykloner uppsamlas torrt i säck och transporteras till deponi med erforderliga tillstånd för deponering av detta avfall. Vid anläggningen finns ingen typ av vattenbehandling med tillhörande kemikalier då fjärrvärmevatten används för spädmatning av processen. Mät- och kontrollparametrar på rökgaser är röktäthet och syreöverskott. Mätsonderna är placerade i rökgaskanalerna där rökgaserna leds ut till skorstenen. Övervakningen av röktäthet är så ordnad att vid förhöjda röktäthetsvärden utgår larm såväl visuellt som akustiskt. Samtliga mätinstrument kontrolleras och/eller rengöres regelbundet samt efter avrop från driftpersonal. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Då anläggningen endast är en reservanläggning har miljöarbetet koncentrerats på att minska risken för haveri eller nödläge som kan påverka omgivningen. Inga förändringar har skett vid verksamheten under året. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Eftersom den sammanlagda installerade effekten för Danderyds sjukhus panncentral är mindre än 50 MW redovisas endast totala utsläppsmängder (enligt NFS 2006:9). Under året har endast provkörningar pågått varför utsläppen är försumbara. Utsläpp från Danderyds sjukhus panncentral jämfört med föregående år Parameter Enhet 2009 2010 Metod* Beräknings-/Mätmetod Svavel (S) kg 0,17 0,14 C OTH Stoft kg 0,04 0,03 C OTH Kväveoxider (NOx) kg 1,1 0,88 C OTH Koldioxid (CO 2 ) ton 0,21 0,88 C OTH *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Tröskelvärden enligt föreskriften NFS 2006:9 av NOx är 10 000 kg/år, svavel 150 000 kg/år och CO 2 100 milj kg/år överskrides ej varför dessa ej behöver anges i emissionsdeklarationen. 3(13)

2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön. Utsläpp från transporter vid Danderyds sjukhus panncentral 2010 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier (inkl sand) CO2 (ton) 0 0 0 0 NO x (kg) 0 0 0 0 S (kg) 0 0 0 0 PM (kg) 0 0 0 0 2.3 Utsläpp till vatten Danderyds sjukhus panncentral är endast i drift vid provdrift. Det innebär att uppkomsten av vatten i verksamheten är låg. Samtliga brunnar i anläggningen är anslutna till sedimenteringsbassängen. I sedimenteringsbassängen finns en oljemätare som larmar visuellt samt med ljud vid olja. Under år 2008 tätades eller kragades avloppsbrunnar i anslutning till pannorna för att minska risken för utsläpp till avlopp vid ett eventuellt spill eller läckage av bränsle. Under 2010 har inga händelser, som kan ha påverkat ovanstående recipienter, inträffat. 3 Gällande tillstånd I tabellen nedan redovisas tillståndsgivande myndighet för gällande miljötillstånd för Danderyds sjukhus panncentral. Tabell över tillstånd för Danderyds sjukhus panncentral Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 1992-09-23 Länsstyrelsen i Miljöskyddslagen Stockholms län 2005-03-07 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 563-2004- 71862 0162-81- 001) 2008-07-10 Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr 563-2007- 117312 0162-81- 002) Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Beslut avser Tillstånd till fortsatt drift av befintlig oljeeldad värmecentral i fastigheten Sjukhuset 5 och 6 Danderyd Tillstånd till utsläpp av koldioxid från panncentralen vid Danderyds sjukhus Nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid från panncentralen vid Danderyds sjukhus 4(13)

3.1 Anmälda ändringar under året Inga anmälda ändringar har gjorts med anledning av anmälningspliktiga ändringar för Danderyds sjukhus panncentral under 2010. 3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden, förbud eller råd gäller för den nuvarande verksamheten. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Södra Roslagens miljö- och Miljötillstånd hälsoskyddskontor Länsstyrelsen i Stockholms län Tillstånd enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Tillstånd enligt Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Anläggningen fungerar som reservanläggning och producerar enbart värme i de fall störningar inträffar av fjärrvärmeleveranserna. Under år 2009 och 2010 har pannorna endast funktionstestats. Bränsleförbrukning och produktion vid Danderyds sjukhus panncentral jämfört med föregående år. Bränsle 2009 2010 Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 1, Nm3 0,18 0,0018 0,33 0,00287 4.2 Villkor i miljötillstånd Tabellen nedan redovisar de villkor som gäller för Danderyds sjukhus panncentral samt hur villkoren har uppfyllts under 2010. Tabell över villkorsuppfyllnad för Danderyds sjukhus panncentral 2010 Villkor nr Villkorstext 1 Allmänna villkor: Anläggningen ska i huvudsak vara utformad och drivas i enlighet med ansökan och vad sökanden där redovisat. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. 5(13)

