Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun
Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010.
Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2 Idrotten är en samhällsresurs... 3 Riksidrottsförbundets verksamhetsidé, vision och värdegrund... 3.1 Föreningslivet i Hudiksvall... 3.2 Prioriterade områden... 4 Folkhälsa... 4.1 Jämställdhet... 4.2 Mångfald... 4.3 Funktionsnedsättning... 4.4 Miljö... 4.5 Samarbete... 4.6 Arbetslöshet... 4.7 Bidrag... 5 Anläggningar... 6 Utveckling... 7 Uppföljning... 8 3
1 Syfte Hudiksvalls kommuns Social- och fritidsnämnd vill tydliggöra kommunens ambition i ett idrottspolitiskt program för perioden 2010 till 2020 och utveckla förutsättningarna i samarbete med det lokala idrottslivet. Skapa en dialog om hur kommunen och föreningslivet kan prioritera investeringar, marknadsföra kommunen, öka idrottsutövandet och vardagsmotionen för att förbättra folkhälsan. Som ett led i att marknadsföra Hudiksvall är det viktigt att olika idrottsevenemang förläggs i kommunen och att våra duktiga idrottsutövare uppmärksammas. Kommunen kommer även fortsättningsvis stödja nationella evenemang och ungdomscuper i Hudiksvall. 4
2 Metod Ett samarbete inleddes därför hösten 2009, mellan kommunen och idrottsföreningarna för att ta fram ett idrottspolitiskt program. En styrgrupp bildades bestående av förtroendevalda, tjänstemän och representant från Hälsinglands idrottsförbund samt SISU Idrottsutbildarna. SISU Idrottsutbildarna fick i uppdrag av Hudiksvalls kommun att träffa föreningarna och ta fram idéer till ett idrottspolitiskt program. Idékvällarna genomfördes under mars 2010, vid två tillfällen i Hudiksvall och ett i Delsbo. Kvällarna skulle ge föreningarna möjlighet att påverka, ge sin syn på innehållet i det Idrottspolitiska programmet. Totalt deltog 37 personer från 22 idrottsföreningar. Intresset och engagemanget från föreningsmedlemmarna var mycket stort. Deltagarna fick fokusera på följande tre frågeställningar. 1. Vilken betydelse/roll har föreningarna i ett framtida Hudiksvall? 2. Vilka förväntningar har föreningarna på Hudiksvalls kommun? 3. Vad behöver föreningarna utveckla? Det finns flera styrdokument både på nationell och kommunal nivå som på olika sätt berör idrotten. På nationell nivå finns det bland annat elva folkhälsomål som kommunen arbetar aktivt med och Riksidrottsförbundet som har en verksamhetsidé, vision och värdegrund som även är en plattform i det Idrottspolitiska programmet. Ett utkast till idrottspolitiskt program togs fram. För att få föreningarna synpunkter på detta bjöds de in till träffar den 21 och 22 juni 2010. Vid dessa träffar deltog 12 föreningar och 22 deltagare. 5
3 Idrotten är en samhällsresurs Riksidrottsförbundet har drygt tre miljoner aktiva medlemmar i över 20 000 föreningar och 17 000 korpklubbar och är därmed Sveriges största folkrörelse. Av dessa är det cirka 500 000 ideellt arbetande idrottsledare som är en ovärderlig tillgång i samhället. De flesta människor har en koppling till idrotten som aktiva, ledare, föräldrar till idrottande barn och ungdomar eller åskådare. Det är viktigt att idrottens grundvärderingar inom etik och moral integreras i all idrottsverksamhet samt att barn och ungdomar möter dessa frågor i de olika utbud och aktiviteter som erbjuds. 