Elnät avgifter och kostnadsdrivare
Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Stora prisskillnader... 6 Tänkbara kostnadsdrivare... 6 Metod... 8 Resultat av regressionsanalysen... 9 Avvikelser från förväntade värden... 9 En jämförelse av toppen och botten... 14 Avslutande kommentarer... 14 Bilaga: En lektion i ekonometri... 15 Bilaga 2: Urval av data... 17 Bilaga 3: Tabeller och diagram... 18
Sammanfattning och slutsatser Det går inte att förklara den stora prisvariationen i elnäten med hjälp av data om objektiva förutsättningar för verksamheten. När hänsyn tagits till en stor mängd förutsättningar, skiljer priserna sig fortfarande åt över landet med flera tusen kronor. Det dyraste företaget (Blåsjön Nät) är över 4000 kronor dyrare om året än det billigaste (Lidköpings Kommun), när hänsyn tagits till bland annat nätets täthet mätt i meter ledning per kund. Elnäten är en monopolmarknad. På varje ort i Sverige finns bara en nätleverantör. För att skydda konsumenterna från överpriser regleras priserna i elnäten av den statliga myndigheten Energimarknadsinspektionen. Priserna ska enligt ellagen vara objektiva och icke-diskriminerande. Att priserna i elnäten varierar kraftigt över landet är känt sedan länge, och påvisas även i denna rapport. Den centrala frågan är huruvida dessa variationer kan motiveras objektivt. Denna rapport försöker förklara skillnader i pris utifrån objektiva förutsättningar för respektive nätbolag. Data om priser och tekniska omständigheter har hämtats från Energimarknadsinspektionen, som varje år samlar in särskilda tekniska och ekonomiska rapporter från nätbolagen. Resultatet är att ungefär en tredjedel av variationen i pris kan förklaras av objektiva förutsättningar. Den helt dominerande förklaringen är den relativa tätheten i näten, med vilket menas antal meter ledning per kund. Glesa nät, med många meter ledning per kund, är dyrare än täta, typiskt sett. Även sedan ett stort antal objektiva faktorer vägts in i analysen, så går det inte att se ett samband mellan dessa och prisnivåerna. Priset varierar oberoende av de tekniska omständigheter som analyseras. Företag med liknande förutsättningar skiljer sig åt i pris med tusentals kronor per år, för en genomsnittlig småhusägare. Priserna i näten kan till viss del naturligt nog förklaras med hur stora kostnader företagen har per kund. Överraskande nog förklarar detta bara knappt 20 procent av variationen i priser. Nätets relativa täthet förklarar ensamt omkring 26 procent av variationen. När totala kostnader per kund och nätens relativa täthet tillsammans ska förklara prisnivåerna, förklaras cirka 30 procent av variationen. Det ytterligare förklaringsvärde som totala kostnader bidrar med är alltså bara omkring 4 procent. Många modeller och variabler kan konstrueras för att söka svaret på vad som avgör prisen i elnäten. Efter ett stort antal modellkörningar varav endast ett fåtal redovisas här för att skona läsaren dras slutsatsen att nätets täthet är den primära kostnadsdrivaren. Trots att somliga modeller alltså innehåller ett stort antal förklarande variabler, förklaras inte ens i dessa mer än omkring 35-40 procent av prisvariationen. För att i en slags modellteknisk mening kunna förklara den stora prisvariationen måste vi använda föregående års priser. Höga priser tidigare år hänger ihop med höga priser innevarande år, och tvärtom. Det kommer kanske inte som någon överraskning, men pekar i en viss riktning vad gäller tolkningen av resultaten. Slutsatsen så här långt, med hjälp av de data som Energimarknadsinspektionen förfogar över är att prissättningen i elnäten inte kan förklaras med data om objektiva faktorer om omständigheterna
för verksamheten. Priserna har bara delvis en koppling till de tekniska data som Energimarknadsinspektionen har uppgifter om. Konsumenterna betalar alltså olika pris för väsentligen samma vara. Företag med höga priser förefaller vara konsekvent dyra över tid. Det är alltså möjligt för dessa monopolföretag att ligga på en väsentligt högre prisnivå än vad som synes motiverat utifrån objektiva förutsättningar, utan att fastna i den tillsyn som Energimarknadsinspektionen ansvarar för. Villaägarna menar att höga priser i elnäten är ett missförhållande som bör rättas till, genom att tillsynsmodellen skärps, och intäktsramarna sänks.
