Taxeringsutfall för beskattningsåret 2013 I slutet av 2014 avslutades Skatteverkets arbete med inkomstdeklarationerna för beskattningsåret 2013. De totala skatterna summerades till 1 611 miljarder kronor under 2013 varav 724 miljarder är hänförliga till inkomsttaxeringen. Skatten för fysiska personer ökade med 18 miljarder kronor till 580 miljarder medan skatten för juridiska personer minskade med 4 miljarder till 145 miljarder. Skatterna från inkomsttaxeringen redovisas närmare i denna rapport. Uppgifterna är sammanställda av Skatteverkets analysenhet.
2 INNEHÅLL: 1 Översiktligt om innehållet... 3 2 Fysiska personers (individer och dödsbon) inkomstdeklaration... 4 2.1 Totalt 562 mdkr i skatt för fysiska personer... 4 2.2 Skatten på arbetsrelaterade skattebaser vid inkomsttaxeringen totalt 533 mdkr... 4 2.3 Skatt på kapitalrelaterade skattebaser i inkomsttaxeringen 41 mdkr.. 11 2.4 Särskilt om fysiska näringsidkare... 17 3 Juridiska personers självdeklaration... 22 4 Fastighetsskatten alla fastighetstyper... 24 5 Mervärdesskatten i inkomstdeklarationen... 25 6 Sanktionsavgifter... 25
1 Översiktligt om innehållet I detta PM behandlas utfallet av den årliga taxeringen 2013 som avser inkomståret 2012. Det har följande struktur. I avsnitt 2 behandlas taxeringsutfallet för fysiska personer, därefter tas i avsnitt 3 upp taxeringsutfallet för juridiska personer. I de påföljande avsnitten görs en samlad beskrivning för fysiska och juridiska personer för vissa av posterna i den slutliga skatten. Fastighetsskatten kommenteras i avsnitt 4 och mervärdesskatten i avsnitt 5. Avslutningsvis behandlas i avsnitt 6 de sanktioner i form av skattetillägg och förseningsavgifter som påförs i anslutning till den årliga taxeringen. Den slutliga skatten för fysiska personer uppgår vid 13 till 562 mdkr fördelat på 533 mdkr avseende skattebaser med koppling till arbetsinkomster och 41 mdkr på skattebaser med koppling till kapital och 16 mdkr i skattereduktion för rut- och rotarbeten samt gåvor. Den s.k. slutliga skatten som fastställs i taxeringen ökar med 16 mdkr i förhållande till föregående år. Till detta kommer effekten av skattereduktionen för rut och rot som ökat från 15,0 till 15,9 mdkr mellan 12 och 13. De kapitalrelaterade skatterna är ungefär oförändrade. Bakom detta oförändrade utfall ligger minskade kapitalvinster som uppvägs av ett förbättrat nettoutfall för räntor/utdelningar/skuldräntor samt ökade intäkter från fastighetsavgiften. Till detta kommer effekten av skattereduktionerna för rut- och rotarbeten samt gåvor som ökat med sammantaget 1 mdkr. Skatten som betalades av juridiska personer minskade med 13 mdkr till 148 mdkr. Bolagsskatten uppgick vid 13 till 90 mdkr, en minskning med 13 mdkr. Den sammanlagda fastighetsskatten och fastighetsavgiften för samtliga fastighetstyper uppgick vid 13 till 28,7 mdkr. Detta är en ökning med 1,2 mdkr jämfört med föregående taxeringsår. Ökningen är till största delen hänförbar till småhus. Mervärdesskatten som redovisas i inkomstdeklarationen uppgår netto till 6,5 mdkr fördelat på utgående skatt på 15,1 mdkr och ingående skatt på 8,7 mdkr. Utöver dessa skatter har skattebetalarna i den årliga taxeringen påförts skattetillägg och förseningsavgifter. Ca 11 700 skattebetalare debiterades skattetillägg vilket är 1 200 färre än förra året. Minskningen i antalet ligger helt på fysiska personer. Beloppsmässigt uppgick skattetilläggen till 293 mnkr vilket är en minskning med 12 mnkr. Ca 68 500 skattebetalare påfördes förseningsavgift vid för sent inkommen deklaration vilket är 9 000 fler än förra året.
4 2 Fysiska personers (individer och dödsbon) inkomstdeklaration 2.1 Totalt 562 mdkr i skatt för fysiska personer Skatten för individerna ökade med 16 mdkr (+3,0 %) i förhållande till föregående år. De arbetsrelaterade skatterna (statlig och kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift och skattereduktioner) ökar med 18,3 mdkr (+3,6 %). De kapitalrelaterade skatterna är ungefär oförändrade. Bakom detta oförändrade utfall ligger minskade kapitalvinster som uppvägs av ett förbättrat nettoutfall för räntor/utdelningar/skuldräntor samt ökade intäkter från fastighetsavgiften. Till detta kommer effekten av skattereduktionen för rut- och rotarbeten som ökat från 15,0 till 15,9 mdkr mellan 13 och tax14 samt den vid 13 nya skattereduktionen för gåvor som hamnade på 0,2 mdkr (153 mnkr). Tabell 1 Översikt av skatteutfallet för individer och dödsbon taxeringsåren 2009-2013, mdkr 09 10 11 12 13 Förändring senaste året mdkr dito i % Skatt på arbetsrelaterade skattebaser 510,9 498,5 500,4 514,3 532,6 +18,3 +3,6% Skatt på kapitalrelaterade skattebaser 36,9 37,0 46,7 41,2 40,8-0,4-1,0% Moms redovisad i inkomstdeklarationen 5,2 4,2 5,0 5,3 4,5-0,8-15,0% Skattereduktioner för rut- och rotarbeten samt gåvor Summa debiterad skatt exkl. sanktionsavgifter -0,4-10,4-13,7-15,0-16,0-1,0 +6,5% 552,4 529,3 538,4 545,7 561,9 +16,1 +3,0% Sanktionsavgifter 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3-0,0-6,8% 2.2 Skatten på arbetsrelaterade skattebaser vid inkomsttaxeringen totalt 533 mdkr Underlagen för taxerad förvärvsinkomst Den taxerade förvärvsinkomsten ökar vid 13 med 76 mdkr eller 3,8 % (tabell 2). Härav svarar ökning av löner, förmåner, sjukpenning m.m. för 54 mdkr (+3,5 %) och ökning av allmän pension/tjänstepension med 22 mdkr (+5,8 %). Inkomst av näringsverksamhet för egenföretagare minskar med 1,5 mdkr (- 3,1 %).