Villkor nr 2 3 4 5 6 7 Villkorstext Utsläpp av Svavel: (1976:1055) Utsläpp av svavel får högst ske i den omfattning som anges i den förordning om svavelhaltigt bränsle Kommentar: I anläggningen används eldningsolja 1 med max 0,1 vikt-% svavel. Utsläpp av Stoft: Stoftutsläpp från oljepanna får vid besiktningstillfället som riktvärde ej överskrida 1,0 gram/kg olja. Sottalet enligt Bacharachskalan får vid eldning med Eo4 inte överskrida värdet 3 annat än högst 2 enheter, kortvarigt vid start och belastningsändringar. Kommentar: Eldningsolja 1 används vid eventuell drift vilket ger ca 0,04 g stoft/kg olja vilket med god marginal innehåller villkoren. Övriga utsläpp till luft: Rökgashastigheten får ej understiga 6 m/s vid låglast. Rökgastemperaturen får inte understiga syradaggpunkten vid aktuella förbränningsförhållanden. Kommentar: Respektive pannas rökgaskanal är dimensionerad för att innehålla aktuella rökgashastigheter samt innehar erforderliga rökgastemperaturer för att ej understiga syradaggpunkten vid aktuella förbränningsförhållanden Övriga utsläpp till luft: Samtliga pannor ska vara försedda med röktäthetsmätare med larmanordning för övervakning av stoftutsläpp. Kommentar: Samtliga pannor är utrustade med röktäthetsmätare för mätning och tillhörande larmande funktion. Utsläpp av kväveoxider: Utsläpp av kväveoxider får vid besiktningstillfället, som riktvärde, inte överstiga 0,15g/MJ räknat som NO 2. Kommentar: Vid användande av eldningsolja 1 uppgår NOx-utsläppen till 74,64 mg/mj vilket med god marginal understiger villkorsvärdet. Utsläppet har beräknats genom ett schablonvärde som tagits fram från jämförbara pannor. Buller: Buller från anläggningen ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder och sjukhusets vårdavdelningar inte överstiger: 50 db(a) dagtid (kl 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) 40 db(a) nattetid (kl 22-07) Kommentar: Anläggningen är utformad och drivs så att aktuella bullerkrav innehålls. Kontrollprogram: Länsstyrelsen förordar vidare att kontrollprogram skall upprättas av Danderyds sjukhus för godkännande av Länsstyrelsen sex månader efter att detta tillstånd vunnit laga kraft. Länsstyrelsen förordnar även att besiktning av anläggningen ska ske minst var tredje år av fristående konsult. Länsstyrelsen ska beredas möjlighet att deltaga i denna besiktning. Länsstyrelsen har dock överlämnat ärendet till Danderyds kommun som funktion av att de tagit över tillsynsansvaret av anläggningen från och med den 1/7 2000. Från och med den 1 januari 2007 är Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor tillsynsmyndighet för Danderyds sjukhus panncentral. 6(13)

Villkor nr 1 Villkorstext Kommentar: Då anläggningen saknat kontrollprogram har förslag till kontrollprogram tagits fram och tillställts Länsstyrelsen för yttrande och beslut. Förslag till kontrollprogram har lämnats in till tillsynsmyndigheten i juni år 2000. Kontrollprogrammet har dock numera överförts till instruktioner för övervakning och mätning. Miljö- och hälsoskyddskontoret har informerats om detta. Utsläpp av koldioxid, CO 2 : LST Dnr 563-2007-117312 Utsläpp av koldioxid ska övervakas i enlighet med vad som anges i anmälan daterad den 12 december 2007 med tillhörande komplettering daterad 3 juli 2008. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (bolaget) ska byta övervakningsmetod när fel i övervakningsmetoden har upptäckts. Kommentar: Övervakningen har skett enligt gällande tillstånd. 2 Utsläpp av koldioxid, CO 2 : LST Dnr 563-2007-117312 Bolaget ska årligen lämna utsläppsrapport till Naturvårdsverket. Kommentar: Godkänd utsläppsrapport har lämnats till berörda myndigheter via SUS. 3 Utsläpp av koldioxid, CO 2 : LST Dnr 563-2007-117312 Bolaget ska årligen senast den 30 april överlämna utsläppsrätter för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. Kommentar: Annullering har skett enligt gällande krav. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter Eftersom den sammanlagda installerade effekten för Danderyds sjukhus panncentral är mindre än 50 MW redovisas endast totala utsläppsmängder (enligt NFS 2000:13 och ändring enligt NFS 2002:5 5) under kapitel 2.1. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Datum Utförare Uppdrag 2010-06-02 ÅF Kontroll Periodisk besiktning 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar I juni genomförde ÅF Kontroll en periodisk besiktning för anläggningen. Det framkom att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande tillstånd. Nästa periodiska besiktning planeras till 2013. Emissionsmätningar utförs då drifttiden överstiger 200 timmar under ett år. 7(13)