Inledning Tillgång till elleveranser av god kvalitet är en viktig förutsättning för ett fungerande samhälle. Därför övervakas och regleras eldistribution av den statliga myndigheten Energimarknadsinspektionen (EI). EI bestämmer även de så kallade intäktsramarna, som styr vilka priser kunderna betalar. Enligt ellagen ska tarifferna vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande. De ska även vara låga och stabila. Kravet om objektivitet innebär att objektiva förutsättningar ska ligga till grund för nivån på tarifferna. Därför är det intressant att jämföra elnät med likartade förutsättningar, och se om även tarifferna ligger på samma nivå. Om de skiljer sig åt finns skäl att ifrågasätta de rådande priserna, och även en möjlighet att lyfta fram goda exempel på elnätbolag som lyckats hålla priserna nere. Denna rapport undersöker vilka faktorer som påverkar elnätstarifferna. Rapporten visar också i vilken mån nätföretag har oförklarligt höga priser, alltså priser som inte kan förklaras med vilka objektiva förutsättningar som råder för verksamheten. Bakgrund Elmarknaden delas in i tre delar: produktion, distribution (nät) och handel. Den sista delen elhandeln avreglerades 1996, och kunderna kan sedan dess välja mellan ett antal olika elhandlare för leveransen av själva strömmen. Konkurrensen på elhandelsmarknaden är förhållandevis hård. I elnäten råder däremot fortfarande lokala monopol. På varje plats i Sverige finns endast en nätleverantör. Den kund som inte är nöjd med kvaliteten eller priset på sitt elnät, kan därför inte byta leverantör, med mindre än att flytta till en annan ort. Att avreglera marknaden för elnät vore emellertid både oekonomiskt och praktiskt omöjligt; att bygga parallella elnät vore både dyrt och opraktiskt. Eftersom de ekonomiska drivkrafterna styr mot endast en leverantör per ort, kallas elnäten (och andra branscher med liknande förutsättningar) för ett naturligt monopol. På alla monopolmarknader riskerar kunderna utsättas för överprissättning. En vinstmaximerande monopolist sätter nämligen priset på en nivå som visserligen maximerar vinsten, men inte den sammanlagda samhällsnyttan. Eftersom elnäten är en del av samhällets infrastruktur är det viktigt att priset sätts rätt, med vilket menas att det sätts på en nivå där de indirekta nyttor som uppstår av elnät vägs in i den totala kalkylen. Priserna i elnäten är därför reglerade. Den ansvariga myndigheten är Energimarknadsinspektionen (EI), som sedan 2012 tillämpar en metod med förhandsgranskning av nätföretagens intäktsramar (totala tillåtna intäkter). När intäktsramarna godkänts av EI sätter nätbolagen själva tarifferna, vilka alltså inte är lika hårt detaljreglerade. Den bärande principen i EI:s bedömning av intäktsramarna är att nätbolagen ska få ersättning dels för drift och underhåll, dels för kapitalkostnaden. Villaägarna menar att kapitalkostnaden övervärderas i prismodellen eftersom den räknas som om näten vore väsentligen nybyggda, trots att de är flera decennier gamla. Däremot ersätts drift och underhåll med hänsyn till nätens verkliga ålder. Villägarna efterlyser därför en ny prismodell.
Stora prisskillnader Priserna i elnäten varierar kraftigt. 1 Den första januari 2012 betalade en småhusägare med en årlig användning på 20 000 kwh mellan 3 500 och 9 000 kronor om året för sitt elnät, beroende på var i landet huset stod. Diagrammet beskriver spridningen av priser i landets nätbolag för ett småhus med en årliga användning på 20 000 kwh. 2 Diagrammet visar att majoriteten av nätbolagen har priser som ligger omkring eller under 6000 kronor om året. Skillnaden mellan högsta och lägsta är nära 5500 kronor. Tänkbara kostnadsdrivare För att förstå hur prisskillnaderna kan vara så stora, jämför denna rapport de objektiva förutsättningar som råder i landets lokala elnät, för att på så sätt se vilka faktorer som kan tänkas orsaka höga priser. I ett inledande skede har korrelationen mellan kostnader per kund och pris beräknats, med resultatet att ungefär 20 procent av prisvariationen förklaras. Det kan tyckas vara en låg siffra. Hur förklaras de övriga 80 procenten om de inte är kopplade till kostnaderna? Icke desto mindre är variabeln kostnad per kund inte en förklaring i sig, utan blott ett steg på vägen i analysen av vilka objektiva faktorer som kan tänkas förklara höga priser. Det som förklarar höga kostnader förklarar också i viss utsträckning höga priser, således. Därför utelämnas i det fortsatta variabeln kostnad per kund, eftersom de mer objektiva, tekniska förutsättningarnas samband med priserna undersöks. Antal kunder är en möjlig förklaringsfaktor. Fler kunder leder till högre kostnader. Å andra sidan blir det fler som delar på kostnaderna, varför tarifferna kan förväntas vara opåverkade. Det kan dock finnas stordriftsfördelar eller nackdelar som påverkar tarifferna. Fler kunder eller ett tätare befolkat 1 Priser som undersökts är årlig kostnad för ett hus med 20 ampers säkring och 20 000 kwh om året i användning. 2 Alla data kommer från elnätbolagens särskilda tekniska och ekonomiska rapporter, som finns att hämta på www.ei.se Undersökningen har genomförts under hösten 2012, med då tillgängliga data om priser och tekniska uppgifter.