5 Tabell 2 Skatteunderlag förvärvsinkomst inkomst- och avdragsposter mer i detalj, mdkr Vissa större delposter i taxerad förvärvsinkomst Belopp Belopp Förändring 12 13 till 13 dito i % mdkr mdkr mdkr A. Inkomst av tjänst 1 859,7 1 936,7 +77,0 +4,0% A.1 Inkomstposter Löner, skattepliktiga förmåner, sjukpenning m.m. 1 481,1 1 534,8 +53,8 +3,5% Allmän pension, tjänstepension 357,9 379,9 +22,0 +5,8% Privat pensionsförsäkring, livränta 24,1 25,1 +1,0 +4,0% Andra inkomster, inte pensionsgrundande 10,4 9,6-0,8-8,4% Inkomst delägare i fåmansbolag (blankett K10, K4C,K13) 2,4 2,6 +0,2 +7,1% A.2 Avdragsposter +0,0 Resor till och från arbetet 14,3 13,5-0,8-5,9% Tjänsteresor 0,6 0,5-0,0-4,4% Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor 2,2 2,2 +0,0 +2,1% Övriga utgifter, netto 1,2 1,2 +0,1 +5,8% B. Inkomst av näringsverksamhet (egenföretagare) 49,4 48,0-1,5-3,1% Aktiv näringsverksamhet 47,5 46,3-1,2-2,7% Passiv näringsverksamhet 1,9 1,7-0,2-14,0% C. Allmänna avdrag och förlustavdrag 12,0 12,0-0,0-0,4% Pensionsspar, periodiskt understöd m.m. 11,4 11,4-0,0-0,0% Kvittning av underskott mot tjänst 0,6 0,6-0,0-7,9% D. Taxerad förvärvsinkomst (A+B-C) 1 896,8 1 972,3 +75,5 +3,8% Grundavdrag 189,3 196,6 +7,3 +3,7% varav särskilt belopp 39,9 42,1 +2,1 Sjöinkomstavdrag 0,2 0,2-0,0-5,9% Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 707,3 1 775,6 +68,3 +3,8% varav ej svenska kyrkan 483,4 521,3 +38,0 +7,3% andel ej svenska kyrkan 28,3% 29,4% Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Skatten på förvärvsinkomst Som framgått ovan ökar den taxerade förvärvsinkomsten med 3,8 %. De skatteintäkter som hör samman med förvärvsinkomsterna ökar (före reduktionen för rut- och rotarbeten) med 18,3 mdkr motsvarande en ökning med 3,7 procent (tabell 3). Skattereduktionen för rut och rot har ökat med 0,8 mdkr från 15 till 15,8 mdkr. Inkluderas reduktionen för rut- och rot ökar skatteintäkterna på förvärvsinkomster med 17,5 mdkr (+2,6 %). Det kan noteras att den kommunala inkomstskatten de fyra senaste taxeringsåren överstiger den totala direkta skatt på förvärvsinkomster som fastställs i den årliga taxeringen.
6 Tabell 3 Skatt på förvärvsinkomst de senaste taxeringsåren Belopp, mdkr Förändring senaste året 09 10 11 12 13 mdkr dito i % Kommunal inkomstskatt 503,4 511,1 522,9 538,2 560,8 +22,5 +4,3% Statlig inkomstskatt 48,0 40,1 42,5 44,6 44,2-0,5-1,2% Företagarnas egenavgifter 12,0 11,5 10,9 10,9 10,5-0,4-3,5% Allmän pensionsavgift 85,2 86,8 89,2 93,5 97,6 +4,1 +4,6% Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4-0,1-11,5% Särskild löneskatt på pensionskostnader 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4-0,0-6,8% Avgår skattereduktioner med koppling till arbete 138,7 152,1 166,0 173,9 181,2 +7,3 +4,4% varav för - allmän pensionsavgift 85,1 86,8 89,1 93,5 97,5 +4,1 +4,6% - jobbskatteavdrag 53,5 65,2 76,8 80,4 83,6 +3,2 +4,2% - sjöinkomst 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1-0,0-6,6% Summa skatt på arbete före reduktion för RUT och ROT 510,9 498,5 500,4 514,3 532,6 +18,3 +3,7% - avgår reduktioner för husarbete 0,4 10,4 13,7 15,0 15,9 +0,8 +6,0% Summa skatt på arbete inkl. RUT och ROT 510,4 488,1 486,7 499,3 516,8 +17,5 +3,6% Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik. Den kommunala utdebiteringen höjdes vid 13 från 31,55 till 31,60 procent vilket ger ökade skatteintäkter med ca 1 mdkr. Tabell 4 Effekt på skatt på förvärvsinkomst av ändringar i regelsystem till 13 Effekt mdkr Kommunalskatt liten höjning (från 31,55% till 31,60%) +1,1 Källa: Budgetpropositionen hösten 2013 sid 556 Nedan kommenteras mer i detalj olika avdrag, reduktioner m.m. med koppling till skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten Den statliga inkomstskatten tas ut i två skikt (tabell 5). I det första skiktet är den statliga inkomstskatten 20 procent vilket vid 13 inträffar vid en beskattningsbar inkomst över 401 100 kr. I det andra skiktet tas ytterligare 5 procent ut i skatt vilket vid 13 gäller för beskattningsbar inkomst över 574 300 kr. Om inga separata beslut tas indexuppräknas skiktgränserna för den statliga skatten mellan åren med inflationen plus två procentenheter. Vid 10 höjdes dock den nedre skiktgränsen genom särskilt beslut utöver vad som följer av indexeringen. Andelen som betalar statlig skatt minskade då från 19 till 14,5 procent av inkomsttagarna. Vid 13 betalade 1 038 000 personer statlig skatt vilket motsvarar 14,4 procent av inkomsttagarna. Det är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 12. Vid 13 hamnade 338 000 personer över den övre skiktgränsen vilket motsvarar 4,7 procent av inkomsttagarna. De extra 5 procentenheter som tas ut i detta skikt motsvarar totalt en skattedebitering på 4,6 mdkr.