3.1 Föreningslivet i Hudiksvall I Hudiksvall ska idrotten vara en naturlig och viktig del för en levande och attraktiv kommun samt ge människor möjlighet, gemenskap och god folkhälsa. Alla medborgare i Hudiksvalls kommun ska ges möjlighet till idrottsverksamhet på lika villkor samt kunna påverka sin hälsa. Idrottsföreningar bidrar till en positiv marknadsföring av kommunen genom duktiga föreningar som fostrat idrottsutövare. En levande kommun inbjuder till turism och fler invånare genom inflyttning. Idrottsrörelsen och dess ledare är viktiga för att Hudiksvalls invånare skall få en bra och positiv fritid. I Hudiksvalls kommun finns 61 idrottsföreningar som utövar 30 olika idrotter (2008), och bedriver idrottsverksamhet för barn och ungdomar. De största barn- och ungdomsidrotterna är fotboll, ridning, innebandy gymnastik och ishockey. Dessutom finns nio andra föreningar som har barn- och ungdomsverksamhet. Många av föreningarna i kommunen har även verksamhet för vuxna över 25 år. Det finns ingen förening som speciellt vänder sig mot handikappidrott, men flera föreningar har deltagare med olika funktionsnedsättningar som deltar i idrott. 6
4 Prioriterade områden 4.1 Folkhälsa Motion och idrott är viktigt för ett friskt liv. Att motivera och underlätta för invånarna i alla åldrar till olika fysiska- och sociala aktiviteter är en gemensam utmaning för kommunen och idrottsrörelsen. Målet är att kommunen och idrottsrörelsen på ett aktivt sätt ska samverka för att påverka den enskildes hälsa i en positiv riktning. z Föreningar som erhåller kommunala bidrag ska ha en alkohol- och drogpolicy. z Kommunens verksamheter ska arbeta drogförebyggande och hälsobefrämjande samt följa hälsoläget genom välfärdsbokslut. z Föreningarna arbetar för invånares hälsa och välbefinnande både fysiskt, psykiskt och socialt i alla åldrar.. z Föreningar ska aktivt arbeta att förebygga bruk av tobak, alkohol, narkotika och dopning. z Kommunen och föreningarna tillsammans ska utöka sitt engagemang i förskola, skola och fritidsgårdar. z Kommunens verksamheter ska tillhandahålla nyttiga varor som alternativ till exempelvis godis, chips och läsk. z Kommunen kan erbjuda information om droger på begäran från föreningarna. 4.2 Jämställdhet De båda könen kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till idrotten. Det är viktigt att beakta båda könens förutsättningar för idrottsutövande vilket även gäller bemötande och attityder. Målet är att idrotten ska vara jämställd genom att: z Tränings- och tävlingstider fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. z Möjliggöra idrotterna så att de är lika tillgängliga för båda könen. z Föreningarna har en egen jämställdhetspolicy. 7
4.3 Mångfald Idrotten ska förena människor fast det finns olikheter i språk, kultur och etnisk ursprung. Här finns en stor möjlighet att bidra till integration av människor från olika kulturer. Målet är att idrotten ska förena människor och underlätta integrering i kommunen genom att: z Kommunen och föreningarna arbetar för att engagera fler personer från olika kulturer i idrotten. z Utbilda ledare från olika kulturer och därigenom få fler invandrare engagerade i idrotten. 4.4 Funktionsnedsättning Idrotten ska inkludera medborgare med funktionsnedsättningar. Ge förutsättningar och möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att kunna delta i idrotten. Målet är att idrotten ska ge alla samma möjligheter så att personer med funktionsnedsättning kan delta genom att: z Kommunen ska stödja de föreningar som bedriver eller startar verksamhet för personer med funktionsnedsättning. z Kommunen ska tillsammans med föreningarna kartlägga tillgängligheten i idrottsanläggningarna som finns i kommunen. 4.5 Miljö Idrotten har en viktig uppgift att ta hänsyn till natur- och friluftsliv samt miljöarbete för att bidra till en hållbar utveckling av miljön. Målet är att idrottens verksamheter ska vara miljöanpassad genom att z Kommunen ska informera om miljömål och ansvara för att den personal som arbetar med idrotts- och anläggningsfrågor har goda miljökunskaper. z Föreningar ska arbeta efter miljömålen och ta hänsyn till idrottsrörelsens klimatpolicy. 8