nät kan (möjligen) medföra bättre information för nätbolaget om driftsläget, som leder till ett bättre förebyggande arbete. Kunderna kan vidare delas in i hög- och lågspänningskunder, där lågspänningskunderna kan tänkas medföra större kostnader, eftersom de finns längre ut i nätet. Å andra sidan har högspänningskunderna andra krav på nätet, som kan medföra kostnader. Andelen högspänningskunder kan därför vara intressant att undersöka. Antal nätstationer kan också tänkas förklara höga kostnader. Ju fler stationer, desto större både DoU- och kapitalkostnader. Det omvända sambandet är också tänkbart. Fler stationer kan innebära avlastningar i svaga delar av nätet, och förhindra avbrott, vilket sänker kostnader för underhåll. Ledningslängd per kund brukar anges som en viktig kostnadsdrivare. Den ser ut att fånga flera av de förklaringar som angetts ovan, men bör inte förväxlas med dem. Den relativa tätheten i sig drar inte nödvändigtvis i samma riktning som sina ingående delar långa ledningar respektive många kunder. Fler kunder som delar för kostnaden av en ledning leder naturligtvis till lägre priser per kund, och tvärtom. Men ett tätt nät kan i och med själva tätheten drabbas av kostnader som ett glest slipper. Exempelvis är det sannolikt att ett tätt nät har mer asfalt och bebyggelse att förhålla sig till, vilket torde driva kostnaderna. Nätförluster utgör en betydande del av nätbolagens kostnader. Om ett nät av någon anledning har högre nätförluster än ett annat, kan det synas på tarifferna. Ledningslängd per nätstation kan sägas vara ett annat mått på nätets täthet. Variabeln kan fånga upp delar av de resonemang som förs ovan, och också ha ett eget förklarande värde. Det ena täta nätet (stadsnät) kan skilja sig från det andra vad gäller tätheten av stationer, därför att näten behöver klara av olika saker. Hur mycket energi en lågspänningskund använder i genomsnitt kan tänkas påverka kostnaderna. Hög energianvändning kan ge trängsel i nätet, högre förluster och balansproblem. Å andra sidan kan hög energianvändning från lågspänningskunder också vara ett tecken på att nätet har ett stort antal industrikunder, som använder nätet mest under låglasttimmar, vilket kan tänkas samvariera med lägre kostnader, eftersom nätet används effektivt. Det är också möjligt att ett nätbolag anpassat just tariffen för småhus efter hur stor del av nätets kapacitet som motiveras av småhus. I så fall är det sannolikt att småhus med en högre energianvändning än lägenhetskunder, också bär en större del av kapitalkostnaderna, och att vi därför ser ett positivt samband mellan denna variabel och tariffen för småhus. Energianvändning (kwh) per lågspänningskund undersöks därför. Näteffekt och Maxeffekt är ett mått på nätets kapacitet, och torde verka kostnadsdrivande. En hög maxeffekt kan också tänkas samvariera med större balansproblem, vilket också kostar. Som framgår går det att formulera många hypoteser om vad som driver kostnader i elnäten. Det vore möjligt att ta in ännu fler förklarande variabler, men knappast meningsfullt. Tidigare studier har tvärtom undersökt färre. Denna rapport tar in så pass många förklaringsvariabler för att kunna ge bättre prediktioner (det vill säga förutsägelser om förväntade priser). Icke desto mindre måste de variabler som används naturligtvis ha ett tänkbart samband med tarifferna.