7 Tabell 5 Den statliga inkomstskatten 09 10 11 12 13 Förändring senaste taxeringsåret Nedre skiktgräns, beskattningsbar inkomst, kr 328 800 367 600 372 100 383 000 401 100 +18 100 Övre skiktgräns, beskattningsbar inkomst, kr 495 000 526 200 532 700 548 300 574 300 +26 000 Antal med statlig skatt, tusental 1 337 1 015 1 059 1 073 1 038-35 Dito i % av de som har taxerad förvärvsinkomst 19,0% 14,5% 15,0% 15,0% 14,4% -0,6% Antal över övre skiktgränsen, tusental 380 334 348 354 338-16 Dito i % av de som har taxerad förvärvsinkomst 5,4% 4,8% 4,9% 4,9% 4,7% -0,3% Statlig skatt totalt, mdkr 48,0 40,1 42,5 44,6 44,2-0,5 varav "värnskatt", mdkr 4,8 4,3 4,5 4,8 4,6-0,1 Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet samt statistikdatabasen GIN-Skatt. Avdraget för resor till och från arbetet Antalet personer som gjorde avdrag för resor till och från arbetet minskade vid 13 med 41 000 personer till 911 000 personer och avdragsbeloppet minskade med 801 mnkr till 13,5 miljarder kr. Det genomsnittliga avdraget minskade med 202 kr till 14 791 kr. Gränsen för avdrag har ökat med 1000 kr i jämförelse med föregående år till 10 000 kr, bilavdraget (18,50 kr/mil) är detsamma som föregående år. Tabell 6 Reseavdraget Antal Belopp Genomsnittligt tusental mnkr avdrag, kr 01 934 10 480 11 226 02 957 11 670 12 198 03 925 11 390 12 317 04 934 11 605 12 429 05 948 11 886 12 537 06 1 005 13 299 13 230 07 1 025 14 583 14 222 08 993 14 097 14 190 09 1 008 15 012 14 891 10 937 13 690 14 609 11 934 13 796 14 766 12 952 14 272 14 993 13 911 13 471 14 791 Förändring senaste året -41-801 -202 Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Avdraget för tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor För att få göra avdrag för utgifter för tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor är en grundförutsättning att man övernattar på arbetsorten och att avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är större än 5 mil. Vid 13 gjorde 73 000 personer denna typ av avdrag
8 och det genomsnittliga avdraget låg på ca 30 400 kr. Totalt summerade avdraget till 2,2 mdkr. Tabell 7 Avdrag för tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor Antal Belopp Genomsnittligt tusental mnkr avdrag, kr 01 80 1 594 19 938 02 82 1 744 21 320 03 84 1 772 21 042 04 86 1 799 20 872 05 84 1 832 21 767 06 84 1 923 22 947 07 87 2 103 24 193 08 88 2 294 25 960 09 84 2 173 25 957 10 76 2 104 27 554 11 77 2 117 27 633 12 75 2 171 28 863 13 73 2 218 30 357 Förändring senaste -2 +47 +1 494 året Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Avdraget för övriga utgifter Vid 08 höjdes gränsen för när kostnader för övriga utgifter får dras av från 1 000 till 5 000 kr. För att dagbarnvårdare som får kostnadsersättning från kommunen inte skulle drabbas ekonomiskt av den höjda gränsen gjordes sådan kostnadsersättning skattefri och avdragsrätten togs bort ( kvittning ). Dessa regelförändringar innebar att antalet personer som gjorde avdrag minskade från tidigare ca 250 000 till i storleksordningen 80 000. Trots att inga regeländringar gjorts åren därefter har antalet som gör avdrag fortsatt minska i långsam takt och var vid 13 ca 62 000 personer.
9 Diagram 1 Antalet personer med avdrag för Övriga utgifter 95 tom 13 Antal personer, tusental 700 600 669 633 587 550 500 400 386 341 355 443 328 304 278 266 300 248 200 100 82 78 74 64 61 62 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Avdragsbeloppet var vid 13 1,2 mdkr. Det genomsnittliga beloppet var ca 19 700 kr. Samtidigt som antalet som yrkar avdrag minskat sedan 08 har det genomsnittliga avdraget ökat från ca 14 500 kr vid 08 till ca 19 700 kr vid 13. Tabell 8 Avdraget för övriga utgifter samt kostnadsersättningar Avdraget för övriga utgifter Kostnadsersättningar Antal Belopp Genomsnittligt Antal Belopp Genomsnittlig tusental mnkr avdrag, kr tusental mnkr ersättning, kr 01 633 3 149 4 973 01 143 1 455 10 197 02 669 2 849 4 256 02 135 1 418 10 504 03 328 2 244 6 831 03 129 1 385 10 752 04 304 2 146 7 054 04 126 1 378 10 914 05 278 2 076 7 460 05 122 1 359 11 139 06 266 2 054 7 718 06 122 1 354 11 129 07 248 1 957 7 893 07 119 1 331 11 187 08 82 1 184 14 504 08 116 1 171 10 050 09 78 1 261 16 115 09 118 1 264 10 731 10 74 1 295 17 443 10 114 1 336 11 700 11 64 1 126 17 644 11 115 1 348 11 737 12 61 1 155 18 972 12 115 1 391 12 110 13 62 1 227 19 668 13 113 1 438 12 684 Förändring senaste året +1 +72 +696 Förändring senaste året Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet -2 +47 +574
10 Vad kan tänkas ligga bakom utvecklingen som observerats mellan 08 och 13? Är det bekvämt att godkänna den förtryckta deklarationen utan att göra ändringar och man avstår från att göra avdrag när beloppen inte är så stora? Driver vissa i den grupp som brukat göra den här typen av omkostnadsavdrag istället verksamheten i företagsform? Avdrag för pensionssparande Antalet personer som gjort avdrag för pensionssparande har under 2000-talet legat stabilt kring 2 miljoner personer. Vid 13 gjorde strax under 2 miljoner personer avdrag med ett sammanlagt belopp på 11,4 mdkr. Antalet som gör avdrag har minskat med 38 000. Avdraget för pensionssparande är fr.o.m. 09 begränsat till 12 000 kr per år. Tabell 9 Avdraget för pensionssparande Antal, tusental Belopp, mnkr Genomsnittligt avdrag, kr Förändring jfrt med föreg. år antal, belopp, tusental mnkr 01 1 946 12 901 6 630 +154 +677 02 2 004 13 090 6 533 +58 +189 03 2 070 13 047 6 302 +67-43 04 2 042 12 523 6 132-28 -524 05 2 005 12 414 6 190-37 -109 06 1 982 12 519 6 317-24 +105 07 1 998 12 860 6 438 +16 +341 08 2 058 13 424 6 522 +61 +564 09 2 060 10 818 5 250 +2-2 606 10 2 045 11 063 5 410-15 +246 11 2 037 11 392 5 592-8 +329 12 2 016 11 429 5 670-22 +36 13 1 978 11 425 5 777-38 -4 Förändring senaste året -38-4 +108 Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Skattereduktionen för rut- och rotarbeten Skattereduktionen för rut- och rotarbeten är 50 procent av arbetskostnaden inklusive moms, men högst 50 000 kr per sökande och år. Reglerna infördes 1 juli 2007 men omfattade fram till början av december 2008 enbart rutarbeten. Från 8 december 2008 utvidgades reduktionen till att även omfatta rotarbeten. Vid 13 hamnade reduktionen enligt taxeringsutfallet på totalt 15,9 mdkr vilket är en ökning med 0,8 mdkr jämfört med 12. Antalet personer som fått reduktion ökade med 83 000 till 1,3 miljoner.