6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Inom Fortum Värme bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten för att optimera drift och underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett projekt för att se över underhållsprocessen där hög driftsäkerhet är målet. Projektet kallas för Maintenance Excellence (Main-X). Efter att sett över grundläggande ordning och reda för anläggningarna har nu projektet börjat utvecklingsarbetet inom fem förbättringsområden; Störningsbekämpning, Planering & Beredning, Ordning & Reda, Ständiga Förbättringar samt Operatörsunderhåll. Tavelgrupperna (tvärfunktionella förbättringsgrupper) som finns ute på samtliga anläggningar utgör en viktig roll i utvecklingsarbetet. 6.2 Danderyds sjukhus panncentral Inga förändringar är genomförda under år 2010. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. Verksamhetsplanen för Centrala fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas/-ens betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. 8(13)

Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Exempel på detta är optimering av förbränningsprocessen bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in byta ut glödlampor till lågenergilampor Energihjälpen energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter som el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det Fortums bedömning att delmål kan sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %- enheter. Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Centrala och Nordvästra. Med dessa som grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 9(13)

8.1.2 Danderyds sjukhus panncentral Ett projekt för energikartläggningar av Fortum Värmes spetslastanläggningar kommer att startas. Projektet kommer att ta fram en prioriteringsordning för anläggningarnas energikartläggningar beroende på huruvida anläggningarna ska fortsätta att drivas eller avvecklas till fördel för produktionen vid baslastanläggningarna. 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. Vintern 2009-2010 blev kallare än vanligt. Dessutom inleddes vinter 2010 med en höst som hade ovanligt kallt väder. Värmebehovet år 2010 ökade med 20 % jämfört med tidigare år. Framför allt ökade antalet dygn med riktigt kallt väder, vilket tvingade Fortum Värme att starta oljepannor för att hålla värmen i fjärrvärmenätet. Därför har Fortum Värmes egna utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ökat, dels på grund av kylan men även på grund av brist på biobränsle. Dock ökade andelen tillförd förnybar och återvunnen energi från 76 % till 80 %. Fortum Värme har i högre grad än tidigare utnyttjat egenproducerad förnybar el för produktion av fjärrvärme. Därför blev den sammantagna klimateffekten ändå att CO2-andelen per kwh minskade från 95 gram 2009 till 82 gram 2010 när bolaget inkluderar indirekta utsläpp det vill säga utsläpp som ligger utanför Fortum Värmes egna verksamhet. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. 10(13)

Under året har Fortum Värme även tagit angreppssättet minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att Fortum Värme använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att fortgå under år 2011. Bolaget har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att tillstånd krävs för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Danderyds sjukhus panncentral Inga kemiska produkter har förbrukats eller hanterats vid anläggningen under 2010. Vid anläggningen finns ingen typ av vattenbehandling med tillhörande kemikalier då fjärrvärmevatten används för spädmatning av processen. 10 Avfallsmängder Allt avfall som uppkommer på anläggningen tas med därifrån till Fortums övriga anläggningar. Inga särskilda åtgärder har vidtagits för att minska mängden farligt avfall. Askan som uppkommer i anläggningen är klassad som farligt avfall. Mängden som uppkommer är helt beroende på hur mycket drift som varit. I anläggningen uppkommer normalt kontorsavfall, torrt oljesot och sotslam vid vattensotning av pannor. Den låga askhalten medför mindre mängd aska vid tömning av sedimentationsbassäng. Under år 2010 har inget avfall transporteras bort från anläggningen. 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen 11(13)

uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Danderyds sjukhus panncentral För tillfället pågår flera risksamråd som ska resultera i att riskanalyser tas fram för spetsanläggningarna inom PoD Distribution. Det kommer att tas fram en riskanalys per nät för PoD Distribution. Alla risker som upptäcks i analyser ges en färgkodning (röd, gul eller grön) där de rödmarkerade riskerna tas omhand omedelbart. En gång per år kommer risksamråd att hållas där genomgång av den framtagna riskanalysen görs. Även i samband med projekt som förändrar verksamheten bedöms ny eller förändrad miljöpåverkan. Något sådant projekt har ej genomförts vid anläggningen. För Danderyds sjukhus panncentral har en ursprunglig riskanalys tidigare dokumenterats dels i ett PM och dels i en riskbedömningstabell. Riskanalysen för anläggningen är gjord år 2003 och ett risksamråd genomfördes år 2006. Under 2010 genomfördes ett risksamråd under ledning av FVB Sverige AB. Antalet gula och röda risker före risksamrådet var för båda grupperingarna noll. Resultatet var samma efter genomfört risksamråd det vill säga inte någon av de identifierade skadehändelserna för risk för miljön bedömdes ha så högt risktal att de behöver åtgärdas. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Förutom denna miljörapport för Danderyds sjukhus panncentral, finns det en miljörapport för år 2010 för Värtaverket och Lidingö värmeverk som också är tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. 12(13)