Tariff Metod Genom att använda en metod som kallas regressionsanalys, går det att samtidigt väga in variablerna ovan och se hur de samvarierar med den variabel vi vill förklara: den årliga kostnaden för en normalvilla (20 ampers säkring och 20 000 kwh/år). För att få en första bild av hur respektive förklaringsvariabel samvarierar med vår beroende variabel (kostnaden för småhuset) produceras ett scatter-diagram för varje variabel. Ett av dessa presenteras nedan, och fler i tabellbilagan. Diagrammet nedan visar samvariationen mellan antalet meter ledning per kund och tariffen. Glesare nät ser ut att samvariera med högre tariff. Detta bekräftas när korrelationen beräknas. Nätets relativa täthet utmärker sig bland de tänkbara kostnadsdrivarna. Resultaten för de övriga redovisas i tabellbilagan. Sammanfattningsvis syns ingen eller mycket liten samvariation mellan övriga varialer och tarifferna. Att utföra en regressionsanalys är enkelt uttryckt att med matematiska metoder dra ett streck genom scatterdiagrammet. Strecket kan liknas vid ett medelvärde, som beräknas för varje punkt längs axeln. Medelvärdet för tariffer för nät med 200 meter ledning per kund är således cirka 6500 kronor, när diagrammet nedan avläses. 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 100 200 300 400 Meter ledning per kund Diagrammen (och tabellen som sammanfattar dessa i tabellbilagan) är så kallade unika samband, det vill säga samband som syns när endast en variabel i taget plottas mot tarifferna. För att undersöka
materialet djupare behöver vi utföra vad som kallas en multipel regressionsanalys. För en djupare förståelse vad det innebär hänvisas till bilaga 1. Resultat av regressionsanalysen Ett stort antal kombinationer av förklarande variabler har testats som modell att förklara prisvariationerna. I tabellbilagan redovisas den huvudsakliga analysen, men av utrymmesskäl inte alla körningar och siffror. För att göra en lång historia kort, så visar sig Ledningslängd per kund som väntat vara den enda variabel som både har en naturlig koppling till tariffnivån, ett statistiskt säkerställt samband när även andra faktorer vägs in samtidigt och en effekt som inte är försumbart liten. Avvikelser från förväntade värden Utifrån den ursprungliga modellen (med många förklaringsvariabler) skapas så kallade residualer, med vilket menas avvikelse från det medelvärde som förväntas givet värdet på de förklarande variablerna. I diagrammet ovan utgörs denna avvikelse av avståndet i höjdled från linjen. Avvikelserna från det förväntade värdet för varje företag redovisas nedan. 3 Avvikelsen kan sägas beskriva hur mycket dyrare ett företag är jämfört med medlet för företag som har samma egenskaper som företaget i fråga. Per definition är cirka hälften av företagen billigare än medlet. På en konkurrensutsatt marknad skulle de billigaste företagen ha en konkurrensfördel och vinna marknadsandelar. En mer relevant jämförelse kan därför vara att jämföra inte med medlet, utan med det bästa företaget. Den jämförelsen sker i kolumnen Avvikelse från toppen. Nätföretag Tariff 2012 Förväntad tariff Avvikelse från medelnivå givet täthet Avvikel se från toppen Blåsjön Nät AB 8 962 kr 6 830 kr 2 132 kr 4 063 kr Viggafors Elektriska Andelsförening UPA 7 904 kr 6 021 kr 1 883 kr 3 814 kr Kviinge El AB 7 034 kr 5 526 kr 1 508 kr 3 439 kr Sävsjö Energi AB 6 946 kr 5 540 kr 1 406 kr 3 337 kr Årsunda Kraft & Belysningsförening upa 7 199 kr 5 957 kr 1 242 kr 3 173 kr Kraftringen Nät AB (Kreab Energi) 6 520 kr 5 305 kr 1 215 kr 3 146 kr LJW Nät HB 6 454 kr 5 265 kr 1 189 kr 3 120 kr Härjeåns Nät AB 7 634 kr 6 481 kr 1 153 kr 3 084 kr Ålem Energi AB 6 829 kr 5 679 kr 1 150 kr 3 081 kr Sölvesborgs Energi & Vatten AB 6 335 kr 5 222 kr 1 113 kr 3 044 kr Skurups kommun 6 114 kr 5 031 kr 1 083 kr 3 014 kr 3 Det faktum att förklaringsvariablerna inte faller ut signifikant spelar här mindre roll, eftersom syftet inte är att bevisa kausalitet, utan att förklara de rådande priserna så mycket som möjligt.