11 Tabell 10 Skattereduktion för rut- och rotarbeten 08 till 12 Antal, Belopp Genomsnittlig tusental mnkr reduktion 08* 46 120 2 588 09 92 442 4 784 10 782 10 355 13 246 11 1 084 13 733 12 672 12 1 223 15 044 12 304 13 1 306 15 872 12 152 Förändring senaste året +83 +828-152 *Regelsystemet avsåg halva året Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet 2.3 Skatt på kapitalrelaterade skattebaser i inkomsttaxeringen 41 mdkr Fysiska personer betalar skatt på kapital i form av skatt på kapitalinkomster samt fastighetsskatt/fastighetsavgift. Vid 13 inbringade skatterna på kapital 41 mdkr vilket är ungefär lika mycket som förra året. Tabell 11 Skatt på kapital för fysiska personer vid inkomsttaxeringen, mdkr Statlig ink.skatt på kapital (netto för underskott) 09 10 11 12 13 Förändring senaste året 26,1 25,2 34,4 28,6 27,6-1,0 Statlig fastighetsskatt 0,8 1,0 0,7 0,7 0,7-0,0 Kommunal fastighetsavgift 9,6 10,9 11,1 11,4 12,2 +0,8 Expansionsfondsskatt (netto) 0,2-0,3 0,1 0,1 0,1-0,0 Övrigt 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2-0,1 Summa skatt på kapital 36,9 37,0 46,7 41,2 40,8-0,4 Diagrammet nedan visar utvecklingen för olika slag av skatt på kapital under en längre period. Fastighetsskatten har legat på en relativt konstant nivå under perioden men i samband med att en kommunal fastighetsavgift ersatte fastighetsskatten på bostäder vid 09 minskade skatten/avgiften med 2,9 mdkr. Den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster (netto för underskott) har varierat kraftigt över åren, från -3,1 mdkr 96 till toppnoteringen på 49,3 mdkr vid 08. Vid 13 blev nettot 27,6 mdkr.
mdkr 12 Diagram 2 Utveckling av skatt på kapital 95 till 13 70,0 60,0 55,4 Summa skatt på kapital 62,5 50,0 49,3 46,3 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0 13,5 10,7 3,1 15,0 34,1 23,1 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13-3,1 34,4 40,5 27,6 Fastighetsskatt/fastighetsavgift 13,3 13,2 11,9 12,9 8,4 10,3 3,8 5,9 Förmögenhetsskatt taxeringsår Inkomstskatt på kapital (netto för underskott) Anm. Värdena för fastighetsskat/fastighetsavgift och förmögenhetsskatt i diagrammet är efter avräkning av skattereduktion som i vissa fall ges till hushåll som äger småhus. Mellan 12 och 13 minskade det totala underlaget för inkomst av kapital (netto för underskott) med 3 mdkr (tabell 12). Nettot av intäktsräntor/utdelningar och skuldräntor förbättrades med 7 mdkr. Bland intäktsräntorna ingår fr.o.m. 09 den schablonintäkt som beräknas på uppskovsbelopp vid bostadsbyte 1. Vid 13 tillkom den nya schablonbeskattade sparformen investeringssparkonto med ett underlag på 0,7 mdkr (enligt KU). Investeringssparkonto är en sparform med en löpande beskattning av värdeförändringar istället för kapitalvinstbeskattning i samband med avyttring. Kapitalvinsterna (netto för förluster, efter kvotering) minskade med 10 mdkr till 97 mdkr. 1 Det uppskovsbelopp som räntebeläggs uppgick vid 13 till ca 257 mdkr. På detta belopp räknas en schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet. Detta innebär att ca 4,3 mdkr av intäktsräntorna är hänförbara till räntebeläggningen av uppskoven. (Denna schablonintäkt beskattas därefter med 30 procent vilket innebär att skatten på uppskovsbeloppen blir ca 1,3 mdkr).
13 Tabell 12 Taxeringsunderlag och skatt på inkomst av kapital för fysiska personer, mdkr Taxeringsmässigt skatteunderlag Förändring 09 10 11 12 13 senaste året Inkomstränta/utdelningar/positiv räntefördelning 98,5 76,0 73,1 89,0 103,4 +14,4 Skuldränta/negativ räntefördelning -106,4-81,0-73,1-102,7-110,0-7,3 Netto räntor/utdelningar -7,8-5,0 0,0-13,7-6,6 +7,0 Kapitalvinst 101,8 94,0 119,5 114,6 103,4-11,2 Kapitalförlust -11,3-7,1-5,6-7,7-6,7 +1,0 Nettokapitalvinst 90,5 86,9 113,9 106,9 96,7-10,3 Förvaltningskostnader m.m. -0,3-0,4-0,4-0,5-0,5-0,0 Summa inkomst av kapital 82,3 81,6 113,5 92,8 89,5-3,3 Nettoskatt på inkomst av kapital 26,1 25,2 34,4 28,6 27,6-1,0 Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Diagrammet nedan visar hur kapitalvinsterna (netto för förluster, efter kvotering) förändrats sedan 92. Man brukar som en sorts tumregel säga att kapitalvinsterna sett över en längre tidsperiod ligger i storleksordningen 3 procent av BNP. Sett över den 22-årsperiod som täcks in i diagrammet gäller att det faktiska utfallet utlagt över hela perioden ligger ganska precist kring 3 procent av BNP. Utfallet 13 ligger på 2,7 procent av BNP. Diagram 3 175 mdkr Utvecklingen av kapitalvinsterna (netto för förluster), mdkr 168 150 125 100 75 50 25 0 127 99 60 55 59 38 32 38 41 15 14 17 utfall 130 114 3% av BNP 95 90 87 61 46 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 taxeringsår 107 97
14 Kapitalvinsterna var låga under 1990-talets första del, de variationer som förekom dessa år kan bl.a. förklaras av regelförändringar. Under andra hälften av 1990-talet ökade kapitalvinsterna stadigt vilket sammanhänger med bl.a. den kraftiga värdestegringen på börsen jämfört med tidigare år. I början av 2000-talet föll börsen kraftigt följt av en återhämtning och var vid årsskiftet 2006/2007 uppe i 365 (slutet av 1995=index 100) men sjönk därefter till 197 vid årsskiftet 2008/2009. Börsen har därefter haft en återhämtning och låg i slutet av 2012 på index 332. Även om hushållens värdepappersportföljer kan avvika från det som gäller för börsen i genomsnitt så ger det en uppfattning om vilka svängningar det rör sig om. Diagram 4 Börsindex vid slutet av resp år 500 Börsindex (slutet av 1995=100) 400 300 316 278 365 340 293 289 356 332 297 410 200 100 53 53 81 85 172 191 138 100 231 221 188 145 197 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tidigare var det inte möjligt att ta fram statistik över kapitalvinsternas sammansättning utifrån redovisningen på deklarationsblanketten. Fr.o.m. 08 har deklarationsblanketten gjorts om och det går att ta fram statistisk över kapitalvinsternas sammansättning. Nedan redovisas kapitalvinster och förluster fördelade på försäljning av värdepapper, bostäder och näringsfastigheter. Tabellen nedan (tabell 13) visar kapitalvinsterna (netto för förluster) fördelade på försäljning av de olika tillgångsslagen. Antalet personer som redovisade kapitalvinst eller kapitalförlust minskade vid 13 med 464 000 personer till 1 734 000. Antalet personer som redovisade kapitalvinst/förlust på fonder och aktier minskade med 487 000 till 1 549 000. Antalet personer som redovisade vinst/förlust vid försäljning av bostad (inklusive frivilligt återförda uppskov) ökade från 220 000 till 223 000.