4.6 Samarbete För att utveckla idrotten är det viktigt med samarbete mellan Hälsinglands idrottsförbund, föreningarna, näringslivet, kommunens fritidsgårdar, skola samt ansvariga från Social- och fritidsnämnden. z SISU idrottsutbildarna stöder föreningarna som utvecklar samarbetet över idrottsgränserna. z Kommunens personal inom skolan och fritidsgårdar följer upp de elever som inte har någon föreningstillhörigt och inspirerar dem till aktiviteter i föreningar. z Social- och fritidsnämnden inbjuder till kontinuerliga föreningsråd i syfte att utveckla samarbetet. 4.7 Arbetslöshet Arbetslösheten kan ge sociala och medicinska konsekvenser. För att motverka ohälsa i samband med arbetslöshet är den fysiska aktiviteten viktig. z Kommunen och föreningarna i Hudiksvall ska arbeta för att arbetslösa aktiveras i föreningslivet. Genom arbete, ideellt arbete eller som deltagare. 5. Bidrag Det finns ett speciellt statsbidrag som Riksidrottsförbundet har till uppgift att fördela till idrottsverksamhet i Sverige. Med idrottsverksamhet menas prestationsinriktad tävlingsidrott samt hälsoinriktad bredd och motionsidrott, i vilket ingår ett moment av fysisk aktivitet. För att ta del av statsbidraget (statligt lokalt aktivitetsstöd, LOK) måste de lokala idrottsföreningarna vara anslutna till Riksidrottsförbundet. Bidrag utgår till ledarledda sammankomster för barn och ungdomar i åldern 7-20 år. I Hudiksvalls kommun finns sedan 1992, lokala regler för aktivitetsstödet. Bidrag utgår till barn och ungdomar i åldern 4-25 år som deltar i någon idrott. Kommunen bidrar ekonomiskt till föreningar för stöd till föreningsägda anläggningar, lokaler och aktiviteter samt till ledarutbildningar. Utöver detta satsar kommunen resurser i egna anläggningar t e x fotbollsplaner, isbanor, idrottshallar, spår och leder, badhus samt ishall. z Kommunen ska göra en översyn av nuvarande bidragsregler i början av programperioden. 9
6. Anläggningar En grundförutsättning för idrotten är tillgång och kvalitet på anläggningar. I kommunen finns både kommunalt- och föreningsägda anläggningar. Under 2009 fick 22 föreningar bidrag till sina egna anläggningar som även nyttjas av allmänheten. Föreningarna har framfört behov av fler anläggningar i form av ishall och fullstor idrottshall, gräsplaner samt lokaler för gemensam föreningsadministration. Planering av ett nytt badhus i Hudiksvall pågår. Förslag finns om investeringar i befintliga eller nya fotbollsplaner. Målet är att kommunens anläggningar är ändamålsenliga så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättningar. z Kommunen och föreningarna ska gemensamt ta fram inventeringar av befintliga föreningsägda anläggningar och aktualisera behov av investeringar. z Kommunen ska säkerhetsbesikta de kommunala anläggningarna varje år. z Kommunen ska i samverkan med föreningarna utveckla de kommunala anläggningarna och aktualisera behov av underhåll och investeringar. z Kommunen ska i samverkan med föreningarna se över bidraget till föreningsägda anläggningar. 7. Utbildning och utveckling För att möta framtidens krav på kvalitet ska idrotten utformas så att den i alla led utvecklas till form och innehåll. Kompetensutveckling är därför viktig för föreningarna och dess medlemmar. z Föreningarna och SISU idrottsutbildarna upprättar i samarbete konkreta utbildningsbehov. z Kommunen stödjer föreningarna ekonomiskt eller på annat sätt för att genomföra utbildningsplanerna för styrelserna. z Kommunen i samarbete med SISU idrottsutbildare genomför utbildning i bland annat ledarskap, fysiologi, träningslära, kost-motion, droger, brandskydd och om funktionsnedsättning. 8. Uppföljning Det idrottspolitiska programmet följs upp vart annat år med start 2012, i samband med kommunens årsredovisning och hälsobokslut. I föreningarnas verksamhetsberättelser och årsredovisningar skall det framgå vilka aktiviteter som planerats och genomförts utifrån det idrottspolitiska programmet. Det ska särskilt framgå föreningarnas arbete om jämställdhet och droger. 10
Informationsavdelningen juli 2011