Nätföretag Tariff 2012 Förväntad tariff Avvikelse från medelnivå givet täthet Avvikel se från toppen Skånska Energi Nät AB 6 593 kr 5 533 kr 1 060 kr 2 991 kr Åkab Nät & Skog AB 7 041 kr 5 989 kr 1 052 kr 2 983 kr Göteborg Energi Nät AB 5 236 kr 4 216 kr 1 020 kr 2 951 kr Öresundskraft Nordvästra Skåne AB 6 224 kr 5 288 kr 936 kr 2 867 kr Vaggeryd Kommuns Elverk 6 860 kr 5 985 kr 875 kr 2 806 kr Västerbergslagens Elnät AB 6 280 kr 5 417 kr 863 kr 2 794 kr Affärsverken Karlskrona AB 5 840 kr 4 983 kr 857 kr 2 788 kr Brittedals Elnät Ek för. 7 341 kr 6 497 kr 844 kr 2 775 kr Öresundskraft AB 5 764 kr 4 975 kr 789 kr 2 720 kr Norrtälje Energi AB 6 334 kr 5 553 kr 781 kr 2 712 kr Dala Elnät AB 6 680 kr 5 903 kr 777 kr 2 708 kr Sevab Nät AB 6 338 kr 5 593 kr 745 kr 2 676 kr Elverket Vallentuna AB 6 180 kr 5 489 kr 691 kr 2 622 kr Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek 6 729 kr 6 046 kr 683 kr 2 614 kr för Karlsborgs Energi AB 6 271 kr 5 595 kr 676 kr 2 607 kr Sjöbo Elnät AB 6 628 kr 5 972 kr 656 kr 2 587 kr Filipstad Energinät AB 5 899 kr 5 247 kr 652 kr 2 583 kr Oskarshamn Energi Nät AB 5 841 kr 5 213 kr 628 kr 2 559 kr Alvesta Elnät AB 5 860 kr 5 247 kr 613 kr 2 544 kr Vimmerby Energi & Miljö AB 5 898 kr 5 301 kr 597 kr 2 528 kr Bengtsfors Energi Nät AB 6 024 kr 5 447 kr 577 kr 2 508 kr Olofströms Kraft Nät AB 6 535 kr 5 964 kr 571 kr 2 502 kr Karlshamn Energi AB 5 621 kr 5 094 kr 527 kr 2 458 kr Fortum Distribution AB (Västra Svealand) 8 292 kr 7 768 kr 524 kr 2 455 kr Hamra Besparingsskog 7 046 kr 6 569 kr 477 kr 2 408 kr Linde Energi AB 6 268 kr 5 817 kr 451 kr 2 382 kr Ale Elförening ek för 5 984 kr 5 539 kr 445 kr 2 376 kr Närkes Kils Elektriska Ek för 6 924 kr 6 479 kr 445 kr 2 376 kr Nossebroortens Energi ek för 6 804 kr 6 368 kr 436 kr 2 367 kr Jukkasjärvi Sockens Belysningsförening upa 7 155 kr 6 730 kr 425 kr 2 356 kr Kristinehamns Elnät AB 5 824 kr 5 401 kr 423 kr 2 354 kr Tidaholms Elnät AB 6 212 kr 5 794 kr 418 kr 2 349 kr Västra Orusts Energitjänst ek för 6 034 kr 5 621 kr 413 kr 2 344 kr Ystad Energi AB 5 571 kr 5 167 kr 404 kr 2 335 kr Nybro Elnät AB 5 804 kr 5 400 kr 404 kr 2 335 kr Dala Energi Elnät AB 6 080 kr 5 678 kr 402 kr 2 333 kr Mjölby Kraftnät AB 6 042 kr 5 645 kr 397 kr 2 328 kr Östra Kinds Elkraft ek för 6 588 kr 6 191 kr 397 kr 2 328 kr Rödeby Elverk ek för 6 642 kr 6 264 kr 378 kr 2 309 kr
Nätföretag Tariff 2012 Förväntad tariff Avvikelse från medelnivå givet täthet Avvikel se från toppen Karlskoga Elnät AB 5 830 kr 5 466 kr 364 kr 2 295 kr Österlens Kraft AB 5 756 kr 5 416 kr 340 kr 2 271 kr Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab 5 574 kr 5 245 kr 329 kr 2 260 kr Öresundskraft Ängelholm AB 5 652 kr 5 343 kr 309 kr 2 240 kr Envikens Elnät AB 6 258 kr 5 957 kr 301 kr 2 232 kr Borås Elnät AB 5 340 kr 5 047 kr 293 kr 2 224 kr Hedemora Energi AB 5 944 kr 5 659 kr 285 kr 2 216 kr Skara Energi AB 5 496 kr 5 223 kr 273 kr 2 204 kr Sandviken Energi Elnät AB 5 714 kr 5 444 kr 270 kr 2 201 kr Falu Elnät AB 5 780 kr 5 510 kr 270 kr 2 201 kr Björklinge Energi ek för 6 478 kr 6 210 kr 268 kr 2 199 kr Utsikt Katrineholm Elnät AB 5 940 kr 5 690 kr 250 kr 2 181 kr Vattenfall Eldistribution AB (Norrnät) 7 360 kr 7 116 kr 244 kr 2 175 kr E.ON Elnät Sverige AB (Syd & Mellersta) 7 016 kr 6 772 kr 244 kr 2 175 kr Smedjebacken Energi Nät AB 5 520 kr 5 294 kr 226 kr 2 157 kr Ulricehamns Energi AB 5 764 kr 5 543 kr 221 kr 2 152 kr Arvika Teknik AB 5 554 kr 5 333 kr 221 kr 2 152 kr E.ON Elnät Sverige AB (Nord) 7 008 kr 6 789 kr 219 kr 2 150 kr Vallebygdens Energi ek för 6 503 kr 6 290 kr 213 kr 2 144 kr Borgholm Energi Elnät AB 5 667 kr 5 457 kr 210 kr 2 141 kr Falbygdens Energi Nät AB 5 976 kr 5 791 kr 185 kr 2 116 kr Bjärke Energi ek för 6 594 kr 6 412 kr 182 kr 2 113 kr Degerfors Energi AB 5 677 kr 5 503 kr 174 kr 2 105 kr Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 5 244 kr 5 077 kr 167 kr 2 098 kr Härryda Energi AB 5 600 kr 5 447 kr 153 kr 2 084 kr AB Borlänge Energi Elnät 5 380 kr 5 269 kr 111 kr 2 042 kr Nynäshamn Energi AB 5 600 kr 5 492 kr 108 kr 2 039 kr Karlstads Elnät AB 5 130 kr 5 032 kr 98 kr 2 029 kr Carlfors Bruk E Björklund & Co KB 4 410 kr 4 327 kr 83 kr 2 014 kr Telge Nät AB 5 285 kr 5 223 kr 62 kr 1 993 kr Gotlands Energi AB 6 048 kr 5 995 kr 53 kr 1 984 kr Hallstaviks Elverk Ek för 5 339 kr 5 291 kr 48 kr 1 979 kr Värnamo Elnät AB 5 312 kr 5 264 kr 48 kr 1 979 kr Emmaboda Elnät AB 5 717 kr 5 673 kr 44 kr 1 975 kr Tranås Energi AB 5 394 kr 5 354 kr 40 kr 1 971 kr Österfärnebo El ek för 6 349 kr 6 317 kr 32 kr 1 963 kr Gislaved Energi AB 5 335 kr 5 350 kr -15 kr 1 916 kr Herrljunga Elektriska AB 6 104 kr 6 123 kr -19 kr 1 912 kr AB Kramfors Energiverk 5 504 kr 5 530 kr -26 kr 1 905 kr