15 Tabell 13 Kapitalvinster netto för förluster. Sammansättning före kvotering och kvittningar Taxeringsår Nettovinst före kvoteringar och kvittningar, mdkr Avgår Fonder/ Onoterade Försäljning Närings- Summa före ändring pga aktier/ fonder, av småhus, fastighet kvotering och kvotering andelar valuta, bostadsrätt, kvittning fåmansföretag tillgångar uppskov övriga återfört och kvittning, mdkr m.m. m.m. Taxeringsmässigt skatteunderlag, mdkr Antal personer, tusental* 08 2 202 47 252 24 2 384 09 1 881 46 205 20 2 049 10 1 651 51 214 19 1 832 11 1 742 43 226 21 1 923 12 2 035 40 220 19 2 198 13 1 549 47 223 18 1 734 Förändring senaste året -487 +7 +3-2 -464 Belopp, mdkr 08 82,4 2,5 97,8 17,6 200,3-32,1 168,2 09 22,1 0,9 67,3 13,9 104,2-13,7 90,5 10 20,0-0,6 72,6 11,9 103,8-16,9 86,9 11 32,7-0,3 87,0 16,4 135,8-21,9 113,9 12 31,4 0,3 78,9 15,0 125,6-18,7 106,9 13 26,3 0,5 74,3 13,3 114,4-17,7 96,7 Förändring senaste året -5,1 +0,2-4,6-1,8-11,2 +1,0-10,3 * Personer kan för samma typ av tillgång ha redovisat i både vinst- respektive förlustrutan på deklarationsblanketten. I antalsstatistiken har hänsyn tagits till snittmängden för att undvika dubbelräkning av antalet personer. Beloppen för de olika tillgångsslagen avser värden före kvotering och kvittningar. De sammanlagda vinsterna före kvotering var vid 13 114 mdkr. Nettovinsterna för fonder, aktier och andelar i fåmansföretag uppgick till 26 mdkr (-5 mdkr) och nettovinsterna vid försäljning av bostäder (inkl. återförda uppskov) var 74 mdkr (-5 mdkr). Efter de kvoteringar och kvittningar som görs för att få fram det taxeringsmässiga skatteunderlaget (dvs. det underlag som skattesatsen 30% tillämpas på) blev kapitalvinsterna vid 13 ca 97 mdkr vilket är 10 mdkr mindre än vid 12. Skuldräntor Hushållens skulder har uttryckt som andel av hushållens disponibla inkomster ökat från 107% vid slutet av år 2000 till 163% vid slutet av år 2012. Skuldräntorna (inkl. negativ räntefördelning) uppgick vid 13 till 110 mdkr vilket är 7 mdkr mer än vid förra taxeringen.
16 Tabell 14 Skuldränta (inkl negativ räntefördelning) Taxår Skuldräntor, mdkr Utvecklingen av skuldräntorna och hushållens låneskulder under 2000-talet Implicit räntesats* Hushållens låneskulder vid slutet av perioden År Låneskuld, mdkr Låneskuld uttryckt i förhållande till hushållens disponibla inkomster BNP 01 56,8 5,2% 2000 1 137 107% 50% 02 61,7 5,2% 2001 1 233 107% 53% 03 66,2 5,2% 2002 1 329 110% 54% 04 66,6 4,8% 2003 1 451 117% 57% 05 64,1 4,2% 2004 1 604 127% 60% 06 62,7 3,7% 2005 1 777 136% 64% 07 66,1 3,5% 2006 1 966 144% 67% 08 83,5 4,1% 2007 2 152 147% 69% 09 106,4 4,7% 2008 2 329 151% 73% 10 81,0 3,3% 2009 2 525 157% 81% 11 73,1 2,8% 2010 2 713 164% 81% 12 102,7 3,7% 2011 2 852 164% 82% 13 110,0 3,8% 2012 2 968 163% 84% *Den implicita räntesatsen har räknats fram som skuldräntan för visst år dividerad med genomsnittet för hushållens skuld vid ingången och vid slutet av året. Källor: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet, SCB:s Finansräkenskaper samt Konjunkturinstitutet. Fastighetsskatt Den sammanlagda fastighetsskatt/fastighetsavgift som debiteras fysiska personer uppgick vid 13 till 12,9 mdkr vilket är en ökning med 0,8 mdkr. De angivna beloppen avser belopp efter den skattereduktion som ges till vissa hushåll för att de inte ska behöva betala mer än 5 procent av hushållsinkomsten i fastighetsavgift i samband med fastighetsinnehavet. Denna skattereduktion omfattade vid 13 130 000 personer. Fastighetsskatten för alla typer av fastigheter behandlas samlat i avsnitt 4. Fastighetsskatt och fastighetsavgift för fysiska personer, mnkr Statlig fastighetsskatt Kommunal fastighetsavgift Avgår skattereduktion m.h.t. inkomst Summa 09 788 9 620-68 10 339 10 963 10 999-108 11 854 11 717 11 266-129 11 855 12 716 11 546-178 12 083 13 676 12 395-199 12 872 Förändring senaste året -40 +849-21 +789
17 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet Vid 13 infördes en skattereduktion för privatpersoners penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktion ges med 25 procent av gåvobeloppet och får uppgå till högst 1 500 kr/år. Det innebär att maximal skattereduktion ges vid lämnade gåvor på 6 000 kr/år. Antalet personer som fick reduktion var 194 916 och den sammanlagda reduktionen var 153 mnkr. 2.4 Särskilt om fysiska näringsidkare Inkomst av näringsverksamhet och antal förvärvskällor Summan av redovisade överskott av näringsverksamhet minskade taxeringsåret 2013 med 1,4 mdkr till 48,0 mdkr, vilket motsvarar en minskning med cirka 3 procent. Minskningen har skett både bland de aktiva och passiva näringsidkarna. Tabell 15 Inkomst av näringsverksamhet fysiska personer, mdkr Taxeringsår Redovisade överskott, mdkr Förändring i % Aktiv Passiv Summa 1995 18,6 3,3 21,8 1996 19,1 2,4 21,5-1,5 1997 20,0 2,3 22,3 +3,5 1998 21,8 2,5 24,3 +9,2 1999 23,7 2,5 26,3 +8,0 2000 25,6 2,6 28,2 +7,3 2001 28,1 2,6 30,7 +8,8 2002 29,9 2,6 32,4 +5,8 2003 31,3 2,4 33,7 +3,9 2004 32,1 2,4 34,6 +2,5 2005 33,2 2,5 35,7 +3,3 2006 35,9 2,7 38,6 +8,1 2007 38,7 2,6 41,4 +7,1 2008 42,0 2,6 44,6 +7,9 2009 43,5 2,2 45,6 +2,3 2010 43,0 2,1 45,0-1,3 2011 45,9 2,0 47,9 +6,4 2012 47,5 1,9 49,4 +3,1 2013 46,3 1,7 48,0-3,0 Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik Ett generellt mönster de senaste taxeringsåren är att de aktiva förvärvskällorna ökar i antal, medan de passiva minskar. Taxeringsåret 2013 redovisades 212 000 fler aktiva förvärvskällor än taxeringsåret 1996. De passiva förvärvskällorna var däremot 114 000 färre taxeringsåret 2013 än taxeringsåret 1996. Den genomsnittliga inkomsten för aktiva förvärvskällor med överskott uppgår taxeringsåret 2013 till cirka 121 000 kr, vilket är 54 000 kr mer än taxeringsåret 1996. Den genomsnittliga inkomsten för de passiva förvärvskällorna med överskott är cirka 35 000 kr. Det är en ökning med cirka 15 000 kr jämfört med taxeringsåret 1996.