Nätföretag Tariff 2012 Förväntad tariff Avvikelse från medelnivå givet täthet Avvikel se från toppen Kalmar Energi Elnät AB 4 995 kr 5 036 kr -41 kr 1 890 kr Hjo Energi AB 5 226 kr 5 275 kr -49 kr 1 882 kr Fortum Distribution AB (Södra Norrland) 6 644 kr 6 700 kr -56 kr 1 875 kr Oxelö Energi AB 5 190 kr 5 247 kr -57 kr 1 874 kr Vara Energi ek för 5 714 kr 5 787 kr -73 kr 1 858 kr Nacka Energi AB 4 972 kr 5 058 kr -86 kr 1 845 kr Mölndal Energi Nät AB 4 868 kr 4 970 kr -102 kr 1 829 kr Fortum Distribution AB (Stockholm) 5 866 kr 5 984 kr -118 kr 1 813 kr Habo Kraft AB 5 534 kr 5 661 kr -127 kr 1 804 kr Partille Energi Nät AB 5 044 kr 5 175 kr -131 kr 1 800 kr Västerviks Kraft Elnät AB 5 262 kr 5 401 kr -139 kr 1 792 kr Övik Energi Nät AB 4 970 kr 5 130 kr -160 kr 1 771 kr Hjärtums Elförening Ek För 5 844 kr 6 035 kr -191 kr 1 740 kr Mälarenergi Elnät AB 4 832 kr 5 024 kr -192 kr 1 739 kr Fortum Distribution AB (Västkusten) 6 412 kr 6 608 kr -196 kr 1 735 kr Nässjö Affärsverk Elnät AB 4 780 kr 4 977 kr -197 kr 1 734 kr E.ON Elnät Stockholm AB 4 636 kr 4 852 kr -216 kr 1 715 kr Olseröds Elektriska Distributionsförening upa 5 814 kr 6 044 kr -230 kr 1 701 kr Sandhult-Sandared Elektriska ek för 5 246 kr 5 515 kr -269 kr 1 662 kr Hofors Elverk AB 5 391 kr 5 671 kr -280 kr 1 651 kr Växjö Energi Elnät AB 4 847 kr 5 132 kr -285 kr 1 646 kr Uddevalla Energi Elnät AB 5 000 kr 5 302 kr -302 kr 1 629 kr Jönköping Energinät AB 4 812 kr 5 115 kr -303 kr 1 628 kr Vattenfall Eldistribution AB (Södra & Mellersta)' 6 840 kr 7 155 kr -315 kr 1 616 kr Grästorps Energi Ek för 6 210 kr 6 530 kr -320 kr 1 611 kr Gävle Energi AB 4 875 kr 5 207 kr -332 kr 1 599 kr Ronneby Miljö och Teknik AB 4 894 kr 5 244 kr -350 kr 1 581 kr Sundsvall Elnät AB 4 729 kr 5 085 kr -356 kr 1 575 kr Kungälv Energi AB 5 250 kr 5 608 kr -358 kr 1 573 kr Almnäs Bruk AB 6 878 kr 7 250 kr -372 kr 1 559 kr Ljusdal Elnät AB 5 342 kr 5 723 kr -381 kr 1 550 kr Jämtkraft Elnät AB 5 502 kr 5 892 kr -390 kr 1 541 kr Töre Energi ek för 5 746 kr 6 162 kr -416 kr 1 515 kr Boo Energi ek för 4 798 kr 5 233 kr -435 kr 1 496 kr C4 Elnät AB 4 598 kr 5 050 kr -452 kr 1 479 kr Skellefteå Kraft Elnät AB 5 821 kr 6 274 kr -453 kr 1 478 kr Mariestad Töreboda Energi AB 4 909 kr 5 368 kr -459 kr 1 472 kr Utsikt Nät AB 4 824 kr 5 302 kr -478 kr 1 453 kr Höganäs Energi AB 4 931 kr 5 419 kr -488 kr 1 443 kr
Nätföretag Tariff 2012 Förväntad tariff Avvikelse från medelnivå givet täthet Avvikel se från toppen Eksjö Elnät AB 4 723 kr 5 241 kr -518 kr 1 413 kr Umeå Energi Elnät AB 4 764 kr 5 295 kr -531 kr 1 400 kr Söderhamn Elnät AB 4 766 kr 5 305 kr -539 kr 1 392 kr Elektra Nät AB 5 130 kr 5 724 kr -594 kr 1 337 kr Landskrona Energi AB 4 300 kr 4 899 kr -599 kr 1 332 kr Malungs Elnät AB 5 176 kr 5 781 kr -605 kr 1 326 kr Mellersta Skånes Kraft 5 869 kr 6 478 kr -609 kr 1 322 kr LEVA i Lysekil AB 4 900 kr 5 527 kr -627 kr 1 304 kr Näckåns Elnät AB 5 296 kr 5 931 kr -635 kr 1 296 kr Bergs Tingslags Elektriska AB 5 544 kr 6 189 kr -645 kr 1 286 kr Falkenberg Energi AB 4 361 kr 5 106 kr -745 kr 1 186 kr Södra Hallands Kraft ek för 5 088 kr 5 896 kr -808 kr 1 123 kr Bromölla Energi & Vatten AB 4 400 kr 5 210 kr -810 kr 1 121 kr Tibro Energi AB 4 540 kr 5 356 kr -816 kr 1 115 kr Trelleborgs Kommun 4 154 kr 5 047 kr -893 kr 1 038 kr Härnösand Elnät AB 4 774 kr 5 674 kr -900 kr 1 031 kr Varberg Energi AB 4 280 kr 5 219 kr -939 kr 992 kr Staffanstorps Energi AB 4 422 kr 5 381 kr -959 kr 972 kr Halmstads Energi och Miljö Nät AB 3 940 kr 4 905 kr -965 kr 966 kr Lerum Energi AB 4 448 kr 5 421 kr -973 kr 958 kr Götene Elförening ek för 4 915 kr 5 986 kr -1 071 kr 860 kr Bjäre Kraft ek för 4 458 kr 5 627 kr -1 169 kr 762 kr Varbergsortens Elkraft 4 870 kr 6 184 kr -1 314 kr 617 kr Ljungby Energinät AB 3 601 kr 4 962 kr -1 361 kr 570 kr Trollhättan Energi Elnät AB 3 900 kr 5 281 kr -1 381 kr 550 kr Bodens Energi Nät AB 4 464 kr 5 852 kr -1 388 kr 543 kr Kvänumbygdens Energi ek för 5 380 kr 6 859 kr -1 479 kr 452 kr Vinninga Elektriska Förening Ek För 4 523 kr 6 020 kr -1 497 kr 434 kr Larvs Elektriska Distributionsförening 5 850 kr 7 417 kr -1 567 kr 364 kr Skövde kommun 3 468 kr 5 053 kr -1 585 kr 346 kr AB PiteEnergi 4 200 kr 5 791 kr -1 591 kr 340 kr Luleå Energi Elnät AB 3 600 kr 5 459 kr -1 859 kr 72 kr Lidköpings kommun 3 686 kr 5 617 kr -1 931 kr 0 kr
En jämförelse av toppen och botten I syfte att undersöka om det finns några uppenbara skillnader mellan de enligt tabellen ovan tio billigaste och tio dyraste företagen sammanställs tabellen nedan. Tariff 2012 Antal kunder 2011 Ledning (m)/kund 2011 Överklagat Förslag (tkr) Andel beviljat Beslutad intäktsram (tkr) Medel (10 billigaste företagen) 4 326 kr 14817 161 2 av 10 375 950 82% Medel (10 dyraste företagen) 7 182 kr 14228 136 6 av 10 424 036 84% Spann (10 billigaste företagen) 3 468-5 850 169-39 332 43-355 3 500-804 000 59-100 3 500-580 027 Spann (10 dyraste företagen) 6 335-8 962 157-99 016 62-268 4 300-2 743 536 73-100 3 156-2 208 493 Som synes rymmer båda grupperna både stora och små företag, glesa och täta nät, och stora och små intäktsramar. Förutom tariffen skiljer sig grupperna åt endast vad gäller överklagande av intäktsramarna. Bland de tio dyraste har 6 överklagat sin intäktsram. Bland de tio billigaste endast två. Avslutande kommentarer Priserna i landet elnät varierar kraftigt, och bara en mindre del av prisvariationen kan förklaras med objektiva data om verksamhetens förutsättningar. Företag med snarlika egenskaper skiljer sig stort i pris. Det är uppenbarligen möjligt att bedriva elnätsverksamhet till lägre priser än av många nätföretag håller idag. Den prismodell som Energimarknadsinspektionen använder för att bestämma intäktsramarna baseras på antagandet att näten är väsentligt yngre än vad de är i verkligheten, vilket styr mot högre priser. För perioden 2012-2016 låter myndigheten visserligen bara en tredjedel av de på detta sätt framräknade prishöjningar slå igenom, men under kommande år kommer det få fullt genomslag, och höja priserna. Villaägarna föreslår därför att prismodellen görs om, så att nätens verkliga ålder reflekteras i prissättningen. Om så inte sker, kommer kunderna betala flera gånger för samma nät, vilket är orimligt.
Bilaga: En lektion i ekonometri För att väga samman de förklarande variablerna, och se vilket samband som respektive variabel har med avgiften när inflytandet av de andra variablerna har tagits hänsyn till, utför vi av en så kallad regressionsanalys. Det innebär att vi skapar en förklaringsmodell som i princip ser ut så här: Avgift = A + b*variabel 1 + c*variabel 2, där A är en konstant, och b och c kan sägas vara det unika sambandet mellan variabeln och avgifterna. Poängen med analysen är att skilja skenbara samband (fotstorlek i exemplet nedan) från äkta (ålder i exemplet nedan). En modell som den ovan kan grafiskt illustreras med ett tredimensionellt diagram: I diagrammet syns hur ålder, fotstorlek och läskunnighet växer tillsammans. Ur detta diagram kan vi inte se vilken variabel som en den riktiga förklaringen och vilken som är den skenbara. När varje årskull studeras för sig i separata diagram ser det ut enligt nedan. Från vänster till höger, uppifrån och ner, redovisas åldrarna 5 till 11. Läskunnighet mäts på den vertikala axeln, och fotstorlek på den horisontella. Varje kryss är ett barn (fetare kryss är flera kryss.)