18 Tabell 16 Antal redovisade förvärvskällor, 1000-tal Taxeringsår Antal redovisade förvärvskällor Totalt Aktiv Passiv Överskott Underskott Överskott Underskott Förändring i % 1996 284 124 119 152 679 1997 283 129 110 155 679-0,1 1998 290 130 106 150 676-0,4 1999 293 134 96 150 673-0,5 2000 299 136 94 147 676 +0,6 2001 307 140 90 146 683 +0,9 2002 307 142 84 147 681-0,2 2003 310 143 82 146 682 +0,1 2004 311 152 76 148 687 +0,8 2005 314 160 76 148 698 +1,6 2006 321 162 70 145 698 +0,1 2007 330 165 71 139 705 +0,9 2008 343 171 64 129 707 +0,3 2009 357 192 56 114 718 +1,6 2010 358 212 51 116 738 +2,8 2011 366 215 49 115 744 +0,8 2012 372 219 47 111 749 +0,7 2013 382 237 47 110 776 +3,7 Källa: Taxeringsåren 1996-1998 V-stat; taxeringsåren 1999-2012 statistikdatabasen GIN-skatt Positiv och negativ räntefördelning Möjligheten att genom reglerna för räntefördelning beskatta en del av näringsinkomsterna som avkastning på kapitalet, istället för som förvärvsinkomst, utnyttjades vid 2013 års taxering av cirka 100 000 näringsidkare. Totalt beskattades taxeringsåret 2013 cirka 6 mdkr i inkomstslaget kapital istället för inkomstslaget näringsverksamhet, vilket är något mindre än föregående år. Den obligatoriska negativa räntefördelningen, med en omvänd skatteffekt mot den positiva räntefördelningen, tillämpades taxeringsåret 2013 på cirka 41 000 skattskyldiga. Det sammanlagda beloppet uppgick till 484 mnkr.
19 Tabell 17 Räntefördelning, belopp i mnkr Taxeringsår Positiv räntefördelning Antal näringsidkare Belopp, mnkr Negativ räntefördelning Antal näringsidkare Belopp, mnkr 1995 104 006 2 241 7 665 127 1996 134 197 4 122 24 174 465 1997 144 327 4 407 35 028 549 1998 140 830 4 503 36 961 532 1999 138 069 4 802 41 143 587 2000 134 754 4 748 47 235 536 2001 134 668 5 232 51 393 726 2002 132 102 5 278 51 746 735 2003 128 838 5 614 47 036 739 2004 126 847 5 632 48 271 809 2005 128 141 5 847 47 901 839 2006 131 318 6 359 47 106 753 2007 137 658 7 075 45 979 660 2008 141 195 7 628 45 316 728 2009 132 240 7 511 45 124 847 2010 110 278 5 981 45 179 677 2011 108 224 6 553 43 341 739 2012 106 978 6 623 41 021 674 2013 99 625 6 040 40 562 484 Källa: Statistikdatabasen GIN-skatt Det positiva räntefördelningsbeloppet utgörs av en schablonmässigt beräknad avkastning på kapitalet vid årets ingång, där statslåneräntan året före beskattningsåret utgör beräkningsgrund. Nivån på statslåneräntan och storleken på det egna kapitalet bestämmer således i princip hur stor del av näringsinkomsterna som kan beskattas i inkomstslaget kapital. Taxeringsåret 2012 beräknades räntefördelningsbeloppet till 7,84 procent av underlaget. Taxeringsåret 2013 hade denna räntesats minskat till 7,15 procent beroende på sjunkande statslåneränta. Det positiva räntefördelningsbeloppet har minskat från 6,6 till 6,0 miljarder kronor, vilket mot bakgrund den minskade räntesatsen ändå innebär att det samlade kapitalet ökat i företagen. Avsättningar till expansionsfond Expansionsmedel är ett sätt att neutralisera beskattningen av näringsinkomster mellan fysiska och juridiska personer. Genom att ett belopp som motsvarar den del av vinsten som inte tas ut av ägaren, utan får stanna kvar i företaget, beskattas med en expansionsfondskatt hos den enskilde näringsidkaren som motsvarar bolagsskatten hos en juridisk person sker en neutralisering. Taxeringsåret 2010 sänktes expansionsfondskatten i likhet med bolagsskatten till 26,3 procent, från tidigare 28 procent. Eftersom sänkningen av skatten även innebar en sänkning av det maximala underlaget, och en medföljande återbetalning av en del av tidigare avsatta expansionsmedel, skedde under taxeringsåret 2010 en obligatorisk minskning av de samlade expansionsmedlen.
20 Från denna nivå har dock de samlade expansionsmedlen återigen börjat ackumuleras. Antalet skattskyldiga som ökat sina avsättningar till expansionsfond har de senaste taxeringsåren uppgått till cirka 20 000. Taxeringsåret uppgick ökningen av expansionsmedel till cirka 2,1 mdkr. Antalet som minskat sina expansionsmedel uppgick taxeringsåret 2013 till 23 000. Den sammanlagda minskningen uppgick till 1,7 mdkr, vilket innebär att nettoökningen av expansionsmedel uppgick till 0,4 mdkr. Tabell 18 Expansionsfond, belopp i mnkr Taxeringsår Ökning Minskning Årsnetto Ackumulerat Antal skattskyldiga Belopp Antal skattskyldiga Belopp 1997 40 648 2 359 22 339 914 1 444 6 978 1998 43 526 2 742 23 681 1 047 1 695 8 673 1999 37 311 2 333 27 056 1 445 888 9 561 2000 34 261 2 561 28 310 1 448 1 113 10 674 2001 34 561 2 513 27 213 1 486 1 027 11 701 2002 28 182 2 024 28 733 1 623 401 12 102 2003 25 747 1 885 27 451 1 563 321 12 423 2004 23 250 1 805 26 880 1 494 311 12 734 2005 23 477 1 950 23 795 1 372 579 13 312 2006 23 497 2 170 23 324 1 408 762 14 074 2007 24 740 2 432 22 479 1 414 1 019 15 093 2008 25 859 2 896 22 197 1 554 1 342 16 435 2009 24 495 2 713 26 946 1 914 799 17 234 2010 19 490 2 105 29 108 2 074 32 17 266 2011 19 683 2 284 25 094 1 846 438 17 704 2012 19 532 2 281 22 859 1 790 490 18 194 2013 18 943 2 118 23 457 1 743 375 18 569 Källa: Statistikdatabasen GIN-skatt Nedsättningar av avgiftsuttaget motiverade av arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl För att förbättra de små företagens förutsättningar för utveckling och tillväxt kan enskilda näringsidkare fr.o.m. inkomståret 2010 få göra ett avdrag med 5 procent av underlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet. Nedsättningen får uppgå till högst 10 000 kr per år. Det innebär att marginalskatten för egenföretagare minskar för inkomster upp till 200 000 kr. Nedsättningen gäller för näringsidkare i åldern 26-64 år (för övriga åldersgrupper är egenavgifterna redan nedsatta med betydligt mer än 5 procentenheter). En förutsättning är dock att överskottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kr. Vid 13 fick 183 000 egenföretagare nedsättningen och nedsättningen uppgick till 1,3 mdkr.
21 Tabell 19 Nedsättningsbelopp av egenavgift för aktiv näringsverksamhet Antal Belopp Genomsnittligt tusental mnkr avdrag, kr 11 152 1 122 7 362 12 191 1 399 7 312 13 183 1 336 7 306 Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet Det finns också en regional nedsättning i stödområde A som ges med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till 852 000 kr vilket innebär en maximal nedsättning om 85 200 kr. Värdet på nedsättningen för inkomståret 2012 kan beräknas till 621 mnkr varav 78 fastställts i taxeringen och 544 via arbetsgivares månatliga skattedeklarationer. Tabell 20 Regional nedsättning i stödområde A Nedsättning, mnkr I taxutfallet I skattedeklarationen Totalt Inkomståret 2010 85 521 606 Inkomståret 2011 83 536 620 Inkomståret 2012 78 544 621 Källa: Skatteverkets statistiksammandrag över taxeringsutfallet samt statistikdatabasen GIN-Skatt
22 3 Juridiska personers självdeklaration Skatten för juridiska personer uppgick till totalt 148 mdkr taxeringsåret 2013. Det är en minskning med 13,4 mdkr, eller 8,3 procent. Tabell 21 Taxeringsår Översikt av skatteutfallet för juridiska personer taxeringsåren 1995-2013, mdkr Statlig inkomstskatt Avkastningsskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader Fastighetsskatt och fastighetsavgift Moms, netto Förmögenhetsskatt Skattereduktioner för investeringar/ reparationer Summa 1995 36,8 6,3 5,4 4,2 0,2 0,1-1,5 51,5 1996 38,7 11,5 6,5 4,4 0,2 0,1 0,0 61,4 1997 36,4 13,6 7,5 9,0 1,1 0,1-0,7 61,4 1998 46,5 12,3 8,7 12,2 1,8 0,1-1,4 80,3 1999 45,8 11,9 11,2 11,5 1,8 0,1-1,4 80,9 2000 53,5 10,7 13,7 10,1 1,9 0,2-0,6 89,4 2001 72,5 13,0 16,4 9,9 1,9 0,2-113,9 2002 52,1 14,6 19,6 9,1 1,8 0,2 0,0 97,4 2003 43,9 13,0 21,8 10,1 1,7 0,1 0,0 90,7 2004 48,9 12,3 20,8 10,4 1,7 0,1 0,0 94,2 2005 71,5 11,0 21,7 10,2 1,6 0,1-0,6 115,5 2006 92,0 11,6 22,1 10,3 1,6 0,2-0,9 136,9 2007 99,2 10,7 21,6 11,8 1,7 0,2-0,1 145,0 2008 104,6 12,3 24,1 12,4 1,9-0,0 155,3 2009 83,0 14,6 26,2 13,5 1,9 - - 139,3 2010 86,5 11,8 26,3 13,4 1,8 - - 139,9 2011 106,6 11,3 26,8 14,4 1,9 - - 161,0 2012 102,8 11,2 30,5 15,3 2,0 - - 161,8 2013 89,5 9,7 31,5 15,6 2,0 - - 148,3 Förändring mdkr -13,3-1,5 +1,1 +0,3-0,0 - - -13,4 2012-13 procent -12,9-13,5 +3,6 +2,2-2,2 - - -8,3 Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik Den statliga inkomstskatten (bolagsskatten) minskade med 13 mdkr jämfört med taxeringsåret 2012. En bidragande orsak till minskningen av bolagsskatten var att många juridiska personer ökade sina avsättningar till periodiseringsfond taxeringsåret 2013. På så sätt kan de skjuta en del av beskattningen framåt och därigenom få del av den kommande sänkningen av bolagskatten från 26,3 till 22 procent. I tabellen nedan visas den totala och genomsnittliga bolagsskatten i olika branscher. Den största totala skatten betalas i finans- och försäkringsbranscherna. Även inom tillverkning och handel är den totala skatten hög. Inom handeln är dock antalet företag stort, vilket gör att den genomsnittliga skatten blir relativt sett låg. Den högsta genomsnittliga bolagsskatten betalas av företag inom gruvnäringen ( Utvinning av mineral ).