Av dessa diagram framgår tydligt att fotstorleken inte har något samband med läskunnigheten. Om vi istället gör ett diagram per varje fotstorlek, där vi plottar ålder mot läskunnighet, framträder en annan bild. På grund av för få observationer per fotstorlek blir inte alla diagram helt tydliga, men för att illustrera poängen visas nedan fotstorlek 29, med ålder på den horisontella axeln och läskunnighet på den vertikala. Trenden framträder tydligt. Högre ålder hör samman med bättre läskunnighet. Denna procedur visar vad en regressionsanalys gör, nämligen sorterar ut förklaringsvärdet och visar vilken variabel som är den verkliga förklaringen. De exakta matematiska metoderna redovisas inte här. För det hänvisas till valfri lärobok i ekonometri.
Bilaga 2: Urval av data Endast företag som redovisat en tariff för 2012 för kundkategorin 20 Amper 20 000 kwh per år ingår i studien. I några fall redovisas flera priser per REL-nummer. För att undvika att samma nät förekommer flera gånger i undersökningen har följande dubbletter raderats. REL00860 REL00860 REL00869 REL00884 REL00885 REL00886 REL00886 REL00886 REL00886 Fortum Distribution AB (Norra Vansbro) Fortum Distribution AB (Norra Dalarna) Dala Energi Elnät AB (Gagnef) Fortum Distribution AB (Ekerö) Gävle Energi AB (Hedesunda) Kraftringen Nät AB (Höör) Kraftringen Nät AB (Lunds Energi AB) Kraftringen Nät AB (Ringsjö) Kraftringen Nät AB (Kreab Öst) Företag som redovisat noll meter ledning per kund är uteslutna. Resultatet för LKAB nät redovisas inte, eftersom det verkar under speciella förutsättningar.
Bilaga 3: Tabeller och diagram Scatterdiagram över unika samband. I förekommande fall är diagrammen in-zoomade så att enstaka extremvärden inte syns. Inga observationer har dock tagits bort när korrelationskoefficienten beräknats. I diagrammet antal kunder faller de fyra största utanför bilden i det in-zoomade diagrammet. Den fullständiga bilden visas också.
Pearson Correlation Coefficients, N = 162 Prob > r under H0: Rho=0 Tariff 2012 0.22623 0.0038 # Nätstationer 2011 Ledning (m)/nätstation 2011 Antal kunder 2011 Ledning (m)/kund 2011 Näteffekt (MW) 2011 Maxeffekt (MW) 2011 Nätförlust (MWh) 2011 kwh/lsp-kund 2011 Andel Hsp -0.31848 <.0001 0.13199 0.0941 0.52194 <.0001 0.13793 0.0800 0.10102 0.2009 0.15969 0.0424-0.11140 0.1582-0.13953 0.0766
Tabellen nedan visar resultatet av regressionen av en modell med alla förklaringsfaktorer ovan. Använda kwh per lågspänningskund uppvisar ett statistiskt säkerställt samband, men storleken på effekten förefaller försumbar. Detsamma gäller för variabeln Maxeffekt. Med vissa andra varianter av modellen blir dessa variabler emellertid ibland icke-signifikanta. Antal nätstationer samvarierar positivt med tarifferna (på femprocentsnivån). Detta kan bero på den förklaring som skisserades ovan, men också vara en funktion av att de stora nätföretagen (med många kunder) har både fler stationer och högre tariffer. När modellen sålunda renodlas och körs på de signifikanta variablerna blir resultatet enligt nedan.
Resultaten står sig. För att få en uppfattning om vilka variabler som har ett avgörande inflytande skapas beta-koefficienter. Variabel Estimat Standardavvikelse Beta-koefficient Antal nätstationer 0,1787 0,0486 0,0087 Ledning (m) per kund 7,0850 1,0254 7,2646 Maxeffekt (MW) -1,4916 0,5242-0,7818 kwh/lsp-kund -0,0020 0,0009 0,0000 Resultaten visar att meter ledning per kund har det i särklass största inflytandet. Det förhållandevis låga antalet observationer gör att justerad R2 är ett relevant mått på modellens förklaringsvärde. Ytterligare ett sätt att bestämma vilka variabler som har stort förklaringsvärde är att jämföra justerade R2-värden. Varje enskild variabels justerade Rs-värde visas i tabellen. Justerad Variabel R2 Antal nätstationer 4,53% Ledning (m) per kund 26,79% Maxeffekt (MW) 0,40% kwh/lsp-kund 0,62% Ledningslängd per kund förefaller stå ut som den viktigaste förklaringen.