23 Tabell 22 Bolagsskatt i olika branscher taxeringsåret 2013 Bransch enligt SNI 2007 Antal juridiska personer* Bolagsskatt, mdkr Genomsnitt, kr A Jordbruk, skogsbruk och fiske 8 203 1,5 188 227 B Utvinning av mineral 463 3,1 6 800 870 C Tillverkning 24 383 14,2 582 004 D Försörjning av el-, gas-, värme- och kyla 1 688 2,3 1 382 448 E Vattenförsörjning avloppsrening, avfallshantering och sanering 1 184 0,2 168 608 F Byggverksamhet 35 870 4,1 114 158 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 59 931 12,4 207 112 H Transport och magasinering 14 950 1,3 86 257 I Hotell- och restaurangverksamhet 12 855 0,8 63 592 J Informations- och kommunikationsverksamhet 22 900 4,7 203 692 K Finans- och försäkringsverksamhet 22 829 21,2 928 033 L Fastighetsverksamhet 66 436 4,4 66 596 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 76 653 11,9 155 576 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 15 081 1,9 125 597 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 808 0,0 13 036 P Utbildning 8 743 0,4 44 965 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 13 743 1,3 94 611 R Kultur, nöje och fritid 28 311 0,4 15 272 S Annan serviceverksamhet 51 313 1,1 21 642 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 1 0,0 0 14 0,0 11 852 Sni saknas 83 106 2,1 25 281 Totalt 549 465 89,5 162 838 *Avser juridisk person som åsatts SNI-kod och för vilken taxeringsbeslut fattats taxeringsåret 2013 Källa: Statistikdatabasen GIN-skatt Avkastningsskatten, som betalas på innestående pensionsmedel hos försäkringsbolagen, minskade med 1,5 mdkr, från 11,2 mdkr taxeringsåret 2012 till 9,7 mdkr efterföljande taxeringsår. Detta motsvarar en minskning med cirka 13,5 procent. Avkastningsskatten bestäms av storleken på livförsäkringsföretagens förmögenheter vid beskattningsårets ingång och den genomsnittliga statslåneräntan året närmast före. Den genomsnittliga statslåneräntan sjönk mellan 2010 och 2011. Minskningen av avkastningsskatten förklaras i huvudsak av den sjunkande statslåneräntan. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader ökade med 1,1 mdkr till totalt 31,5 mdkr. Fastighetsskatten för juridiska personer ökade med 0,3 miljarder kronor och moms redovisad
24 i inkomstdeklarationen var ungefär oförändrad och uppgick till cirka 2 miljarder kronor. Dessa skatter redovisas mera utförligt nedan. 4 Fastighetsskatten alla fastighetstyper Fastighetsskatten på småhus och hyreshus ersattes från och med taxeringsåret 2009 med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften har ett fast maxbelopp, som vid 13 var 6 825 kr för varje småhus och 1 365 kr för varje bostadslägenhet i hyreshus. Det fasta beloppet är indexbundet och ska varje år följa förändringen av inkomstbasbeloppet. Den sammanlagda statliga fastighetsskatten och kommunala fastighetsavgiften för fysiska och juridiska personer uppgick taxeringsåret 2013 till 28,7 mdkr. Detta är en ökning jämfört med föregående taxeringsår med 1,2 mdkr. Tabell 23 Fastighetsskatt och fastighetsavgift taxeringsåren 2003-2012 med fördelning på fastighetstyp, mnkr Tax-04 Tax-05 Tax-06 Tax-07 Tax-08 Tax-09 Tax-10 Tax-11 Tax-12 Tax-13 Förändring senaste mnkr % Småhus 13 541 14 135 14 806 13 142 13 405 10 524 12 243 12 214 12 513 13 407 +894 +7,1 Privatbostad i utlandet 25 29 32 38 46 - - - - -.... Hyreshus 3 758 3 759 3 892 3 991 3 317 2 860 2 761 2 886 2 928 3 067 +139 +4,8 Lokaler 4 764 4 531 4 571 4 535 5 313 5 968 5 865 6 777 6 784 6 897 +113 +1,7 Industri, elproduktion 1 832 1 831 1 779 1 230 1 455 1 621 1 537 1 578 1 590 1 595 +5 +0,3 Elproduktion vattenkraft 1 978 2 264 2 947 2 889 2 910 3 695 3 679-16 -0,4 Elproduktion vindkraft 3 6 7 11 19 27 +8 +44,3 Ofördelat* 45 58 49 93 62 27 25 8 11 21 +10 +84,6 Summa 23 964 24 343 25 128 25 007 25 865 23 954 25 327 26 384 27 540 28 693 +1 153 +4,2 varav - statlig fastighetsskatt - kommunal fastighetsavgift på småhus 23 964 24 343 25 128 25 007 25 865 11 503 11 252 11 894 12 722 12 839 +117 +0,9 - kommunal fastighetsavgift på hyreshus Avser manuella debiteringar där fastighetstyp är okänd Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik 9 896 11 391 11 685 11 982 12 902 +921 +7,7 2 553 2 682 2 805 2 836 2 951 +115 +4,1
25 5 Mervärdesskatten i inkomstdeklarationen Nettobeloppet av mervärdesskatt som redovisas i inkomstdeklarationen uppgick taxeringsåret 2013 till cirka 6,5 mdkr. Detta är en minskning med 0,8 mdkr, vilket motsvarar 12 procent. Tabell 24 Mervärdesskatt redovisad i inkomstdeklarationen fysiska och juridiska personer, belopp i mdkr Tax-04 Tax-05 Tax-06 Tax-07 Tax-08 Tax-09 Tax-10 Tax-11 Tax-12 Tax-13 Förändring senaste året i % Utgående skatt 14,1 14,2 14,9 16,1 17,3 17,2 15,4 16,4 16,9 15,1-10,2 Ingående skatt 8,4 8,5 9,1 9,4 10,2 10,0 9,4 9,5 9,5 8,7-9,1 Netto 5,7 5,7 5,8 6,7 7,1 7,2 6,1 6,9 7,3 6,5-11,8 Källa: Statistikdatabasen GIN-skatt 6 Sanktionsavgifter Vid oriktig uppgift som skulle lett till för låg skatt kan Skatteverket påföra skattetillägg. Skattetilläggen är normalt 40 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige. Tilläggssatsen 20 procent används då myndigheterna har tillgång till visst kontrollmaterial. Skattetillägget är 10 procent när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed jämställd fråga. För underskott gäller särskilda regler. Sanktionen mot försenad deklaration är förseningsavgift. Förseningsavgiften är sedan 04 för fysiska personer 1 000 kr och för aktiebolag och ekonomiska föreningar 5 000 kr. För övriga juridiska personer (ideella föreningar, handelsbolag) är förseningsavgiften 1 000 kr. Kommer deklarationen inte in inom tre månader utgår ytterligare en förseningsavgift och kommer den inte in efter ytterligare två månader utgår en tredje förseningsavgift. Skattetilläggen vid den årliga taxeringen ger en uppfattning om i vilken utsträckning felaktigheter upptäcks och hinner åtgärdas inom tiden för den årliga taxeringen. Ca 11 700 skattebetalare debiterades skattetillägg vilket är 1 200 färre än förra året. Minskningen i antalet ligger helt på fysiska personer. Beloppsmässigt uppgick skattetilläggen till 293 mnkr vilket är en minskning med 12 mnkr. Ca 68 500 skattebetalare påfördes förseningsavgift vid för sent inkommen deklaration vilket är 9 000 fler än förra året.
26 Tabell 25 Sanktionsavgifter vid den årliga taxeringen 09 10 11 12 13 Förändring senaste året Skattetillägg vid den årliga taxeringen: Antal Fysiska personer 12 034 13 173 13 084 10 068 8 643-1 425 Juridiska personer 2 508 720 2 531 2 793 3 034 +241 Summa 14 542 13 893 15 615 12 861 11 677-1 184 Belopp, mnkr Fysiska personer 194 195 207 175 145-30 Juridiska personer 158 18 96 130 148 +18 Summa 352 213 304 305 293-12 Förseningsavgifter enligt taxeringslagen: Antal Fysiska personer 45 788 45 416 51 085 47 749 56 708 +8 959 Juridiska personer 8 440 9 219 11 080 11 561 11 742 +181 Summa 54 228 54 635 62 165 59 310 68 450 +9 140 Belopp, mnkr Fysiska personer 93 89 101 97 108 +11 Juridiska personer 50 54 69 78 80 +2 Summa 144 143 169 175 188 +13 Källa: Skatteverkets debiteringsstatistik